Träd vid spårväg Vedartad vegetation intill spårvägsräls och luftledningar

Träd vid spårväg Vedartad vegetation intill spårvägsräls och luftledningar Rapport 2012:12 Version 1.0 2013-10-24 Utskriftsformat A3

Dokumentinformation Titel Träd vid spårväg Rapport nr 2012:12 Författare Örjan Stål, VIÖS AB Kvalitetsgranskning Susanne Duval Beställare Spårvagnar i Skåne Kontaktperson: Susanne Duval The sole responsibility for the content of this publication lies with the authors. It does not necessarily reflect the opinion of the European Union. Neither the European Investment Bank nor the European Commission are responsible for any use that may be made of the information contained therein. Spårvagnar i Skåne Besök: Stationshuset, Bangatan, Lund Post: Stadsbyggnadskontoret, Box 41, 221 00 Lund info@sparvagnariskane.se www.sparvagnariskane.se

Förord Träd har stor betydelse för många och är en ovärderlig resurs i våra städer. Förutom att bidra till en attraktiv stadsmiljö och värna ett kulturhistoriskt arv bidrar trädens gröna volymer till att mildra effekten av klimatpåverkan. De renar luft, ger skugga, dämpar vind, minskar upplevelsen av buller samt minskar värmeinstrålning såväl som -utstrålning. Införandet av spårväg i Skåne syftar till att stärka såväl kollektivtrafiken som att utveckla staden. Attraktiva stadsrum kräver grönska och detta PM har tagits fram som ett planeringsunderlag vid val av träd i spårvägsmiljö. Gestaltningsprogram för skånska spårvägsstäder tas enligt överenskommelse fram av respektive stad, och arbetas fram utifrån principer och mål på respektive ort. PM:et redogör för lämpliga trädval i närhet av spårväg riktvärden för avstånd mellan träd och spårväg krav för att träden ska kunna utvecklas på ett så bra sätt som möjligt Skriften omfattar inga detaljerade projekteringsanvisningar, utan all översiktlig vegetationsplanering behöver följas av platsspecifika överväganden och en detaljprojektering. Det ska också understrykas att grönska intill spårväg också kan bestå av annan vegetation än just träd. PMet beskriver inte heller generella ställningstaganden avseende befintlig vegetation, utan här krävs också platsspecifika bedömningar. Dokumentet består av en beskrivande del inklusive typsektioner och en bilaga med förslag till trädarter intill spårväg. Grönska i stadsmiljö Närvaron av träd i staden har av olika skäl stor betydelse för många människor och spelar en viktig roll för den gröna upplevelsen av stadsrummet. Trädets skala står i relation till stadens övriga delar och utgör ett vegetativt element som även det bygger upp stadsrummet. Såväl i den centrala delen av staden som i stadens utbyggnads- och ytterområden bör man sträva efter den stadsmässiga skalan, vilket innebär att träden bör ha en avsevärd höjd och volym. Mindre träd och buskar ger lätt en trädgårdskaraktär som inte upplevs som stadsmässig. Arkadklippta träd, alléer och smalkroniga pelarformade träd passar alla bra i stadsrummet. Förutsättningarna för träds etablering och utveckling i stadsmiljö skiljer sig markant från förutsättningarna i skogs- eller naturlika parkmiljöer. Ett träd i urban miljö kan aldrig ges samma optimala växtförutsättningar som i dess naturliga miljö. Utöver utrymmes- och vattenbrist är det framförallt bristen på kontinuerlig tillförsel av organiskt material ner i marken i staden som är den stora skillnaden. De omfattande hårdgjorda ytor som ofta finns i gatumiljö begränsar tillgången på organiskt material, vilket behövs för den för träden så viktiga biologiska aktiviteten i marken. Detta gör att gatuträd i princip alltid har dålig näringsstatus och brist på vatten, vilket innebär att de inte utvecklas lika bra som träd i skog eller park. Resultaten blir att dessa träd inte blir lika stora eller kan leva lika länge som träd som växer i en mer naturlik miljö. I stadsmiljö uppstår oundvikliga konflikter mellan träd och teknisk infrastruktur såsom byggnader, vägar, ledningar ovan och under mark, upplag mm. Vanliga problem är skadade stammar, grenverk och rötter, såväl som vatten-, syre- och näringsbrist orsakade av att stora rot- och jordvolymer förlorats samt att träden skadar beläggningar och ledningar. Man måste i staden vara aktsam på trädens form och växtegenskaper i förhållande till den omgivning som trädet kommer att placeras i. Det gäller såväl under som ovan jord. Trädets art- och sortegenskaper måste anpassas till funktion och drift av omgivande byggnader och teknisk infrastruktur. I vissa fall kan anpassningen ske genom att använda sig av specifika sorter med speciella egenskaper som gör att trädet passar in i aktuell miljö, t.ex. höga smalkroniga träd. I andra fall krävs att träden sköts och underhålls för att de ska passa in i den miljö man valt att skapa, t.ex. genom att arkadklippa alléer eller formklippa solitärträd. Det är då viktigt att avsätta medel för drift- och underhållskostnader. Redan