Miljörapport 2012 Hammarbyverket
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 4 1.1.3 Reningsutrustning... 6 1.1.4 Bränslelager... 7 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 7 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 7 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 8 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 9 3 GÄLLANDE TILLSTÅND...10 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET...12 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD...12 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER...12 4 VILLKORSEFTERLEVNAD...12 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION...12 4.1.1 Bränsle...12 4.1.2 Produktion...13 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND...14 4.2.1 Allmänna villkor...14 4.2.2 Driftvillkor...14 4.2.3 Utlsäpp till vatten...15 4.2.4 Utsläpp till luft...15 4.2.5 Ventilationsluft...17 4.2.6 Buller...17 4.2.7 Kontroll...17 4.2.8 Energieffektivisering...18 4.2.9 Avfall...18 4.2.10 Avveckling...19 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS 2002:26...19 4.4 EFTERLEVNAD AV NFS 2002:28...19 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET...20 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR...20 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL...20 6.1 FORTUM VÄRME...20 6.2 HAMMARBYVERKET...21 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER...21 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN...21 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING...21 8.1.1 Fortum Värme...21 8.1.2 Hammarbyverket...22 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN...ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. 9 KEMISKA PRODUKTER...23 9.1 FORTUM VÄRME...23 9.2 HAMMARBYVERKET...24
10 AVFALLSMÄNGDER...25 11 RISKHANTERING...26 11.1 FORTUM VÄRME...26 11.2 HAMMARBYVERKET...27 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER...27 13 ÖVRIG INFORMATION...27 14 UNDERSKRIFT...27 2(28)
1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Hammarbyverket är en av basproduktionsanläggning i Stockholms södra fjärrvärme-nät som bl.a. försörjer stadsdelarna Södermalm, Sickla, Nacka Forum, Orminge, Årsta, Liljeholmen, Hammarby-höjden, Björkhagen, Kärrtorp, Bagarmossen, Skarpnäck och delar av Enskede och Västberga. Hammarbyverket är även en basproduktionsanläggning för fjärrkyla som ombesörjer Södermalm, Liljeholmen, Hammarby Sjöstad samt Globenområdet med kyla. I Stockholms södra fjärrvärmenät ingår ytterligare en basanläggning, Högdalenverket, och ett antal mindre värmeverk som fungerar som spets- och reservanläggningar. De mindre anläggningarna har tidigare använts för att producera fjärrvärme i egna lokala nät under södra fjärrvärmenätets uppbyggnad. Exempel på oljeeldade anläggningar knutna till södra fjärrvärmenätet är Liljeholmen HVC, Ludvigsberg värmeverk, Skarpnäcks värmeverk och Årsta värmeverk. Hammarbyverket produktionsenheter består av värmepumpar, fjärrkyla-anläggningen, oljepannor och elpannor. 1.1.1 Lokalisering Hammarbyverket är beläget i ett område i västra delen av södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Det bostadskvarter som ligger närmast Hammarbyverket på norra sidan om Hammarbykanalen är det stora bostadskvarteret Tullstugan. Väster om det ligger Tullgårdsskolan och bakom den ligger Tullgårdsparken. Öster om Tullstugan ligger också två stora bostadskvarter utmed Hammarbykanalen. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse i söder är Hammarbyhöjden på cirka 100 meters avstånd från värmepumpanläggningen. En karta över Fortums fjärrvärmenät i Storstockholm inklusive Hammarbyverket visas i figur 1. 3(28)
