3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000
Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk 9 Forsmarks kärnkraftverk 10 Oskarshamns kärnkraftverk 12 Ringhals kärnkraftverk 14 SKB:s avfallsanläggningar 16 Avfallsanläggningarna vid kärnkraftverken 16 Studsvik 17 Transporter 17 Westinghouse Atom AB Bränslefabriken 18 Kärnämne och utrustning 19 Fel och händelser som rör säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna ska rapporteras till SKI. Alla händelser som nämns i rapporten följs upp av SKI:s inspektörer. Tertialrapporten ges ut av SKI tre gånger per år. Kontakta informationsenheten om Du vill ha en kostnadsfri prenumeration. Redaktör och layout: Anna Resjö Tertialrapport 3/00 3
4 Tertialrapport 3/00
Inledare Det nya seklets första tillsynsår är till ända. Den sista tertialrapporten omspänner en höst där åldrandefrågor kom att stå i fokus. Sprickor i härdstrilens infästningsanordningar vid Ringhals 1 stoppade under större delen av hösten elproduktionen vid reaktorn. Personalen vid Ringhalsverket arbetade under hösten för att visa SKI övertygande beräkningar att härdstrilen kan fungera trots sina skador. I slutet av december fick Ringhals 1 tillstånd till drift fram till utgången av år 2002. För drift därefter krävs antingen att Ringhals presenterar mer ingående utredningar, eller att en ny härdstril installeras i reaktorn. Processen med Ringhals 1 drifttillstånd har under hösten följts av kraftmarknaden där dagshandel med el pågår. Önskemålet från kraftmarknaden att få information om tänkbar återstartstid var uppenbart, något som SKI inte kunde tillgodose, eftersom tidsåtgången för ett arbete som detta inte går att förutsäga. Det är i alla lägen säkerheten som sätts i första rummet för en tillsynsmyndighet som SKI. Anders Jörle Informationschef Tertialrapport 3/00 5
6 Tertialrapport 3/00
Sammanfattning av händelser September december 2000 Perioden präglades, med några undantag, av lugn drift. Ringhals 1 var avställd under hela perioden på grund av att man reparerade sprickor i härdstrilens infästningsanordningar. I december gav SKI Ringhals 1 ett tidsbegränsat tillstånd att återuppta driften fram till år 2002. Ringhals 3 och 4 hade problem med sprickor i svetsar i övergången mellan reaktortanken och rören i reaktorkylsystemet. Ringhals 3 arbetade vid periodens utgång med kompletterande analyser för att få fortsätta driften efter utgången av januari 2001. SKI gav i december Ringhals 4 tillstånd att återuppta driften i högst tre månader. För drift därefter krävs ytterligare utredningar. Tertialrapport 3/00 7
Internationellt Här beskrivs händelser som har rapporterats från IAEA till Sverige och som har klassats som 2 eller högre på INES-skalan, samt händelser som på annat sätt är intressanta ur svensk synpunkt. Peru Den 11 september hittades en radiograferingsutrustning på en gata i staden Callao-Lima. Den hade blivit stulen flera dagar tidigare från ett företag som är verksamt inom radiografi. Företaget hade inte upptäckt att utrustningen saknades förrän de blev kontaktade av Perus strålskyddsmyndighet. Strålkällan i utrustningen bestod av Iridium-192 med en aktivitet av 11,1 GBq. Utrustningen var intakt och ingen radioaktivitet hade läckt ut. Aktiviteten på utsidan av utrustningen var försumbar. Händelsen klassades som INES 2. INES-skalan Den internationella skalan för kärntekniska händelser För snabb information om betydelsen för säkerheten Frankrike Ett antal händelser inträffade under start av kärnkraftverket Tricastin 3 efter årets revisionsavställning. Händelserna orsakades av samspelet mellan människa, teknik och organisation, MTO, och berörde både drift och underhåll. Var för sig hade de klassats som INES 1, men på grund av att samtliga händelser under starten orsakades av MTO-faktorer klassades de som INES 2. 8 Tertialrapport 3/00
