Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen



Relevanta dokument
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

HISTORIA 3.13 HISTORIA

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Världshandel och industrialisering

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Pedagogisk planering. Ämne: Historia. Syfte (ur Lgr 11) Centralt innehåll (ur Lgr 11)

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplanen i ämnet historia

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Syfte och mål med kursen

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Förslag den 25 september Historia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Statens skolverks författningssamling

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Norden och Östersjöriket Sverige ca

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

fin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Att leva tillsammans

Prövningen utgörs av en skriftlig och en muntlig del.

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

samhällskunskap Syfte

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Svenska som andraspråk

HISTORIA. Ämnets syfte

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

svenska som andraspsråk

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Svar på motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Naturorienterande ämnen

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Centrina Lindholmen i Göteborg

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Inför prövning i Moderna språk steg 4

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Svenska som andraspråk

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Information om prövning i svenska 3, Kurskod: SVESVE03. Prövningen omfattar: Prövningen kommer att bestå av följande delar:

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

Transkript:

prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består av ett skriftligt prov och ett muntligt förhör. Det skriftliga provet är tidsmässigt beräknat till max 5 timmar och det muntliga förhöret till drygt en timme. Tidpunkten för det muntliga förhöret överenskommes mellan den prövande och prövningsförrättaren. Prövning i historia omfattar följande moment: Forntiden, medeltiden och forna civilisationer Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar Imperialism och världskrig Demokratisering, efterkrigstid Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen Besöksadress Spårvägsgatan 9 Postadress 214 27 Malmö Telefon 040-34 32 55 Fax 040-34 33 01 Organisationsnummer 212000-1124 www.malmo.se kms@malmo.se

2 (6) Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Syfte Undervisningen i kursen historia inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, begrepp och metoder samt om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleven utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleven få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla en historisk referensram och reflektera kritiskt över den. Vidare ska eleven få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska eleven få förutsättningar att tillägna sig en fördjupad förståelse för nutiden. Undervisningen ska stimulera till nyfikenhet på historia och bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. I undervisningen ska eleven ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse för historiska samhällsförändringar. Eleven ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleven utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleven få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar. Genom undervisningen i kursen historia ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

3 (6) kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Centralt innehåll Kring forntiden, medeltiden och forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Utvecklingen i Norden och Sverige från och med stenåldern fram till 1700-talet. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700-1900 Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Imperialism och världskrig, cirka 1800-1950 Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

4 (6) Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. Historisk information från olika källor och medier. Kunskapskrav Betyget E Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av nutiden. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också

5 (6) någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av nutiden. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

6 (6) Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av nutiden. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.