111 Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott 2016-02-24 KALLELSE/DAGORDNING Ledamöter kallas Ersättare underrättas Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott sammanträder den 24 februari 2016, kl. 09:00, Lilla Tjörnsalen Information 9.00-9.30 Uppföljning miljömål, Lina Johansson miljöchef 9.30-10.00 Idrottspolitiska handlingsprogrammet, Alexander Strömberg 10.00-10.30 Uppföljning Näringslivsstrategier, Helene Evensen näringslivsstrateg Inledning 1 Information 2 Upprop 3 Val av justerare 4 Fastställande av dagordning Ärende 5 Remiss Idrottspolitiskt program 2015/776 2-31 6 Inköps- och upphandlingspolicy 2015/238 32-48 7 Uppföljning miljömål 8 Uppföljning näringslivsstrategier 9 Utbyte Orust och Kungälv 10 Ärendeplan 2016 Välkomna! Azar Hedemalm ordförande Jenny Broberg Kudryk nämndsekreterare 1
Idrottspolitiskt program Tjörns kommun Varje Tjörnbo ska kunna utöva sin aktiva fritid efter sina möjligheter, ambitioner och intressen. 2
Inledning Tjörn är möjligheternas ö. Möjligheter handlar om en livsmiljö där varje individ kan utveckla sina ambitioner, idéer och drömmar. Möjligheter att motionera, ägna sig åt sina intressen och vara en del av ett socialt sammanhang är nyckelfaktorer för en god folkhälsa och en välmående kommun. Här fyller idrottsrörelsen en viktig funktion för såväl enskilda individer som för samhället i stort. Inte minst genom att som möjliggörare för integration och som en del av det demokratiska samhället. Inom idrottsrörelsen på Tjörns kommun ska det finnas plats för alla och alla ska få vara med utifrån sina förutsättningar. Det gäller oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar. Att arbeta för en hållbar utveckling inom idrotten utgår från att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra morgondagens. Detta sker utifrån socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Alla dessa förutsättningar ska genomsyra arbetet inom det idrottspolitiska programmet som leder till: Tjörn Möjligheternas ö, hela året och för hela livet 3
Bakgrund och syfte Tjörns kommuns vision är utgångspunkten för det här idrottspolitiska programmet. Programmets syfte är att formulera mål och viljeinriktning för kommunens idrottspolitik för att stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Föreningslivet spelar en central roll på Tjörn. Med en lång tradition av satsningar på ett rikt föreningsliv är idrotten väl förankrad bland kommunens invånare. Idrottandet och föreningslivet har förändrats de senaste åren vilket innebär att det är viktigt att vi tar hänsyn till de trender som speglar idrotten idag. Den organiserade föreningsdrivna idrotten har haft vikande tendens de senaste åren. Samtidigt är det inget som tyder på att vi totalt sätt blivit mindre fysiskt aktiva. Skillnaden är att vi hittar fler och nya sätt att tillfredsställa vårt behov av rörelse. Här behöver Tjörns kommun stärka sina insatser för att bättre möta behoven och nya trender inom idrotten. Gruppen med de helt fysiskt inaktiva ökar och det är viktigt att uppmärksamma och hitta åtgärder som gör att vi når även dem. Programmet är styrande för Kultur- och fritidsnämnden och vägledande för kommunens övriga nämnder och bolag. Det är ett levande program vilket innebär att det ska revideras kontinuerligt efter förändrade förutsättningar. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process. Till det idrottspolitiska programmet kommer en handlingsplan årligen att utarbetas och följas upp. Programmet har tagits fram i samverkan med idrottsföreningarna på Tjörns kommun och distriktsidrottsförbundet - Västsvenska Idrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna väst. Det utgår från olika styrdokument så som Tjörns kommuns riktlinjer, Västra Götalandsregionens idrottspolitiska program, Idrotten vill (idrottens idéprogram), Barnkonventionen, FNs konvention om de mänskliga rättigheterna och rättigheter för personer med funktionshinder. Programmet antogs av Kommunfullmäktige xx 2016. 4
Definitioner av idrott Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Källa: Riksidrottsförbundet, Idrotten Vill, 2009. Varje organiserat eller icke-organiserat utövande av fysisk aktivitet som syftar till förbättring av den fysiska och psykiska konditionen, utveckling av sociala relationer eller uppnående av tävlingsresultat på alla nivåer. Källa: Europeiska kommissionen, Vitbok om idrott, 2007. 5
Trender att ta hänsyn till Människors förändrade vanor när det gäller idrott och fysisk aktivitet påverkar den svenska idrottsrörelsen i allt högre grad, vilket gör det särskilt viktigt att följa vad som händer i omvärlden. Individuellt - Kollektivt I dag kommer många barn och ungdomar, med sina föräldrar, till en förening för att få ett individuellt behov tillfredsställt. Det är inte säkert att barnen och deras föräldrar vill ta del av helheten i det som föreningen har att erbjuda. Ungdomar vill ha fler ställen där de bara kan hänga och de vill kunna utöva sitt intresse på de tider och i den utsträckning och på det sätt de själva vill. Kostnaden för att delta i idrottsaktiviteter både vad gäller medlemsavgifter och utrustning har ökat markant vilket innebär att barn och unga ibland måste avstå från idrottsaktiviteter för att det blivit för dyrt. Behovet av att vara fysiskt aktiv på ytor eller i miljöer som inte kräver att man är medlem eller har tillgång till specialutrustning ökar därmed. Tradition - Förnyelse Många gånger är det en kamp mellan befintliga och nya idrotter. De nya föreningarna kan ses som ett hot exempelvis vid fördelning av halltider och när det handlar om att ta del av föreningarnas totala bidragspott. Föreningar som är utvecklingsbenägna klarar dock oftast av den svåra balansen mellan att bygga nytt och samtidigt ta tillvara på det som föreningen verkligen står för och som gör föreningen attraktiv. Kommunerna måste också bli bättre på att stödja nya former av fysisk aktivitet som framförallt lockar barn och unga. Ung - Gammal Kommunens resurser går framförallt till barn och unga eftersom det är en grupp som inte kan betala för sitt eget idrottsutövande till skillnad från vuxna. Sett ur ett folkhälsoperspektiv finns det dock en växande grupp pensionärer som är och vill vara fysiskt aktiva långt upp i åldrarna. Fortsatt fysisk aktivitet leder till minskade vårdkostnader och ofta till en social gemenskap. Hur kan kommunen stötta den växande grupp äldre som blir mer och mer fysiskt aktiva? 6
