2(62) 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Organisation... 4 2 Handlingsprogram 2014-2017... 5 2.1 Uppföljning av handlingsprogrammet... 9 3 Avfallsvision Härnösands kommun... 10 4 Avfallsmål Härnösands kommun... 11 4.1 Lokala avfallsmål... 11 4.2 Hur ska målen nås?... 12 4.3 Anknytning till andra kommunala styrdokument... 12 4.4 Härnösand en ekokommun... 13 5 Inverkan på miljön Miljöbedömning... 14 6 Förebyggande arbete... 15 6.1 Avfallsproducenternas ansvar... 15 6.2 Fysisk planering... 15 6.3 Bygglov... 15 6.4 Regionalt samarbete... 15 6.5 Miljötillsyn... 16 6.6 Information... 16 7 Samråd... 18 7.1 Samråd med länsstyrelsen... 18 7.2 Samråd genom remissförfarande med fastighetsägare... 18 8 Diskussion... 19 Bilagor 1. Nuvarande avfallshantering 2. Uppgifter som ska lämnas till länsstyrelsens sammanställning 3. Nedlagda deponier 4. Miljökonsekvensbeskrivning till avfallsplanen 5. Uppföljning av avfallsplanens handlingsprogram 2009-2013 6. Ordlista 7. Lokala föreskrifter för avfallshantering i Härnösands kommun
3(62) 1 Inledning Denna avfallsplan ersätter den tidigare avfallsplanen för tiden 2009 till 2013. Avfallsplanen för 2014 2017 innehåller ny vision, nya mål och en nytt handlingsprogram. De lokala föreskrifterna har omarbetats. Varje kommun är enligt miljöbalken skyldig att upprätta en renhållningsordning med avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering. I avfallsförordningen SFS 2011:927 regleras vad avfallsplanen och renhållningsordningen ska omfatta. Det finns även föreskrifter från Naturvårdsverket att följa. Enligt avfallsförordningen ska uppgifterna i avfallsplanen ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Härnösands kommun har under nuvarande avfallsplan beslutat att införa ett nytt system för insamling av hushållsavfall. I det nya systemet ska matavfall samlas in och flerfacks kärl för fastighetsnära insamling införas för en och två bostadshus. Härnösand Energi & miljö AB (HEMB) öppnar under sommaren 2013 en ny Kretsloppspark med komplett återvinningscentral som också innehåller återbruk. Tanken med Härnösands kretsloppspark är ökad återanvändning och återvinning genom långtgående kretsloppstänkande. Det är kommunens ambition att bidra till en ekologisk hållbar utveckling i samhället. En hållbar utveckling innebär att vi som lever idag klarar våra behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer. Det kräver en helhetssyn på framtiden där vi tar till vara människors engagemang och teknikens möjligheter. Det gäller för alla att tänka efter redan före så att avfallsproblemen kan minimeras. I en framtida miljöanpassad avfallshantering är eftertanke redan vid inköp av varor, källsortering i hem och på arbetsplatser, korta avstånd till inlämningsställen och effektiv energiåtervinning några av hörnpelarna. Avfall engagerar och berör många. Svar på frågor kring hur, vilket och varför avfall ska hanteras på ett visst sätt måste presenteras på ett enkelt och inspirerande sätt. Viktiga medel för att nå målen är information till allmänheten och samarbete med materialbolagen och renhållningsentreprenören. 1.1 Syfte Syftet med avfallsplaneringen är att: Generationsmålet, de nationella och avfallsrelaterade miljökvalitetsmålen uppnås med EU:s avfallshierarki som inspiration. Vara ett verktyg i det kommunala arbetet med avfallsfrågorna t.ex. inom fysisk planering och energi. Informera allmänheten och företag som berörs av avfallsfrågorna.
4(62) 1.2 Organisation Kommunfullmäktige antar renhållningsordning med avfallsplan och lokala föreskrifter. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens avfallsplanering och är renhållningsansvarig nämnd. Det innebär att kommunstyrelsen har en beställarfunktion gentemot entreprenören. För närvarande regleras verksamheten genom ägardirektiv för HEMAB, antagna av Kommunfullmäktige. HEMAB tillhandahåller tjänster som insamling, borttransport, destruktion av hushållsavfall och annat avfall samt därmed förenlig verksamhet. Samhällsnämnden är prövnings- och tillsynsmyndighet enligt Avfallsförordningen (2011:927). I de fall samhällsnämnden själv bedriver verksamhet är det myndighetsnämnden som ansvarar för de prövnings- och tillsynsfrågor som uppkommer där. Avfallsplanen är framtagen av en arbetsgrupp i vilken följande personer har medverkat: Monica Friman samhällsförvaltningen, Peter Häggström, Anders Karlsson, Marie Örjestål och Cathrine Edholm HEMAB samt sammankallande och sekreterare Henrik Petré kommunstyrelseförvaltningen. För att få politisk förankring av avfallsplanen har en referensgrupp fortlöpande följt arbetet. Denna grupp har bestått av Sara Nylund (S), Roland Strömqvist (S), Eva Goes (MP), Sigge Tjärnlund (M), Lennart Bolander (M), och Mårten Holmström (FP).
5(62) 2 Handlingsprogram 2014-2017 Nedan redovisas åtgärder och aktiviteter för kommunens verksamhet inom avfallsområdet. Efter varje åtgärd eller aktivitet anges vem eller vilka som ansvarar för åtgärden. Om flera ansvariga anges är det den förstnämnda som har huvudansvaret. KF KS SAM Renhållaren HEMAB-vatten FTIAB Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Samhällsnämnden Härnösand Energi & Miljö AB (Entreprenören) Härnösand Energi & Miljö AB, affärsområde vatten Förpacknings och tidningsinsamlingen AB Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet: Ett generationsmål anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Naturvårdsverket har i nationella avfallsplanen Från avfallshantering till resurshushållning, Rapport 6502 maj 2012, mål som alla verksamheter ska sträva mot. I Härnösands kommuns avfallsplan återkopplas handlingsprogrammets aktiviteter och åtgärder till Naturvårdsverkets mål för att nå Miljökvalitetsmålen och Generationsmålet.