Barsebäcks kärnkraftverk Barsebäck 1 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 615 MW. Togs i kommersiell drift 1975. Stängdes den 30 november 1999. Barsebäck 2 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 615 MW. Togs i kommersiell drift 1977. Reaktorn är stängd. Barsebäck 1 Dygnsmedeleffekt, brutto Barsebäck 2 Reaktorn startades den 20 september efter den årliga revisionsavställningen. Årets revision var en normalrevision med bränslebyte och sedvanliga återkommande kontroller. I mitten av oktober inträffade ett läckage i den vattenkylda generatorn som krävde att reaktorn ställdes av för att kunna täta generatorn. I övrigt rådde lugn drift. Reaktorn är stängd sedan den 30 november 1999. Barsebäck 1 September Oktober November December A A A A SKI:s aktiviteter SKI:s inspektionsenhet besökte Barsebäcksverket under tre dagar. Besöken innebar att SKI:s inspektörer informerade sig om bland annat driftläge och inträffade händelser, dels genom att delta i möten och dels genom att intervjua personal. En stor del av besöken fokuserade på hur personalen upplever situationen med en avställd reaktor samtidigt som den andra reaktorn hotas av stängning. Barsebäck 2 Teckenförklaringar R Störning i reaktor- eller reaktorhjälpsystem. T Störning i turbin, generator eller andra system. N Störning som orsakat eller kunde ha orsakat nedsättning av funktion med betydelse för säkerheten. A Avsiktligt driftstopp eller avsiktlig effektsänkning för provning, underhåll, bränslebyte och dylikt eller på grund av minskat behov av eleffekt. M Störning orsakad av mänskligt fel. Källa till diagram: KSU:s ERFNOVA-databas. Tertialrapport 3/00 9
Forsmarks kärnkraftverk Forsmark 1 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 1 006 MW. Togs i kommersiell drift 1980. Forsmark 2 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 1 006 MW. Togs i kommersiell drift 1981. Forsmark 3 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 1 200 MW. Togs i kommersiell drift 1985. Forsmark1 Vid periodens början pågick den årliga revisionsavställningen. Årets revision var mycket omfattande. Förutom sedvanlig kontroll och återkommande besiktning byttes även moderatortank och härdgaller samt svetsar av materialet inconel i reaktortankstutsar ut. Dessutom infördes ett nytt system för bland annat övervakning av turbinen och kondensatreningen. Detta innebar också att ett antal nya bildskärmar infördes i kontrollrummet för att förenkla och förbättra arbetsmiljön. När man kontrollerade lågtrycksturbinerna upptäcktes sprickor vid turbinbladsinfästningarna. Det ledde till att vissa delar av en av lågtrycksturbinerna fick bytas ut. Den 22 september fasades Forsmark 1 åter in på nätet efter 46 dagars revision. I oktober inträffade en kortslutning i en av de åtta huvudcirkulationspumparna. Dessutom hade två huvudcirkulationspumpar varvtalsbegränsningar på grund av höga vibrationer. Detta medförde att Forsmark 1 inte riktigt nådde full effekt. I övrigt rådde lugn drift. Dygnsmedeleffekt, brutto September Oktober November December A Forsmark 1 September Oktober November December A A A Forsmark 2 September Oktober November December A Forsmark 2 Perioden inleddes med lugn drift med reducerad effekt på grund av lågt kraftbehov. I samband med en beräkning av marginaler för härddriften visade det sig att de tidigare marginalerna inte var tillräckliga och reaktoreffekten sänktes till 98 %. Efter att åtgärder vidtagits för att ge korrekta härddriftsmarginaler kunde effekten åter höjas. Den 3 december upptäcktes en bränsleskada. Den 8 december ställdes reaktorn av så att man kunde Forsmark 3 Teckenförklaringar R Störning i reaktor- eller reaktorhjälpsystem. T Störning i turbin, generator eller andra system. N Störning som orsakat eller kunde ha orsakat nedsättning av funktion med betydelse för säkerheten. A Avsiktligt driftstopp eller avsiktlig effektsänkning för provning, underhåll, bränslebyte och dylikt eller på grund av minskat behov av eleffekt. M Störning orsakad av mänskligt fel. Källa till diagram: KSU:s ERFNOVA-databas. 10 Tertialrapport 3/00
