Cirkulärnr: 1997:214 Diarienr: 1997/3455 Handläggare: Sofia Larsson Ylva Winberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: Mottagare:

Relevanta dokument
Svensk författningssamling

Datum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola

Ingegärd Hilborn. kommundelsnämnden, länsförbunden Inskrivningsregler i grundskolan m m

Svensk författningssamling

Sofia Larsson, Lena Sandström, Karin Skilje Finans-, kommunalrätts- och skolsektionerna

Regeringens proposition 1997/98:6

Personalfrågor Förskola Förskoleklass Grundskola Skolbarnsomsorg. Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Sektionen för skola och barnomsorg. Skolstyrelsen/motsvarande Kommunens bidrag till fristående skolor

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Delegationsordning för Kultur- och utbildningsnämnden

Rubrik: Aktuellt om skola och barnomsorg 2003 Bilagor: Rapporten Aktuellt om skola och barnomsorg 2003

L.C.S Law ( ) on compulsory school

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och

Maxtaxa och allmän förskola m.m.

Välkommen till skolan!

Svensk författningssamling

Zarah Melander,

Svensk författningssamling

De ändringar i 9 kap skollagen (SFS 1992:710) som träder i kraft återges i bilaga 2.

Nationella styrdokument

Sammanfattning. Bilaga 2

Regeringens proposition 2007/08:50

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Frånvaro och ledighet

gymnasieskola,vuxenutbildning, länsförbunden Riksdagsbeslut om nya läroplaner och nytt betygssystem i samtliga skolformer

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB)

Cirkulärnr: 2004:35 Diarienr: 2004/0630. Datum:

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland

Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre samt Parbogaranti införd i socialtjänstförordningen

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Svensk författningssamling

Budget 2020 och plan för ekonomin FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Svensk författningssamling

Elevhälsan. Informationsblad

Riktlinjer för uppföljning av närvaro och skolplikt

Kommittédirektiv. Flexibel skolstart i grundskolan. Dir. 2009:98. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009

Svensk författningssamling

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010

SKN Ej delegerade beslut

Föräldraråd

Svensk författningssamling

Cirkulärnr: 14:20 Diarienr: 14/2817 P-cirknr: 14-2:8 Nyckelord:

Den nya skollagen. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Svensk författningssamling

PM Principer och rutiner vid val av skola Utarbetad av utbildningsförvaltningen , reviderad

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

Skolstyrelsen/motsvarande. Nya bestämmelser för fristående grundskolor och fristående gymnasieskolor m.m.

Peronuppgifterna rör barn i förskoleverksamhet

Lag om införande av skollagen (2010:000)

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

BESLUT SOM FATTAS MED STÖD AV DELEGATION FRÅN NÄMNDEN MED VIDAREDELEGATON FRÅN STADSDELSDIREKTÖREN

Förändringar av bestämmelser om unga lagöverträdare

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Nya styrdokument för fritidshemmet

Att leka sig in i skolans värld

Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

i skolan och i fritidshemmet

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Cirkulärnr: 1996:131 Diarienr: 1996/2513 Handläggare: Mats Söderberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: Mottagare: Barnomsorg

Ansökan om ytterligare år i grundskola

Kommunens tolkning av god kvalitet och säkerhet förtydligas under rubrik 3. Kvalitet.

Utdrag ur skollagen kapitel 9

NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Barnomsorg inkl. förskola Den utvidgade lagregleringen inom barnomsorgen - en sammanställning av några läns- och kammarrättsdomar

Delegationsordning för Barn- och ungdomsnämnden i Gävle

TILLÄGG I DELEGATIONSFÖRTECKNING FÖR BARN OCH UNGDOM UTIFRÅN NY LAGSTIFTNING

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad

Redovisning av regler, praxis och erfarenheter avseende avgifter i skolan

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 C. 2 DELEGATIONSORDNING FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

REGLER OCH INFORMATION FÖR VAL AV SKOLA LÄSÅRET 2010/11. Perioden för skolval är den 12 januari till den 7 februari 2010.

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

Riktlinjer vid frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Handläggningsrutin vid ansökan om uppskjuten skolplikt (Gäller kommunal och fristående verksamhet)

Förskoleklassen är till för ditt barn

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan

Regeringens proposition 2014/15:85

Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Skolmåltiden. Informationsblad (5)

Transkript:

Cirkulärnr: 1997:214 Diarienr: 1997/3455 Handläggare: Sofia Larsson Ylva Winberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: 1997-12-19 Mottagare: Barnomsorg Skolbarnsomsorg Grundskola Särskola Rubrik: Förskoleklass och andra skollagsfrågor 1997/98:6 UbU5