6(62) Handlingsprogrammet 2014-2017 Den kursiva texten i varje ruta anger om det är Naturvårdsverkets miljömål eller etappmål till miljökvalitetsmålen som berörs. Logotyperna hänvisar till vilken typ av mål aktiviteterna och åtgärderna berör. Etappmål till miljökvalitetsmålen Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Naturvårdsverkets miljömål Visar vad som bör uppnås inom området. Nr Åtgärder Ansvar År 1 Utred omhändertagande av byggnads- Renhållaren Start 2016 och rivningsavfall för återanvändning. Nationellt miljökvalitetsmål, Bygg och rivningsavfall MBK Åtgärden syftar till att minska avfallsmängderna genom att återanvända byggnads- och rivningsavfall. 2 Tillsyn och information för att förbättra SAM masshanteringen vid väg- och järnvägsplaner. Start 2015 Nationellt miljömål, Avfall i anläggningsarbeten MBK Åtgärderna syftar till att informera om att minska uttaget av jungfruligt material (nytt material). Man ska utnyttja lämpligt avfall som uppstår i andra verksamheter i anläggningsarbeten. 3 Utred förutsättningar för insamling av textilier. Renhållaren Start 2016 Nationellt miljömål, Textilier MKB Åtgärden syftar till att öka kunskaperna om miljöfördelarna med materialåtervinning av textilier och förutsättningarna för mottagande. 4 Genomför fastighetsnära insamling av flera fraktioner. Renhållaren Klart 2016 MKB Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling inklusive elavfall och batterier. Åtgärden syftar till att leda till en ökad insamling av förpackningar och därmed minskad förbränning. Åtgärden förväntas även minska nedskräpningen.
7(62) Nr Åtgärder Ansvar År 5 Återkommande information i syfte att minska avfallsmängderna genom att öka utsortering av farligt avfall, avfall med producentansvar. Renhållaren (SAM vid miljötillsyn) Årligen MKB Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling inklusive elavfall och batterier. Förståelse för avfallets kretslopp - dvs. ökad insikt och kunskap om hur avfallet uppkommer, insamlas och omhändertas - vilket leder till minskade avfallsmängder. Åtgärden syftar även till att få bort det farliga avfallet från övrigt avfall. Det leder till minskat farligt avfall vid förbränning, som i sin tur leder till bättre luftkvalitet. 6 Se över renhållarens och kommunens taxor och avgifter, så att kretsloppsåtgärder och övrig källsortering stimuleras. Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling. KS Renhållaren SAM Årligen MKB Åtgärden leder till bättre sortering, som ger mindre avfallsmängder vilket i sin tur innebär att kostnaderna för transporter och förbränning av hushållsavfall kan begränsas. 7 Markförsörjning för återvinningsstationer, avfallsutrymmen och transportvägar ska tryggas. SAM Löpande Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling MKB Åtgärden syftar till att återvinningsstationer, avfallsutrymmen och transportvägar tryggas i antal, storlek och placering. 8 Utred om containrar för hushållsavfall ska finnas kvar. Renhållaren Klart 2017 Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling. MKB Utredningen har ingen miljöpåverkan, men syftet är att få en bättre sortering av avfallet. 9 Utred behandling av slam från avloppsreningsverk. Renhållaren Pågår MKB Åtgärden syftar till att öka energiåtervinning samt materialåtervinning och andvändning som gödningsmedel. 10 Informationsinsatser genomförs med mål att förbättra slamkvaliteten ytterligare för att slammet ska kunna användas som gödningsmedel. HEMAB- Vatten (SAM vid miljötillsyn) När punkt 9 är klar Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling.
8(62) MKB Syftar till att få ett slam fritt från läkemedel och kemikalier. Nr Åtgärder Ansvar År 11 Utred omhändertagande av latrin på den egna fastigheten. Renhållaren och SAM Start 2014 Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling MKB Syftar till att få ett slam fritt från läkemedel och kemikalier. 12 Göra en handlingsplan för att minska nedskräpning i Härnösands kommun. KS Start 2014 Nationellt miljömål, Nedskräpning. MKB Utredningen syftar till att förbättra arbetsmiljön samt minska transporterna av latrin. 13 Riktlinjer för utformning av återvinningsstationer tas fram. SAM i samråd med FTIAB Start 2014 Nationellt miljömål, Nedskräpning MKB Åtgärden syftar till att återvinningsstationerna anpassas till den omgivande miljön vilket bedöms vara positivt för ökad insamling och därmed minskade avfallsmängder. Åtgärden förväntas även minska nedskräpningen. 14 Genomför insamlingssystem för matavfallet. Renhållaren Klart 2016 Nationellt miljökvalitetsmål, Återvinning av växtnäring och energi av matavfall. MKB Syftet med åtgärden är att möta regeringens miljökvalitetsmål angående minskad förbränning av matavfall. 15 Utred bästa teknik för energiproduktion Renhållaren av matavfallet. Klart 2016 Nationellt miljökvalitetsmål, Återvinning av växtnäring och energi av matavfall. MKB Åtgärden syftar till att bästa teknik ska användas vid återvinning av matavfall. (energiproduktion) 16 Utred ansvarig fastighetsägare/ verksamhetsutövare. Ge förslag till åtgärder för de tre nedlagda avfallsupplagen i riskklass 1-2. KS Start 2014 Nationellt miljömål, Nedlagda deponier. MKB Underökning har inte någon miljöpåverkan men ger en kunskapsökning i vilka återgärder som kan göras. 17 Renhållaren ska vara certifierad ISO Renhållaren Årligen 14001, 9001, AFS 2001:1, OHSAS 18001 eller motsvarande. MKB Dokumentationen leder till ständiga förbättringar.
9(62) 2.1 Uppföljning av handlingsprogrammet De åtgärder som redovisas i denna avfallsplan är de huvudåtgärder som bör ligga till grund för berörda förvaltningars och bolags fortsatta arbete. Samhällsnämnden, kommunstyrelsen, renhållaren och FTIAB ska årligen senast den 31 januari redovisa vidtagna åtgärder enligt denna plan till kommunstyrelseförvaltningen. Vidtagna åtgärder och resultat som uppnåtts sammanställs av kommunstyrelseförvaltningen och redovisas årligen vid kommunstyrelsens sammanträde i mars. Uppföljning och redovisning av mätbara del- och etappmål.
10(62) 3 Avfallsvision Härnösands kommun Härnösands kommuns vision till år 2030 är att allt avfall ska ingå i ett kretslopp.
11(62) 4 Avfallsmål Härnösands kommun Avfallsplanen ska inspirera alla invånare och verksamhetsutövare mot ett hållbart samhälle. Naturvårdsverkets miljömål, regeringens miljökvalitetsmål, EU:s avfallshierarki, regionala miljömål och Härnösand kommuns miljömålsprogram har varit vägledande för avfallsplanen 2014 2017. Se bilaga 7. Figur 1. Avfallshierarkin som den beskrivs i EU:s ramdirektiv. 4.1 Lokala avfallsmål Avfallsmängderna ska minimeras. Mätbara del- och ettappmål från 2014 till 2017 Minst 50 % av inlämnat återbruksmaterial ska återanvändas. Det återbruksmaterial som lämnas in på Kretsloppsparken och som anses kunna återanvändas eller säljas ska mätas. Detta förutsätter att inlämnat material säljs på Kretsloppsparken.