i detaljplanearbetet bör man kartlägga förutsättningarna för att bevara eller skapa miljöer för vegetation. Ett vanligt misstag är att underskatta utrymmesbehovet under och ovan mark. Detta innebär att insatser för bevarande eller etablering av ny vegetation misslyckas. Utrymmet ovan mark ska alltid beaktas både ur säkerhetssynpunkt och avseende framtida skötselaspekter. Av ovanstående anledningar bör man i ett tidigt skede undersöka möjligheterna till att träd och teknisk infrastruktur kan etableras intill varandra utan att några större intressekonflikter dem emellan kommer att uppstå i framtiden. Skulle förutsättningarna visa på en intressekonflikt kan det finnas anledning att överväga ett annat arkitektoniskt grepp gällande inslag av träd nära nödvändiga tekniska konstruktioner. Spårvägens krav Samtidigt som ny spårväg ger möjlighet att föra in ny grönska i stadsrummet ger den också vissa begränsningar i valet av vegetation. De träd eller den vegetation som väljs i närheten av spårväg får inte äventyra den fysiska spårvägsanläggningen, spårvagnarnas framkomlighet, spårvägsdriften eller människors säkerhet. Det ska också vara möjligt att över lång tid underhålla såväl spårvägsanläggning som vegetation. Spårvägen ger därmed vissa restriktioner avseende lämpliga trädval. - Fria rummet: Trädgrenar får inte komma in i spårvägens fria rum Det fria rummet framgår av de sektioner som redovisas längre fram. - Schakt: För att inte riskera sättningar av bankroppen eller spåren kan man inte schakta och anlägga trädgropar närmare än 2,40 meter från spårmitt. - Tätskärm: Rötter får inte växa in i bankroppen, och under spåren. Då ett träd dör eller tas bort förmultnar rötterna och sättningar uppstår pga de hålrum som då uppstår under spåren. En tätskärm krävs därför mellan bankropp och planteringsgrop. - Lövhalka: Stora blad kan ge upphov till lövhalka. För att säkra spårvägsdriften krävs under hösten extra sopinsatser. Dessa kan minskas genom att välja träd med mindre bladmassa. Trädval intill spårvägsräl och luftledningar När det gäller plantering av nya träd intill spårväg med luftledningar är det viktigt dels att ta reda på trädets form och växtsätt, dels att kunna se till att skapa sådana markförhållanden att träden kan etableras och utvecklas arttypiskt på platsen. När det gäller trädart och -sort bör man ta hänsyn till trädets kronform, slutstorlek, bladstorlek, bladdensitet och fruktsättning. Även rent estetiska värden såsom blomning och bladfärg bör beaktas. Detta för att trädens placering ska kunna ge ett bra helhetsvärde på platsen utifrån flera aspekter såsom estetik, biologi och ekonomi. Hänsyn ovan mark Växtlighet får inte skymma sikten eller medföra andra problem för trafiken, som att skymma skyltar och vägmärken. Så kallad fri höjd måste finnas för trafikanterna. Det är viktigt att träd i anslutning till såväl gång-, cykel-, vägsom spårvägstrafik når fri höjd. Av denna anledning är det bra att plantera träd i så stora storlekar som möjligt för att minska beskärningsbehoven de första åren. För att få träd där kronan är relativt högt uppstammad bör man inte plantera storlekar mindre än 20-25 cm i stamomfång. Mått avseende fri höjd har hämtats från Handledning för spårvägsplanering i Skåne, VGU samt Malmö stads riktlinjer för siktskymmande växtlighet. och under När det gäller trädens egenskaper under mark bör man se till att använda sig av arter som har relativt låg rotenergi och som är mer långsamväxande, för att på så sätt undvika konflikter med tekniska installationer som är placerade i eller på marken. Alternativt beskärs träden hårt och kontinuerligt, vilket på så sätt bidrar till att rotutbredningen inte blir så omfattande. Det bör dock poängteras att all typ av vedartad vegetation (både träd och buskar) har potential att skada tekniska installationer så som ytbeläggningar, fundament, ledningar mm om avståndet är tillräckligt litet. Generellt kan man säga att ju större kronvolym ett träd har, desto större avstånd bör man ha till känsliga tekniska installationer i närheten av trädet. Nära, och en bit ifrån När det gäller rekommendationer av vilka arter och sorter som kan vara lämpade utmed en tilltänkt spårvägssträckning kan rekommendationerna delas upp i två kategorier. Kategori A (se sektion 1-6): Träd som fungerar nära räl, luftledningar och anslutande vägar och gång- och cykelvägar, där krav ställs på det fria rummet runt såväl spårväg som väg, cykelväg och gångväg. Fria rummet ger en begränsning för trädkronans bredd och grenhöjd från marknivå och trädet behöver kontinuerligt beskäras. Träd i kategori A bör ha en eller flera av följande egenskaper: långsamväxande eller relativt långsamväxande (för arter som inte ska beskäras) elliptisk eller upprätt kronform modest fruktsättning grensättningar och grenvinklar som klarar hög uppstamning ska klara regelbunden hård beskärning 3