1997:214 Skola och barnomsorg 1997-12-19 Sofia Larsson Ylva Winberg Barnomsorg Skolbarnomsorg Grundskola Särskola Förskoleklass och andra skollagsfrågor 1997/98:6 UbU5 Den 12 december 1997 biföll riksdagen regeringens proposition om Förskoleklass och andra skollagsfrågor 1997/98:6 UbU5 Förskoleklass Socialtjänstlagens bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen i ett nytt kapitel 2 a. Den nuvarande s.k. sexårsverksamheten som bedrivs inom förskolans ram bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Skolformen skall benämnas förskoleklass. Det ska vara obligatoriskt för kommunen att anordna förskoleklass, men frivilligt för barnen att delta. Verksamheten skall omfattas av de generella bestämmelserna i skollagen, främst 1 och 2 kap., vilket bl.a. innebär att förskoleklassen skall ingå i den kommunala skolplanen. Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar och vara avgiftsfri. För tid som överstiger 525 timmar får avgift tas ut. Det skall vara möjligt att ta emot även yngre barn i förskoleklass. För dessa barn kan kommunerna ta ut avgift. Uppskjuten skolplikt Det blir möjligt att skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år på begäran av vårdnadshavare om det föreligger särskilda skäl. Om skolgången skjuts upp ett år, har barnet rätt att gå ytterligare ett år i förskoleklass.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-12-19 2 Barnet har även rätt att fullfölja sin skolgång trots att skolplikten upphör vid 16 års ålder. En följd av detta blir också att elever i särskolan har rätt till ett tionde år även om skolplikten skjuts upp ett år. Skolhälsovården Kommunen skall ha möjlighet att komma överens med sjukvårdshuvudmannen om att skolhälsovården tar över ansvaret för den förebyggande hälsovården för elever i förskoleklasser. Bestämmelserna i 14 kap. 3 skollagen ändras så att de tre hälsokontrollerna skall fördelas jämnt under skoltiden. Om skolhälsovård anordnas för elever i förskoleklass skall det vara möjligt att förlägga den första hälsokontrollen till det år barnet går i förskoleklass. Förskollärare och fritidspedagoger Förskollärare och fritidspedagoger skall få användas för undervisning i det offentliga skolväsendet. Även för dessa yrkeskategorier skall det krävas att de har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Enskild regi Regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om förskoleklass i enskild regi som bör utformas på liknande sätt som för fristående skolor. Mobbning Bestämmelserna om mobbningsförebyggande arbete skärps och förtydligas. Regeringen har också fått i uppdrag att överväga hur man på lämpligaste sätt ska kunna markera att trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma. Grundskolans timplan Grundskolas timplan ändras så att timplanens traditionellt styrande roll minskas och utrymmet för lokala beslut ökas. Det lokala jämkningsutrymmet för skolans val utökas från 410 timmar till 600 timmar. Tiden ska tas från alla ämnen i grundskolan. Ämnet idrott och hälsa skall utökas från 460 timmar till 500 timmar och slöjd får en utökning från 282 till 330 timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar - skall tas från elevens val. Ändringen ska träda i kraft fr. o. m. läsåret 1998/99. Skolmåltider Bestämmelser införs i skollagen om kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Motsvarande bestämmelse skall gälla för fristående grundskolor.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-12-19 3 Sekretess För att skapa bättre förutsättningar för integrationen mellan förskoleklassen, skolan och skolbarnomsorgen samt underlätta samarbetet mellan de olika personalkategorierna har man ansett att sekretessbestämmelserna så långt som möjligt bör överenstämma för dessa verksamheter. Förskoleklassen skall omfattas av samma sekretess som grundskolan och övriga skolformer. Även skolbarnsomsorgen skall omfattas av skolsekretessen. Ett nytt stycke har införts i 7 kap. 9 som i huvudsak överenstämmer med vad som gäller för förskoleklassen och grundskolan. Även inom skolbarnsomsorgen skall således stark sekretess gälla för uppgifter hos psykolog och kurator på samma sätt som inom skolan. Genom att sekretessen för förskoleklassen och skolbarnomsorgen nu kommer att regleras i samma sekretessbestämmelse som övriga skolformer kommer alla dessa områden att utgöra samma sekretessområde i sekretesslagens mening. Detta innebär t.ex. att det inte kommer att råda någon sekretess mellan förskoleklassen, skolan i övrigt och skolbarnomsorgen, alltså mellan förskollärare, lärare i skolan och fritidspedagoger inom skolbarnsomsorgen. Detta gäller dock endast under förutsättning att all verksamhet lyder under en och samma nämnd. Om t.ex. förskoleklassen och skolan lyder under en skolstyrelse medan skolbarnomsorgen lyder under en socialnämnd råder det sekretess mellan dessa olika myndigheter och därmed också mellan personal som är verksam inom de olika områdena. Sekretessen inom förskoleverksamheten (oftast för barn 1-5 år ), skall regleras i en helt ny bestämmelse i 7 kap. 38 sekretesslagen. Där sägs att stark sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen inom förskolan är alltså lika stark som den tidigare socialtjänstsekretessen och omfattar liksom tidigare alla uppgifter om personliga förhållanden. Skillnaden är att förskoleverksamheten, genom att den regleras i en särskild paragraf, nu blir ett eget sekretessområde i sekretesslagens mening. Detta innebär att sekretess alltjämt kommer att råda mellan skolan och förskoleverksamheten, men också att sekretess nu kommer att råda även mellan förskoleverksamheten å ena sidan och skolbarnsomsorgen å andra sidan. Sekretessgränserna finns även om dessa olika verksamheter skulle lyda under en och samma nämnd. Riksdagsbeslutet träder i kraft den 1 januari 1998. Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Sofia Larsson och Ylva Winberg, tfn 08-772 41 00. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Sektionen för skola och barnomsorg Louise Fernstedt Sofia Larsson Ylva Winberg

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-12-19 4

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1997-12-19 5