Ideell - Kommersiell - Offentlig Eldsjälarna upprätthåller den svenska föreningsmodellen som drivs utan vinstsyfte. Samtidigt har det blivit allt svårare att klara ekonomin och därför måste föreningarna ha kommersiella inslag i verksamheten för att få det att gå runt. Idrottsföreningar är beroende av intäkter från lotterier och försäljning vid matcher och övriga arrangemang. Det är påtagligt att särskilt de större idrotterna och föreningarna har ett mer marknadsorienterat tänk idag. Föräldrar och ledare tar med sig erfarenheter och rutiner från arbetslivet som de vill omsätta i den ideella föreningen. De senaste åren har allt fler privata aktörer etablerat sig på marknaden för att driva gym och träningsstudios. Idrottsföreningar och idrottsförbund har också fått konkurrens från den privata marknaden för att anordna läger. Kommunen klarar inte längre av att finansiera expansionen inom anläggningssidan. Synen på vad som är kommunens uppgift är på väg att förändras och det krävs olika samverkanslösningar mellan kommun, näringsliv och föreningsliv för att bygga och driva en anläggning. Organiserad - Spontan Spontanidrott utövades förr lag mot lag i exempelvis fotboll. I dag finns ett större inslag av att man utövar en individuell idrott eller aktivitet spontant tillsammans med andra på en anvisad plats. Det kan finnas svårigheter till att vara bunden till en viss tidpunkt och en viss dag för att utöva en idrott eller aktivitet. I dag behövs det en större flexibilitet för att utöva idrott när man själv vill. Nya idrotter formas idag framförallt genom spontant utövande eller organiserat på egen hand. 7
Förutsättningar På Tjörns kommun står barn och unga i fokus för de satsningar som görs på idrottsrörelsen och det stöd som utgår till idrottsföreningarnas verksamheter. Med ambitionen att alla ska ha förutsättningar att delta och att fortsätta idrotta genom hela livet ska programmet bidra till att lägga en grund för en sådan utveckling. Utifrån dessa perspektiv genomsyras programmet: Folkhälsa. Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Även i det förebyggande arbetet med ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel) spelar idrotten och föreningslivet en viktig roll. I samverkan med föreningarna på Tjörn vill kommunen aktivt arbeta med den handlingsplan som finns för ANDTS arbetet. Det är en gemensam utmaning för idrottsföreningar och kommunen att skapa förutsättningar för kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön att ta del av Tjörns idrotts- och föreningsliv. Genom nära samverkan kan kommunen och idrottsrörelsen skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna motionera och idrotta. Integration. Idrotten förenar människor. Oavsett språk, kultur och etniskt ursprung kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningarna är en viktig och omistlig aktör för att skapa en lyckad integration av människor från skilda kulturer. Det är därför viktigt att vi skapar en öppen och individuell dialog med idrottsföreningarna, där Tjörns kommun vill bidra och hjälpa föreningarna att utnyttja kraften i sina olika förutsättningar och möjligheter för det nödvändiga brobygget mellan människor med olika bakgrund som vi har framför oss. Jämställdhet. Det är angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i idrottsutövandet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma förutsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas och värderas likvärdigt. Jämställdhet är en fråga om demokrati, resurser och intresse. Tjörns kommun vill vara möjligheternas ö för alla oavsett kön. 8
Demokrati. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati genom de lokala idrottsföreningarna. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande vilket Tjörns kommun vill underlätta genom stöttning både ekonomiskt och utbildningsmässigt. Jämlikhet. En av idrottens grundpelare är allas rätt att vara med. Det innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. På Tjörn, möjligheterna ö, är det grunden för ett välfungerande föreningsliv vilket kommunen vill stötta på bästa sätt genom ett nära samarbete med föreningarna. Miljömedvetenhet. Det finns stora och energikrävande idrottsanläggningar på Tjörns kommun som förutsätter att miljöhänsyn tas vid planering, byggnation och drift. Idrotten når många deltagare och därför måste det finnas ett tydligt miljötänk i samband med arrangemang och transporter till och från träning och tävling. 9
Idrottspolitiska utvecklingsområden För att kommunen ska kunna stödja både den folkrörelsebaserade föreningsidrotten, den egenorganiserade och spontana fysiska aktiviteten har tre utvecklingsområden definierats i arbetet med det idrottspolitiska programmet. Dessa är Stöd och service i takt med tiden Utveckling av miljöer för idrott och fysisk aktivitet Samverkan och samarbete 10
Stöd och service i takt med tiden Varje dag får och ger tusentals människor upplevelser i föreningslivet. För att öka föreningarnas förutsättningar att klara av de utmaningar som ligger framför dem behöver kommunen tillhandahålla service och kompetent stöd som följer den allmänna samhällsutvecklingen och skapar en långsiktig hållbar utveckling. Trender inom det svenska föreningslivet visar att det blir allt svårare att behålla barn och unga längre upp i åldrarna och att det ideella engagemanget behöver tas till vara på andra sätt än för några år sen. Barn, unga och vuxna vill i större utsträckning än för några år sen idrotta när det själv passar de och fler blir också mer stillasittande. För att vända trenden behöver det synas i det kommunala stödet och kommunen och föreningslivet samarbeta aktivt för ett liv i rörelse längre upp i åldrarna. Tjörns kommun ska ha ett stöd och bidrag för dagens och morgondagens behov. 11