Figur 1 Karta över Fortums fjärrvärmenät i Storstockholm 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Hammarbyverket består av värmepumpar, fjärrkyla-anläggning, elpannor och oljepannor. Värmepumparna svarar för basproduktion av värme till fjärrvärmenätet och övriga enheter svarar för reserv- och spetsproduktion. Det finns sju stycken värmepumpar, en på ca 25 MW, fyra på vardera ca 30 MW och två på vardera c:a 40 MW. Fyra av värmepumparna togs i drift 1986 och den femte togs i drift 1991 och ytterligare två togs i drift under 1997. Under 1998 togs fjärrkylaanläggningen på ungefär 23 MW. Renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk leds i bergtunnlar till en bassäng placerad under värmepumparna i Hammarbyverket. Från denna bassäng pumpas avloppsvattnet vidare till värmepumparnas förångare. I förångarna kyls avloppsvattnet samtidigt som köldmediet tar upp värme och förångas. Trycket i det förångade köldmediet ökas därefter i en eldriven kompressor varpå köldmedieångan kyls ned av fjärrvärmevatten och kondenserar i en kondensor. Det kylda avloppsvattnet, spillkyla leds till fjärrkyla-anläggningen och genom tryckväxlare vilket av ger kyla till fjärrkylnätet och 4(28)
kylan distribueras till kunder på nätet. Efter att avloppsvattnet har passerat fjärrkylaanläggningen leds avloppsvattnet åter till Henriksdals reningsverk. Figur 2 visar en principskiss av en värmepump. Abonnenter Värmeverk 70-120 C 35-65 C 60-90 C Kondensor Kompressor Gas Vätska Strypning Förångare 10-19 C 0,5-11 C Reningsverk Figur 2 Principskiss av värmepump De två senast installerade värmepumparna är försedda med så kallade strilförångare, vilket innebär att temperaturen på avloppsvattnet kan tas ned till cirka 1 C efter förångarna. Spillkyla som uppstår i anläggningen tas tillvara och distribueras till kunder i ett fjärrkylanät. I fyra av värmepumpar används köldmedium R22. Varje värmepump innehåller cirka 23 ton köldmedium med en installerad effekt vardera på 30 MW. I tre av värmepumparna används det klorfria köldmediet R134a, var av den ena ca 25 MW och två på ca 40 MW vardera. Det huvudsakliga bränslet i oljepannorna är biooljor som togs i drift 1987, då med fossil eldningsolja. Pannorna är utrustade med rotationsbrännare och panneffekten har uppgraderats från 80 MW till 100 MW vardera under 2003. Uppgraderingen av oljepannorna har gett den effekt att värmepumparna (VP) kan utnyttjas bättre med högre verkningsgrad, eftersom värmen från VP spetsas av oljepannorna för att ge höggradig värme till fjärrvärmenätet. 5(28)
En vattenturbin som kan återvinna hälften av den effekt som åtgår att pumpa avloppsvattnet till värmepumparna finns installerad i spillvattensystemet. Den nominella effekten på vattenturbinen är 315 kw. För att jämna ut dygnsvariationerna och därmed ge en jämnare drift av anläggningen är två stycken hetvattenackumulatorer kopplade till Hammarbyverkets fjärrvärmenät. Ackumulatorerna rymmer vardera 2400 m 3. 1.1.3 Reningsutrustning Utsläpp till luft I pannorna är det installerad rökgasåterföringssystem för att reducera emissioner av kväveoxid från anläggningen. Rökgasåterföringssystemet återför rökgaser dvs. varm förbränningsluft till sekundärluftsystemet och kan reducera emissionerna av kväveoxid med 20-30 % jämfört med kall förbränningsluft. Efter oljepannorna sitter elfilter för avskiljning av stoft från rökgaserna. Rökgaserna leds ut i en 100 meter hög ellipsformad skorsten. Det avskiljda stoftet (flygaskan) från elfiltret matas ur med skruv och samlas i containers under el-filter för vidare transport till deponi. Ny mätutrustning för att mäta emissioner till luft har installerats under hösten 2004 för att uppfylla mätkraven enligt NFS 2002:26. Under 2006 anpassade den ena pannan (OP1) till