åtgärda bränsleskadan. Reaktorn startades igen den 13 december. Därefter reglerades effekten ner på grund av lågt kraftbehov fram till den 19 december. I övrigt rådde lugn drift. Forsmark 3 Perioden inleddes med lugn drift med reducerad effekt på grund av lågt kraftbehov. Från och med den 12 november gick stationen på full effekt. Resten av perioden präglades av lugn drift med undantag av perioden mellan den 16 och 19 december då en styrventil till en av ångskalventilerna reparerades. SKI:s aktiviteter SKI:s inspektionsenhet besökte Forsmarksverket under tio dagar. Under besöken gick SKI:s inspektörer igenom anläggningsändringar, observerade möten med säkerhetskommittén samt gick igenom driften med respektive driftchef. Tertialrapport 3/00 11
Oskarshamns kärnkraftverk Oskarshamn 1 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 465 MW. Togs i kommersiell drift 1972. Oskarshamn 2 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 630 MW. Togs i kommersiell drift 1975. Oskarshamn 3 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 1 200 MW. Togs i kommersiell drift 1985. Oskarshamn 1 Anläggningen ställdes av i mitten av augusti för den årliga revisionen. I mitten av september startades anläggningen, en vecka senare än planerat. Åtgärder i reaktorns utrustning för nivåmätning och problem under starten bidrog till förseningen. Perioden därefter präglades av lugn drift fram till slutet av december. Vid en rutinmässig provning av huvudångskalventilernas funktion noterades en något längre stängningstid än normalt på en ventil. Ångan från reaktorn överförs till turbinen i två huvudångledningar. I varje ångledning finns två huvudångskalventiler som snabbt ska stänga vid en händelse som kräver isolering av ångflödet från reaktorn. Under tiden som man analyserade och tog fram ett åtgärdsprogram stängde OKG den aktuella ångledningen. Anläggningens produktionskapacitet var vid periodens utgång därmed begränsad till hälften. Oskarshamn 2 Perioden präglades av lugn drift, med tidvis reducerad effekt på grund av lågt kraftbehov. Två störningar i turbinanläggningen ledde till avbrott i elproduktionen. I slutet av september avbröts elproduktionen under tre timmar på grund av problem med generatorns kylning. I slutet av oktober stoppades turbinen på grund av fel i skydds- och övervakningsutrustningen. Stoppet varade i sju timmar och ledde till en automatisk minskning av reaktorns effekt. Oskarshamn 3 I slutet av september inträffade, med en dags mellanrum, två störningar som påverkade reaktorns effekt. Ett fel i utrustningen för temperaturmätning av det matarvatten som tillförs reaktorn gjorde att effekten minskades automatiskt. I början av oktober stoppades reaktorn manuellt då en av de åtta huvudångskalventilerna inte öppnade efter provning. Ångan från reaktorn överförs till turbinen i fyra huvudångledningar. I varje ångledning finns två huvudångskalventiler som snabbt ska stänga vid en händelse som kräver isolering av ångflödet från reaktorn. Skalventilerna manövreras till öppet och stängt läge med hjälp av mindre ventiler, så kallade styrventiler. Efter att man bytt den styrventil som orsakade problemet startades reaktorn och huvudångskalventilernas funktion provades på nytt. Vid detta prov fungerade inte en annan styrventil och reaktorn stoppades åter