Ledarförsörjning/föreningsutveckling Ledarförsörjning är en av de stora frågorna i dagens föreningsliv. Att rekrytera, utbilda och behålla ledare är en utmaning som är viktig för föreningarnas utveckling och existens. Föreningslivets ledare spelar en viktig roll i samhället och är förebilder för många, inte minst för barn och unga. De förmedlar attityder och värderingar och lägger grunden för ett livslångt föreningsengagemang. Ett gott ledarskap ställer krav på engagemang, kunskap och förmågan att skapa förutsättningar för ett lustfyllt idrottande. För att öka föreningarnas förutsättningar att klara de utmaningar som ligger framför dem behöver Tjörns kommun tillhandahålla service och kompetens som stöd för föreningslivets tankar och idéer om att uppnå en långsiktig och hållbar utveckling. Tjörns kommun vill kunna erbjuda ett fullgott stöd för föreningsutveckling och ledarförsörjning så att föreningarna kan rekrytera, utveckla och behålla sina ledare. Föreningsidrotten har en stark ställning hos barn och unga på Tjörn, men trenden är att föreningarna tappar medlemmar när de aktiva kommit upp i tonåren. Det är viktigt att barn och unga får ta del av och lär sig tillämpa grundläggande värden av föreningsidrotten och att alla de som funderar på att sluta med sin idrott ska få frågan om de kan tänka sig att fortsatt vara en del i föreningen som ledare eller ha en annan formell uppgift. Kommunen vill: Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har väl utbildade ledare. Föreningarna har en levande värdegrund och fungerar efter demokratiska principer. Föreningarna arbetar aktivt med att öka mångfalden bland personer som har ledande befattningar. Ge föreningarna möjlighet till erfarenhetsutbyte och samarbete mellan föreningarna kring föreningsutveckling och ledarskap. Vara ett stöd i föreningarnas arbete med rekrytering Så når vi dit: Erbjuda föreningslivet anpassade utbildningar. Erbjuda träffar, föreläsningar och andra forum för samverkan och utbyte. Föreningarna och kommunen har en dialog kring mångfaldsarbetet och utvecklingen inom föreningen. 12
Föreningsstöd Föreningsstödet är ett viktigt inslag i föreningslivet och utgörs framförallt av subventionerade lokaler och ekonomiskt bidrag. Det ska underlätta för föreningarna att bedriva en verksamhet som är öppen för alla. Barn och ungdomsverksamhet är prioriterade mål för föreningsstödet och målet att värna om de föreningsdrivna anläggningarna på Tjörn ska spegla de kommunala bidragen på ett bättre sätt. Syftet med föreningsstödet är att skapa gynnsamma förutsättningar för föreningarna att nå sina mål. Föreningsstödet ska vara enkelt och överskådligt och kopplat till det idrottspolitiska programmet. Det ska arbetas fram i dialog med idrottsrörelsen så att vi tillsammans klarar de utmaningar som föreningslivet står inför. Vi måste också hitta lösningar i det kommunala stödet som tar tillvara på den allt mer växande spontana idrotten så alla får chans att ha ett aktivt liv utifrån sin egen vilja. Föreningsverksamheten ska följas upp och utvärderas utifrån fastställda riktlinjer. Kommunen vill: Tillhandahålla ett föreningsstöd som är anpassat efter dagens och morgondagens behov. Värna om ett aktivt liv i rörelse, oavsett om det är i föreningsform eller andra formationer. Föreningsstödet ska vara mer än bara ett ekonomiskt stöd. Införa ett bättre system för uppföljning och utvärdering av bidragets effekter. Så når vi dit: Arbeta fram ett nytt bidragssystem, som ska vara lätt att söka och följas upp. Se över andra former av stöd än ekonomiskt bidrag. Undersöka hur stöd kan ges till fysisk aktivitet som inte är kopplat till en förening. Tillsammans med föreningarna arbeta med tillgänglighet för att alla ska kunna ta del av fysiska aktiviteter och idrott. Taxorna ska ses över för att bli mer anpassade efter dagens behov. 13
Säker och trygg förening certifierad förening I en trygg idrott och trygga idrottsmiljöer utvecklas och mår barn och ungdomar bra. Säker och trygg förening är en kvalitetsmärkning inom barn- och ungdomsverksamhet i föreningslivet. Målet är bättre hälsa, minskad skadefrekvens, ökad säkerhet och trygghet. Att vara en säker och trygg förening handlar lika mycket om säkerhet som om ansvar och trygghet. Kommunen vill: Föreningar på Tjörn ska vara säkra och trygga. Så når vi dit: Tillsammans med föreningslivet arbeta med det material som finns för att Tjörns föreningar ska kunna certifieras som säkra och trygga. 14
Idrottsevenemang/elitidrott Olika idrottsevenemang ger möjlighet till upplevelser för både kommuninvånare och besökare och bidrar till ett mervärde för olika aktörer på Tjörn. Det gäller såväl större som mindre evenemang, alltifrån internationella tävlingar till motionslopp och idrottsläger. Tjörns kommun vill fortsatt utveckla ön till att bli en självklar plats där olika idrottsliga upplevelser anordnas och eftersträva värdskap för fler större och mindre evenemang som är till gagn för det lokala föreningslivet. Tillsammans med en bred barn- och ungdomsverksamhet lägger elitidrotten och idrottsliga framgångar grunden för en växande idrottsrörelse. Tjörns kommun tycker det är viktigt att lyfta fram personer och föreningar som når idrottsliga framgångar som motiverar andra att också satsa på sin idrott. Kommunen vill: Skapa förutsättningar för samverkan kring idrottsevenemang på Tjörn. Uppmuntra idrottsföreningar att utvecklas genom att arrangera cuper och evenemang. Samverka med regionen för att stärka Tjörns ställning som en attraktiv plats för större evenemang. Uppmärksamma idrottsliga framgångar Så når vi dit: Kompetenshöjande aktiviteter för att öka kunskap kring evenemang. Skapa nätverk och samverkan mellan olika aktörer. Informera om möjligheter och aktiviteter. Hjälpa föreningslivet att marknadsföra deras evenemang. Kommunal tjänsteman med ansvar för evenemang fungerar som stöd. Dela ut stipendium för goda tävlingsresultat 15
Idrott hela livet Att fånga upp och motivera ungdomar till ökad fysisk aktivitet är en utmaning där det behövs nya synsätt och möjligheter att utöva motion och idrott. Traditionellt sett avtar idrottsutövandet med ökad ålder. Att utveckla en idrottsrörelse som möjliggör för vuxna att fortsätta vara aktiva idrottsutövare innebär en ökad god hälsa långt upp i åren och en social gemenskap som motverkar ohälsa. Äldre utgör också en stark resurs i föreningslivet med sina erfarenheter där de kan bidra som ledare och support. Sett ur ett folkhälsoperspektiv finns det ett ökat antal äldre som är och vill vara fysiskt aktiva långt upp i åldrarna vilket innebär minskade vårdkostnader för denna grupp. Tjörns kommun vill stimulera alla kommunens invånare till ett mer och längre aktivt liv i rörelse. Kommunen vill: Göra lokaler och anläggningar mer tillgängliga. Uppmuntra till Idrott hela livet. Underlätta samverkan mellan olika åldersgrupper i föreningslivet. Så når vi dit: Utforma föreningsstödet så att det ligger i linje med Idrott hela livet. Erbjuda mötesplatser och forum för nätverk och erfarenhetsutbyte. Undersöka hur bokningssystemet av lokaler och anläggningar kan förbättras. 16
