KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.3.2019 C(2019) 1806 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 11.3.2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 vad gäller energimärkning av kyl-/frysprodukter och om upphävande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010 (Text av betydelse för EES) SV SV

MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL DEN DELEGERADE AKTEN Förslagets juridiska och politiska bakgrund Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 1 (nedan kallad ramförordningen om energimärkning) inrättas en ram för fastställande av krav på energimärkning av energirelaterade produkter på EU-nivå. Energimärkning är ett av EU:s viktigaste politiska instrument för att informera konsumenterna om energieffektivitet och andra miljöaspekter av energirelaterade produkter som släpps ut på den inre marknaden. 85 av Europas befolkning känner till och använder sig av energimärkningen 2. Inom denna ram omfattas kylar och frysar för hushållsbruk av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010 3 (nedan kallad nuvarande förordning om energimärkning eller nuvarande förordning). I artikel 7 i förordningen om energimärkning av kylar och frysar för hushållsbruk krävs att den förordningen ska ses över mot bakgrund av den tekniska utvecklingen senast fyra år efter dess ikraftträdande. Vid översynen bör man särskilt bedöma kontrolltoleranserna i bilaga VII och möjligheterna att ta bort eller minska värdena för korrektionsfaktorerna i bilaga VIII. I augusti 2017 trädde dessutom den nya ramförordningen om energimärkning i kraft, vilket innebar att Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU 4 (nedan kallat ramdirektivet om energimärkning) upphävdes. Enligt det upphävda direktivet om energimärkning kunde energimärkningen omfatta klasserna A+, A++ och A+++ för att komma till rätta med överanvändningen av de högsta klasserna. Med tiden har den tekniska utvecklingen medfört att även klasserna A+, A++ och A+++ blivit överanvända, vilket gjort märkningen betydligt mindre ändamålsenlig. För att lösa detta problem krävs det i ramförordningen om energimärkning att befintliga energietiketter skalrevideras tillbaka till den ursprungliga skalan A G. I artikel 11 i ramförordningen om energimärkning förtecknas fem prioriterade produktgrupper för vilka nya delegerade akter med skalreviderade etiketter måste antas senast den 2 november 2018. Kylar och frysar för hushållsbruk är en av dessa produktgrupper. Slutligen finns det flera nya politiska initiativ som visar att ekodesign och energimärkning är relevant i ett bredare politiskt sammanhang. De viktigaste initiativen är följande: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken (strategisk ram för energiunionen) 5, med krav på en hållbar, koldioxidsnål och klimatvänlig ekonomi. 1 2 3 4 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU (EUT L 198, 28.7.2017, s. 1). Study on the impact of the energy label and potential changes to it on consumer understanding and on purchase decisions, LE London Economics och IPSOS, oktober 2014. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010 av den 28 september 2010 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av kylar och frysar för hushållsbruk (EUT L 314, 30.11.2010, s. 17). Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser (EUT L 153, 18.6.2010, s. 1). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015) 80 final, 25.2.2015). SV 1 SV

Parisavtalet 6, med krav på förnyade ansträngningar att minska utsläppen av koldioxid. Göteborgsprotokollet 7, som ska begränsa luftföroreningar. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén 8 om en handlingsplan för den cirkulära ekonomin, med fokus på behovet av att inkludera reparerbarhet, materialåtervinning och hållbarhet inom ekodesign. Utsläppshandelssystemet ETS (Emissions Trading Scheme) 9, med syftet att kostnadseffektivt uppnå minskade utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser påverkas indirekt av den energi som används av de elektriska produkter som omfattas av politiken för ekodesign och energimärkning. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om strategin för energitrygghet 10, med syftet att säkerställa en stabil och generös energiförsörjning. Allmän bakgrund Översynen av den nuvarande förordningen har genomförts genom flera studier: en övergripande studie 2014 11, en översynsstudie 2016 12 och en kompletterande studie 2017 13. Kommissionens samrådsforum om ekodesign beslutade i maj 2014 att en mer omfattande förberedande studie var nödvändig. Den andra studien bekräftade detta och utmynnade i slutsatsen att strängare krav på ekodesign kombinerat med krav på energimärkning skulle ge energibesparingar på omkring 10 TWh 2030, vilket leder till en nivå på 47 TWh/år. Dessutom föreslogs möjliga åtgärder som rör reservdelar för att hantera de aspekter hos kylar och frysar för hushållsbruk som rör cirkulär ekonomi. I den kompletterande studien från 2017 undersöktes om kylar och frysar för hushållsbruk kan bidra till att minska matsvinn, med slutsatsen att så verkligen är fallet. På grundval av slutsatserna från dessa studier har detta förslag följande huvudmål: Uppdatera den nuvarande energimärkningen för kylar och frysar eftersom den inte längre ger konsumenterna möjlighet att på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt särskilja olika produkter på marknaden. Förtydliga tillämpningsområdet och fastställa lämpliga krav för de olika produktgrupperna. Den nuvarande förordningens tillämpningsområde är otydligt och förutsätter viss teknik, vilket skapar osäkerhet om huruvida vissa produkter omfattas av tillämpningsområdet eller inte, vilket i sin tur resulterar i möjliga kryphål och mindre lämpliga krav. Detta skapar ojämlika villkor för branschen, och 6 7 8 9 10 11 12 13 https://unfccc.int/process/the-paris-agreement/what-is-the-paris-agreement http://www.unece.org/env/lrtap/multi_h1.html Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Att sluta kretsloppet en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015) 614 final, 2.12.2015). https://ec.europa.eu/clima/policies/ets_en Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Europeisk strategi för energitrygghet (COM(2014) 0330 final, 25.8.2014). Omnibus review study on cold appliances, washing machines, dishwashers, washer-driers, lighting, settop boxes and pumps VHK, VITO, Viegand Maagøe och Wuppertalinstitutet, mars 2014. Preparatory/review study on Commission Regulation (EC) No. 643/2009 and Commission Delegated Regulation (EU) No. 1060/2010, Final report VHK, mars 2016. Preparatory/review study on Commission Regulation (EC) No. 643/2009 and Commission Delegated Regulation (EU) No. 1060/2010 complementary research on optimal food storage conditions in refrigeration appliances VHK, februari 2017. SV 2 SV