Kategori B (se sektion 7-8): Träd som fungerar längre från räls och luftledningar och därmed inte begränsas av spårvägens fria rum. Egenskaperna för träd ur kategori B kan vara liknande de för kategori A, men träden kan också vara såväl mindre (t ex intill gång- och cykelbana) som större och mer friväxande (t ex i parkyta). Beträffande rekommendationer av trädarter och -sorter nära räl och luftledningar har alla typer av snabbväxande träd och flerstammiga större buskar uteslutits. Detta med tanke på att deras växtegenskaper gör att deras grenar och rötter med största sannolikhet kommer att störa eller skada funktionen för spårvägslinjen. Vidare har även träd eller större buskar som får väldigt stor bladmassa eller/och stora blad ej tagits med, med anledning av att stor lövmassa kan försvåra framkomligheten för spårvagnarna och öka skötselinsatserna utmed spårvägslinjen. Gemensamt för båda kategorierna är att dessa arters och sorters egenskaper är lämpade för den specifika ståndort som kommer att skapas utmed spårvägslinjen. Markmiljön blir på delar av sträckan mestadels hårdgjord och med tunnelliknande egenskaper, vilket gör att träden tenderar att blir både vindutsatta och torkstressade. Träd som rekommenderas intill spårväg presenteras i bilaga 1. Skötsel och underhåll av träd utmed spårväg Alla träd som placeras intill spårvägsräls kommer att behöva någon form av skötsel under hela trädets livslängd. Skötseln kan delas upp i två faser etableringsskötsel och underhållsskötsel. Syftet med etableringsskötseln är främst att få trädet att etablera sig på platsen. Skötselinsatserna i etableringsfasen är mer intensiva de första 1-5 åren beroende på vilken art det är och hur växtplatsen ser ut. Skötselinsatserna består av bevattning, ogräsbekämpning samt uppbyggnadsbeskärning av trädkronan. Underhållskötseln syftar främst till att kunna anpassa trädets form efter rådande förhållanden på platsen. Framkomlighet och sikt för spårvagnar och olika typer av fordon måste finnas och trädens grenar får ej ska komma i konflikt med spårvägens luftledningar. Skötselinsatserna består främst av beskärningsarbeten. När det gäller underhållsskötseln för friväxande träd kommer insatserna att vara mest omfattande de första 10-15 åren efter det att träden blivit etablerade. Målet är då främst att stamma upp trädets krona för att uppnå rätt höjd, anpassat till fritt rum runt spårväg och andra vägar. Växtförutsättningar för träd intill spårväg För att de nyplanterade träden ska kunna etablera sig och utvecklas arttypiskt är det av största vikt att dessa träd ges optimala växtbetingelser. Eftersom plantering av träd intill de nya spårvägslinjerna till största del kommer att ske i urban miljö kommer det också att ställas extra höga krav på växtbäddarna. Förutom att markmiljön i staden oftast är undermålig gällande förutsättningar för att träd ska kunna växa är dagens gatumiljöer ofta underbyggda med stora ledningspaket, vilket på många ställen gör det fysiskt omöjligt att plantera träd. Detta medför att det i vissa fall inte kommer att vara möjligt att plantera enhetliga trädrader med ett exakt c/c-avstånd. Detta kan dels bero på att det ligger så mycket ledningar vid det område där trädet är tänkt att placeras i att det inte går att anlägga en tillräckligt stor växtbädd, dels på risken att ledningar skadas på grund av rotinväxning, vilket gör det olämpligt