för åtgärd. Totalt var reaktorn stoppad i åtta dagar. Efter starten har huvudångskalventilernas funktion provats med tätare intervall än normalt. Resultaten har varit utan anmärkning. I slutet av oktober stoppades elproduktionen kortvarigt i samband med att man monterade utrustning som skyddar huvudtransformator och generator mot jordmagnetiska strömmar. I övrigt rådde lugn drift. SKI:s aktiviteter SKI besökte Oskarshamnsverket under 125 dagar. Det stora antalet dagar beror på att personal från flera av SKI:s enheter under hösten genomförde omfattande inspektioner inom ett antal verksamhetsområden 12 Tertialrapport 3/00
Dygnsmedeleffekt, brutto September Oktober November December A Oskarshamn 1 September Oktober November December T T Oskarshamn 2 September Oktober November December T A A Oskarshamn 3 A på Oskarshamnsverket. Inspektionerna riktades mot områdena kvalitetsrevisioner, haveri- och beredskapshantering, utredning av händelser, utbildning och kompetens, säkerhetsanalyser samt kontroll av mekaniska anordningar. Bearbetningen av inspektionernas resultat var vid periodens utgång inte färdig. Personal från SKI:s inspektionsenhet behandlade under möten med driftledningen för respektive anläggning drift och inträffade händelser, planerade revisionsåtgärder och aktuella säkerhetsfrågor. Separata möten hölls för att följa den planerade moderniseringen av Oskarshamn 1. Vid den årliga revisionen i maj identifierades sprickor i härdstrilens infästningsanordningar på Oskarshamn 2. Härdstrilen ingår i ett av reaktorns viktigaste säkerhetssystem och består av två oberoende rörsystem med munstycken för vattensprinkling av härden vid större rörbrott om den normala kylningen inte skulle fungera. SKI beslutade i juli att ge OKG tillstånd till fortsatt drift i fyra månader. För drift därefter krävdes förnyad prövning. OKG inkom under hösten med nytt underlag och begäran om förlängt tillstånd. SKI granskade underlaget och beslutade i november att förlänga tillståndet med åtta månader. Teckenförklaringar R Störning i reaktor- eller reaktorhjälpsystem. T Störning i turbin, generator eller andra system. N Störning som orsakat eller kunde ha orsakat nedsättning av funktion med betydelse för säkerheten. A Avsiktligt driftstopp eller avsiktlig effektsänkning för provning, underhåll, bränslebyte och dylikt eller på grund av minskat behov av eleffekt. M Störning orsakad av mänskligt fel. Källa till diagram: KSU:s ERFNOVA-databas. Tertialrapport 3/00 13
Ringhals kärnkraftverk Ringhals 1 kokvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 860 MW. Togs i kommersiell drift 1976. Ringhals 2 tryckvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 917 MW. Togs i kommersiell drift 1975. Ringhals 3 tryckvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 960 MW. Togs i kommersiell drift 1981. Ringhals 4 tryckvattenreaktor med en elektrisk bruttoeffekt på 960 MW. Togs i kommersiell drift 1983. Ringhals 1 Reaktorn var avställd under hela perioden på grund av att man reparerade sprickor i härdstrilens infästningsanordningar. Härdstrilen ingår i ett av reaktorns viktigaste säkerhetssystem och består av två oberoende rörsystem med munstycken för vattensprinkling av härden vid större rörbrott om den normala kylningen inte skulle fungera. Den 21 december gav SKI Ringhals 1 ett tidsbegränsat tillstånd att återuppta driften fram till år 2002. För drift därefter kräver SKI att härdstrilen kontrolleras fullständigt eller byts ut. Vidare ska kompletterande kontroller utföras under 2001. Vid periodens utgång hade reaktorn ännu inte återstartats. Ringhals 2 Perioden inleddes med lugn drift. Den 13 november påbörjades en planerad effektnedgång för att åtgärda ett mindre läckage på ovansidan av reaktortanklocket. Den 