Utveckling av miljöer för idrott och fysisk aktivitet Tillgång och närhet till anläggningar och miljöer för idrott och fysisk aktivitet är av central betydelse för idrottsrörelsens möjligheter att bedriva verksamhet. Anläggningarna och miljöerna är också viktiga mötesplatser för kommunens invånare och ska vara säkra och trygga platser att besöka, med god tillgänglighet för olika intressen samt möjlighet till delaktighet. Idrott och motion utanför föreningsverksamheten växer sig starkare och ställer därför andra krav på lokaler och anläggningar. Att skapa möjligheter för alla att röra på sig, oavsett inom föreningsverksamheten eller inte, är av central betydelse för kommuninvånarnas välbefinnande. Framtida idrottsanläggningar ska tillgängliggöras och utformas för att skapa gränsöverskridande möten och optimera användandet. Vi ska planera nyinvesteringar och upprustningar av lokaler och anläggningar på ett otraditionellt vis i samverkan med idrotten och andra verksamheter för att skapa multifunktionella mötesplatser. 17
Spontanidrott Kommunen vill öka möjligheterna för invånarna att utöva olika typer av spontanidrott på egen hand. Spontanidrott är fysiska aktiviteter som sker utanför föreningsidrotten utan officiell organisatör, planerad eller spontan. Spontanidrott kan handla om lek, tävling eller motion. Det kan utövas enskilt eller i grupp och vara alltifrån en joggingtur till en fotbollsmatch med kompisgänget. Vi måste bli bättre på att nå personer som är mindre fysiskt aktiva genom att frångå invanda mönster och hitta otraditionella sätt att möta och förhålla oss till dessa människors behov. Ett föreningsstöd för dagens och morgondagens behov där vi stödjer idéer och aktiviteter som unga vill utveckla och som kan skapa bättre möjligheter att få fler till ett aktivt liv. Kommunen vill: Erbjuda möjlighet till lek, motion social samvaro även utanför den organiserade idrotten. Erbjuda flexibla öppettider i våra lokaler och anläggningar. Föreningslivet ska ha möjlighet att använda spontana ytor till sin verksamhet. De spontana ytorna ska i högre grad anpassas efter flickors önskemål. Så når vi dit: Informera om alla möjligheter som finns för fysisk aktivitet på Tjörn. Undersöka om flexiblare öppettider för lokaler och anläggningar. Erbjuda mötesplatser och stöd till oorganiserade aktiviteter. Få flickor att vara med i planerandet av nya spontanytor. Föreningslivets önskemål ska tas tillvara när nya spontana idrottsplatser anläggs. 18
Föreningsägda anläggningar/lokaler För att kunna hantera framtidens idrotts, - motions- och rekreationsanläggningar måste nya samverkans- och driftsformer mellan kommun, näringsliv och föreningsliv prövas. Vi behöver ha olika lösningar för olika anläggningar. Samtidigt måste en diskussion föras om vilka krav som är rimliga att ställa på underhåll och skötsel från föreningslivets och allmänhetens sida. Föreningsstödet måste anpassas så att det blir mer jämlikt mellan de föreningar som hyr de kommunala lokalerna och de som äger och driver egna. Det kan aldrig bli helt jämlikt, men vi måste eftersträva en jämlikare fördelning så att alla föreningar klarar sig utifrån sina behov. Vi måste se till så att de föreningar som driver egna anläggningar har möjlighet att träffa varandra för att tillsammans hjälpas åt att hitta hållbara lösningar. Kommunen vill: Anpassa bidragssystemet för att underlätta föreningsägandet. Öka erfarenhets- och kunskapsutbytet mellan föreningarna. Verka för flexibla öppettider och användning. Säkerställa tillgängligheten. Så når vi dit: Ta fram ett anpassat bidragssystem för dagens och morgondagens behov. Skapa nätverk för utveckling av verksamheten och anläggningarna. Utvärdera ägande- och driftsformerna. Arbeta fram en långsiktig hållbar plan för underhåll och skötsel med miljömedvetenhet. Aktivt arbeta för att öka tillgängligheten både vad gäller att ta sig till och från anläggningarna och möjligheten att delta i aktiviteter. 19
Kommunala anläggningar/lokaler Tjörns kommun har i dagsläget endast en stor idrottshall vilket ställer stora krav på att fördelningen av tider görs med aktsamhet. Barn och ungdomar ska ha förtur till anläggningar i enlighet med fastslagna principer vid fördelning av tränings- och tävlingstider. Detsamma gäller för de mindre gymnastiksalarna även om trycket inte är lika hårt på dem. Vi ska sträva mot att anläggningarna ska vara öppna 24/7/365. Det vill säga att anläggningarna i princip ska kunna användas 24 timmar om dygnet året runt. För att detta ska kunna förverkligas krävs det att anläggningarna används av olika målgrupper vid olika tider på dygnet. Det krävs också en vilja från kommunen själv att lösa praktiska problem som möjliggör tillgången till anläggningarna. Vi behöver se över taxorna och även öka möjligheterna till att kunna bedriva fler aktiviteter i våra gymnastiksalar för att skapa bättre förutsättningar för den planerade spontana idrotten och göra gymnastiksalarna till betydande mötesplatser för unga som gamla, flickor som pojkar. Våra lokaler och anläggningar ska vara 100% fria från alkohol, narkotika, doping och tobak. Kommunen vill: Anpassa bidragssystemet och hyressättning av lokaler. Verka för flexibla öppettider och användning. Erbjuda ändamålsenliga och fräscha anläggningar med hög grad av service och tillgänglighet. Anläggningarna ska användas och skötas på ett energieffektivt och miljömässigt bra sätt. Säkerställa tillgängligheten. Så når vi dit: Ta fram ett anpassat bidragssystem för dagens och morgondagens behov. Undersöka möjlighet till flexiblare öppettider för anläggningar (24/7/365). Arbeta fram en långsiktig hållbar plan för underhåll och skötsel med miljömedvetenhet. Aktivt arbeta för att öka tillgängligheten både vad gäller att ta sig till och från anläggningarna och möjligheten att delta i aktiviteter. Effektivisera uthyrningen och minska antalet lokaler. 20