12(62) Förbränningen av matavfall ska minska med minst 50 %. Insamlingen av matavfall påbörjas under 2014 och ska vara infört i hela kommunen 2016. Insamlingen syftar till att ta tillvara växtnäringen i den mat som slängs. Målsättningen är att den ska rötas och användas som biogas. Utsorteringsgraden i rena fraktioner ska vara minst 95 %. En tredjedel av det som idag slängs i den gröna soptunnan skulle kunna återvinnas. Införandet av flerfackskärl ska leda till att mer material kan återvinnas. Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat hushållsavfall. Andelen farligt avfall är väldigt låg i Härnösands hushållsavfall, men även små mängder av till exempel batterier, mediciner och elavfall har stor påverka miljö och hälsa. 4.2 Hur ska målen nås? Det är meningsfullt att bidra Målet är att det ska kännas meningsfullt att minska mängden avfall och att källsortera. Systemet för avfallshantering ska kännas praktiskt och tillförlitligt. Det är självklart att sortera En förutsättning är ett logiskt och enkelt system, anpassat efter lokala förhållanden. Det är lätt att göra rätt Det är viktigt att alla kan sortera sitt avfall på ett enkelt och säkert sätt i hemmet och på arbetsplatsen. Det är lönsamt att bidra Samhällsekonomiskt blir det billigare om alla gör rätt. 4.3 Anknytning till andra kommunala styrdokument Det är viktigt att olika kommunala dokument som utarbetas kopplas samman. Riktlinjer för upphandling och inköp i Härnösands kommun Kommunfullmäktige antog i november 2012 riktlinjer för hållbar upphandling. Härnösands kommun vill att miljöhänsyn och socialt ansvarstagande ska genomsyra hela upphandlingsprocessen. Miljö- och etiska/sociala krav ska tydligt definieras i anbudsinbjudan och ska vägas in som ett krav och/eller utvärderingskriterium bland flera andra om upphandlingens art motiverar detta. Översiktsplan Översiktplan för Härnösands kommun antogs i kommunfullmäktige i maj 2011. I översiktsplanen beaktas hållbar utveckling och avfallsfrågor.
13(62) Härnösands medborgare ska uppmuntras att återvinna mer genom bra tillgänglighet till återvinningsstationer och möjlighet till särskilt omhändertagande av matavfall utifrån de nationella miljökvalitetsnormerna och bästa teknik. Energiplan En Energiplan antogs av kommunfullmäktige i januari 2007. I energiplanen finns två övergripande strategier på energiområdet: 1. Minskat användande av fossila bränslen. 2. Planering för en hållbar kommun. Strategierna i energiplanen stämmer väl överens med målen i avfallsplanen. I handlingsprogrammet till energiplanen finns tre åtgärder med koppling till avfallsplanen. Det är: Utökad sortering av hushållsavfall. Utveckla fraktionssortering av avfall. Information till privata hyresfastighetsägare om möjligheter till avfallssortering i fastigheten. Åtgärderna enligt energiplanen beaktas i avfallsplanens handlingsprogram. 4.4 Härnösand en ekokommun Härnösands kommun är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner. Det markerar kommunens vilja att ta stor hänsyn till miljöfrågorna i sin utvecklingsplanering.
14(62) 5 Inverkan på miljön Miljöbedömning Enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en avfallsplan innehålla en miljöbedömning enligt 15 kap. 11 miljöbalken, I handlingsprogrammet, kapitel 2, redovisas ett antal åtgärder för att bidra till att nå regeringens och naturvårdsverkets miljömål samt regionala och lokala miljömål. I bilagan 4, Miljökonsekvensbeskrivning, kommenteras respektive åtgärds bedömda miljökonsekvenser. Bedömningen är att avfallsplanens genomförande har positiva miljöeffekter.
15(62) 6 Förebyggande arbete 6.1 Avfallsproducenternas ansvar I ett hållbart samhälle produceras varor som har hög kvalitet och lång hållbarhet. Det betyder att vi får mindre mängd avfall. Såväl konsumenter som inköpare behöver granska produkterna kritiskt och ställa krav vid inköp och upphandlingar. Genom att undvika produkter som ger farligt avfall minskar vi belastningen på miljön. Effektiva sätt att minska sopmängden är att undvika att avfall överhuvudtaget uppkommer, t.ex. genom att: Välja produkter utan onödiga förpackningar. Satsa på kvalitetsprodukter med längre livslängd. Undvika engångsprodukter. 6.2 Fysisk planering Kunskaper om avfallshantering inklusive nedlagda deponier behöver tas tillvara i den fysiska planeringen och riskerna vid en exploatering av dessa områden ska beaktas i planeringsprocesserna. För att ge förutsättningar för enkel och smidig hantering av avfall krävs god planering såväl på det övergripande planet för den som hämtar avfallet såväl som för avfallsproducenter där avfallet uppstår. Vid planläggning ska tillses att det finns tillräckligt med plats för renhållningsfordonet att ta sig in i området/på fastigheten och att det på ett praktiskt sätt går att stanna och utföra renhållningsuppdraget. Vid nyplanering eller ombyggnation ska alltid vändplan säkerställas för renhållningsfordon. Renhållaren ska i ett tidigt skede i samhällsplaneringen delta i arbetet. 6.3 Bygglov Vid bygglov granskas att avfallsrum och avfallsutrymmena utformas så att de är tillräckligt stora för att hantera olika avfallsfraktioner. Hänsyn ska tas till renhållarnas arbetsmiljö samt kundernas olika behov av tillgänglighet, till exempel olika typer av funktionsnedsättning. Det innebär att tillräckligt stora avfallsutrymmen ska finnas, och där så krävs, att ramper finns. Återvinningsstationerna ska vara lättillgängliga och utformade enhetligt och bör vara anpassade till omgivande miljö. Områdena ska vara lättstädade. Idag finns ett generellt markavtal för alla återvinningsstationer i Härnösand som ligger på kommunalägd mark. Avtalet går ut 2015. 6.4 Regionalt samarbete I dagsläget pågår ett regionalt samarbete som kallas för Y-renhållarna. Samtliga av länets kommuner och renhållare deltar i detta samarbete. Främst sker samarbete och utbyte av erfarenheter när det gäller information,