marknadskontrollmyndigheter har svårt att bedöma tillämpningsområdet och upprätthålla en korrekt marknadskontroll. Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området I den nuvarande förordningen om energimärkning fastställs energimärkningskrav för kylar och frysar för hushållsbruk, och den kompletterar därmed förordningen om ekodesign. Omfattningsområdet för den nuvarande förordningen är kylar och frysar för hushållsbruk med en volym på högst 1 500 liter. Detta omfattar även kylar och frysar som säljs för annat än hushållsbruk eller för nedkylning och infrysning av andra föremål än livsmedel, samt elektriska nätanslutna kylar och frysar som även kan drivas med batteri. Det omfattar inte kylar och frysar som drivs med andra energikällor än elektricitet, batteridrivna produkter, kundanpassade produkter, produkter för tjänstesektorn och produkter vars huvudfunktion inte är förvaring av livsmedel. Tillämpningsområdet i detta förslag är förtydligat och teknikneutralt, men avsikten är oförändrad. Energimärkningen i den nuvarande förordningen för kylar och frysar för hushållsbruk har en skala från A+++ till G. I detta förslag föreslås en energimärkning med en skala från A till G, i enlighet med den nya ramförordningen om energimärkning, med energieffektivitetsklasser som är uppdaterade mot bakgrund av den tekniska utvecklingen. Målet är att den nuvarande energimärkningsförordningen ska upphävas från och med den första tillämpningsdagen för den reviderade förordningen. Ekodesignförordningar med krav på ekodesign antas vanligen parallellt med energimärkningsbestämmelser. Avsikten är att säkerställa en samstämmig effekt av de två åtgärderna: energimärkningen bör belöna produkterna med bäst prestanda genom en obligatorisk betygsättning, medan kraven på ekodesign bör straffa de med sämst prestanda. I kommissionens förordning (EG) nr 643/2009 14 fastställs vissa allmänna krav och minimikrav på energieffektivitet för kylar och frysar för hushållsbruk. Tillämpningsområdet är det samma som för den nuvarande förordningen om energimärkning. Denna ekodesignförordning ses också över. Avsikten är att de reviderade ekodesign- och energimärkningsförordningarna ska börja tillämpas samtidigt så att maximal samverkan säkerställs. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1094 15 omfattar kylskåp och frysar för professionellt bruk, snabbnedkylningsskåp, kondensoraggregat för låg- eller medeltemperatur eller båda, och processkylaggregat för låg- eller medeltemperatur. I det här förslaget undantas produkter som omfattas av ekodesignförordningen för professionella kyl- och frysprodukter, och inga överlappande krav kommer därför att uppstå. Energimärkningsförordningar för komponenter: Energimärkningsförordningar kan vara tillämpliga inte bara på slutprodukterna, utan även på deras komponenter. Det finns för närvarande en komponent som är reglerad inom energimärkningen, nämligen lampor (kommissionens delegerade förordning (EU) 874/2012 16 ). Komponenter i kyl-/frysprodukter för hushållsbruk omfattas inte av den förordningen. Förenlighet med unionens politik inom andra områden 14 15 16 Kommissionens förordning (EG) nr 643/2009 av den 22 juli 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG vad gäller krav på ekodesign för kylar och frysar för hushållsbruk (EUT L 191, 23.7.2009, s. 53). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1094 av den 5 maj 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av kylskåp och frysar för professionellt bruk (EUT L 177, 8.7.2015, s. 2). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 874/2012 av den 12 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av elektriska lampor och armaturer (EUT L 258, 26.9.2012, s. 1). SV 3 SV

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU 17 (nedan kallat lågspänningsdirektivet) regleras hälso- och säkerhetsaspekter som rör bland annat mekanik, kemi, buller och ergonomi. Utöver detta är direktivets mål att säkerställa att den utrustning som omfattas av direktivet gynnas fullt ut av den inre marknaden. Lågspänningsdirektivet omfattar elektrisk utrustning för spänning mellan 50 och 1000 V för växelström och mellan 75 och 1500 V för likström. Kyl-/frysprodukter för hushållsbruk återfinns i denna kategori och omfattas därmed av lågspänningsdirektivet, men det finns ingen överlappning när det gäller typen av krav. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU 18 (nedan kallat WEEE-direktivet) fastställs krav på t.ex. återvinning, inklusive materialåtervinning, när det gäller avfall från elektrisk och elektronisk utrustning, för att minska de negativa miljöeffekterna som är en följd av hanteringen av detta avfall och av resursanvändningen. WEEE-direktivet är direkt tillämpligt på kyl-/frysprodukter för hushållsbruk. Genomförandeåtgärder inom ekodesign kan komplettera genomförandet av WEEE-direktivet genom införande av åtgärder som rör t.ex. materialeffektivitet och instruktioner för korrekt montering och demontering, vilket bidrar till att minska avfallet. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU 19 (nedan kallat RoHSdirektivet)begränsas användningen sex specifika farliga material och fyra olika ftalater i elektrisk och elektronisk utrustning. Kyl-/frysprodukter för hushållsbruk omfattas direkt av RoHS-direktivet. Det finns inga överlappande krav i detta förslag. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 20 (nedan kallad Reachförordningen) begränsas användningen av ämnen som inger mycket stora betänkligheter, för att förbättra skyddet av hälsa och miljö. Reach-förordningen är direkt tillämplig på kyl- /frysprodukter för hushållsbruk. Det finns inga överlappande krav i detta förslag. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 21 regleras utsläppen av fluorerade växthusgaser, bl.a. fluorkolväten (HFC). Den förordningen är direkt tillämplig på kyl-/frysprodukter för hushållsbruk. Beslut har fattats att detta förslag inte ska innehålla krav på köldmedium, och därför kommer inga överlappande krav att finnas. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU 22 (nedan kallat EMC-direktivet) fastställs krav på elektromagnetisk kompatibilitet för elektrisk utrustning, för att säkerställa att elektriska anordningar fungerar utan att orsaka störningar i andra anordningar, och inte påverkas av störningar från andra anordningar. EMC-direktivet är direkt tillämpligt på kyl- /frysprodukter för hushållsbruk. Det finns inga överlappande krav i detta förslag. 17 18 19 20 21 22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357). Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38). Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1). EUT L 150, 20.5.2014, s. 195. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79). SV 4 SV