Samverkan och samarbete Det är i bred samverkan som de kreativa lösningarna finns. Kommunen ska tillsammans med idrottsföreningarna, näringslivet och andra aktörer utveckla Tjörn till en bra plats för idrott, motion och fysisk aktivitet. Lek och lusten att röra sig är grundläggande för utveckling och välmående. Att bättre nå personer som är fysisk inaktiva och/eller befinner sig i ett utanförskap ställer krav på att frångå invanda mönster och hitta innovativa sätt för att möta människors behov. Med en bättre samverkan mellan de olika förvaltningarna, näringslivet och föreningslivet kan vi uppfylla våra högt ställda mål; Tjörn, möjligheterna ö, hela året och för hela livet! 21
Skolan Skolan är den enda instans som når alla och har därför en unik möjlighet att jämna ut skillnader i hälsa mellan olika grupper. Utöver idrottslektioner och rastaktiviteter är skolidrottsföreningar viktiga för att ge eleverna möjligheter att prova på olika idrotter och öppna upp för enkla former av idrott och föreningsliv. Att skolgården är utformad för att erbjuda och inspirera till olika former av lek och fysisk aktivitet leder till att fler rör på sig. Även utanför skoltid kan skolgården vara en plats för spontanidrott och lek och nyttjas av föreningslivet. Det är därför viktigt att föreningslivet och de kommunala förvaltningarna samverkar när skolgårdar planeras. Kommunen vill: Det ska finnas fler skolidrottsföreningar. Alla elever deltar i fysisk aktivitet under skoldagen. Skolgårdar och närmiljön utformas så att den stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Så når vi dit: Föreningslivet ska involveras i utformandet av skolgårdar. Undersöka olika alternativ för att öka den fysiska aktiviteten som t ex andra kommuner har genomfört. Uppmuntra skolorna att starta skolidrottsföreningar. Utveckla former för samarbete med skolan och Kultur- och fritidscentra. 22
Stadsplanering Idrotts och fritidsföreningar har, i en planprocess, enligt plan och bygglagen rätt att bli behandlade som samrådsparter under kategorin sammanslutningar och enskilda i övrigt som har väsentligt intresse av förslaget. Ofta engagerar sig föreningarna enbart i frågor som rör de anläggningar de utnyttjar. Perspektivet bör vidgas då den fysiska aktiviteten, som dessa föreningar ofta företräder, sträcker sig så mycket längre än till själva idrottsanläggningarna. Det kan handla om allt ifrån utemiljön i bostadsområden till skolgårdar. Därför är det av största vikt att idrottsföreningar ges möjlighet att delta i stadsplaneringen och göra det i ett så tidigt skede som möjligt. Det kräver ett nära samarbete mellan förvaltningar och föreningslivet. Kommunen vill: Föreningslivet ska tillfrågas att medverka i planeringen av nya områden. Tillgänglighet till anläggningar och lokaler ska säkerställas. Det ska finnas möjlighet till kommunikationer och cykelvägar. Skapa attraktiva idrotts- och motionsplatser. Det ska finnas naturliga rekreationsmöjligheter i anslutning till bostadsområden. Så når vi dit: Skapa mötesplatser för föreningslivet och kommunens stadsplanering. I planeringen ska tillgänglighetsaspekterna vara självklara. När idrotts- och motionsplatser planeras ska hänsyn tas till hela Tjörn. 23
Kultur Idrott och kultur är en del av demokratiarbetet. Det finns möjlighet att utveckla både idrottsutövandet och kulturella mötesplatser genom idrott och kultur. Utbyte mellan kulturaktiviteter och aktiviteter som främjar fysisk aktivitet bidrar till mångfald och möjlighet att nå nya deltagare. Idrott och kultur kompletterar varandra och bidrar till att utveckla hela människan. Vi måste våga tänka nytt och se möjligheterna som öppnar sig genom ett tätt samarbete mellan kultur- och idrottsföreningar. Kommunen vill: Öka möjligheterna för utbyte mellan kultur- och motionsaktiviteter. Ge möjlighet för fler kommuninvånare att engagera sig i kultur- och/eller motionsaktiviteter. Skapa förutsättningar för samarbete mellan Kultur och fritidsförvaltningens olika verksamheter och idrottsföreningar på Tjörn. Så når vi dit: Uppmuntra samverkan mellan idrotts-, kulturföreningar och kultur och fritidsförvaltningens olika verksamheter. Gemensam marknadsföring mellan idrott och kultur. Fortsätta att utveckla Ö-kids. 24
Mötesplatser För att utvecklas måste det finnas platser där vi tillsammans kan dela med oss av erfarenheter och kunskaper. Platser där invånarna på Tjörn kan träffas för att utöva sociala aktiviteter tillsammans, skapa nya idéer, bygga broar och knyta kontakter. Tjörns kommun vill tillsammans med föreningslivet hitta former som gör det möjligt att i högre utsträckning ta till vara på lösningarna som kan uppstå genom återkommande träffar mellan kommunen, närings-, och föreningslivet. Kommunen vill: Ge föreningslivet goda möjligheter till erfarenhetsutbyte och samverkan. Visa upp kommunala, föreningsägda och andra spontana mötesplatser som finns på Tjörns kommun. Så når vi dit: Skapa både fysiska och digitala mötesplatser för att underlätta utbyte och samverkan. Anordna årligen återkommande nätverksträffar i olika former. Informera om utbudet som finns i föreningsform och spontanidrott. 25
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kultur- och fritidsnämnden Alexander Strömberg Föreningskonsulent 0304-60 11 69 alexander.stromberg@tjorn.se 2015-12-03 Dnr 2015/76-812 Kultur- och fritidsnämnden Antagande av idrottspolitiskt program för Tjörns kommun 2016 2020 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner Idrottspolitiskt program för Tjörns kommun. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen ska i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen ta fram ett idrottspolitiskt program för 2016-2020. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och ett vägledande dokument för andra nämnder och bolag. Det ska även innehålla spontanidrotten. Under 2015 har ett program arbetats fram tillsammans med en styrgrupp från olika förvaltningar och även i samarbete med Västsvenska idrottsförbundet och föreningslivet på Tjörn. Ett arbetsmaterial var uppe för diskussion i kultur- och fritidsnämnden där en del synpunkter lyftes. De synpunkterna är nu medtagna i det program som presenteras. Bilagor Idrottspolitiskt program, Tjörns kommun Ärendet Ett idrottspolitiskt program för Tjörns kommun 2016 2020 har tagits fram. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och ett vägledande dokument för andra nämnder och bolag. Under 2016 kommer en handlingsplan kopplat till programmet att tas fram. Den ska gälla för 2016. Barnperspektivet TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Barnperspektivet har beaktats. Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 26