avfallsdirektivet, NFS 2002:28 för eldning av biooljor som tolkas som avfall. Utsläpp till vatten, spillvattennätet Pannorna OP1-OP2 vattensotas vid behov. Sotningsvatten som uppkommer i samband med vattensotning av oljepannorna leds till en sedimenteringsbassäng där stoft sedimenterar varpå slammet sugs upp med en så kallad slamsugare för vidare transport till deponi och det sedimenterade sotvattnet leds till spillvattennätet vilket leder till Henriksdals reningsverk. Det renade sotvattnet ph-justeras vid behov till 6-10,5 vid eldning av fossilaoljor. Vid eldning av biooljor är det inte nödvändigt med någon ph-justering av sotvattnet eftersom sotvatten från biooljor ligger inom ramen för villkoret. I värmeverket finns en totalavsaltningsanläggning för beredning av matarvatten till el och oljepannor samt spädmatningsvatten till fjärrvärmenätet. Totalavsaltningsanläggningens regenererings med saltsyra och lut varav rejektet led till neutralisationsbassäng där ph-justeras vätskan medan rundpumpning sker före utpumpning till spillvattennätet. Även vatten från laboratoriet leds ned till neutralisationsbassängen. Neutralisationsbassängen töms och rengörs från utfällda salter/slam vid behov. Slammet transporteras till deponi. 6(28)
Spillvatten från golvbrunnar går till en spillvattengrop med ett antal oljevarnare. Larmar en oljevarnare stoppas utpumpningen till spillvattennätet och spillvattengropen slamsugas och det oljehaltiga slammet transporteras till deponi. Inkommande vatten till anläggningen är endast stadsvatten varav behov av analys bedöms omotiverat. Från anläggningen finns inget kontinuerligt flöde av processvatten till spillvattennätet förutom ett diskontinuerligt flöde av vatten från neutralisationsbassängen. Analyser av vattnet efter oljeavskiljare är utfört 2012 och visar mycket låg oljehalt. I samband med nya villkor (2007-12-18) har bolaget utökat egenkontrollen av utsläpp till spillvattennätet. Analys på sotvatten tas en gång per år i samband med periodisk besiktning och kontrolleras på susp och ph. Det förekommer inga utsläpp av föroreningar med avloppsvatten från rökgasreningen eftersom rökgasreningen inte genererar något avloppsvatten. Avloppsvatten som utnyttjas i värmepumparna släpps ut till Saltsjön på 30 m djup. 1.1.4 Bränslelager Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Hammarbyverket har fyra cisterner på 6100 m3 (73T301), 3000 m3 (73T302), 3000 m3 (73T303), respektive 60m3 (71T311). De större används för bioolja och den mindre, 71T311, för eldningsolja (EO1). Oljan i biooljecisternerna varmhålls med hjälp av värmeslingor som är instuckna i cisternerna. Värmeslingan genomströmmas av hett vatten, system 63. Den större cisternen har en spilloljegrop på 3 m3, med oljelarm. Oljeavskiljaren är på 7 m3 med en maximal oljevolym om 2 m3. 3000 m3-cisternerna har en kringgående överbyggd invallning. Larm går som summalarm till kontrollrummet som kontaktar driftpersonal i beredskap. Besiktning av cisternerna görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller SÄIFS 1997:9 krav på korrosionsskydd. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Inga större förändringar av verksamheten har inträffat under 2012. 2 Verksamhetens miljöpåverkan Den huvudsakliga miljöpåverkan från Hammarbyverket utgörs av utsläpp till luft av kväveoxider och köldmedier vid läckage samt risk för bullerstörning. Vid anläggningen förekommer hantering och förvaring av flytandebränsle, kemikalier och köldmedia samt ett antal andra aktiviteter som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för kontroller, rapportering och övningar för hantering av riskerna. Utsläpp övervakas och mäts för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. 7(28)