I utsläppshandelssystemet (ETS) fastställs ett tak för den sammanlagda mängd av vissa växthusgaser som får släppas ut från anläggningar. Taket sänks allt eftersom, så att de sammanlagda utsläppen minskar. Under detta tak får eller och köper företag utsläppsrätter som de efter behov kan handla med sinsemellan. De kan också köpa en begränsad mängd internationella krediter. Utsläppshandelssystemet är inte direkt tillämpligt på kyl- /frysprodukter för hushållsbruk, men däremot på elproduktionen. Detta leder till antingen lägre priser i utsläppshandelssystemet (som i sin tur pressar ned elpriserna) eller ett minskat behov av utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet (lägre mål för förnybar energi eller färre minskningar av koldioxidutsläpp inom industrin). 2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Rättslig grund Den rättsliga grunden för åtgärder på EU-nivå genom ramförordningen om energimärkning är artiklarna 114 och 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUFfördraget) 23. Artikel 114 syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera, medan artikel 194 inom ramen för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion och med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön innehåller EU:s mål att bl.a. garantera energiförsörjningen i unionen och främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor. Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) Åtgärder på EU-nivå ger slutanvändarna en garanti för att de köper en energieffektiv produkt, och ger dem harmoniserad information oavsett i vilken medlemsstat de köper sin produkt. Detta blir ännu viktigare eftersom e-handeln ökar. Energimärkning på EU-nivå främjar energieffektiva produkter i alla medlemsstater, vilket leder till en större marknad och därmed större incitament för industrin att utveckla dessa produkter. Det är viktigt att garantera lika villkor för tillverkare och återförsäljare vad gäller krav som ska uppfyllas innan de släpper ut en produkt på marknaden, och vad gäller den information som kunderna får vid försäljning på hela EU:s inre marknad. EU-omfattande rättsligt bindande regler är därför nödvändiga. Marknadskontroller utförs av marknadskontrollmyndigheter som utsetts av medlemsstaterna. För att marknadskontrollen ska vara ändamålsenlig måste den vara enhetlig i hela EU, så att den inre marknaden främjas och företagen ges incitament att investera resurser i utvecklingen, tillverkningen och försäljningen av energieffektiva produkter. Slutligen innehåller förordning (EU) 2017/1369 ett krav att kommissionen ska uppdatera den nuvarande energimärkningsförordningen för kylar och frysar för hushållsbruk, särskilt i fråga om skalrevidering av etiketter så att klasserna A+, A++ och A+++ försvinner. Det finns ett tydligt mervärde i EU-krav i fråga om gränser för olika energimärkningsklasser. Utan harmoniserade krav på EU-nivå skulle medlemsstaterna få anledning att fastställa nationella, produktspecifika energimärkningskrav inom ramen för sin miljö- och energipolitik. Detta skulle påverka den fria rörligheten för varor negativt. Innan de nuvarande energimärkningsåtgärderna genomfördes gällde just denna situation för många produkter. Proportionalitetsprincipen 23 Konsoliderad version av Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 326, 26.10.2012, s. 47). SV 5 SV

I ramförordningen om energimärkning finns ett inbyggt proportionalitets- och signifikanstest i artikel 16.2, som innebär att de delegerade akterna ska ange produktgrupper som uppfyller följande kriterier: (a) (b) (c) (d) Produktgruppen bör ha betydande potential när det gäller att spara energi och i relevanta fall andra resurser. Inom produktgruppen bör de relevanta prestandanivåerna för modeller med likvärdig funktion skilja sig åt i betydande grad. Det bör inte finnas någon betydande negativ inverkan på produktgruppens prisnivå och livscykelkostnader. Införandet av energimärkningskrav för en produktgrupp bör inte ha någon betydande negativ inverkan på produktens funktion under användning. Förslaget bedömdes mot bakgrund av dessa krav, som en del av konsekvensbedömningen. Där drogs slutsatsen att förslaget uppfyller dessa kriterier, samtidigt som de mål som beskrivs i avsnitt 1 i denna motivering uppnås. Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Scenarier med olika nivåer av energieffektivitet bedömdes i konsekvensbedömningen: (a) (b) Grundscenario där de nuvarande ekodesign- och energimärkningsförordningarna för kylar och frysar för hushållsbruk, och alla andra relevanta politiska EU-åtgärder, antas fortsätta gälla utan ändringar. Ett scenario för lägsta livscykelkostnader som omfattar följande: Ett energieffektivitetsindex som motsvarar det för den lägsta livscykelkostnaden. Skalreviderad etikett med en skala från A till G. Mätmetoder och krav som grundas på senaste provningsstandard. Beräkningsmetoder och krav som grundas på nya parametrar. Krav för att förbättra produkternas reparerbarhet. Krav för att förbättra möjligheterna till materialåtervinning av produkterna. Åtgärder för att förebygga matsvinn. (c) Ett lindrigare scenario med samma krav som i scenariot för lägsta livscykelkostnader, men med ett energieffektivitetsindex som är 20 högre än i scenariot för lägsta livscykelkostnad. (d) Ett ambitiöst scenario med samma krav som i scenariot för lägsta livscykelkostnader, men med ett energieffektivitetsindex som är 25 lägre än i scenariot för lägsta livscykelkostnad. Scenariot med den lägsta livscykelkostnaden behölls som önskat scenario eftersom det uppnådde målen på bästa sätt samtidigt som de kriterier som beskrivs i föregående avsnitt uppfylldes. Detta scenario uppskattas senast 2030 leda till följande: Energibesparingar på 9,6 TWh/år och minskade utsläpp av växthusgaser på 3,1 Mt koldioxidekvivalenter, dvs. 0,66 av unionens mål för 2030 när det gäller SV 6 SV