2 (2) 2015-12-03 Dnr 2015/76-812 Förvaltningens förslag Efter att kultur- och fritidsnämnden godkänt det idrottspolitiska programmet bör det skickas på remiss till alla berörda nämnder och bolag samt till föreningslivet på Tjörn för att sedan beslutas i kommunfullmäktige. Evike Sandor Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 19 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 27
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2015-12-14 65 Idrottspolitiskt program 2015/76 Beslut 1. All text i avsnittet Integration ersätts av: Idrotten förenar människor. Oavsett språk, kultur och etniskt ursprung kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningarna är en viktig och omistlig aktör för att skapa en lyckad integration av människor från skilda kulturer. Det är därför viktigt att vi skapar en öppen och individuell dialog med idrottsföreningarna, där Tjörns kommun vill bidra och hjälpa föreningarna att utnyttja kraften i sina olika förutsättningar och möjligheter för det nödvändiga brobygget mellan människor med olika bakgrund som vi har framför oss. 2. Förvaltningen får i uppdrag att i avsnittet Kultur lyfta fram möjligheten för idrottsföreningar att samverka med kultur- och fritidsförvaltningen. 3. Efter att ovan korrigeringar gjorts godkänner kultur- och fritidsnämnden Idrottspolitiskt program för Tjörns kommun och överlämnar det till kommunstyrelsen med rekommendationen att programmet skickas på remiss till berörda nämnder. 4. Kultur- och fritidsnämnden skickar programmet på remiss till kommunens idrottsföreningar. Barnkonventionen Barnperspektivet har beaktats. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen ska i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen ta fram ett idrottspolitiskt program för 2016-2020. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och ett vägledande dokument för andra nämnder och bolag. Det ska även innehålla spontanidrotten. Under 2015 har ett program arbetats fram tillsammans med en styrgrupp från olika förvaltningar och även i samarbete med Västsvenska idrottsförbundet och föreningslivet på Tjörn. Ett arbetsmaterial var uppe för diskussion i kultur- och fritidsnämnden där en del synpunkter lyftes. De synpunkterna är nu medtagna i det program som presenteras. Beslutsunderlag Idrottspolitiskt program, Tjörns kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande 28
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2015-12-14 Tjänsteutlåtande den 2015-12-03 Förslag till beslut på sammanträdet Frank Holvik (C) föreslår att all text i avsnittet Integration ersätts av: Idrotten förenar människor. Oavsett språk, kultur och etniskt ursprung kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningarna är en viktig och omistlig aktör för att skapa en lyckad integration av människor från skilda kulturer. Det är därför viktigt att vi skapar en öppen och individuell dialog med idrottsföreningarna, där Tjörns kommun vill bidra och hjälpa föreningarna att utnyttja kraften i sina olika förutsättningar och möjligheter för det nödvändiga brobygget mellan människor med olika bakgrund som vi har framför oss. Benita Nilsson (L) föreslår att förvaltningen får i uppdrag att i avsnittet Kultur lyfta fram möjligheten för idrottsföreningar att samverka med kultur- och fritidsförvaltningen. Beslutsgång Ordförande frågar om nämnden vill godkänna det idrottspolitiska programmet med föreslagna korrigeringar. Nämnden svarar ja. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 29
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-28 15 Remittering, Idrottspolitiskt program 2015/776 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar 1. Remittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott samt kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott. 2. Svaren ska ha inkommit till kommunkansliet senast den 1 april 2016. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen ska i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen ta fram ett idrottspolitiskt program för 2016-2020. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och ett vägledande dokument för andra nämnder och bolag. Det ska även innehålla spontanidrotten. Under 2015 har ett program arbetats fram tillsammans med en styrgrupp från olika förvaltningar och även i samarbete med Västsvenska idrottsförbundet och föreningslivet på Tjörn. Tidigare beslut Kultur- och fritidsnämnden, 65 den 14 december 2015 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 3 december 2015 Förslag till Idrottspolitiskt program, Tjörns kommun Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) yrkar att ärendet ska remitteras till barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott samt kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott. Svaren ska ha inkommit till kommunkansliet senast den 1 april 2016. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 30
REMISS 2016-02-03 Strategi- och framtidsutskottet Begäran om remissvar Diarienr: 2015/776-812 Sökande: Ärende: Kultur- och fritidsförvaltningen Remittering, Idrottspolitiskt program Besvaras senast: 2016-04-01 Hälsningar Kansliet/ Carina Eliasson 31
