Rasspecifik Avelsstrategi



Relevanta dokument
Rasspecifik Avelsstrategi

gammel-dansk-hönsehund Sidan 1 av 7

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen , byggd på statistik t.o.m och godkänd av SNTK:s styrelse

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars

Avelspolicy & avelsstrategier

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser

Ras specifik avelsstrategi RAS FÖR. Gonczy Polski. SRfv Svenska rasklubben för övriga vildsvinshundar

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER BASSET ARTÉSIEN NORMAND

Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel. (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande)

Rasanpassad Avelsstrategi

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

RAS. Golden retriever

Kommentarer om nuvarande RAS

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Mastino napoletano intyg avseende hälsostatus Vuxen hund inför avel

Uppfödare av. Något för mig?

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

Framtidsplan för Svensk lapphund

Kleiner münsterländer

Information om SKK:s index för HD och ED

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund

Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese)

Rasstrategi, RAS, för engelsk setter

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby

Förslag till RAS för Lapsk Vallhund

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS

AVELSPOLICY & RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per

Bilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad:

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

RAS. Rasspecifika AvelsStrategier

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

RAS Rasspecifik Avelsstrategi för Spinone

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Information om index för HD och ED

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu)

Rasspecifik avelsstrategi

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR DALMATINER

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG HISTORIK

Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012

Vi är tacksamma för att ni ställer upp och svarar på hälsoenkäten för schnauzer.

Rasspecifik avelsstrategi (RAS) Podengo Português

RAS Griffon Fauve de Bretagne

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

Svenska Rasklubben för Bracco Italiano och Spinone Italiano. kallar till ÅRSMÖTE. Datum: 8 MARS 2014 TID: 13:00 PLATS ASKERSUND

1(12) KROMFOHRLÄNDER. krohmforländer Sidan 1 av 12

AR:s sammanställning av SSK:s Uppfödarenkät 2014

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Rasstrategi, RAS, för engelsk setter

Välkommen till oss! BLI MEDLEM SVENSKA KENNELKLUBBEN

R.A.S. Innehåll. SVENSKA POINTERKLUBBENS AVELSPOLICY OCH STRATEGI RAS (Rekommendationer)

Rasspecifika Avelsstrategier för Sankt Bernhardshund

Specialklubben för Bearded Collie Sida 1 (19) AVELSPOLICY & RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktspringerspaniel

SWKs Avelsrapport för år 2008

Sofia Malm, Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig Vizsla

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

Transkript:

RAS Rasspecifik Avelsstrategi för Bracco Italiano

På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en rasspecifik avelsstrategi, fortsättningsvis kallad RAS. Hundar och hundavel är numera utsatta för granskning från olika håll. År 1987 presenterade Europarådet en konvention om hållandet av sällskapsdjur och inte minst om avel av densamma. Här påpekade bl a vikten av en sund och genetiskt hållbar avel, d v s avel som inte leder till defekta eller sjuka djur och som bygger på långsiktighet. Allra viktigast är att landets uppfödare själva har intentionen att föda upp sunda hundar med rastypiska egenskaper. RAS vems ansvar Ansvaret för rasens framtid ligger alltid ytterst hos den enskilda uppfödaren och ägaren till avelshunden. För att kunna fatta relevanta beslut behöver dock den enskilda uppfödaren både allmänna kunskaper om avel och tillgång till fakta kring såväl den egna tiken som den tilltänkta avelshanen. Detta behövs för att den kull som planeras ska ge bracco italiano som ligger så nära som möjligt både de övergripande målen angivna i avelspolicyn och de personliga avelsmålen. Källa SKK 2