besparingar i slutlig energianvändning och 0,25 av EU:s mål för 2030 när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser. Minskade årliga utgifter för slutanvändarna på 2,8 miljarder euro och tillkommande affärsintäkter på 0,44 miljarder euro per år. Anpassning till den tekniska utvecklingen och globala minimikrav för energieffektivitet i andra ekonomier. Bidrag till EU-industrins konkurrenskraft och ledande roll som tillverkare av högkvalitetsprodukter. Skydd av små och medelstora företag som är verksamma inom nischmarknader. Uppdaterad energimärkning Tekniken för kyl-/frysprodukter för hushållsbruk utvecklas fortlöpande, vilket leder till ökad energieffektivitet. Vid tidpunkten för ikraftträdandet av förordning (EU) nr 1060/2010 uppnådde inga modeller energieffektivitetsklass A+++, och andelen av modellerna som uppnådde klass A++ var mindre än 10. Idag överanvänds de tre högsta energieffektivitetsklasserna, med mer än 11 i klass A+++ och mer än 40 i klass A++ 24. Det blir därmed svårare att särskilja olika modeller. Dessutom har klasserna A+, A++ och A+++, vilka infördes genom ramdirektivet om energimärkning (direktiv 2010/30/EU), visat sig vara mindre ändamålsenliga än A G-skalan för att övertyga konsumenterna om att köpa effektivare produkter 25. Den föreslagna energimärkningen kommer att tillämpas från och med den 1 mars 2021 och tills vidare. Effektivitetsklasserna visas i tabell 1. Klass G kommer inte att användas för vanliga kyl-/frysprodukter för hushållsbruk, men däremot för vinkylskåp och tysta produkter som kommer att ha lindrigare gränsvärden. Klass A förväntas vara tom 2021, i enlighet med den nya ramförordningen om energimärkning. Tabell 1 Lägsta livscykelkostnader Energieffektivitetsklasser Energieffektivitetsklass Nytt EEI (nuvarande EEI) A EEI 41 (13) B 41 (13) < EEI 51 (16) C 51 (16) < EEI 64 (20) D 64 (20) < EEI 80 (24) E 80 (24) < EEI 100 (30) F 100 (30) < EEI 125 (38) G EEI > 125 (38) Antalet modeller per energieffektivitetsklass (enligt nuvarande förordning om energimärkning), extrapolerade till 2030, visas i figur 1. 24 25 Databasen Home Appliances Europe, tidigare CECED (APPLiA), 2016. Commission Staff Working Document: Impact Assessment Accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council setting a framework for energy efficiency labelling and repealing Directive 2010/30/EU (SWD/2015/0139 final). SV 7 SV

Nytt EEI Nuvarande EEI EU Energy labelling & no. of models available (total ca. 13 500 refrigeration models available, period 2010-2030) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 C B A++ A+++ A++ C A+++A+++A+++A+++A+++A+++A+++ A++ D A+ A++ D A++ A++ A++ E A++ A+ A++ A++ A++ E A+ A A+ F A+ A+ A+ A+ A A+ A+ A+ F <A A 10 5 A B C D E F A A B B C C D D E E 10 5 A A A A A B B B B B C C C C C D D D D D E E E E E Figur 1: Fördelning bland energimärkningsklasser för vanliga kyl-/frysprodukter för hushållsbruk som är tillgängliga i Europeiska unionen under perioden 2010 2030 (faktiska uppgifter för 2010 2016 och prognoser för 2017 2030) med föreslagna LLCC-åtgärder (databasen APPLiA 2016) I tabell 2 visas fördelningen av modeller i varje energieffektivitetsklass enligt nuvarande EEI och nuvarande förordning om energimärkning (högst upp), och enligt förslaget. Tabell 2 Fördelning bland energimärkningsklasser och EEI för kyl-/frysprodukter i EU 2010 2030 (databasen APPLiA 2016) ED1 EL ED2 EEI Klass 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 nuvarande klasser (databasen APPLiA) 22 A+++ 0 1 3 6 9 33 A++ 44 A+ 55 A 10 50 36 15 56 27 26 60 33 58 41 48 10 2 1 75 <A 4 1 1 1 1 10 45 45 prognos för nuvarande klasser 13 17 20 23 26 47 49 51 52 53 40 35 30 25 21 nya klasser, virtuella 41 A 1 2 6 51 B 0 1 3 62 C 0 1 1 1 2 4 7 78 D 13 16 19 22 23 98 E 5 5 6 10 15 118 F 130 G viktat genomsnitt 42 44 45 42 40 40 35 30 25 20 27 18 40 30 25 29 10 5 10 15 32 23 18 nya klasser, tillämpade 15 20 26 22 12 17 21 24 21 10 5 17 18 22 24 19 20 20 21 22 17 23 22 21 20 14 24 24 20 19 13 25 25 20 18 12 SV 8 SV

Nuvarande EEI 48,1 45,3 41,8 39,3 37,9 36,9 35,9 35,0 34,1 33,2 24,4 26,8 26,5 18,8 19,5 19,7 20,1 19,5 18,9 18,6 18,3 Nytt EEI 117 116 113 110 81 89 88 63 65 66 67 65 63 62 61 SV 9 SV