16(62) upphandlingsfrågor, utbildningar och frågor kring förpacknings- och tidningsinsamlingen. 6.5 Miljötillsyn Samhällsförvaltningen utövar miljötillsyn över avfallshanteringen hos anmälningspliktiga och tillståndspliktiga anläggningar samt över mindre verksamheter. Länsstyrelsen har tillsyn över större tillståndspliktiga anläggningar. Miljötillsynen inom avfallshanteringen omfattar bl.a. följande områden: Tillsyn av hantering av farligt avfall hos företag och vid rivningsprojekt. Tillsyn över att producentansvaret följs. Tillsyn över efterbehandlingsåtgärder av förorenade områden inklusive deponier som ska anmälas till samhällsförvaltningen. Prövningar av avfallsdispenser från hushåll. 6.6 Information Information och kommunikation är viktiga ingredienser i arbetet med att nå en kvalitativt bättre avfallshantering. Information ska riktas mot att förändara attityder hos invånare. Sortera ska var positivt. För att nå avfallsplanens mål måste kommunikationen och informationsinsatserna mot konsumenter av avfallstjänster hållas på en betydligt högre nivå än vad hittills varit fallet. Särskilda insatser görs kontinuerligt för barn i förskolor och skolor. Huvudinriktningen för avfallsplanen är att flytta avfallet uppåt i avfallshierarkin. (Se kapitel 4) En förutsättning för detta är att hushållen har rätt kunskap om hur de ska hantera sitt avfall. Ökade informationsinsatser innebär en ökad kostnad på kort sikt, men på lång sikt kan dessa ersättas med de minskade kostnader som fås med förbättrad sortering. Om större andel förpackningar med producentansvar samlas in och avfallsmängderna som nu skickas till förbränning minskar kommer det på sikt medföra ekonomiska vinster för kunden och samhället. Ett behov finns för en återkommande informationskampanj för att kommunens medborgare ska förstå nyttan och konsekvenser med bättre sortering av producentansvarsmaterial samt övrigt avfall, miljömässigt och ekonomiskt. Kommunens och Renhållarens informations- och kommunikationsarbete är av största vikt för att avfallsplanens mål ska kunna uppnås. Följande informations- och kommunikationskanaler rörande avfall finns för närvarande i Härnösands kommun: Kommunens webbplats www.harnosand.se Där finns blanketter för dispenser, avfallsplan och avfallsföreskrifter att ladda hem.
17(62) På renhållarens webbplats, www.hemab.se, finns förutom nyheter om avfall och miljö också uppgifter att hämta angående avfallsabonnemang, taxor, återvinningsstationer, återvinningscentraler, avfallssortering, information och insamling av elavfall och farligt avfall.
18(62) 7 Samråd Samråd handlar om att enas om ett gemensamt handlande. En förutsättning för avfallsplanen framtagande är att samråd mellan olika intressenter sker under arbetets gång. I framtagandet avfallasplanen har myndigheter, förvaltningar, företag och organisationer erbjudits att läs och lämna synpunkter. 7.1 Samråd med länsstyrelsen I arbete med denna avfallsplan har arbetsgruppen genomfört två stycken samråd med Länsstyrelsen. I dessa samråd har fokus legat på lämpligt innehåll i enlighet med Naturvårdsverkets avfallsplan. Den vision och de mål som avfallplanen innehåller har ganskats för säkerställa att Härnösands kommun arbetar för att nå de mål som regeringen har fastslagit i generationsmålet samt miljökvalitetsmålen. 7.2 Samråd genom remissförfarande med fastighetsägare Text skrivs efter remissförfarandets slut.
19(62) 8 Diskussion För avfallsplanen, 2014 2017, har utgångpunkten legat i uppdatera den dåvarande avfallsplanen. Det som arbetsgruppen har lagt störst fokus på är, en ny vision, nya mål och ny handlingsprogram för avfallsområdet. Den vision, som tillsammans med en politisk styrgrupp har satts, har fått en hög ribba. Det vill säga att visionen syftar till att i arbetet med avfallsfrågor siktar Härnösands kommun högt. 100 % kretslopp till 2030. Det Härnösands kommun vill är att det material vi skapar och utnyttjar ska gå tillbaka till kretsloppet. Det finns stora utmaningar i en sådan vision men för att nå regeringens generationsmål, vilket är att till nästa genaration lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, måste ribban läggas högt. De mål som har satts upp för avfallsplanen 2014-2017 kommer inte göra så att Härnösands kommun når till visionen om 100 % kretslopp. Men syftet är att kommunen är på väg. För att kunna följa upp hur arbetet fortskrider är alla lokala mål mätbara. De mål som återfinns i Naturvårdsverkets avfallsplan, nationella avfallsplan, har varit vägledande genom hela arbetet med avfallsplanens vision och mål, men framförallt Härnösands kommuns handlingsprogram för avfall. Handlingsprogramet består av 17 åtgärder för att göra avfallshanteringen i Härnösands kommun bättre samt att svara till de mål som Naturvårdsverket har angivit i den nationella avfallsplanen. Varje åtgärd är kopplad till något av de områden som Naturvårdsverket har som mål att förbättra för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Under arbetets gång har Härnösands kommun beslutat att införa matavfallsinsamling i hela kommunen. Det är ett viktigt steg för att ta tillvara på de resurser som annars skulle ha gått tillförbränning. Förutom att matavfallet ska samlas in kommer även ett helt nytt system för insamling av hushållssopor att införas under denna avfallsplans period. Ett flerfackssystem som tillåter invånare att sortera hushållssopor direkt i sina egna kärl vid bostaden kommer att underlätta sorteringen samt att avfallsfraktionerna blir renare. I översiktsplanen har fyra perspektiv, Genus-, Barn-, Folkhälso- och Tillgänglighetsperspektiv angivits. Dessa perspektiv ska vara med i alla planer och program för Härnösands kommun. Barnperspektivet har tagits hänsyn till genom riktade informationsinsatser till barn i förskolor och skolor. Tillgänglighet för alla medborgare har tagits hänsyn till genom att bygglov gällande avfallsutrymmen ska anpassas för eventuell funktionsnedsättning. Härnösands kommun är en Ekokommun. Genom att klassificeras sig som en Ekokommun vill Härnösand markera sin vilja för ett hållbart samhälle samt ta stor hänsyn till miljöfrågor i sin samhällplanering. Genom att aktivt arbeta med handlingsprogrammet i avfallsplanen vill Härnösands kommun förbättra miljön för nästa generation.