19 november var reaktorn åter inkopplad på elnätet. Mellan den 10 och 15 december byttes en rotor till den ena turbingeneratorn. Resten av perioden rådde lugn drift. Ringhals 3 Lugn drift rådde under hela perioden. Under revisionen i juni-juli upptäcktes sprickor i svetsar i övergången mellan reaktortanken och rören i reaktorkylsystemet. De bedömdes då inte föranleda någon åtgärd. När Ringhals 4 vid revisionen i augusti upptäckte motsvarande problem togs de spruckna delarna bort. När man analyserade de urtagna bitarna visade det sig att sprickorna var större än vad inspektionsmetoden angett. Analysresultaten från Ringhals 4 ledde till en ny granskning av analysresultaten från Ringhals 3. Denna visade att Ringhals 3 kunde fortsätta driften till slutet av januari 2001. Ringhals 3 arbetade vid periodens utgång med kompletterande analyser för att försäkra sig om att sprickorna inte äventyrar säkerheten vid fortsatt drift efter januari 2001. Ringhals 4 I mitten av augusti togs Ringhals 4 ur drift för den årliga revisionen. Under revisionen togs pluggar i 193 tuber i ånggeneratorerna bort och ersattes med så kallade sleevar. En sleev är ett cirka en halv meter långt foderrör som förs in underifrån i tuber som fått sprickor nära tubplattan. Sleeven täcker området där sprickorna bildats. I fortsättningen kommer denna metod att användas istället för pluggning som tidigare använts för att stänga av tuber med sprickor. Ett annat större planerat arbete var att prova svetsar i övergången mellan reaktortanken och rören i reaktorkylsystemet. Det var i samband med denna provning som liknande sprickor som på Ringhals 3 (se ovan) upptäcktes. De spruckna delarna togs ut för vidare analys i laboratorium. Det fysiska arbetet var klart i oktober och sedan tog ett omfattande analysoch beräkningsarbete vid. Den 8 december gav SKI Ringhals 4 tillstånd att starta, men endast för drift i 14 Tertialrapport 3/00
högst tre månader. För drift därefter krävs ytterligare utredningar och undersökningar som visar att drift kan ske med fortsatt tillräckliga säkerhetsmarginaler. Resten av perioden rådde lugn drift. Dygnsmedeleffekt, brutto September Oktober November December A SKI:s aktiviteter SKI:s inspektionsenhet besökte Ringhalsverket under 14 dagar. Större delen av tiden ägnades åt uppföljning av drifthändelser med respektive block. Ringhals 1 September Oktober November December A A Ringhals 2 September Oktober November December Ringhals 3 Teckenförklaringar R Störning i reaktor- eller reaktorhjälpsystem. T Störning i turbin, generator eller andra system. N Störning som orsakat eller kunde ha orsakat nedsättning av funktion med betydelse för säkerheten. A Avsiktligt driftstopp eller avsiktlig effektsänkning för provning, underhåll, bränslebyte och dylikt eller på grund av minskat behov av eleffekt. M Störning orsakad av mänskligt fel. Källa till diagram: KSU:s ERFNOVA-databas. Ringhals 4 September Oktober November December A Tertialrapport 3/00 15
SKB:s avfallsanläggningar Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, ägs gemensamt av kärnkraftsindustrin. SKB ansvarar för hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. CLAB (Centralt mellanlager för använt bränsle) Mellanlager för använt kärnbränsle och högaktiva reaktordelar. Togs i drift 1985. Är placerat i närheten av Oskarshamns kärnkraftverk. Efter tillbyggnad kommer allt svenskt högaktivt avfall att få plats i CLAB. SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall) Slutförvar för låg- och medelaktivt avfall. Togs i drift 1988. Är placerat i närheten av Forsmarks kärnkraftverk. Allt svenskt låg- och medelaktivt avfall kommer att få plats i SFR. CLAB Lugn hantering. I bränslehissen sitter vajerlås som regelmässigt