att placera trädet på just den platsen. Dagens kunskap om hur tillfredställande växtbäddar ska byggas upp i olika typer av urbana miljöer är dock goda och beprövade, vilket gör att det finns goda förutsättningar för att lyckas med trädplanteringar utmed de tilltänkta spårvägslinjerna i Skåne. Som exempel kan längsgående, genomgående (ej avbrutna) växtbäddar anläggas i remsan mellan spårvägsräl och väg/gång- /cykelväg. Även så kallade skelettjordar, som möjliggör rotutveckling under hårdgjorda ytor, kan användas för att utöka rotutrymmet för träden. Vidare går det att markbyggnadstekniskt styra rötternas utbredning så att de förhindras att nå och skada känslig teknisk infrastruktur. Teknik finns för fördröjning av ytvatten i växtbäddar för träd placerade i hårdgjorda miljöer och på så sätt kan vattenförsörjningen för stadsträd bli bättre. Principer för växtbäddar På följande uppslag presenteras ett antal principer avseende krav på utformning av växtbäddar för träd vid olika typer av spårutformning. Normerna för växtbäddarna utgår främst från praktiska erfarenheter av träds etablering och utveckling av träd i stadsmiljö, men även från vissa empiriska studier gällande träds behov, och då främst beträffande träds vattenupptagningsförmåga i förhållande till den jord som trädet kommer att växa i. Den faktor som har störst betydelse när det gäller att uppskatta storleken av en växtbädd är trädets form och storlek då det är fullvuxet. Förenklat kan man säga att träd med stor krona, och därmed också stor bladvolym, kommer att behöva en hög vattenförbrukning för att kunna bibehålla sin arttypiska status. Detta innebär också att trädet måste få tillgång till en tillräcklig jordvolym som kan säkerställa en tillfredställande vattenkonsumtion. Trädtyper På nästa sida visas tre alternativa trädtyper, och hur de utvecklas över tid. Till vänster finns pelarformade träd, i mitten friväxande träd och till höger arkadklippta träd. Vid plantering bör träden ha ett stamomfång på 20-25 centimeter. 4 Hos formklippta träd kommer det att krävas en kontinuerlig beskärning från och med att trädet planteras tills det tas bort eller dör. Hur omfattande beskärningen årligen blir beror dels på trädets art, dels på hur nära spårvägen eller gatan som trädet placeras. Utförandet av beskärningen av träden beror på hur träden är placerade i förhållande till de ytor som skall hållas fria från grenar. I vissa fall kan det krävas specialmaskiner. Beskärning kommer att behöva ske nattetid för att inte störa spårvagnstrafiken. Alternativt behöver vägar och/eller spårvägar stängas av under beskärningsarbetet. Som exempel kan nämnas att en fullvuxen lind, 100 år gammal och med en kronbredd på ungefär 14 meter, har en vattenkonsumtion på ca 600-800 liter/ dag under vegetationsperioden. Detta skulle innebära att för att ett sådant träd ska kunna uppnå full storlek måste trädet ha tillgång till en växttillgänglig volym på 20-40 m 3 jord, beroende av hur bra vattenhållande förmågan är. Om vi relaterar dessa beräkningar till de situationer som kan bli aktuella vid spårvägen, kan konstateras att det är ytterst tveksamt om dessa krav kan tillgodoses för ett så stort friväxande träd. Med hänsyn till ovan beskrivna fakta gäller det att dimensionera växtbäddarna dels utefter de förutsättningar man tros kunna uppnå på växtplatsen, dels utifrån vilken trädart och -form som valts.