20(62) Bilaga 1. Nuvarande avfallshantering Hushållsavfall För insamling av hushållsavfall anlitar kommunen sitt helägda bolag, Härnösand Energi & Miljö AB, (HEMAB). De sköter även vidaretransport av hushållsavfallet. Kommunens ansvar för hämtning och omhändertagande omfattar allt hushållsavfall, utom det avfall för vilket producentansvar införts. Mängden hushållsavfall som samlas in via säckar/kärl ökade årligen mellan 2000 2005 för att sedan minska något från år 2006 och framåt. År 2003 2005 2008 2011 Hushållsavfall (kärlsopor) ton 5 537 5 719 5 424 5 348 Hämtningssystem för kommunalt hushållsavfall Från år 2005 har Härnösand infört ett system med registrering av varje kärl innan det töms. Detta för att säkerställa kvaliteten, dvs. att kärlet töms när det ska, att varje kund betalar rätt pris och att en effektiv hämtning kan ske. Renhållningstaxan baseras på avfallets kärlstorlek och hämtningsintervall. Insamling av hushållsavfall från villor, flerbostadshus och verksamheter sker normalt med plastkärl på hjul. Hämtning sker med bak- eller sidolastande sopbil. Det normala hämtningsintervallet är 14 dagar i hela kommunen. I flerbostadshus utnyttjas i vissa fall containers som alternativ till plastkärl. Samhällsnämnden kan bevilja längre hämtningsintervall om abonnent så önskar och vissa miljökrav uppfylls. Antalet behållare för hushållsavfall från permanentboende och verksamheter år 2013 är cirka 9 700. För fritidshus, totalt 2 500 abonnemang 2013, sker hämtning i huvudsak från gemensamma kärl (ca 140 st. kärl) under sommarmånaderna, d v s 1 maj till 30 september. 1 079 st. fritidsabonnenter har hämtning direkt vid fastighet. De gemensamma kärlen är placerade i sådana fritidshusområden där det är svårt/omöjligt att placera ut kärl separat för varje fastighet. Tömning sker varannan vecka även för fritidshus. Det finns problem med gemensamma kärl som t.ex. nedskräpning och överfulla kärl bl.a. beroende på att avfallscontainrarna lockar till sig andra avfallslämnare utanför fritidshusområdet. Hushållsavfall från Härnösands kommun omlastas vid Älands avfallsanläggning till containerfordon och transporteras fr.o.m. 2007 vidare till Korsta kraftvärmeverk i Sundsvall för förbränning och energiutvinning.
21(62) År 2005 2007 2008 2011 Mängd avfall till förbränning, i ton. 6 997 9 460 12 079 11 442 Mängd hushållsavfall som mottagits och deponerats vid Älands avfallsanläggning, i ton. 1693 356 391 472 Renhållningskostnader Kostnaderna för kommunens avfallshantering täcks helt via renhållningstaxa och mottagningsavgift vid avfallsanläggning. Taxesystemet för hushåll är uppbyggt enligt principen att alla betalar en grundavgift och en hämtningsavgift. Den del av taxan som kan påverkas av avfallslämnarna är i första hand kärlstorlek och hämtningsintervall. Syftet med den differentierade taxan är att stimulera till minskade avfallsmängder från hushållen. Grundavgiften ska täcka kostnader för insamling av farligt avfall, mottagning av avfall på återvinningscentralerna, grovsopskampanjer, planering, kundservice, uppföljning mm. Återvinningscentraler, ÅVC, finns på Miljöcentralen på Jaktstigen och Älands avfallsanläggning. Normalavgiften för en familj boende i villa från 1 april 2013 med sophämtning varannan vecka är totalt 1 863 kr enligt följande: Grundavgift 384 kr Hämtnings- o behandlingsavgift 1 479 kr (190 liters kärl) Avfall med producentansvar Avfall som omfattas av producentansvar ska samlas in via system finansierade och administrerade av producenterna. I Sverige har vi lagstiftat producentansvar för åtta produktgrupper: Förpackningar av papper, kartong, wellpapp, trä, plast, glas och metall Returpapper, tidningar, reklam o dyl Elektriskt- och elektroniskt avfall (el-avfall). Bärbara batterier och blybatterier. Däck Bilar Läkemedel Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Dessutom finns det frivilliga åtaganden som liknar producentansvar för: Kontorspapper Lantbruksplast Förpackningar och returpapper Producentansvar gäller för förpackningar av papper, kartong, wellpapp, trä, plast, glas och metall. Förpacknings- och Tidnings Insamlingen, FTI, organiserar insamlingen av tidningar och förpackningar. Utsorteringen i hushållen av förpackningsmaterial styrs till stor del av den servicenivå som FTI erbjuder, dvs. närheten till en återvinningsstation (ÅVS). Det finns 24 ÅVS:er i kommunen med möjlighet till utsortering av tidningar samt
22(62) förpackningar av glas, papper, plast och metall. Se karta 1 och 2. För sorterat trä finns ingen insamling med producentansvar i Härnösand. Karta 1. Återvinningsstationerna i tätorten
23(62) Karta 2. Återvinningsstationerna i hela kommunen
24(62) Nedanstående mängder tidningar och förpackningar av glas, papper, metall och plast samlades in i Härnösands kommun 2007 respektive 2011, kg/inv. I Härnösand utför HEMAB, på uppdrag av SITA och IL Recycling, insamlingen av producentansvarsavfallet utom glas som hämtas av Sundfrakt Sundsvall (dessa mängder kommer aldrig in till HEMAB) från återvinningsstationerna. Materialen körs till återvinningsanläggningen vid Jaktstigen för balning, mellanlagring och omlastning. Det mesta av de källsorterade materialen sorterades tidigare en extra gång av personal vid ett sorteringsband. De insamlade mängder som anges för Härnösand 2007 kan därför i vissa fall förefalla vara mindre än vad de i själva verket är p.g.a. förhållandevis rena/välsorterade fraktioner. Från den 1 november 2008 sorteras inte längre något material i enlighet med avtal med SITA och FTIAB. Tidningspapper transporteras till IL Recycling som skickar det vidare till pappersbruk. Wellpapp och pappersförpackningar transporteras direkt till pappersbruk. Glas från ÅVC och fastighetsnära insamling levereras till TIRAB i Timrå som levererar till Hammars glasbruk i Askersund och utnyttjas för produktion av nytt glas och isoleringsmaterial. Plastförpackningar av blandplast transporteras vidare för sortering i flera fraktioner som sedan används till nya produkter. Krymp- och sträckfilm från verksamheter samlas in, balas och säljs till Hans Andersson Recycling.