inspekteras, som en del av underhållsprogrammet. Mellan dessa inspektioner gled ett av vajerlåsen cirka 15 mm. OKG håller på att analysera grundorsaken. OKG fortsatte att undersöka varför filtren i skorstensmoniteringen spruckit. Skorstensmoniteringen mäter de radioaktiva ämnen som passerar ut med ventilationsluften. SFR En inventering av säkerhetsrelaterade system gjordes, som en konsekvens av en tidigare upptäckt att ett antal värmedetektorer aldrig varit inkopplade. Genom ett administrativt misstag i hanteringskedjan kunde ett avfallskolli från Forsmarksverket deponeras i SFR utan ett föregående obligatoriskt godkännande av SKB. Rutinerna korrigerades av SKB som är tillståndsinnehavare och ansvarar för den långsiktiga säkerheten vid anläggningen. Avfallsanläggningarna vid kärnkraftverken Ringhals Provgjutning genomfördes av en ny avfallstyp och en säkerhetsgranskning av driftförutsättningarna utfördes. Resultaten redovisades till SKI som därefter medgav förlängd dispens av det tillfälliga drifttillståndet för ingjutning av jonbytarmassor. Forsmark I samband med en ansökan om att få utöka den befintliga markdeponin för lågaktivt avfall deltog SKI tillsammans med övriga berörda myndigheter i samrådsförfarandet vid anläggningen. Barsebäck Transport planerades av bränsle från block 1 till block 2 samt till CLAB. En ny driftorganisation för den avställda reaktorn har bildats och presenterats för SKI. BKAB har aviserat att man tänker lägga ner bitumeningjutningsanläggningen för avfall vid årsskiftet 2000/2001. Anläggningen har haft återkommande driftstörningar och kommer att ersättas med annan ingjutningsmetod. 16 Tertialrapport 3/00
Studsvik Studsvik R2-reaktorn: test- och forskningsreaktor på 50 MW termisk effekt. R2-0-reaktorn: forskningsreaktor på 1 MW termisk effekt. Laboratorier för tester och undersökningar av kärnbränsle, neutronbestrålning m.m. Avfallsanläggningar. Forskningsreaktorerna R2 och R2-0 R2 Den 17 juni 2000 sänktes vattennivån i en av bassängerna kortvarigt för installationsarbete. Detta innebar ett avsteg från anläggningens säkerhetstekniska driftförutsättningar och skulle ha anmälts till SKI i förväg, vilket inte gjordes. Händelsen rapporterades i stället till SKI vid ett senare tillfälle. Den 19 september inträffade ett läckage i ett trycksatt provningssystem. En mindre mängd ånga släpptes ut från en trasig packning vid en ventil på en tryckhållningstank. Händelsen innebar inget utsläpp av radioaktivitet och reaktorn snabbstoppades fem minuter efter att läckaget identifierats. I övrigt rådde lugn drift. R2-0 Provdrift av den moderniserade reaktorn pågick under hela perioden. Reaktorn uppvisade stabila driftvärden och den nya kontroll- och styrningsutrustningen fungerade utan anmärkningar. Vissa justeringar av bildskärmspresentationen kommer att göras, för att ytterligare förenkla för operatörerna. Studsviks avfallsanläggningar Lugn drift. SKI fick under november in den slutliga säkerhetsredovisningen för ombyggnaden av Studsviks smältanläggning. Säkerhetsgranskningen pågick vid periodens utgång. SKI begärde in det aktuella serviceavtalet mellan AB SVAFO och Studsvik Holding AB för granskning vad gäller ansvarsförhållanden i den kärntekniska verksamheten. Transporter Inga händelser av säkerhetsmässig betydelse rapporterades. SKI:s aktiviteter SKI:s inspektionsenhet besökte forskningsreaktorerna under åtta dagar. Syftet var att följa arbetet med säkerhetsgranskningen av R2-0. Ett möte med driftledningen på Studsvik Nuclear AB genomfördes också. Tertialrapport 3/00 17