Trädtyper Vid plantering Efter ca. 20 år Efter ca. 50 år Vid plantering Efter ca. 20 år Efter ca. 50 år Vid plantering Efter ca. 20 år Efter ca. 50 år Skala 1:100 (A3) Alla mått är i meter 5

Sektion 1: Friväxande träd på båda sidor om spåret För friväxande träd gällande denna typ av planteringssituation fungerar träd i kategori A (se bilaga 1). Maxstorleken för ett friväxande träd ur kategori A, bedöms få en kronbredd på 8 meter vid ca 50 års ålder. Bedömningen är att ett sådant träd behöver ha tillgång av en jordvolym på minst 12-15 m 3. För att detta ska kunna uppnås bör varje träd ha en växtbädd med måtten minst 4*3 meter och ett djup av 1 meter. Vid placering av träd med ett c/c- avstånd på 10 meter eller kortare bör man efterstäva att ha en sammanhängande växtbädd mellan träden. På kanten av växtbädden, mot överbyggnaden för spårvägen, placeras en så kallad tätskärm bestående av kompakterat krossmaterial (tex 0-40 mm) för att förhindra rötter från att leta sig in i spårbädden som på sikt kan skada denna. Om terrassen under växtbädden har dålig genomsläpplighet, bör den förses med en dränering så att överskottsvattnet kan ledas bort. Detta gäller för samtliga nedan beskrivna sektioner. Av bilden framgår att det fria rummet för såväl väg som spårväg ger begränsningar på trädens kronbredd. Sektion 2: Friväxande träd på båda sidor om spåret, med kompletterad rotbädd Vid förutsättningar som medger mindre yta för växtbäddar kan rotutrymmet utökas under angränsande hårdgjorda ytor. Detta uppnås genom att förstärknings- och bärlagret byggs upp som skelettjord alternativt luftigt sorterat bergmaterial. Med ett sådant extra rotutrymme kan bredden på överytan av växtbädden minskas från 4 till 3 meter. Bredden på växtbädden bör dock aldrig understiga 3 meter. Anledningen är att om man har en för smal växtbädd är risken stor att förutsättningarna gällande vatten- och gasutbyte inte blir optimalt, samt att trädets förankringsförmåga äventyras när trädet blir större. På kanten av växtbädden, mot överbyggnaden för spårvägen, placeras en så kallad tätskärm bestående av kompakterat krossmaterial (tex 0-40 mm). Av bilden framgår tydligt att det fria rummet för såväl väg som spårväg ger begränsningar på trädens kronbredd. 6

Sektion 1: Friväxande träd på båda sidor om spåret Sektion 2: Friväxande på båda sidor om spåret, kompletterande rotbädd Skala 1:100 (A3) 7

Sektion 3: Pelarformade träd på båda sidor om spåret Exempel på placering av pelarformade träd nära spårområdet. Vänstra delen av sektionen visar en bred växtbädd på minst 4*3 meter och med ett djup av 1 meter. Högra delen visar en begränsad växtbädd på 3*3 meter, kompletterad med rotutrymme under hårdgjord yta. På kanten av växtbädden, mot överbyggnaden för spårvägen, placeras en så kallad tätskärm bestående av kompakterat krossmaterial (tex 0-40 mm). Sektion 4: Arkadklippta träd på båda sidor om spåret Genom att kontinuerligt beskära träd hålls kron- och lövmassan tillbaka och därmed också vattenkonsumtionen. Ett formbeskuret träd, så kallat arkadklippt, bedöms kunna klara sig på en växtbäddsvolym på mellan 4 och 5 m 3. Bredden på växtbädden ska dock ej understiga 3 meter. På kanten av växtbädden, mot överbyggnaden för spårvägen, placeras en så kallad tätskärm bestående av kompakterat krossmaterial (tex 0-40 mm). 8

Sektion 3: Pelarformade träd Sektion 4: Arkadklippta träd Skala 1:100 (A3) 9

Sektion 5: Friväxande träd mellan två spårvägsgator Exempel på placering av friväxande träd mellan två spårvägsgator. Växtbädden ska vara minst 4*3 meter och med ett djup av 1 meter. På kanterna av växtbädden, mot överbyggnaden för spårvägen, placeras en så kallad tätskärm bestående av kompakterat krossmaterial (tex 0-40 mm). Sektion 6: Arkadklippt träd mellan två spårvägsgator Vid placering av beskurna träd mellan spårvägsgatorna kan växtbäddens bredd minskas till 3 meter. På kanterna av växtbädden, mot överbyggnaden för spårvägen, placeras en så kallad tätskärm bestående av kompakterat krossmaterial (tex 0-40 mm). 10