3 RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Samråd med berörda parter Omfattande samråd med intressenter har hållits under de studier som ingick i översynen, före och efter mötet med samrådsforumet, under det öppna offentliga samrådet och i samband med konsekvensbedömningen. De intressenter som deltog i de ovannämnda samråden utgjorde en balanserad mix av företrädare för medlemsstater, branschen och icke-statliga organisationer. Generellt var branschen främst tveksam till nivån för energieffektivitetskraven i kombination med första tillämpningsdag, huvudsakligen på grund av att alla kyl-/frysprodukter måste provas enligt den nya standarden och analyseras enligt de nya parametrarna. Branschen uppskattade att bristen på provningskapacitet skulle uppgå till 75 om förordningen börjar tillämpas ett år efter den dag den offentliggörs. På grundval av denna uppskattning slöts en överenskommelse att skjuta upp första tillämpningsdag med ett år. Några medlemsstaters företrädare var tveksamma till att skjuta upp första tillämpningsdag med ett år. De föreslog en omvandlingstabell för att omvandla nya EEI-värden (energieffektivitetsindex), baserade på uppdaterade provningsstandarder och parametrar, till nuvarande EEI-värden, baserade på gamla provningsstandarder och parametrar. Detta skulle ge tillverkarna möjlighet att börja använda den nya provningsstandarden för produkter som släpps ut på marknaden efter dagen för offentliggörandet av detta förslag, vilket skulle minska tiden för provning. En sådan omvandlingstabell är dock inte tillräckligt exakt. Den kommer dessutom att leda till felaktiga jämförelser mellan olika typer av produkter och mellan beräknade och uppmätta data. Konsumenterna förlitar sig på uppgifter om energieffektivitet för att välja den produkt de behöver, och en sådan omvandlingstabell skulle snedvrida dessa uppgifter. Branschen uppskattade dessutom att kapacitetsbristen skulle bli 27, trots användning av denna omvandlingstabell. Av dessa anledningar ingår det inte någon omvandlingstabell i förordningen. Icke-statliga organisationer och medborgare tog i första hand upp de aspekter av produkterna som rör cirkulär ekonomi, t.ex. livslängd, reparationer, garantier och alltför snabbt föråldrade produkter. Införandet av fler krav som rör cirkulär ekonomi fick stöd av materialåtervinningsföretag, medan tillverkare av produkter var mer försiktiga och i vissa fall negativa. Krav som är i linje med krav för andra vitvaror har tagits med i detta förslag. Återkoppling Som en del av agendan om bättre lagstiftning samlades ytterligare synpunkter från medborgare och intressenter in under perioden 26 januari 23 februari 2018. 15 svar kom in, varav nio från icke-statliga organisationer och sex från företag/branschorganisationer (motsvarande 60 respektive 40 procent av svaren). De svarande kom huvudsakligen från Belgien (40 procent) och Tyskland (27 procent). En (1) svarande kom från vart och ett av följande länder: Danmark, Italien, Nederländerna, Portugal och Förenade kungariket. 14 svar kom från små och medelstora företag (branschorganisationer och icke-statliga organisationer registrerades också som små och medelstora företag, även om de representerar en stor del av branschen och konsumenterna), medan endast ett (1) stort företag svarade. Nio svar kom från icke-statliga organisationer eller miljöorganisationer och sex från företag eller branschorganisationer. 44 procent av de mottagna svaren vara likadana, och kom huvudsakligen från de icke-statliga organisationerna, miljöorganisationerna och ett SV 10 SV

företag. 86 procent av de svar som gällde ekodesignförordningen var desamma som svaren om energimärkningsförordningen. De icke-statliga organisationerna och miljöorganisationerna tog i första hand upp de senarelagda tillämpningsdatumen (etiketterna borde finnas i affärerna i slutet av 2019, risken för luckor mellan de olika förordningarna om kyl-/frysprodukter, korrektionsfaktorerna (särskilt den för inbyggnad som inte borde överstiga fem procent) och volymsymbolerna på energietiketten (som borde slås samman till en enda). Branschen tog i första hand upp definitionen av tysta kyl-/frysprodukter (som borde ha 27 dba som gränsvärde), ett möjligt kryphål till följd av definitionen av kombiprodukt och lastfaktorn, den olika behandlingen av tre- och fyrstjärniga fack, ett misstag i förklaringen av infrysningskapacitet (som borde provas vid en omgivningstemperatur på 25 C), etikettens symbol för lägsta bullerklass (som inte borde omfatta några ljudvågor, utan i stället överkryssas), QR-koden (som borde vara svart) och belysningskraven. Dessa frågor beaktades och diskuterades på expertgruppsmötena. Konsekvensbedömning En konsekvensbedömning krävs om de förväntade ekonomiska, miljörelaterade och sociala effekterna av en EU-åtgärd sannolikt kommer att bli betydande. Konsekvensbedömningen för översynen av förordningarna (EG) nr 643/2009 och (EU) nr 1060/2010 genomfördes mellan maj 2017 och mars 2018. Nämnden för lagstiftningskontroll lämnade den 7 maj 2018, efter sitt sammanträde den 3 maj, ett positivt yttrande med kommentarer om utkastet till konsekvensbedömning. De huvudsakliga synpunkterna (markerade med bokstäver) och de åtgärder som vidtagits (markerade med streck) återges nedan: (a) (b) Rapporten förklarar inte tydligt hur de allmänna bedömningskriterier från ramdirektivet om ekodesign och ramförordningen om energimärkning som gäller produktens prisnivå och betydande konsekvenser är tillämpliga på kyl-/frysprodukter för hushållsbruk. Kriteriet om produktens prisnivå behandlas inte mot bakgrund av stora inkomstskillnader i EU som helhet. En förklaring om bedömningen av produktens prisnivå och betydande konsekvenser har lagts till. Dessutom har en känslighetsanalys av livscykelkostnader (LCC) lagts till, baserad på den studie från 2016 som ingick i översynen och på elpriserna i Tyskland och Rumänien, vilka är de högsta respektive lägsta elpriserna i EU. I rapporten behandlas inte hur det primära målet med ekomärkning, nämligen att öka energieffektiviteten hos kyl-/frysprodukter för hushållsbruk, skulle kunna påverkas negativt av att mål som rör cirkulär ekonomi tas med. Text har lagts till för att ge en bättre förklaring av de korrektionsfaktorer som gäller möjligheterna att bättre bevara matens kvalitet. En förklaring av hur krav som rör cirkulär ekonomi påverkar energianvändningen har lagts till. (c) Metoden för att bedöma effekterna av de föreslagna åtgärderna och modelleringsresultaten visar att de rapporterade resultaten behöver motiveras. Mer information har lagts till om tillgång till reservdelar och om skalrevideringens inverkan på affärsintäkterna, liksom ett stycke som motiverar kopplingen mellan intäkter och sysselsättning. SV 11 SV