2.1 Utsläpp till luft Vid beräkning av utsläppta mängder av köldmedium görs en mängdmätning på varje VP under sommaren, dvs. efter varje driftår. Den uppmätta mängden av köldmedium jämförs med föregående års mängdmätning och utläckage kan beräknas av differensen på de uppmätta mängderna. Det erhålls ständigt en mätosäkerhet vid mängdmätningen som troligtvis beror på temperaturdifferensen mellan servicetank och rörsystem och vågens mätosäkerhet samt att en viss mängd köldmedium kan ligga kvar i rören och inte räknas med. Vågsystemet består av ett kärl och ett stativ med 3 lastpunkter. Vardera ben är utrustat med lastceller av Piezotyp som är kopplade till ett summeringsinstrument. Konstruktionen är väl utförd och ger en bra möjlighet att väga köldmedia. Däremot finns begränsade möjligheter att verifiera vår fullast då det inte finns möjligheter att lasta upp kärlet med provvikter. Möjligheten att fylla kärlet med kalibreringsmedia, exempelvis vatten, är begränsat då detta kan skada våra värmepumpar. Tomvikten kan däremot verifieras enkelt genom fullständig uttömning. Vår erfarenhet av liknande installationer är att de ger en noggrannhet som är bättre än 2%. I nedanstående tabell redovisas köldmediamätningarna för driftåret 2011/ 2012 på Hammarbyverket: Tabell 1: Uppskattat läckage av köldmedium driftåret 2011/2012 Värmepump Köldmedium Läckage (kg) Läckage (%) Kvarvarande mängd Kvarvarande mängd sommaren 2012 Påfylld mängd (kg) sommaren 2011 VP1 134a 635 1 19765 19130 0 VP2 R22 0 0 19200 19200 0 VP3 134a 300 1 34430 34130 0 VP4 134a 120 1 32900 32780 0 VP5 R22 156 1 18459 18303 0 VP6 R22-100 1 19600 19700 0 VP7 R22 350 1 20620 20270 0 Utsläppet till luft av kväveoxider, svaveldioxider, kolmonoxid och stoft mäts kontinuerligt vid Hammarbyverket. Stoft mätarna installerades i samband med föreskriften NFS 2002:26 trädde i kraft för befintliga anläggningar i slutet av november 2004. Från den 20 april 2009 följs inte NFS 2002:28 för OP1 då inget avfall förbränns (enligt överenskommelse med tillsynsmyndighet). Halterna och de totala mängderna av utsläpp till luft från oljepannorna vid Hammarbyverket redovisas i tabell 2 nedan och månadsmedelvärden för utsläpp av stoft redovisas i tabell 3. Under 2012 var förbränningsandelen av tallbeck större än under 2011. Tallbeck innehåller mer svavel än MFA (Mixed Fatty Acids), vilket medför att svavelutsläpp blir högre under 2012 i jämförelse med året innan. Tabell 2: Utsläpp till luft Hammarbyverket 2012 8(28)
Parameter Enhet Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Miljörapport för Hammarbyverket 2012 version 1 2013-08-22 Utsläppspunkter och utsläppsmängd till luft OP 1 OP2 OP1+ OP2 Svavel (S) mg/mj 49,8 36,8 43,26 M OTH Kontinuerlig insitumätning Svavel(S) ton 14,6 14,28 28,9 M OTH Kontinuerlig insitumätning Kväveoxider mg/mj 49,31 51,55 50,45 M OTH Kontinuerlig insitu - (NO x) Kväveoxider (NO x) mätning ton 28,31 26,92 55,23 M OTH Kontinuerlig mätning Stoft mg/mj 1,11 5,24 3,2 M OTH Kontinuerlig mätning Stoft ton 0,84 2,61 3,44 M OTH Kontinuerlig mätning Koldioxid CO 2 fossilt ton - - 504 C NRB Beräknas utifrån bränsleförbrukning och emissionsfaktor Koldioxid CO 2 biogen ton - - 64298 C NRB Beräknas utifrån bränsleförbrukning och emissionsfaktor * M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion,massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Förutom koldioxid räknas även metan, CH 4, och lustgas, N 2 O, till växthusgaserna. Tabell 3: Beräknade månadsmedelvärden av stoftutsläpp från de oljeeldade pannorna 2012 Månad Stoftutsläpp (mg/mj tillfört bränsle) Januari 1,94 Februari 4,04 Mars 4,24 April 5,75 Maj 12,75 Juni - Juli - Augusti - September 9,33 Oktober 1,75 November 1,68 December 2,52 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). 9(28)