Sektion 5: Friväxande träd mellan två spårvagnsgator Sektion 6: Arkadklippta träd mellan två spårvagnsgator Skala 1:100 (A3) 11

Sektion 7: Friväxande träd utanför spåren. Bred växtbädd på båda sidor om spåret. Längre från spårområde och luftledningar kan friväxande träd ur kategori B placeras (se bilaga 1). Trädens storlek begränsas i detta läge inte av spårvägen, utan av den direkta omgivningen. Rekommenderat minimimåttet för växtbädden för träd som kommer att få en kronbredd bredare än 8 meter är 4*5 meter med ett djup av 1 meter. Träd med mindre kronor kan placeras i en växtbädd med måtten minst 4*3 meter. Även här kan det finnas behov av en så kallad tätskärm, om risk finns att ledningar eller andra tekniska installationer skadas av trädrötter. Tätskärmen placeras i botten eller på sidan av växtbädden. Sektion 8: Friväxande träd utanför spåren. Kompletterad rotbädd. Vid förutsättningar som medger mindre yta för växtbädd kan rotutrymmet utökas under angränsande hårdgjorda ytor. Detta uppnås genom att förstärkningsoch bärlagret byggs upp som skelettjord, alternativt med luftigt sorterat bergmaterial. Med ett sådant extra rotutrymme kan bredden på överytan av växtbädden minskas från 4 till 3 meter. Bredden på växtbädden bör dock aldrig understiga 3 meter. Även här kan det finnas behov av en så kallad tätskärm, om risk finns att ledningar eller andra tekniska installationer skadas av trädrötter. Tätskärmen placeras i botten och/eller på sidan av växtbädden. 12

Sektion 7: Friväxande träd utanför spåren, bred växtbädd Sektion 8: Friväxande träd utanför spåren, smal växtbädd Skala 1:100 (A3) 13

Referenser Litteratur träd: Träd i Göteborg. Katalog över lämpliga gatu- och platsträd i Göteborg. Göteborgs Stad. Park och natur Dimensionering av växtbäddar. Databas. Jan-Olof Gullberg och Nichael Mattsson, Varberg Litteratur övrigt: Handledning för spårvägsplanering i Skåne, 2013 Vägar och gators utformning (VGU), Trafikverket Du som är fastighetsägare - det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöskottning, Malmö stad Muntliga referenser: Henrik Sjöman, doktor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och specialist på växtmateriallära och vegetationsbyggnad Jörgen Warpman-Andersson, vd vid Stångby Plantskola utanför Lund Bilder: Lignosskivan www.lignosskivan.se, ett interaktivt läromedel för inlärning av träd och buskar. Bilaga Förslag till trädarter och -sorter intill spårvägsräls och luftledningar (bilaga 1)

Spårvagnar i Skåne är ett gränslöst samarbete mellan Region Skåne, Malmö, Lund och Helsingborg.

Bilaga 1 Förslag till trädarter och -sorter intill spårvägsräls och luftledningar RAPPORT 2012:12 VERSION 1.0 2013-10-24

Detta dokument utgör en bilaga till rapporten Träd vid spårväg, rapport 2012:12, 2013-10-24. När det gäller rekommendationer av vilka arter och sorter som kan vara lämpade utmed en tilltänkt spårvägssträckning kan träden delas upp i två kategorier. Kategori A (se sektion 1-6 i rapporten): Träd som placeras nära räl, luftledningar och anslutande vägar och gång- och cykelvägar, där krav ställs på det fria rummet runt såväl spårväg som väg, cykelväg och gångväg. Fria rummet ger en begränsning för trädkronans bredd och grenhöjd från marknivå och behöver kontinuerligt beskäras. Träd i kategori A bör ha en eller flera av följande egenskaper: långsamväxande eller relativt längsamväxande (för arter som inte ska beskäras) elliptisk eller upprätt kronform modest fruktsättning grensättningar och grenvinklar som klarar hög uppstamning ska klara regelbunden hård beskärning Kategori B (se sektion 7-8 i rapporten): Träd som placeras längre från räl och luftledningar och därmed inte begränsas av spårvägens fria rum. Egenskaperna för träd ur kategori B kan vara liknande de för kategori A, men träden kan också vara såväl mindre (t ex intill gång- och cykelbana) som större och mer friväxande (t ex i parkyta). 2(15)