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kommunkansliet Ekonomiavdelningen Karin Sundsmyr Upphandlingschef karin.sundsmyr@tjorn.se 2015-05-05 Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott Styrdokument för inköp och upphandling Med anledning av revisionsrapport och ny lagstiftning behöver kommunens nuvarande styrdokument för rubricerat område uppdateras. Förslag till nya dokument är upprättade med uppdelning: Inköps och upphandlingspolicy i Tjörns kommun Rutiner till inköps- och upphandlingspolicy i Tjörns kommun Policyn förs för beredning via Framtidsutskottet via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för beslut. Rutiner beslutas av kommunchef. Konsekvenser Med anledning av återremiss av inköps och upphandlingspolicy har det gjorts tillägg till tidigare text. I detta sammanhang bör också belysas att vid beslut om att flera upphandlingar ska göras i egen regi måste beaktas att ytterligare personella resurser kan komma att krävas alternativt att andra områden får prioriteras bort. Vilka krav kommer att kunna ställas? De krav som ställs måste följa aktuell lagstiftning och rättspraxis. T.ex. för krav gällande transporter gäller enligt nuvarande lagstiftning huvudregeln att transport delen i de flesta fall utgör en marginell del av en varuupphandling och därmed inte har tillräcklig koppling till föremålet för upphandling. Krav på korta avstånd eller närproducerat är i princip alltid otillåtet. Det som går att styra är att upphandlingskonceptet utformas så att lokala och mindre företag kan lämna anbud och få möjligheter att antas på konkurrensmässiga grunder. Förslag till beslut TJÖRN1000, v1.0, 2014-03-10 Kommunkansliet Kommunstyrelsens strategi- och framtidsutskott beslutar 1. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta upphäva tidigare inköps- och upphandlingspolicy enligt beslut i kommunfullmäktige 20, 2008-03-13. Postadress Besöksadress Telefon 0304-60 10 00 Org.nr 212000-1306 Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax 0304-60 10 49 BG 641-9741 471 80 Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet www.tjorn.se 32
PM 2 (2) 2015-04-14 2. Föreslå kommunstyrelsen besluta upphäva tidigare riktlinjer till inköps och upphandlingspolicyn enligt beslut i kommunstyrelsen 149, 2010-10-28. 3. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta inköps- och upphandlingspolicy i Tjörns kommun. Karin Sundsmyr Upphandlingschef 33
1 Dokumenttyp och Beslutsinstans: Policy Kommunfullmäktige Fastställd/Upprättad: datum och beslutsparagraf Dokumentnamn: Inköps och upphandlings policy Dokumentet gäller för: Hela Tjörns kommun Dokumentansvarig: Upphandlingschef, Upphandlingsenheten Giltig till och med: 20xx-xx-xx Inköps och upphandlingspolicy i Tjörns kommun 1. Inledning Styrande dokument och regelverkalla inköp ska ske i enlighet med EU-direktiv, svensk lagstiftning och denna policy. De lagar som främst berör kommunens upphandlingsarbete är Lag om offentlig upphandling LOU (2007:1091) samt lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF (2007:1092). Grundläggande principer Principen om icke-diskriminering Det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer t.ex. på grund av nationalitet eller geografiskt läge. Likabehandlingsprincipen Alla leverantörer ska behandlas lika och ges lika förutsättningar t.ex. samma information vid samma tillfälle. Principen om ömsesidigt erkännande Intyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något medlemsland måste godtas i de övriga medlemsländerna. Proportionalitetsprincipen Kvalifikationskraven och kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. Principen om transparens Upphandlingen ska kännetecknas av förutsägbarhet och öppenhet. Förfrågningsunderlaget måste vara klart och tydligt samt innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas och på vilka grunder leverantör kommer att väljas. Det finns utöver LOU och LUF ett flertal lagar och förordningar som ska beaktas vid inköp och upphandling, t.ex. avtalslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Vidare fastställs rutiner för inköp och upphandling. Rutinerna reglerar närmare hur LOU och övrigt regelverk ska tillämpas inom kommunen. Av stor vikt för inköps- och upphandlingsverksamheten är även kommunens delegationsoch attestbestämmelser. 1.1 Mål Målet med denna inköps- och upphandlingspolicy är att med minsta möjliga miljöpåverkan förbättra kommunens totalekonomi genom att: Säkerställa ett lagenligt upphandlingsförfarande Säkerställa att varor och tjänster samt entreprenader upphandlas med rätt kvalitet till rätt pris Säkerställa en kostnadseffektiv inköpsprocess Säkerställa att inköp görs från leverantörer som följer lagar och förordningar, har en god affärsetik och fullgör sina skyldigheter gentemot samhället. 34
2 Vid all anskaffning där det är relevant i samband med det aktuella inköpet, ställa uppföljningsbara miljö- sociala- och etiska krav. Vid upphandling av privata utförare ska säkerställas att uppföljning och kontroll av verksamheten möjliggörs samt att allmänhetens intresse av insyn tillgodoses. Sådan upphandling ska i övrigt följa kommunens upprättade mål och riktlinjer som gäller för privata utförare som utför kommunala angelägenheter. I samband med ställningstagande om upphandlingar ska genomföras i egen regi eller i samverkan med andra, ska aspekter kring krav gällande miljö- social- och etisk karaktär beaktas. I de fall upphandling i egen regi kan innebära att de ger fler producenter från närområdet möjligheter att leverera varor och tjänster till kommunen ska detta beaktas. Vilka krav som kan ställas ska följa aktuell lagstiftning och rättspraxis. 2. Omfattning Denna inköps- och upphandlingspolicy gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster samt entreprenader i Tjörns kommun, inklusive de kommunala bolagen, efter det att respektive styrelse antagit den. Policyn omfattar hela inköpsprocessen från det att ett inköp aktualiseras till det att varan levereras. Med begreppen kommun och förvaltning i detta dokument avses även de kommunala bolagen. Begreppet förvaltning inbegriper även ansvarig nämnd. 