Val av instrument Den föreslagna formen av åtgärd är en direkt tillämplig förordning om komplettering av förordning (EU) 2017/1369. Den utgör därmed en fortsättning på nuvarande praxis enligt den befintliga energimärkningsförordningen om kylar och frysar för hushållsbruk. SV 12 SV

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 11.3.2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 vad gäller energimärkning av kyl-/frysprodukter och om upphävande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010 (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU 26, särskilt artiklarna 11.5 och 16.1, och av följande skäl: (1) Genom förordning (EU) 2017/1369 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om märkning eller skalrevidering för produktgrupper med betydande potential att spara energi och i relevanta fall andra resurser. (2) Bestämmelser om energimärkning av kylar och frysar för hushållsbruk fastställdes genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010 27. (3) I kommissionens meddelande COM(2016) 773 28 (arbetsplan för ekodesign som fastställts av kommissionen genom tillämpning av artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG 29 ) anges prioriteringarna för arbetet inom ramen för ekodesign och energimärkning för perioden 2016 2019. I arbetsplanen för ekodesign fastställs de energirelaterade produktgrupper som anses vara prioriterade när det gäller att genomföra förberedande studier och slutligen anta genomförandeåtgärder, samt översynen av kommissionens förordning (EG) nr 643/2009 30 och förordning (EU) nr 1060/2010. (4) Åtgärderna i arbetsplanen för ekodesign beräknas kunna leda till årliga slutenergibesparingar på totalt mer än 260 TWh 2030, vilket motsvarar cirka 100 miljoner ton per år i minskade utsläpp av växthusgaser 2030. Kylar och frysar är en av 26 27 28 29 30 EUT L 198, 28.7.2017, s. 1. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010 av den 28 september 2010 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av kylar och frysar för hushållsbruk (EUT L 314, 30.11.2010, s. 17). Meddelande från kommissionen: Arbetsplan för ekodesign 2016 2019 (COM(2016)773 final, 30.11.2016). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10). Kommissionens förordning (EG) nr 643/2009 av den 22 juli 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG vad gäller krav på ekodesign för kylar och frysar för hushållsbruk (EUT L 191, 23.7.2009, s. 53). SV 13 SV

de produktgrupper som förtecknas i arbetsplanen för ekodesign, med en uppskattad årlig slutenergibesparing på 10 TWh 2030. (5) Kylar och frysar för hushållsbruk är en av de produktgrupper som nämns i artikel 11.5 b i förordning (EU) 2017/1369 och för vilka kommissionen bör anta en delegerad akt om skalrevidering av etiketter till en skala A G. (6) Kommissionen ska enligt förordning (EU) nr 1060/2010 se över den förordningen mot bakgrund av den tekniska utvecklingen. (7) Kommissionen har sett över förordning (EU) nr 1060/2010, enligt kravet i dess artikel 7, och analyserat de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna när det gäller kylar och frysar, samt det faktiska konsumentbeteendet. Översynen utfördes i nära samarbete med intressenter och berörda parter från unionen och tredjeländer. Resultaten av översynen offentliggjordes och presenterades för det samrådsforum som inrättats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2017/1369. (8) Översynen visade att reviderade energimärkningskrav behövde införas för kylar och frysar. (9) Översynen visade också att elanvändningen i de produkter som omfattas av förordningen i betydande grad kan minskas ytterligare genom energimärkningsåtgärder för kyl-/frysprodukter. (10) Kyl-/frysprodukter med en direktförsäljningsfunktion bör omfattas av en separat energimärkningsförordning. (11) Frysboxar, inklusive sådana för professionellt bruk, bör omfattas av denna förordnings tillämpningsområde eftersom de inte ingår i tillämpningsområdet för kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1094 31 och kan användas i andra miljöer än professionella miljöer. (12) Vinkylskåp och tysta kyl-/frysprodukter (t.ex. minibarer), inklusive sådana med genomskinliga dörrar, har ingen direktförsäljningsfunktion. Vinkylskåp används vanligen antingen i hushållsmiljöer eller i restauranger, medan minibarer vanligen används i hotellrum. Vinkylskåp och minibarer, inklusive sådana med genomskinliga dörrar, bör därför omfattas av denna förordning. (13) Kyl-/frysprodukter som visas på mässor bör förses med energimärkning om en första enhet av modellen redan har släppts ut på marknaden eller släpps ut på marknaden i samband med mässan. (14) Den elektricitet som används till kyl-/frysprodukter för hushållsbruk svarar för en betydande del av hushållens totala elförbrukning i unionen. Utöver den förbättrade energieffektivitet som redan har uppnåtts finns det stora möjligheter att ytterligare minska energianvändningen i kyl-/frysprodukter. (15) Översynen visar att elförbrukningen i de produkter som omfattas av denna förordning i betydande grad kan minskas ytterligare genom energimärkningsåtgärder med inriktning på energieffektivitet och årlig energianvändning. För att slutanvändarna ska kunna fatta ett välgrundat beslut bör även information om luftburet akustiskt buller och olika typer av fack ingå. 31 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1094 av den 5 maj 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av kylskåp och frysar för professionellt bruk (EUT L 177, 8.7.2015, s. 2). SV 14 SV