Westinghouse Atom AB Bränslefabriken Westinghouse Atom AB Kärnbränslefabrik som togs i drift 1969. Ligger i Västerås. Tre händelser rapporterades till SKI, varav en med viss betydelse för säkerheten. I oktober upptäcktes en behållare med uran som inte var godkänd. Det är endast tillåtet att förvara uranhaltigt material i godkända behållare eller annan godkänd utrustning. Det fanns ingen risk för säkerhetsmässiga konsekvenser vid den aktuella hanteringen. Det är dock väsentligt att händelsen inte återupprepas. Westinghouse Atom AB har utrett händelsen och vidtagit åtgärder. SKI bedömer att det inte finns anledning att ställa ytterligare krav på företaget men avser att följa upp händelsen och åtgärderna. I övrigt var driften lugn. SKI:s aktiviteter SKI:s inspektionsenhet besökte bränslefabriken under tre dagar. Vid två av besöken fick SKI information om olika delar av verksamheten, bland annat drift, inträffade händelser, förändringar i anläggning och styrande dokument samt kvalitetsrevisioner. Ett möte ägnades särskilt åt att följa hur Westinghouse Atom AB har arbetat fram barriäranalyser för olika system i anläggningen. 18 Tertialrapport 3/00
Kärnämne och utrustning Kontroll av kärnämne SKI genomförde rutininspektioner två gånger vid Barsebäck samt en gång vid Forsmark. Totalt använde SKI tre dagar för inspektionerna. IAEA genomförde rutininspektioner tre gånger vid vardera Barsebäck och Ringhals, två gånger vid vardera Westinghouse Atom AB, Forsmark och CLAB samt en gång vid vardera Studsvik och Oskarshamn. Totalt använde IAEA 28 dagar för inspektionerna. Euratom genomförde rutininspektioner sju gånger vid Westinghouse Atom AB, tre gånger vid vardera Barsebäck och Ringhals, två gånger vid vardera Forsmark och CLAB samt en gång vid vardera Studsvik och Oskarshamn. Totalt använde Euratom 58 dagar för inspektionerna. Utförsel av kärnämne I nedanstående sammanställning finns inte ansökningar rörande utförsel av uran understigande 1 kg eller plutonium understigande 15 g medtagna. Westinghouse Atom AB ansökte i september om tillstånd att till Kernkraftwerk Grohnde, Förbundsrepubliken Tyskland, få utföra 16 020 kg uran i form av bränsleelement avsedda att användas som ersättningsbränsle. Westinghouse Atom AB ansökte i september om tillstånd att till Westinghouse Electric Company, USA, få utföra 7 000 kg uran i form av Gd 2 O 3 -kuts avsett att användas för tillverkning av bränsle till reaktorn Washington Nuclear Power Unit 2, USA. Westinghouse Atom AB ansökte i september om tillstånd att till Kernkraftwerk Leibstadt, Schweiz, få utföra 23 630 kg uran i form av bränsleelement avsedda att användas som ersättningsbränsle. Westinghouse Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Kernkraftwerk Leibstadt, Schweiz, få utföra 9,4 kg uran i form av ersättningsstavar för reparation av bränsleelement. Westinghouse Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Westinghouse Electric Company, USA, få utföra 4 810 kg uran i form av Gd 2 O 3 och UO 2 - kuts avsett att användas för tillverkning av bränsle till reaktorerna YGN 6I, YGN 3-6 och UCH 4-3, Republiken Korea. Westinghouse Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Institutt for Energiteknikk, Norge, få utföra 10 kg uran i form av UO 2, U 3 O 8 och Gd 2 O 3 - prover avsett för anrikningsbestämning. Westinghouse Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till International Atomic Energy Agency, Österrike, få utföra 1,5 kg uran i form av UO 2, U 3 O 8 och Gd 2 O 3 -prover avsett för anriknings- och U-haltsbestämning. Westinghouse Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Westinghouse Electric Company, USA, få utföra 46 305 kg uran i form av UO 2 -kuts avsett för tillverkning av bränsle till reaktorn Washington Public Power Supply System (WNP2). Westinghouse Atom AB ansökte i november om tillstånd att till Kernkraftwerk Krümmel, Förbundsrepubliken Tyskland, få utföra 14 790 kg uran i form av bränsleelement avsedda att användas som ersättningsbränsle. Westinghouse Atom AB ansökte i december om tillstånd att till Central Nucleaire de Tihange, Belgien, få utföra 23 290 kg uran i form av bränsleelement Tertialrapport 3/00 19