Tabell 4: Utsläpp från transporter vid Hammarbyverket 2012. 2011 2012 3 213 Transportarbete lastbil (tonkm) 2 138 186 824 613 Transportarbete fartyg (tonkm) 159 684 912 Drivmedel (m 3 ) 905 1059 Drivmedel (MWh) 8 872 10380 CO 2 (ton) 2 352 2752 NO x (kg) 57 488 67259 S (kg) 31 937 37365 PM (kg) 3 194 3737 3 Gällande tillstånd Tillstånd till verksamheten vid Hammarbyverket har meddelats i en rad beslut från koncessionsnämnden, länsstyrelsen och miljödomstolen. Tabell 5: Gällande tillstånd för Hammarbyverket Datum Tillståndsgivand e myndighet Tillstånd enligt 1983-07-01 Koncessionsnämnden Miljöskyddslagen Beslut avser Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva ett värmeverk, bestående av en värmepumpanläggning (150 MW) och tre hetvattenpannor varav en elpanna (50 MW) och två oljeeldade pannor (2*140 MW). 1994-11-02 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen Tillstånd att installera två oljeeldade hetvattenpannor om vardera 10MW och utnyttja dessa i reserv vid haverier i de i Hammarby befintliga oljepannorna. 1995-02-28 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen Tillstånd att elda med tallbeckolja och andra flytande biooljor i OP 1 och OP 2 samt installera ett el-filter i OP 1. 1995-08-08 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen Tillstånd att bygga ut verksamheten med två värmepumpar om vardera 25-35 MW effekt för produktion av värme. 1999-11-25 Miljödomstolen Miljöskyddslagen Beslut avseende uppskjutna frågor beträffande utsläpp till luft av stoft, kväveoxider och svavel vid eldning av tallbeckolja. 2006-12-01 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Miljöskyddslagen Beslut om undantag från kontroller enligt föreskrift om avfallsförbränning. (NFS 2002:28 9 andra stycket). 10(28)
Datum Tillståndsgivand e myndighet Tillstånd enligt 2007-05-25 Länsstyrelsen Lagen om utsläpp av koldioxid (SFS 2004:656) Beslut avser Tillstånd till utsläpp av koldioxid. 2007-12-18 Miljödomstolen Miljöbalken Kompletterande villkor för anpassning till IPPC. 2005-01-20 Statsbyggnadsnämnden Tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Lag (1998:868) om brandfarliga och explosiva varor 11(28)
3.1 Anmälda ändringar under året Fortum Värme har under 2012 konverterat värmepump 5 från R22 till R134a på Hammarby värmeverk. 3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden har inkommit under 2012. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell 6: Tillsynsutövande myndigheter per tillstånd för Hammarbyverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljöförvaltningen Länsstyrelsen Brandförsvaret Miljötillstånd Tillstånd för utsläpp av koldioxid Tillstånd för hantering av brandfarlig vara 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion 4.1.1 Bränsle Huvudbränsle till oljepannorna under året har varit biooljor: tallbecksolja och MFA. Som tändgas används gasol. Vid start och stopp samt torkeldning används eldningsolja 1 (Eo1). Oljan kontrolleras i Fortum Värmes oljedepå vid Värtahamnen. Bränsleförbrukning och bränslekaraktäristika redovisas i tabell 7 nedan. De biooljor som eldades under 2012 var mycket likartade till värmevärde, densitet osv. I jämförelse med året innan har andelen tallbecksolja ökat och MFA minskat. Innan inköp görs av biooljor genomförs bedömningar av huruvida dessa stämmer med bränslespecifikationen - ett slags ramverk Fortum Värme erfarenhetsmässigt tagit fram där tillåtna/möjlig variation i värmevärde, densitet, svavelhalt, askinnehåll, viskositet osv finns angivet. 12(28)