Kategori A och B Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Acer campestre cv. - naverlönn A & B Ja Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 7-11 m. Bredd 8-9 m. Medelstort träd med rundad kronform. Tål hård beskärning. Acer campestre Elsrijk - naverlönn A & B Ja Ja Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 8-10 m. Bredd 6-8 m. Smalformig krona, relativt låg kronhöjd vilket innebär att uppstamning ej kan utföras högt, max 2.5-3 m från marken. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar - 40-45 cm i stamomfång eller större. 3(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Alnus cordata - italiensk al A & B Ja Ja Ja Nej Foto lignosskivan Höjd 9-15 m. Bredd 5-7 m. Upprättväxande genomgående stam, smalväxande med hängande grenar. Kan stammas upp relativt högt och klarar regelbunden beskärning. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar - 40-45 cm i stamomfång eller större. Alnus glutinosa Laciniata - flikbladig klibbal A & B Ja Ja Ja Nej Höjd 10-15 m. Bredd 5-7 m. Upprättväxande genomgående stam. Smalväxande. Kan stammas upp relativt högt och klarar regelbunden beskärning. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar 40-45 i stamomfång eller större. Ej så vanlig i produktion. Bör förbeställas något år innan plantering 4(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Carpinus betulus Carin - avenbok A & B Ja Ja Ja Höjd 10-15 m. Bredd 5-7 m. Rak och genomgående stam. Går bra att stamma upp och formbeskära. Om trädet ska vara formbeskuret krävs kontinuerlig beskärning. Kan även användas inom kategori B som friväxande träd. Carpinus betulus Frans Fontaine - pelareavenbok Höjd 8-10 m. Bredd 2-3 m A & B Ja Ja Ja Ja Foto Örjan Stål Pelarformat växtsätt. Går bra att formbeskära. Vid smala utrymmen krävs regelbunden beskärning. 5(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Ginkgo biloba Tremonia - ginkgo A & B Ja Ja Ja Foto Örjan stål Höjd 6-8 m. Bredd 1,5-3 m. Smalkronig, långsamväxande, icke symmetrisk. Går bra att stamma upp och beskära. Ej så vanlig i produktion. Bör förbeställas något år innan plantering, speciellt om vill ha större storlekar. Pinus nigra - svarttall A & B Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 12-18 m. Bredd 6-8 m. Mindre tall med tät sammanhållen krona. Går bra att stamma upp högt. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar 40-45cm i stamomfång eller större. 6(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Platanus x hispida - platan A & B Ja Ja Ja Foto lignosskivan Friväxande höjd 15-25 m. Bredd 16-20 m. Formbeskuren höjd 2-6 m, bredd 2-4 m. Kraftigt växande träd som är mycket lämpat till att använda som formbeskuret träd i trånga sektioner. Kräver regelbunden hård beskärning för att trädet ska ha en begränsad form. Beroende av den form man vill ha på träden kan beskärning behövas alltifrån vartannat år till två gånger om året. Quercus robur Fastigiate Koster - Kosters pelarek Höjd 20-25 m. Bredd 4-6 m. A & B Ja Ja Ja Foto lignosskivan Upprätt och smal pelarek med genomgående stam. Klarar att stammas upp och beskäras relativt hårt. Bör planteras i större storlekar för bästa etableringsresultat. 7(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Robinia pseudoacacia Pyramidalis - robinia A & B Ja Ja Ja Höjd 12-18 m. Bredd 3-4 m. Formbeskärning Rund smal kronform som blommar med vita blommor. Ej så vanlig i produktion. Bör förbeställas något år innan plantering, speciellt om vill ha större storlekar. Robinia pseudoacacia Unifoliola - robinia A & B Ja Ja Ja Höjd 12-18 m. Bredd 3-4 m. Smalkronig upprättväxande träd som blommar med vita blommor. Ej så vanlig i produktion. Bör förbeställas något år innan plantering, speciellt om vill ha större storlekar. Tilia cordata Rancho, Linn E - skogslind A & B Ja Ja Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 10-12 m. Bredd 5-6 m. Pyramidformad med genomgående stam och topp. Kan stammas upp högt och tål hård beskärning. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar 40-45 cm i stamomfång eller större. 8(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Tilia x europaea Pallida & Zwarte Linde - A & B Ja Ja Ja Foto Örjan Stål kejsar- & parklind Dessa lindsorter används där man vill formbeskära träden, så kallad arkad klippning. Sorterna är snabb- och starkväxande, vilket kräver att träden regelbundet beskärs. Beroende av den form man vill ha på träden kan beskärning behövas alltifrån vartannat år till två gånger om året. Kan även användas inom kategori B som friväxande träd. 9(15)