3. Inköp med helhetssyn En väsentlig del av den kommunala resursförbrukningen utgörs av kostnader som avser varor och tjänster som anskaffas för verksamheterna. För att dessa kostnader ska bli så låga som möjligt krävs en helhetssyn där kommunens gemensamma bästa alltid ska ha företräde. Tillvägagångssätt för att målen med denna policy ska uppnås sker genom: att varor och tjänster samt entreprenader upphandlas till rätt kvalitet och rätt pris i enlighet med gällande regelverk nära samverkan mellan upphandlings- och verksamhets- kompetens intern samordning mellan kommunens olika verksamhetsgrenar vid all upphandling en kostnadseffektiv inköps- och upphandlingsorganisation extern samordning med andra kommuner och inköpscentraler vid behov ett enhetligt, kompetent och etiskt uppträdande av personalen i samband med alla inköps situationer som följer kommunens riktlinjer och strategier kring korruption och jäv att vid varje upphandling pröva om det finns relevanta miljö- sociala- och etiska- krav att ställa. FN:s barnkonvention ska bevakas och hållas aktualiserad i samband med inköp inom avtalsområden där det finns risk att varor produceras under former som inte är acceptabla. Bevakning ska ha ett speciellt fokus på att artikel 32 inte åsidosätts. att delta i samarbete och nätverk som verkar för uppföljning och kontroll avseende etiska krav på internationell basis. Att vid upphandling av privata utförare tillse att målen avseende kontroll uppföljning och allmänhetens insyn garanteras. Att genom uppföljning kartlägga uppfyllelse av satta mål i denna policy. 35
3 4. Ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige ansvarar för att strategiskt styra och följa upp inköpsprocessen inom kommunen. Kommunstyrelsen samordnar och följer upp kommunens totalekonomi. Kommunstyrelsens förvaltning utfärdar rutiner till inköps- och upphandlings- policy. Respektive nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att verksamheten följer inköps- och upphandlingspolicyn samt gällande rutiner. Kommunchef och respektive förvaltningschef ansvarar för att inköpspolicy och rutiner implementeras och integreras i förvaltningens rutiner och internkontroll. All berörd personal har en skyldighet att känna till och följa de styrande dokumenten för inköp och upphandling. 36
Utkast 2015-07-29 Dokumenttyp och Beslutsinstans: Riktlinjer Kommunstyrelse Dokumentnamn: Riktlinjer för inköp och upphandling Dokumentansvarig: Upphandlingschef, Upphandlingsenheten Fastställd/Upprättad: datum och beslutsparagraf Dokumentet gäller för: Hela Tjörns kommun Giltig till och med: 2015-xx-xx Riktlinjer till inköps- och upphandlingspolicy i Tjörns kommun 1. Inledning Kommunfullmäktige har den xx xxxx(kf xx) antagit en inköps- och upphandlingspolicy för Tjörns kommun. Genom detta dokument fastställs tillämpning och övergripande riktlinjer som ska gälla vid inköp och upphandlingar. 1.1 Upphandlingslagar, upphandlingsförfaranden och tröskelvärden Alla inköp ska ske i enlighet med EU-direktiv, svensk lagstiftning och kommunens inköps och upphandlingspolicy. De lagar som främst berör kommunens upphandlingsarbete är Lag om offentlig upphandling LOU (2007:1091) samt lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF (2007:1092). Respektive lag innefattar flera olika upphandlingsförfaranden. Vilket förfarande som väljs beror på upphandlingens värde och hur det aktuella behovet kan tillgodoses med bästa affärsmässiga resultat. Vid beräkning av upphandlingens värde ska man beräkna det maximala belopp som kan komma att betalas sammanlagt under hela den tid avtalet gäller. Eventuella options- och förlängningsklausuler ska räknas med som om de kommer att utnyttjas. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på om värdet är under eller över fastställda tröskelvärden. Aktuella tröskelvärden revideras vartannat år och de nuvarande beslutade av EGkommissionen per den 1 januari 2014. Tröskelvärden enligt LOU Euro SEK Varor och tjänster 207 000 1 806 427 Byggentreprenader 5 186 000 45 256 666 För LOU gäller att direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till högst 28 % av tröskelvärdet. Enligt nuvarande tröskelvärden är det 505 800 kronor. För LUF får direktupphandling användas om kontraktets värde uppgår till högst 26 % av tröskelvärdet. Enligt nuvarande tröskelvärden är det 939 342 kronor. 1.2 Syfte Syftet med riktlinjerna är att fastställa riktlinjer och tillämpning av regelverk i samband med inköp och upphandling. Riktlinjerna ska ge en översiktlig information om de förutsättningar som ska beaktas i samband med inköp och upphandling. 1 37
Utkast 2015-07-29 1.3 Mål Målet är att riktlinjerna ska vägleda medarbetare som handhar kommunens inköp så att mål och intentioner i inköps- och upphandlingspolicyn uppnås. Tillvägagångssätt för att uppnå målen: att varor och tjänster samt entreprenader upphandlas till rätt kvalitet och rätt pris i enlighet med gällande regelverk nära samverkan mellan upphandlings- och verksamhets- kompetens intern samordning mellan kommunens olika verksamhetsgrenar vid all upphandling kostnadseffektiv inköpsprocess med strävan efter att minska antalet leverantörer och fakturor extern samordning med andra kommuner och inköpscentraler vid behov ett enhetligt, kompetent och etiskt uppträdande, som följer kommunens riktlinjer och strategier kring korruption och jäv, av samtliga som företräder kommunen i samband med inköp att vid varje upphandling pröva om det finns relevanta miljö- sociala- och etiska- krav att ställa. FN:s barnkonvention ska bevakas och hållas aktualiserad i samband med inköp med speciellt fokus på att artikel 32 inte åsidosätts. delta i samarbete och nätverk som verkar för uppföljning och kontroll avseende etiska krav på internationell basis. Att vid upphandling av privata utförare tillse att målen avseende kontroll uppföljning och allmänhetens insyn garanteras. Att genom uppföljning kartlägga uppfyllelse av mål som är beslutade i policy. 2 Omfattning Riktlinjerna omfattar helheten med alla delar i inköps- och upphandlings- processen. Den gäller alla upphandlingar och inköp av varor, tjänster och entreprenader i Tjörns kommun. Riktlinjerna gäller även för de kommunala bolagen, efter det att respektive bolagsstyrelse har antagit dessa. Fastställda riktlinjer ska beaktas av samtliga som företräder kommunen, personal och förtroendevalda. Med begreppen kommun och förvaltning i detta dokument avses även de kommunala bolagen. Begreppet förvaltning inbegriper även ansvarig nämnd. 3 Ansvar och roller Det övergripande ansvaret redogörs för i upphandlingspolicyn. All berörd personal har en skyldighet att känna till och följa de styrande dokumenten som gäller för inköp och upphandling. Ansvar och roller tas upp under de olika avsnitten i detta dokument. Ansvaret och roller fördelar sig olika beroende på vilken del det gäller. Fördelning av ansvar: 2 38