Tabell 7: Bränsleförbrukning vid Hammarbyverket jämfört med föregående år. Bränsle 2011 2012 Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eldningsolja, Nm 3 126 126 189 1881 Bioolja, MFA Nm 3 - - 19678 186083 Bioolja, tallbeck Nm 3 - - 10731 114232 Elförbrukning till VP 281802 4.1.2 Produktion Hammarbyverket har inga tillståndbegränsningar när det gäller produktion. Den totala värmeproduktionen vid Hammarbyverket uppgick till 1 262 GWh, huvuddelen från värmepumpar. Tabell 8: Produktion av värme med olika bränslen vid Hammarbyverket i MWh 2012 jämfört med föregående år 2011 2012 Anläggningsdel Produktion (GWh) Drifttid (timmar) Produktion (GWh) Drifttid (timmar) Värmepump 1 (VP 1) 7 185 6981 VP 2 4 172 4494 VP 3 5 249 5272 VP 4 Tot: 976 4 375 Tot: 990 5049 VP 5 4 001 2280 VP 6 3 739 4022 VP 7 4 452 4738 Oljepanna 1, OP1 1 591 1985 Tot: 238 Tot: 271 Oljepanna 2, OP2 1 683 2139 Elpanna 1, EP 1 Elpanna 2, EP 2 Tot: 0,84 Tot: 54 Tot: 0,50 Tot: 18 Tabell 9: Vattenförbrukning vid Hammarbyverket i m3 år 2012 Avloppstyp Mängd i m 3, 2012 Recipient Total vattenförbrukning 97221 - I pannprocessen 10640 avlopp - Fjärrvärmenät 65343 mark - Duschar, toa osv 21238 avlopp Den ökade vattenförbrukningen beror på spädmatningen av fjärrvärmenätet har ökat i Hammarby 2012. Orsaken till den ökade spädmatningen är att det vi alltid väljer den anläggning som för stunden kan producera vattnet effektivast och mest skonsamt för miljön. Turordningen är Högdalen, Igelsta, Hammarby och sist Värtan. 13(28)
4.2 Villkor i miljötillstånd Nedan följer en redovisning av de villkor som gäller för Hammarbyverket samt hur och vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 4.2.1 Allmänna villkor (KN-beslut 1983-07-01, Villkor nr 1) Om annat ej följer av vad nedan sägs skall utbyggnaden av värmeverket genomföras och verksamheten vid verket - inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av process eller reningsförfarande m.m. får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av föroreningar eller annan störning till följd av verksamheten. Om länsstyrelsen inte godkänner föreslagen ändring, äger bolaget underställa frågan koncessionsnämnden för avgörande. Haveripannorna (LS-beslut 1994-11-02, Villkor nr 1) Verksamheten skall bedrivas i överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 4.2.2 Driftvillkor (LS-beslut 1995-02-28) 2 Förbränning av tallbeckolja eller andra flytande biooljorn får ske endast om rökgaserna avleds via avancerad stoftavskiljning. Kommentar: Vid förbränning av biooljor avleds rökgaserna genom en skorsten via elfilter. (MD 2007-12-18) 1 Värmeproduktion baserad på fossil eldningsolja får normalt ske endast vid spetseller reservdrift. Omfattningen av sådan värmeproduktion skall årligen följas upp och redovisas i miljörapporten. Behovet av mer reguljär värmeproduktion baserad på fossil eldningsolja skall anmälas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten bemyndigas att efter sådan anmälan meddela villkor för begränsning av utsläpp till luft av svavel, stoft och kväveoxider från fossileldningsoljeeldning. Bolaget berättigas att installera den reningsutrustning som krävs för att innehålla ett sålunda meddelat villkor. 14(28)
Villkor nr Villkorstext Kommentar: Produktionen har skett i huvudsaklig överensstämmelse med villkoret. Eldningsolja 1 har använts endast vid start och stop och torkeldning av pannorna. 4.2.3 Utsläpp till vatten (MD 2007-12-18) 2 Sotvatten får endast avledas till spillvattennätet via sedimenteringsbassäng eller motsvarande anordning. Halten suspenderade ämnen och ph i utgående vatten till spillvatten får som riktvärde inte överstiga 10 mg/l respektive ligga inom intervallen 6,5-11. Kommentar: Mätning av suspenderande ämnen och ph sker momentant vid utsläppstillfället. Vid höga halter suspenderande ämnen körs vattnet bort med tankbil. (MD 2007-12-18) 3 Oljehalten i utgående vatten från oljeavskiljare får som riktvärde inte överstiga 50 mg/l. Kommentar: Oljeindex i utgående vatten har vid mättillfället understigit riktvärdet (mätresultat < 0,05mg/l). 