25(62) Aluminiumförpackningar återvinns till ny råvara. Metallförpackningarna återvinns till järnbalkar och armeringsjärn. Elektriskt och elektroniskt avfall, s.k. elavfall Det elavfall som kommer till ÅVC, sorteras och skickas sedan vidare till specialiserade återvinnare för demontering och omhändertagande av de skadliga komponenterna. Insamlad mängd elavfall i Härnösands kommun: Elavfall (ton) 2007 2011 Gasurladdningslampor 6,2 5,8 Glödlampor 2,1 2,44 Kyl och frys 94 68 Vitvaror 87 65 Diverse elektronik 445 373 Elavfall insamlas via El-kretsen. El-kretsen tar hand om ljuskällor, vitvaror och andra elektriska och elektroniska produkter med producentansvar. Socialförvaltningen har en demonteringsanläggning för vitvaror som tvättoch diskmaskiner och torkskåp på Rosenbäcksallén. Metallavfall sorteras var för sig och skickas sedan vidare till återvinning. Bärbara batterier och blybatterier Batterier kan lämnas på försäljningsställen i kommunen samt på ÅVC. Producentansvar gäller för batterier. Bärbara batterier insamlas via Elkretsen. BlyBatteriRetur AB tar hand om blybatterier. Batterier (ton) 2007 2011 Bärbara 5,4 6,9 Inbyggda Ingen uppgift 1,9 Blybatterier 35 46 Däck Däck samlas in via återförsäljare av nya däck. Svensk Däckåtervinning AB är branschens insamlingssamordnare. Däck som sitter på bilen ligger inte under producentansvaret för däck utan hör till producentansvaret för bilar. Bilar Bilar samlas in via BIL Sweden. BIL Sweden har ett rikstäckande mottagningsnät. Medlemmarna har skrivit avtal med STENA Recycling, som har utvecklat ett nätverk av bilskrotare (REFERO). I Härnösand finns ingen bilskrotningsanläggning.
26(62) Utförd plockanalys av hushållsavfall i Härnösand Nedan redovisas en sammanställning av plockanalys av hushållsavfall utförd i hyreshus och villor i Härnösand i oktober 2008 och 2011. Resultat % Pappers förpackningar (P) Tidningar och returpapper (P) Hyreshus Villor Hyreshus Villor 2008 2008 2011 2011 12,24 11,16 6,88 5,77 15,98 13,79 3,5 0,97 Wellpapp (P) 0 0 1,95 0,11 Hårdplast (P) 7,78 8,01 7,46 7,03 Mjukplast (P) 14,58 17,44 6,58 7,32 Glas (P) 3,6 2,39 2,2 2,6 Metall (P) 2,53 3,63 0,76 1,6 El och 0,74 1,89 0,78 0,87 elektronik (P) Farligt avfall 0 0 0,11 0,87 Brännbart 29,29 23,06 38,93 25,64 avfall Bioavfall /Organiskt avfall 13,26 18,63 29,5 45 Övrigt Organiskt avfall / restfraktion 0 0 0,11 0,87 Totalt: 100 100 100 100 (P)= producentansvar gäller för detta avfall Grovavfall På Miljöcentralen och Älands avfallsanläggning finns återvinningscentraler, ÅVC, där privatpersoner/verksamheter kan lämna grovavfall hela året. Två gånger per år är det grovavfallskampanj då containerbilar åker runt på landsbygden så hushållen kan lämna sitt sorterade avfall. Ur grovavfallet sorteras metallskrot och annat återvinningsbart ut, liksom eventuell förekommande farligt avfall, elavfall och vitvaror. Den brännbara fraktionen går med övrigt hushållsavfall till Sundsvall för förbränning. Latrin Latrin hämtas efter budning och på särskilda uppsamlingsställen. Mängderna har varierat mellan 13 30 ton de senaste fem åren. Under år 2011 gjordes ett försök med kompostering ute på Älands avfallsanläggning. Det kunde konstateras att kärlen innehåller för mycket plastpåsar samt urin för att det ska vara effektivt. Samhällsnämnden kan bevilja tillstånd till kompostering av latrin på den egna fastigheten om vissa miljövillkor uppfylls.
27(62) Övriga avfallsslag Vid Älands avfallsanläggning har dessa avfallsmängder mottagits och deponerats. Material i ton 2007 2011 Park- och 20 0 trädgårdsavfall Bygg- och 241 134 rivningsavfall samt jord- o schaktmassor Avfall från 2 222 2 037 energiutvinning Avfall från kommunalt 78 0 avloppsvatten Asbest 89 33 Verksamhetsavfall 620 217 Förorenade jordmassor Ingen uppgift 31 256 Park- och trädgårdsavfall Grövre träavfall från kommunala grönområden och kyrkogårdar körs till Kraftvärmeverket Härnösand där det flisas. Tunnare grenar tas emot på Älands avfallsanläggning och komposteras tillsammans med park- och trädgårdsavfall med ursprung från privata trädgårdar. Bygg- och rivningsavfall Bygg- och rivningsavfall tas emot på Älands avfallsanläggning, men företag kan också lämna sitt avfall till specialiserade byggåtervinningsföretag, eller anlita andra avfallsbolag (fri marknad). Jord och schaktmassor tas emot på Älands avfallsanläggning och används där som konstruktionsmaterial och täckmassor på deponin. Avfall från energiutvinning Vid förbränning av biobränslen bildas avfall i form av bottenaska och flygaska. En del av bottenaskan kan återvinnas som jordförbättringsmedel i anläggningsjord. På Älands avfallsanläggning mottas både flygaska och bottenaska som kan utnyttjas i konstruktioner och täckningsarbeten på anläggningen. Askan kommer från Kraftvärmeverket i Härnösand. Avloppsslam I de större avloppsreningsverken, Kattastrand och Norrstig, avvattnas slammet till en TS-halt (torrsubstanshalt) på 25 %. Den största delen av slammet går till Älands avfallsanläggning för kompostering och utnyttjande i konstruktions- och sluttäckningsarbeten. Oavvattnat slam från mindre reningsverk, enskilda och kommunala slambrunnar samt slutna tankar behandlas i avloppsreningsverket i Norrstig respektive Byåker. Avloppsslam är näringsrikt och provtagning visar att halterna av tungmetaller och andra gifter är mycket låga.i dagsläget finns inget större intresse från jordbruksnäringen att i större skala använda slammet som gödningsmedel. En ändrad inställning på denna punkt är avgörande för om större mängder slam ska kunna återföras i jordbrukets kretslopp.
28(62) Mängd avloppsslam hanterat på Älands avfallsanläggning: Slam typ i ton 2007 2011 Avvattnat slam från 4 028 3 537 reningsverk Oavvattnat slam 78 189 Med oavvattnat slam menas slam från avloppsstopp, schakter, fettavskiljare, kalk och sand från vattenverket och dagvattenbrunnar (från icke kommunal mark). Det oavvattnade slammet används i komposteringsprocessen. Gatubrunnsslam avvattnas i lagun i hamnområdet. Detta slam består nästan uteslutande av regnvatten samt en liten del grus och sand. När lagunen grävs ur läggs sanden ut på deponin på Älands avfallsanläggning. Farligt avfall Farligt avfall ska samlas in och behandlas separerat från övrigt avfall. Kommunen har ansvar för insamling av farligt avfall och batterier från hushåll. Allmänheten kan lämna sitt farliga avfall på Miljöcentralen och Älands avfallsanläggning. Två gånger per år genomförs kampanj för insamling av farligt avfall i samband med kampanj för grovavfallsinlämning. Det farliga avfallet transporteras till behandlingsanläggning med tillstånd för sortering och omhändertagande.