Avelspolicy för Bracco Italiano 3 Historik: Bracco Italiano är en mycket gammal italiensk ras vilken under hundratals år använts för fågeljakt. Den har under seklerna utvecklats i takt med jaktens olika behov. Bracco s avbildade på fresker från 1300-talet är bevis för att rasen med odiskutabel tidlöshet behållit både sin typ och anlag som stående fågelhund. I början av nittonhundratalet fanns två typer av bracco-hundar, som senare enades i en standardbeskrivning av år 1923. Denna ger en generell bild av jakthundens utseende: Stark och harmonisk hund med kraftfullt utseende och utpräglad fallenhet för smidig, rapp och vig trav. Vid jakt håller den huvudet relativt högt med nosen något över rygglinjen. Stadig, blid och intelligent. Mycket läraktig och mycket flitig i sitt sökande. Tålig och lämpad för all typ av jakt. Hunden skall helst ha iögonfallande muskler och huvud med kraftfulla linjer som betecknar dess särart. Nuläge i Italien: Det föds ca 700 800 valpar/år. I Italien används rasen så gott som uteslutande till jakt. Rasklubben i Italien - S.A.B.I. anordnar varje år ett stort antal jaktprov plus rasklubbens årliga klubbutställningar kombinerat med jaktprov. I hemlandet är rasen homogen och uppvisar en god exteriör samt bra mentalitet, rasen har dessutom en bred genpol. Hundarna har en hög medellivslängd, 12 år är inget ovanligt. Världspopulationen består av ca 10 000 individer. Sjukdomar i Italien: Höftledsdysplasi förekommer men är inget problem, vad vi vet. Ett fåtal uppfödare HD-röntgar sina hundar, men det är inget krav. Entropion och ektropion finns i rasen, dvs. inåt- respektive utåtrullande ögonlock, vilket ökar risken för inflammationer runt ögonen och att främmande partiklar kommer in i ögonhålan. Immunologiska problem finns. Hudsjukdomar är också förekommande. Historik och nuläge i Sverige: År 1994 importerades två braccotikar till Sverige, först kom Olympos Carina Corallina till kennel Nuits, men hade inga valpar registrerade i Sverige, endast i Danmark. Senare samma år inköptes Daria, hon blev stamtik hos kennel Ensemble. Daria var ursprungligen importerad till Danmark av Gitte och John Finnich Pedersen som hade introducerat rasen där år 1991. Ytterligare två hundar från Danmark, Olympos Caro Babbo Natale och Olympos Felice Anno Nuovo kom till Sverige 1995. Samma år parades Daria med Olympos Felice Anno Nuovo och det föddes 10 valpar, (4 + 6). 1996 importerades en brun/vit hane, Minosse från Italien samt en orange/vit tik från Danmark, Olympos Notte Di Natale. 1997 kom ytterligare en orange/vit hane från Italien, Caruso samt en tik från England, Sentling Quercia och en tik från Danmark, Olympos Madonna Di Campiglio. Den senare blev blev stamtik hos Nuits kennel. Samma år föddes en kull efter Minosse och Daria Det blev 10 valpar, (7 + 3). Nästa import kom från England 1998, det var Sentling Pamina. Samma år föddes 5 valpar (4 + 1) i en kull efter Caruso och Ensemble Alzira. 1999 parades Olympos Madonna di Campiglio med en italiensk hane, Titano Del Trovese och det föddes 4 valpar (2 + 2). Även Daria parades igen, denna gång med Caruso och fick 4 valpar (3 + 1).

Antal födda valpar och registrerade importer har varit fördelade enligt nedan sedan år 2000. Inga registreringar gjordes 2001. 4 Antal reg/år 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Tikar (varav importer) 2 (1) 6 5 (2) 19 (5) 11 (1) 7 (2) 13 (1) Hanar (varav importer) 6 (1) 7 6 14 (1) 8 (1) 3 (2) 9 Totalt 8 (2) 13 11 (2) 33 (6) 19 (2) 10 (4) 22 (1) Källa: SKK s avelsdata I dagsläget har bara en svenskfödd hund, Nuits Fiora Di Arancia, svenskfödda barnbarn. Det är få hundar som används i avel, då det f n finns ett fåtal uppfödare. Regnr Hundnamn Föd.år Sv.födda avk. Sv. barnbarn S28894/98 Sentling Pamina 1997 12 31 S10083/97 Olympos Madonna Di Campiglio 1995 10 29 LOICI67847 Titano Del Trovese 1993 4 26 S55414/95 Olympos Felice Anno Nuovo 1994 10 23 S15956/97 Caruso 1996 11 20 S49957/96 Minosse 1995 20 18 S62853/94 Daria 1992 24 12 S46867/94 Olympos Carina Corallina 1993 0 10 FIN14602/01 Heinäaron Cocco Di Mamma 2001 7 8 FIN35911/97 Jade Derivato Dei Sanchi 1996 0 7 DK01558/94 Olympos La Mia Lotteria 1994 0 5 S49112/99 Nuits Fiora Di Arancia 1999 17 5 DK19098/2001 Olympos Il Mio Bel Sogno 2001 0 3 Källa: SKK s avelsdata Inavelsgraden har enligt SKK s statistik varierat en del, mest beroende på att avelsbasen är så snäv, men den har förbättrats de senare åren. 1995 1997 1998 1999 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 inavelsgrad 3,1 % 12,5 % 3,9 % 7,1 % 0 % 0,8 % 6,3 % 3 % 0 % 1,1 % 1,5 % Källa: SKK s avelsdata (1996 och 2001 fanns inga reg. valpkullar) I dagsläget finns ca 80 st individer. Ett antal importer har under 2004 kommit in i landet. En dräktig tik importerades, vilken nedkom med 13 valpar. I Sverige förekommer braccon både som jakt- och familjehund. Även inom lydnad börjar rasen visa sig. Rasklubben anordnar varje år jaktprov, i dagsläget dock med endast ett fåtal starter. Trots att rasen är ung här i Sverige når den en hög ålder. Rasen i Sverige uppvisar precis som i hemlandet en god exteriör och bra mentalitet. Eftersom genpolen är så bred i hemlandet, har vi i Sverige inga direkta problem med att bredda vår genpol via ursprungslandet, då införselreglerna från och med juli 2004 blivit något enklare.