avsedda att användas som ersättningsbränsle i reaktorn Tihange 2. Ansökningarna är under handläggning eller har beslutats av regeringen eller SKI med stöd av lag och förordning om strategiska produkter. Utförsel av kärnteknisk utrustning Sandvik AB/AB Sandvik Steel ansökte i september om tillstånd att till Global Nuclear Fuels Corp., Japan, få utföra 1 649 kg zirkoniumrör. Rören ska användas vid bränsletillverkning till Tokyo Electric Power Corp. för reaktorn Kashiwazaki Kariwa. Westinghouse Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Westinghouse Electric Co., LLC, USA, få utföra 2 testskelett av zirkonium för tillverkning av bränslepatroner för termohydrauliska tester. Westinghouse Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Westinghouse Electric Co., CE Nuclear Power LLC, USA, få utföra 1 testknippe av zirkonium fyllt med blykutsar för hanteringsövningar i Hope Creek Generating Station. Westinghouse Atom AB ansökte i oktober om tillstånd att till Kernkraftwerk Leibstadt (KKL), Schweiz, få utföra 2 zirkoniumrör. Rören ska användas vid reparation av bränsleknippen i KKL. Westinghouse Atom AB ansökte i november om tillstånd att till Carolina Power & Light Company, USA, få utföra 1 styrstav för insättning i reaktorn Brunswick Power Station. Westinghouse Atom AB ansökte i december om tillstånd att till Kernkraftwerk Brunsbüttel GmbH (KKB), Förbundsrepubliken Tyskland, få utföra 6 zirkoniumrör. Rören ska användas vid reparation av bränsleknippen i KKB. Westinghouse Atom AB ansökte i december om tillstånd att till Kernkraftwerk Krümmel GmbH (KKK), Förbundsrepubliken Tyskland, få utföra 1 bränslebox med handtag för test av hanteringsmöjligheter. Dessutom har Westinghouse Atom AB under perioden inkommit med 40 ansökningar om utförsel av specifik information som är nödvändig för användning av kärnmaterial, utrustning och material som levereras från Westinghouse Atom AB till nuvarande och presumtiva kunder. Ansökningarna är under handläggning eller har beslutats av regeringen eller SKI med stöd av lag och förordning om strategiska produkter. Införsel av kärnämne Under perioden infördes naturligt och låganrikat uran till landet enligt tabellen på nästa sida. Införslar understigande 1 kg uran eller 15 g plutonium samt transportbehållare innehållande utarmat uran som skärmning är inte medtagna i sammanställningen. 20 Tertialrapport 3/00
Införsel av kärnämne Avsändare Mottagare Kvantitet (kg) Planerad användning Estland Alara Ltd. Westinghouse 2 UO 2 -kuts. Atom AB Finland Olkiluoto 1 Studsvik 4 Efterbestrålningsundersökningar. 24 g Pu. Nederländerna URENCO Westinghouse 12 744 Tillverkning av ersättningsbränsle till Atom AB reaktorerna Grohnde, Krümmel och Broksdorf, Tyskland. Ryssland Techsnabexport Westinghouse 16 924 NUKEM och eget lager. Atom AB Tyskland Siemens Westinghouse 9 Uranåtervinning. Atom AB URENCO Westinghouse 7 714 Tillverkning av ersättningsbränsle till Atom AB Oskarshamn 3. USA US Enrichment Westinghouse 8 974 Tillverkning av urankutsar åt Corporation Atom AB Westinghouse Electric Company. Combustion Westinghouse 531 Retur av PWR testknippe. Engineering Atom AB Westinghouse Westinghouse 15 090 Tillverkning av urankutsar åt ElectricCompany Atom AB Westinghouse Electric Company. Tertialrapport 3/00 21
22 Tertialrapport 3/00
S TAT E N S K Ä R N K R A F T I N S P E K T I O N Swedish Nuclear Power Inspectorate POSTADRESS 106 58 Stockholm BESÖK Klarabergsviadukten 90 TELEFON 08-698 84 00 TELEFAX 08-661 90 86 E-POST ski@ski.se WEBBPLATS www.ski.se