29(62) Kasserade läkemedel Apoteken tar emot läkemedelsavfall kostnadsfritt från allmänheten och svarar för transport och destruktion av sådant avfall. Deponin på Älands avfallsanläggning Ett nytt tillstånd enligt miljöbalken finns sedan sommaren 2008. Länsstyrelsen har beviljat HEMAB tillstånd som förutom befintlig verksamhet innebär kompostering och/eller rötning av organiskt avfall, behandling av förorenade jordmassor och att en ny deponiyta kan tas i bruk för inert och icke farligt avfall. Av den gamla deponiytan kommer fortsättningsvis endast asbestdeponin att nyttjas. I övrigt kommer den gamla deponiytan att avslutas. Två etapper har avslutats helt/eller delvis 2011-2012, samt slänten som utgör botten i nya deponin. Nya gasbrunnar byggdes 2011 för energiutnyttjande till fjärrvärmeverket.
30(62) Bilaga 2. Uppgifter som ska lämnas till länsstyrelsens sammanställning Enligt 13 i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) ska planen innehålla vissa uppgifter som underlag för länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna. Nedan redovisas begärda uppgifter för Härnösands avfallsplan 2014-2017. Administrativa uppgifter Kommun: År: 2013 Härnösand när planen antogs: 2014-01-01 Ansvarig nämnd: Övriga medverkande nämnder: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, Myndighetsnämnden Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: 24 541 invånare : 2011-12-31 Antal hushåll i småhus: 2007 Antal hushåll i flerbostadshus: 2007 6614 (FoB 1990) 6500 Uppskattad siffra 5769 (FoB 1990) 5250 Uppskattad siffra Antal hushåll i fritidshus: 2431 bebyggda fritidsfastigheter 1993-12-31, 2500 Uppskattad siffra 2007 Avfall som kommunen ansvarar för Totalt insamlad mängd avfall: 8 732 ton Insamlad mängd matavfall till 0 biologisk behandling: Insamlad mängd farligt avfall: 71 ton Avfall som omfattas av producentansvar Insamlade mängder avfall: 4 796 ton Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggningens namn Fastighetsbeteckning: Äland 1:32 HEMAB - Älands avfallsanläggning SNI-koder: 90.30, 90.50, 90.70, 90.100, 90.140, 90.160, 90.280, 90.300 och 90.310
31(62) Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Deponering Sortering Mellanlagring Behandling av avfall. Typ av avfall som tas emot: Inert avfall, aska, asbest, utsorterat avfall som omfattas av producentansvar, farligt avfall, sortering och mellanlagring av övrigt hushållsavfall och verksamhetsavfall, behandling av förorenade jordar. Totalt mottagen avfallsmängd: 37 349 ton avfall har deponerats, 39 924 Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: ton återvinningsmaterial, farligt avfall mm har hanterats under 2011. Ingen uppgift Mellanlagring av 15 000 ton avfall/år, mellanlagring av momentant 250 ton farligt avfall, sortering av 35 000 ton avfall/år, biologisk behandling av 20 000 ton organiskt avfall genom kompostering eller rötning, biologisk behandling eller tvättning av 20 000 ton förorenade jordmassor och deponering av 40 000 ton inert avfall. Anläggningens namn: SNI-kod: HEMAB - Miljöcentralen vid Jaktstigen 90.50 B, 90.80 C och 90.40 C Fastighetsbeteckning: Älgen 1 och 2 samt Baldershage 4 och 5 Metoder som används för bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Mottagning, och mellanlagring. Återvinningsmaterial, farligt avfall och grovavfall från hushåll och verksamheter inom Härnösands kommun. Totalt mottagen avfallsmängd: 5 800 ton hanterades år 2011 Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Ej bedömd Samtidig lagrad mängd farligt avfall får maximalt uppgå till 65 ton.
32(62) Anläggningens namn: SNI-kod: AB Härnösand Schakt och Trädgårdsanläggningar 90.300 B Fastighetsbeteckning: Specksta 1:4 och Gånsvik 1:137 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Deponering Schaktmassor Totalt mottagen avfallsmängd: Inget avfall mottogs under 2007. Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Inte bedömd 3 000 m 3 /år Anläggningens namn: Econova Energi AB Fastighetsbeteckning: Överskog 2:39 SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: 90.420 B Återvinning Organiska restprodukter från skogsindustrin till biobränsle och jordförbättringsmedel. Totalt mottagen avfallsmängd: Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Mottagning av 19 684 ton restprodukter har skett under 2007. Ej bedömd 25 000 ton/år för produktion av jordförbättringsmedel. 75 000 ton/år för produktion av biobränsle Anläggningens namn: NCC Roads AB Fastighetsbeteckning: Järsta 1:3 SNI-kod: 90.110 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Totalt mottagen avfallsmängd: Mellanlagring, återvinning Asfalt, betong, jordmassor 180 ton returasfalt, 252 ton returer rivnings-betong/tegel under 2012 Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt Ej bedömd
33(62) anmälan: 3 000 ton returasfalt, 2 000 ton returer rivningsbetong/tegel, 4 000 ton returer jordmassor Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Fastlandet 2:56 SNI-kod: 90.430 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Slamlagunen - Samhällsnämnden Avvattning Gatubrunnsslam Totalt mottagen avfallsmängd: Ca 100 m 3 slam 2012. Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt anmälan: Ej bedömd Ej reglerat Lokala mål som utgår från miljökvalitetsmålen och regionala mål Lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för är: Mätbara del och etappmål till 2017 Minst 50 % av inlämnat återbruksmaterial ska återanvändas. Förbränningen av matavfall ska minska med minst 50 %. Utsorteringsgraden i rena fraktioner ska vara minst 95 %. Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat hushållsavfall. Inriktningsmål Avfallets miljöpåverkan ska minimeras. Avfallsmängderna ska minska genom att: undvika att avfall uppkommer återanvända materialåtervinna producera energi kompostera eller röta Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för (verksamhetsavfall): Som mål 1 och 2 ovan.