4.2.4 Utsläpp till luft Utsläpp av stoft (KN-beslut 1983-07-01) 2 Utsläppet av stoft från oljeeldade pannor får ej överskrida 1,0 g per kg olja som månadsmedelvärde. Kommentar: Villkoret kan anses icke gällande då ett nyare villkor stipulerar lägre emissionsnivå vid eldning med bio-olja. (Miljödomstolen 1999-11-25) 1 Utsläppet av stoft får som månadsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 13 mg per MJ tillfört bränsle (avser tallbeckolja). Kommentar: Under året har riktvärdet följts upp genom kontinuerlig mätning vilket redovisas i tabell 3. Alla månadsmedelvärden innehölls. 15(28)
Villkor nr Villkorstext Utsläpp av svavel (Miljödomstolen 1999-11-25) 2 Utsläppet av svavel från eldning med tallbeckolja och andra flytande biooljor får som årsmedelvärde uppgå till högst 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Utsläppet av svavel har kontrollerats genom kontinuerlig mätning och uppgick till 43,26 mg S/MJ tillfört energi för OP1 och OP2 som årsmedelvärde. Villkoret innehålls således. Utsläpp av kväveoxider (Miljödomstolen 1999-11-25) 3 Utsläppet till luft av kväveoxider vid eldning av tallbecksolja och andra biooljor får som årsmedelvärde uppgå till högst 60 mg NO 2 /MJ tillfört bränsle. Kommentar: Utsläppet av NOx har kontrollerats genom kontinuerlig mätning och uppkom till 50,45 mg NOx/MJ tillfört energi för OP1 och OP2, som årsmedelvärde. Villkoret innehålls således. Utsläpp av köldmedier (MD 2007-12-18) 7 Läckaget av köldmedium från värmepumpsaggregaten får som riktvärde och år inte överstiga två procent av installerad mängd R134a och tre procent av installerad mängd R22. Riktvärdeberäkningen skall baseras på ett rullande medelvärde för de tre senaste kalenderåren. Kommentar: Köldmedieläckaget kontrolleras årligen genom vägning av aggregaten. För 2010-2012 var läckaget av R134a 1 % som ett rullande 3 års medelvärde. Läckaget av R22 var 1 % som ett rullande 3 års medelvärde. Villkoret anses innehållas. 16(28)
4.2.5 Ventilationsluft (LS-beslut 1995-02-28) 6 Bolaget är skyldigt att vidta åtgärder för att motverka lukt från lagring och hantering av tallbeckolja och andra flytande biooljorn i huvudsak på det sätt som bolaget redovisat i ansökan. Länsstyrelsen överlåter enligt 20 miljöskyddslagen åt tillsynsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om sådana. Kommentar: AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad har vidtagit erforderliga installationer för att motverka lukt från lagring och hantering av tallbeckolja och bränslefetter. Inga klagomål på lukt från biooljor har inkommit från närboende i området under 2012. 4.2.6 Buller (KN-beslut 1983-07-01) 5 Bolaget skall innehålla naturvårdsverkets riktlinjer (1978:5) för externt industribuller vid nyetablering. (I NVV riktlinjer 1978:5 står bl a : Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder än: 50 db(a) vardagar (kl. 07.00-18.00) 40 db(a) nattetid (kl. 22.00-07.00) 45 db(a) under övrig tid. Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera skall för den ekvivalenta ljudnivån ett värde 5 dba-enheter lägre än vad som anges i tabellen tillämpas.) Kommentar: Villkoret kontrolleras i enlighet med kontrollprogrammet. Hammarbyverket innehåller naturvårdsverkets riktlinjer (1978:5) för externt industribuller vid nyetablering. Externa bullermätningar utförs vid tillfällen då fartyg anlöper hamnen för första gången. Transport till Hammarbyverket förbjuds om fartyg överskrider bullervillkor. Under 2012 inkom det 2 st klagomål på missljud från Hammarbyverket. Vid vidare undersökning för första överskridandet visade det sig att missljudet orsakades av en sugbil som sög stoft från en igensatt ficka i elfilteret på panna 2. Placeringen av sugbilen flyttas för att minska bullerrisken i framtiden. Det andra klagomålet orsakades av drift av en tillfällig hjälpmotor vid lossning. Detta pga originalkablarna stulits. Problemet är åtgärdat och driften är i normaldrift. Villkoret anses innehållas. 4.2.7 Kontroll 17(28)