Kategori B Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Alnus glutinosa - klibbal B Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 15-20 m. Bredd 5-8 m. Pyramidformad krona. Relativt smalkronig. Kan stammas upp relativt högt. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar - 40-45 cm i stamomfång eller större. Corylus colurna - turkisk trädhassel B Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 15-20 m. Bredd 8-12 m. Pyramidformad krona bred bas med genomgående stam och topp. Blir relativt bred längre ner bör därför stammas upp högt vid trängre lägen. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar - 40-45 i stamomfång eller större. 10(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Gleditsia triacanthos f. inermis cv - korstörne B Ja Ja Ja Höjd 10-15 m. Bredd 5-7 m. Formbeskärning Mindre smalkronigt glesbladigt upprättväxande träd. Ej så vanlig i produktion. Bör förbeställas något år innan plantering, speciellt om vill ha större storlekar. Fagus sylvatica Dawyck - pelarbok B Ja Ja Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 8-10 m. Bredd 2-4 m. Pelarformat växtsätt. Går bra att formbeskära och stamma upp. Vid smala utrymmen krävs regelbunden beskärning. 11(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Pinus sylvestris - tall B Ja Ja Foto Örjan Stål Höjd 25-30 m. Bredd 6-8 m. Vanlig tall som passar bra i stadsmiljö i trånga lägen. Går mycket bra att stamma upp högt. Kan dock vara svårt att få tag i större storlekar.bör därför förbeställas innan plantering. Prunus avium Plena - fågelbär B Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 15-20 m. Bredd 10-15 m. Enkel- och dubbelblommande körsbärsträd med konisk kronform. Är svår att stamma upp högt och ej så bra att beskära. Bör därför stå fritt. 12(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Prunus Umineko - prydnadskörsbär B Ja Ja Ja Höjd 5-7 m. Bredd 4-6 m. Formbeskärning Mindre smalkronigt prydnadskörsbär. Prunus Sunset Boulevard - prydnadskörsbär B Ja Ja Ja Höjd 8-10 m. Bredd 2-4 m. Japanskt blommande smalkronigt träd med genomgående stam. Går att stamma upp till 2,5-3 meter. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar - 40-45 cm i stamomfång eller större. Pyrus calleryana Chanticleer - kinesiskt päron B Ja Ja Ja Höjd 10-15 m. Bredd 4-6 m. Smalkronigt päronträd med sparsam fruktsättning med små frukter. Går att stamma upp till 2,5-3 meter. För träd som kräver högre uppstamning bör man plantera träden i större storlekar - 40-45 i stamomfång eller större. Tål att beskäras rätt hårt. Quercus cerris - turkisk ek B Ja Ja Höjd 20-25 m. Bredd 10-20 m. Ek med välformad krona och smala läderartade mörkt gröna blad. Kan stammas upp högt. Kan dock vara svårt att få tag i större storlekar. Bör därför förbeställas innan plantering. 13(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Sorbus aria Magnifica - vitoxel B Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 12-18 m. Bredd 5-7 m En av de större oxlarna som har en ovalformad sammanhållande krona. Är svår att stamma upp högt. Ej så vanlig i produktion. Bör förbeställas något år innan plantering, speciellt om vill ha större storlekar. Sorbus intermedia - oxel B Ja Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 9-12 m. Bredd 6-8 m. Medelstort träd med rundad krona. Går ej att stamma upp högt, tål dock hårdbeskärning. Sorbus latifolia - oxel B Ja Ja Ja Litet pelarformigt träd. Ej så vanlig i produktion bör förbeställas något år innan plantering. 14(15)

Art/sort Kategori Litet Stort Smal krona Friväxande Formbeskärning Tilia tomentosa - silverlind B Ja Ja Foto lignosskivan Höjd 20-25 m. Bredd 12-18 m. Friväxande blir kronan bred, går dock bra att stamma upp men är ej så lämplig att formbeskära. Ulmus New Horizon - alm B Ja Ja Ja Höjd 10-12 m. Bredd 5-7 m Upprättväxande, smal, resistent alm. Ej så vanlig i produktion. Bör förbeställas något år innan plantering 15(15)