(16) Mätningar av relevanta produktparametrar bör utföras med tillförlitliga, noggranna och reproducerbara mätmetoder. Dessa metoder bör ta hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mätmetoder inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 32. (17) För att förbättra denna förordnings ändamålsenlighet bör produkter som automatiskt förändrar sina prestanda vid provningsförhållanden, i syfte att förbättra de deklarerade parametervärdena, förbjudas. (18) Mot bakgrund av den ökade försäljningen av energirelaterade produkter genom värdtjänster på internetplattformar, snarare än direkt från leverantörers webbplatser, bör det klargöras att försäljningsplattformar på internet bör ansvara för att den etikett som tillhandahålls av leverantören kan visas i närheten av priset. De bör informera leverantören om denna skyldighet men inte vara ansvariga för etikettens och produktinformationsbladets innehåll och riktighet. I sin tillämpning av artikel 14.1 b i direktiv 2000/31/EG om elektronisk handel bör dock sådana värdtjänster på internetplattformar utan dröjsmål vidta åtgärder för att radera eller blockera tillgång till information om den aktuella produkten om de, genom information från t.ex. marknadskontrollmyndigheten, känner till att produkten inte uppfyller kraven (t.ex. att en etikett eller ett produktinformationsblad saknas eller är ofullständig(t) eller inkorrekt). En leverantör som säljer direkt till slutanvändare via sin egen webbplats omfattas av den skyldighet vid distansförsäljning för återförsäljare som avses i artikel 5 i förordning (EU) 2017/1369. (19) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning diskuterades i samrådsforumet och med medlemsstaternas experter i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2017/1369. (20) Förordning (EU) nr 1060/2010 bör därför upphöra att gälla. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde 1. I denna förordning fastställs krav på märkning och tillhandahållande av kompletterande produktinformation för elektriska nätanslutna kyl-/frysprodukter med en volym på mer än 10 liter och högst 1 500 liter. 2. Denna förordning ska inte tillämpas på följande: (a) (b) (c) (d) Kylskåp och frysar för professionellt bruk och snabbnedkylningsskåp, med undantag av frysboxar för professionellt bruk. Kyl-/frysprodukter med direktförsäljningsfunktion. Mobila kyl-/frysprodukter. Produkter vars huvudfunktion inte är kyl-/frysförvaring av livsmedel. 32 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12). SV 15 SV

I denna förordning gäller följande definitioner: Artikel 2 Definitioner (1) nätanslutning eller elnätsanslutning: strömförsörjning från elnätet med 230 volt (±10 ) och 50 Hz växelström. (2) kyl-/frysprodukt: ett isolerat skåp med ett eller flera temperaturreglerade fack som genom naturlig eller forcerad konvektion kyls av en eller flera energikrävande processer. (3) fack: ett slutet utrymme i en kyl-/frysprodukt som är avskilt från övriga fack genom en skiljevägg, ett hölje eller en liknande konstruktion, och som är direkt åtkomligt genom en eller flera yttre dörrar och i sig kan vara uppdelat i delfack. I denna förordning avses med fack, om inget annat anges, både fack och delfack. (4) yttre dörr: en rörlig eller avtagbar del av ett skåp som ger möjlighet att flytta last (kyl-/frysvaror) in i eller ut ur skåpet. (5) delfack: ett slutet utrymme i ett fack, med ett annat driftstemperaturområde än resten av facket. (6) total volym (V): volym, uttryckt i dm³ eller liter, för utrymmet innanför kyl- /frysproduktens innerbeklädnad, lika med summan av fackens volymer. (7) fackvolym (V c ): volym, uttryckt i dm³ eller liter, för utrymmet innanför fackets innerbeklädnad. (8) kylskåp eller frys för professionellt bruk: en isolerad kyl-/frysprodukt med ett eller flera fack som nås via en eller flera dörrar eller utdragslådor, och som konstant kan bibehålla temperaturen på livsmedel inom föreskrivna gränser för kyl- eller frystemperatur med hjälp av en ångkompressionscykel, och som används för förvaring av livsmedel i annat än hushållsmiljöer, dock utan att livsmedlen är exponerade eller åtkomliga för kunder, enligt definitionen i kommissionens förordning (EU) 2015/1095 33. (9) snabbnedkylningsskåp: en isolerad kyl-/frysprodukt som främst är avsedd för att snabbt kyla ned varma livsmedel till under 10 C när det gäller kylning och under 18 C när det gäller nedfrysning, enligt definitionen i kommissionens förordning (EU) 2015/1095. (10) frysbox för professionellt bruk: en frys vars fack kan nås från produktens ovansida eller som har fack som kan nås både ovanifrån och framifrån, men där bruttovolymen hos fack som öppnas ovanifrån överstiger 75 av produktens totala bruttovolym, och som används för förvaring av livsmedel i andra miljöer än hushållsmiljöer. (11) frysprodukt: en kyl-/frysprodukt med endast fyrstjärniga fack. (12) infrysningsfack eller fyrstjärnigt fack: ett frysfack med 18 C som måltemperatur och förvaringsförhållanden, och som uppfyller kraven på infrysningskapacitet. 33 Kommissionens förordning (EU) 2015/1095 av den 5 maj 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller krav på ekodesign för kylskåp och frysar för professionellt bruk, snabbnedkylningsskåp, kondensoraggregat och processkylaggregat (EUT L 177, 8.7.2015, s. 19). SV 16 SV