(KN-beslut 1983-07-01) 6 Bolaget skall inom tid som länsstyrelsen bestämmer upprätta och till länsstyrelsen för fastställelse inge förslag till kontrollprogram avseende uppförandet och driften av värmeverket samt recipientförhållanden. I fråga om bolagets skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra eller bekosta för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller i övrigt bestämmelserna i 43, 48 och 49 miljöskyddslagen. Beträffande utsläppet av utnyttjat avloppsvatten i Saltsjön erinras Stockholms vatten- och avloppsverk samt länsstyrelsen om behovet av erforderliga kontrollåtgärder Kommentar: Ett kontrollprogram upprättades under 2000. Bolaget har meddelat att miljöinstruktionen "Övervakning och Mätning" för Hammarbyverket har ersatt kontrollprogrammet. 4.2.8 Energieffektivisering (MD 2007-12-18) 4 Bolaget skall genomföra effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten. Energianvändningen skall följas och årligen rapporters till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Arbetet med energieffektivisering redovisas i avsnitt 8.1. Villkoret anses innehållas. 4.2.9 Avfall (MD 2007-12-18) 4 Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minska mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Kommentar: De avfallsmängder som uppkommer är i första hand förbränningsrester och slam från sotvattenbassäng. Arbete pågår med att förbättra avskiljningen av suspenderande ämnen i sotvattenbassängen för att kunna minska mängden sotvatten som körs till deponi. Uppkomna avfallsmängder redovisas i avsnitt 10. För att minska mängden sotvatten har Hammarbyverket under 2011 testat att återföra sotvattnet till processen genom att använda det till vatteninsprutning på brännarna till oljepannorna. Vatten sprutas in för att sänka tempen på lågan och minska bildandet av termisk NOx. Detta har fungerat bra och Fortum avser att fortsätta med detta förfarande under 2012 och framöver. Villkoret anses innehållas. 18(28)
4.2.10 Avveckling (MD 2007-12-18) 6 Bolaget skall i god tid före nedläggning av verksamheten inge en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Ej aktuellt då planer på nedläggning ej föreligger. 4.3 Efterlevnad av NFS 2002:26 Föreskriften reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 50 MW. Utsläppsgränsvärdena enligt föreskriften började gälla för OP1 och OP2 år 2009. För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO2 och stoft uppgår till högst utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NOx uppgår till högst utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. Utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26 Parameter Utsläppsgränsvärde Anmärkning Stoft 50 mg/nm3 50 mg/nm3 vid 3% O2 motsvarar ca 13 mg/mj Svavel (S) 190 mg/mj NOx 450 mg/nm3 450 mg/nm3 vid 3% O2 motsvarar ca 120 mg/mj Den kontinuerliga övervakningen sker enligt föreskriften och är utformad för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids. Under året har gränsvärdena i NFS 20002:26 innehållits. 4.4 Efterlevnad av NFS 2002:28 Avfallsklassade oljor har inte förbränts under 2012 i Hammarbyverket. Den 20 april 2009 fick bolaget dispens från tillsynsmyndigheten om efterlevnad NFS 2002:28. 19(28)