Hälsa 5 HD: Sedan rasen introducerades 1994 och fram till juli 2007 har det fötts 28 kullar med sammanlagt 132 individer, varav 33 är HD-röntgade och 8 med anmärkning. Totalt har det röntgats 52 hundar inkl importer och då är det 12 med anmärkning. Från 2000 och framåt ser det ut som nedan, dock saknas resultat från 2006 och 2007. Det man kan se i SKK:s avelsdata är att i dagsläget är det svårt att få ägarna att röntga sina hundar i någon större omfattning. Diagnos 2000 2002 2003 2004 2005 HD grad A 1 (33,3 %) 8 (100,0 %) 1 (50,0 %) 4 (44,4 %) 1 (50,0 %) HD grad B 2 (66,7 %) 1 (50,0 %) 1 (50,0 %) HD grad C 3 (33,3 %) HD grad D 2 (22,2 %) HD grad E Totalt antal undersökta 3 8 2 9 2 Snittålder för undersökning (mån) 23 25 29 21 20 Antal födda 6 17 6 35 9 *Se även gamla avläsningssystemet Sjukdomar: Höftledsdysplasi (HD) förekommer, se tabell ovan. Entropion och ektropion förekommer, dvs. inåt- respektive utåtrullade ögonlock, vilket ökar risken för inflammationer runt ögonen och att främmande partiklar kommer in i ögonhålan. Två olika immunologiska sjukdomar har visat sig på två individer i samma kull, den ena hade diagnos Myastenia Gravis. Hudproblem förekommer. Några viktiga exteriöra detaljer att se upp med: Klena benstommar. Parallella linjer i huvudet, bracco italiano ska ha divergerande linjer i skallen. Storleken för höga hundar. Vår ambition under kommande 5-årsperiod: Rasen har känd HD-status som krav för registrering av valpkull. För att utvärdera detta krav arbetar vi för att få fler valpköpare att HD-röntga sina hundar. Bevara rasens goda mentalitet och exteriör, exempelvis genom kartläggning via mentalbeskrivningar samt uppmuntra valpköparna att delta i dessa. Förbättra rasen exteriört, bl a genom utställningar samt fortsätta med regelbunden rasmönstring, t ex vid klubbträffar samt genom att använda djur i avel som uppfyller rasstandarden. Att se över och utvärdera gällande jaktprovsregler, ev göra förändringar som kan gynna ett ökat deltagande vid prov. Arbete med detta har inletts, men i dagsläget finns det fortfarande skillnader i specialklubbens tänkande och rasklubbens utveckling. Utarbeta och inrätta ett anlagsprov i fågelhundsarbete. Ligger i samma utvecklingsskede som ovanstående. Det finns ett stort antal hundar som aldrig kommer att jaga eller starta på jaktprov och detta är ett sätt att kunna bedöma dessa hundars jaktegenskaper. Lägga stor vikt vid att undvika individer i avel som bär de sjukdomar/ problem som rasen har samt att arbeta med att bredda den svenska genpolen, genom att använda de friska djur som föds i Sverige.

6 Svenska Rasklubben för Bracco Italiano och Spinone Italiano (Rasklubb inom Specialklubb för Kontinentala Fågelhundar) Första förslaget till denna RAS är diskuterad vid SRBS s årsmöte 2004. Efter vissa förslag till ändringar har den skickats som remiss till uppfödare av bracco italiano. De uppfödare som tillskrivits är: Yvonne Hansén, Nuits kennel Ann-Christin Skrucha, kennel Ensemble Gun Petersens, kennel Hun-Tibbs Susanne Järhed, inget reg kennelnamn Då vi ser detta som ett levande dokument kommer vi att ha den som en stående punkt på våra kommande årsmöten för att kunna revideras och utvecklas. Jönåker 20070915 Yvonne Hansén/sekreterare SRBS Ändringar i RAS för bracco italiano är gjorda 14 september 2007. Yvonne Hansén Slutligen genomgången av SKF:s Avelskommitté 2008-01-31, som beslutat sända den vidare till SKK:s Avelskommitté för fastställande.