34(62) Bilaga 3. Nedlagda deponier En avfallsplan ska innehålla uppgifter om deponier som inte längre tillförs avfall. För varje sådan deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare ska planen även innehålla uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Under 2003-2004 deltog miljökontoret i ett regionalt avfallsprojekt genom kommunförbundet i Västernorrland, Avfallsprojekt 2002-2004 gällande riskklassificering av nedlagda deponier. Som underlag för klassificeringen fanns material från inventeringar utförda av miljökontoret 1984/85, 1994 och 2003. Den slutgiltiga bedömningen gjordes av länsstyrelsen. Samtliga deponier finns registrerade i GIS-skikt (geografiskt informationssystem) för framtida planeringar/exploateringar. Länsstyrelsen har föreslagit länets miljöförvaltningar att genomföra ett gemensamt tillsynsprojekt gällande nedlagda deponier. Projektet har inte påbörjats. Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) MIFO är ett inventeringsinstrument som gör det möjligt att dela in förorenade områden i riskklasser. Modellen används bl.a. av Naturvårdsverket. Riskklassificeringen görs enligt en 4-gradiga skala. Enligt riskklassificeringen bedöms normalt nedanstående åtgärder: Riskklass 1 Mycket stor risk Åtgärder: Mätningar, undersökningar samt avslutande åtgärder behövs. Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Stor risk Åtgärder: Mätningar och undersökningar bör utföras för senare ställningstagande. Måttlig risk Åtgärder: Begränsade åtgärder behövs. Liten risk Åtgärder: Inga åtgärder behövs. Resultat av MIFO-inventeringen Deponier i riskklass 1 Två nedlagda deponier - Myrandeponin och en tidigare deponi i Älandsbro, Kragom har klassificerats i riskklass 1. Inom ramen för det regionala avfallsprojektet genomfördes 2003-2004 grundvattenprovtagning nedströms dessa nedlagda avfallsdeponier. Myrandeponin har även varit föremål för examensarbete i Mitthögskolans regi. Resultat från provtagningarna innebär att det kan finnas anledning att gå vidare med undersökning och skyddsåtgärder ev. inneslutning - eftersom deponierna läcker tungmetaller.
35(62) Deponi i riskklass 2 En deponi Ramsås deponin ligger i riskklass 2. För denna deponi bör kontrollmätningar genomföras för att kunna ta ställning till behov av åtgärder, fortsatt kontrollverksamhet eller omklassning till grupp 3 eller 4. Närheten till dricksvattentäkt föranleder försiktighet och uppföljning. Deponin i Ramsås har varit föremål för examensarbete i Mitthögskolans regi. Deponi i riskklass 3 En deponi - Oljehamnen/Djuphamnen deponin ligger i riskklass 3. Djuphamnsområdet, med delar av Kronholmen och den s.k. Bränneritjärn sägs vara resultatet av omfattande dumpning av rivningsmaterial, schaktmassor och hushållsavfall. Deponier i riskklass 4 23 deponier ligger i riskklass 4. För flertalet upplag blev resultatet av karteringen en registrering av läge och huvudsakligt innehåll och ett konstaterande att särskilda miljöskyddsåtgärder ej synes behövliga. Ansvar Verksamhetsutövare Det är i första hand den som deponerade avfallet som ska vidta åtgärder. När det gäller gamla, avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen för att undersöka dem och bedöma deras risker. För deponierna i riskklass 1-3 ovan är kommunen ansvarig för undersökningar och åtgärder. Vem som är ansvarig för åtgärder vid en nedlagd deponi kan vara svårt att fastställa för avslutade deponier som inte är kommunala. Om det inte går att hitta den som deponerade avfallet kan markägaren bli ansvarig för att åtgärda deponin. Tillsynsmyndighet Naturvårdsverkets tolkning av miljöbalken Enligt Naturvårdsverkets tolkning av miljöbalken är kommunen tillsynsmyndighet om deponeringen upphörde före den 1 juli 1969. Om deponeringen upphörde efter detta datum är både kommunen och länsstyrelsen tillsynsmyndighet och båda myndigheterna har rätt att agera. Tillsynsmyndighet över själva innehållet i en nedlagd deponi är alltid kommunen. Vad gäller föroreningsskada orsakad av den nedlagda deponin är både kommunen och länsstyrelsen tillsynsmyndighet och båda har därmed rätt att agera. Naturvårdsverket anser att det oftast är lämpligt att kommunen agerar gentemot den ansvarige eftersom kommunen alltid har tillsynen över innehållet i den nedlagda deponin. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att länsstyrelsen agerar med avseende på föroreningsskadan och detta är då fullt möjligt. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör nedanstående bedömning av tillsynsansvar över nedlagda deponier där deponering upphört efter den 1 juli 1969.
36(62) En nedlagd deponi är att betrakta som en u-verksamhet enligt 9 kap miljöbalken. Därmed har kommunen alltid tillsynsansvaret över innehållet i den nedlagda deponin (förvaringsfall). Vad gäller föroreningsskadan har länsstyrelsen och kommunen ett gemensamt tillsynsansvar, vilket innebär att båda myndigheterna har rätt/får agera. Detta resulterar i att både kommunens och länsstyrelsens beslut gällande föroreningsskador kopplat till den nedlagda deponin har rättsverkan i de fall deponin betraktas som en u- verksamhet. Flertalet äldre nedlagda deponier innehåller både hushållsavfall och industriellt avfall. Då det praktiskt kan vara svårt att avgöra var i deponin de olika avfallsslagen lagts, bedöms det som lämpligast att kommunen i regel ska ha tillsynsansvaret för hela deponin. Organisation Kommunstyrelseförvaltningen är renhållningsansvarig nämnd. Det innebär att ansvaret för åtgärder för de nedlagda deponierna tillkommer kommunstyrelsen och tillsynen över dessa (när kommunen är tillsynsansvarig myndighet) ligger inom samhällsnämnden. Ej riskklassade deponier Förutom riskklassade nedlagda deponier i bifogad lista känner kommunen till bl.a. nedlagda deponier på följande orter: Judeby, Kråkviken, Murbergsviken och Säbrå. Delvis avslutad deponi Utansjö 3:48, Utansjö Bruk På fastigheten Utansjö 3:48 (f.d. Mörtsal 1:3) finns en industrideponi främst för barkrester från Utansjö bruk. Länsstyrelsen har beslutat om sluttäckning av deponin. En deponi anses avslutad först när sluttäckning har inspekterats genom tillsynsmyndighetens försorg och tillsynsmyndigheten har godkänt den. Denna deponi motsvarar deponi 17 b i listan över nedlagda deponier. Åtgärder Enligt regionalt miljömål ska samtliga förorenade områden med riskklass 1 och 2 vara undersökta och vid behov åtgärdade senast år 2020. Enligt handlingsprogrammet 2014-2017 till denna plan kommer ansvarig verksamhetsutövare att utredas av kommunstyrelseförvaltningen samt ges förslag till åtgärder för de tre nedlagda avfallsupplagen i riskklass 1-2. Nedlagda, riskklassificerade avfallsdeponier i Härnösands kommun Se bilaga 1 till Nedlagda deponier.