(13) frysfack: en typ av fack med en måltemperatur som är högst 0 C, dvs. ett nollstjärnigt, enstjärnigt, tvåstjärnigt, trestjärnigt eller fyrstjärnigt fack, enligt tabell 3 i bilaga IV. (14) typ av fack: deklarerad typ av fack i enlighet med parametrarna för kyl-/frysprestanda (T min, T max, T c m.fl.), enligt tabell 3 i bilaga IV. (15) måltemperatur (T c ): referenstemperatur inuti ett fack, enligt tabell 3 i bilaga IV, vid provning av energianvändning, uttryckt som tidsmedelvärde för en uppsättning givare. (16) minimitemperatur (T min ): minimitemperatur inuti ett fack under förvaringsprovning enligt tabell 3 i bilaga IV. (17) maximitemperatur (T max ): maximitemperatur inuti ett fack under förvaringsprovning enligt tabell 3 i bilaga IV. (18) nollstjärnigt fack och isfack: ett frysfack med 0 C som måltemperatur och förvaringsförhållanden, enligt tabell 3 i bilaga IV. (19) enstjärnigt fack: ett frysfack med 6 C som måltemperatur och förvaringsförhållanden, enligt tabell 3 i bilaga IV. (20) tvåstjärnigt fack: ett frysfack med 12 C som måltemperatur och förvaringsförhållanden, enligt tabell 3 i bilaga IV. (21) trestjärnigt fack: ett frysfack med 18 C som måltemperatur och förvaringsförhållanden, enligt tabell 3 i bilaga IV. (22) kyl-/frysprodukt med direktförsäljningsfunktion: en kyl-/frysprodukt som används för exponering och försäljning till kund av varor som förvaras vid angivna temperaturer som är lägre än omgivningstemperaturen, och som är direkt åtkomliga genom öppna sidor eller genom en eller flera dörrar och/eller lådor, inklusive skåp med utrymmen som används för förvaring eller servering och som är åtkomliga för personal, men inte för kunder, men med undantag av minibarer och vinkylskåp enligt definitionerna i kommissionens förordning (EU) 2019XXX [Publikationsbyrån: för in numret för förordning C(2019) 2127] 34. (23) minibar: en kyl-/frysprodukt med en volym om högst 60 liter som främst är avsedd för förvaring och försäljning av livsmedel i hotellrum eller liknande lokaler. (24) vinkylskåp: en kyl-/frysprodukt för förvaring av vin, med en enda typ av fack, med precisionsstyrning av temperaturen för att bibehålla samma förvaringsförhållanden och måltemperatur som i ett vinförvaringsfack, enligt tabell 3 i bilaga IV, och med utrustning för att motverka vibrationer. (25) kyl-/frysprodukt med en enda typ av fack: en kyl-/frysprodukt med endast en typ av fack. (26) vinförvaringsfack: ett kylfack med en måltemperatur på 12 C, en intern luftfuktighet på 50 80 och förvaringsförhållanden som sträcker sig från 5 C till 20 C enligt tabell 3 i bilaga IV. (27) kylfack: en typ av fack med en måltemperatur på lägst 4 C, dvs. ett skafferifack, vinförvaringsfack, svalfack eller färskvarufack med förvaringsförhållanden och måltemperaturer enligt tabell 3 i bilaga IV. 34 Kommissionens förordning (EU) 2019/XXX [Publikationsbyrån för in komplett EUT-hänvisning till förordning C(2019)2127]. SV 17 SV

(28) skafferifack: ett kylfack med en måltemperatur på 17 C och förvaringsförhållanden som sträcker sig från 14 C till 20 C enligt tabell 3 i bilaga IV. (29) svalfack: ett kylfack med en måltemperatur på 12 C och förvaringsförhållanden som sträcker sig från 2 C till 14 C enligt tabell 3 i bilaga IV. (30) färskvarufack: ett kylfack med en måltemperatur på 4 C och förvaringsförhållanden som sträcker sig från 0 C till 8 C enligt tabell 3 i bilaga IV. (31) mobil kyl-/frysprodukt: en kyl-/frysprodukt som kan användas utan anslutning till elnätet och som fungerar med klenspänningsel (<120 V likström) och/eller bränsle som energikälla för kyl-/frysfunktionen, inklusive kyl-/frysprodukter som utöver klenspänningsel och/eller bränsle även fungerar med anslutning till elnätet. En produkt som saluförs på marknaden med en omvandlare från växelström till likström är inte en mobil kyl-/frysprodukt. (32) livsmedel: mat, ingredienser, drycker inklusive vin och andra produkter som i första hand är avsedda för konsumtion och som kräver kylning till angivna temperaturer. (33) försäljningsställe: en plats där kyl-/frysprodukter visas upp eller erbjuds till försäljning, uthyrning eller hyrköp. (34) inbyggd kyl-/frysprodukt: en kyl-/frysprodukt som är utformad, provad och saluförd uteslutande för att (a) (b) (c) installeras i skåp eller omslutas (ovanför, undertill och på sidorna) av paneler, fästas säkert i skåpet eller panelerna på sidorna, ovanför eller undertill, och utrustas med en fabriksfärdigställd framsida eller monteras tillsammans med en kundanpassad frontpanel. (35) energieffektivitetsindex (EEI): numeriskt index som anger relativ energieffektivitet för en kyl-/frysprodukt, uttryckt i procent enligt punkt 5 i bilaga IV. Ytterligare definitioner för bilagorna finns i bilaga I. 1. Leverantörer ska säkerställa följande: (a) (b) (c) (d) (e) (f) Artikel 3 Leverantörers skyldigheter Varje kyl-/frysprodukt är försedd med en tryckt etikett som har det format som anges i bilaga III. De parametrar i produktinformationsbladet som anges i bilaga V är införda i produktdatabasen. Produktinformationsbladet ska på särskild begäran från återförsäljare göras tillgängligt i tryckt form. Det innehåll i den tekniska dokumentationen som anges i bilaga VI är infört i produktdatabasen. Alla visuella annonser för en viss modell av en kyl-/frysprodukt innehåller den energieffektivitetsklass och den skala med energieffektivitetsklasser som finns på etiketten i enlighet med bilagorna VII och VIII. Allt tekniskt reklammaterial för en viss modell av en kyl-/frysprodukt, inklusive sådant material på internet, som beskriver modellens tekniska SV 18 SV