Närings-, trafik- och miljöcentralerna ANVISNING Arbets- och näringsbyråerna 26.5.2014 TEM/566/00.03.05.02/2014 Servicecentren för arbetskraften Arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS ANVISNING OM TILLÄMPNINGEN AV LAGEN OCH FÖRORDNINGEN OM OFFENTLIG ARBETSKRAFTS- OCH FÖRETAGSSERVICE Denna anvisning upphäver anvisningen TEM/1198/03.10.02/2013 och träder i kraft den 1 juni 2014 och gäller tills vidare. TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖ ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET MINISTRY OF EMPLOYMENT AND THE ECONOMY PL 32 (Aleksanterinkatu 4) PB 32 (Alexandersgatan 4) P.O. Box 32 (Aleksanterinkatu 4) 00023 Valtioneuvosto Puh. 029 506 000 00023 Statsrådet Tfn 295 506 0000 FI-00023 Government Tel + 358 29 506 0000 Faksi (09) 1606 2160 www.tem.fi Fax (09) 1606 2160 www.tem.fi Fax + 358 9 1606 2160 www.tem.fi
2 (181)
3 (181) Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser... 6 2 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice... 6 3 Definitioner... 6 4 Tillhandahållande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice... 7 5 Produktion och anskaffning av service... 10 2 kap. Arbetssökande... 10 1 Inledande av jobbsökning och jobbsökningens giltighet... 10 2 Registrering av utlänningar som arbetssökande och jobbsökningens giltighet... 11 3 Information till arbetssökande... 13 4 Ordnande av intervju med arbetssökande... 14 6 Utarbetande och revidering av sysselsättningsplan... 15 3 kap. Arbetsförmedling... 16 2 Arbetsförmedlingsservice... 16 3 Att vägra ta emot en platsanmälan och att ta bort en anmälan... 23 4 kap. Information och rådgivning, sakkunnigbedömningar, vägledning för yrkesval och karriär samt träning och prövning... 23 1 Information och rådgivning... 23 2 Sakkunnigbedömningar... 24 3 Vägledning för yrkesvalet och karriären... 28 4 Träning... 28 5 Prövning... 30 6 Maximitid för prövning och träning... 33 7 Begränsningar i fråga om arbetsprövning... 34 8 Rättslig ställning samt ansvar för arbetarskyddet och dataskyddet... 37 9 Avtal om arbetsprövning... 37 10 Avbrytande av träning och prövning... 40 11 Försäkringsskydd... 41 5 kap. Arbetskraftsutbildning... 43 1 Arbetskraftsutbildningens mål... 43 2 Att anskaffa studier som leder till högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning... 44 3 Antagning av studerande... 45 4 Studerandes rättigheter och skyldigheter... 51 5 Avbrytande av utbildningen... 51 6 Inlärning i arbetet och praktik i anslutning till utbildningen... 53 7 Gemensam anskaffning av utbildning... 53 6 kap. Arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån... 61 1 Syftet med stödjande av studier... 61 2 Allmänna förutsättningar och förmåner... 61
4 (181) 3 Förutsättningar för studierna... 63 4 Överenskommelse om studier i en sysselsättningsplan... 66 5 Stödtid... 67 6 Den arbetssökandes skyldigheter... 69 7 Uppföljning av studierna och indragning av stöd... 70 9 Utbildningsproducentens skyldighet att informera... 71 URA-anteckningar som behövs för uppföljningen... 71 Beslut om stödjande av den arbetssökandes studier, arbetskraftspolitiska utlåtanden och besvärsrätt.. 72 7 kap. Lönesubvention... 73 1 Begreppet lönesubvention och allmänna förutsättningar... 73 2 Förutsättningar som gäller arbetsgivare i fråga om lönesubvention... 77 3 Förutsättningar som gäller anställningsförhållandet i fråga om lönesubvention... 81 4 Överföring av den som anställts med subventionen till uppgifter hos en annan arbetsanordnare... 82 5 Beviljande av lönesubvention till arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet... 84 6 Lönesubventionens belopp... 92 7 Högsta förhöjda lönesubvention... 93 8 Lönekostnader som täcks med lönesubvention... 94 9 Lönesubventionens varaktighet... 95 10 Förnyad beräkning av maximitiden... 96 11 Ersättningsdagar som berättigar till lönesubvention... 96 12 Lönesubvention till sociala företag.... 97 13 Lönesubvention som beviljas kommuner på grundval av sysselsättningsskyldigheten och den regionala garantin... 98 14 Anslag som anvisas statliga ämbetsverk eller inrättningar... 98 Ansökan, beviljande och utbetalning av lönesubvention... 100 8 kap. Service för inledning och utveckling av företagsverksamhet... 104 1 Startpeng... 104 2 Villkor för beviljande av startpeng... 105 3 Hinder för beviljande och utbetalning av startpeng... 106 4 Startpengens belopp och ersättningsdagar... 110 Annat viktigt i processen för beviljande av startpeng... 111 5 Service för utveckling av företagsverksamhet... 112 9 kap. Kostnadsersättning... 115 1 Rätt till kostnadsersättning... 115 2 Kostnadsersättningens belopp... 116 4 Begränsningar som gäller kostnadsersättning... 116 5 Tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetslöshetskassor... 117 Arbets- och näringsbyråns skyldighet att lämna uppgifter till den som betalar arbetslöshetsförmånen 117 10 kap. Förmåner enligt prövning som anknyter till service och sakkunnigbedömningar... 117
5 (181) 1 Ersättning för rese- och logikostnader... 118 2 Ersättning för flyttningskostnader... 119 3 Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen... 119 11 kap. Sysselsättningsskyldigheten och den regionala garantin samt tilläggsstöd som beviljas kommuner... 121 1 Att ordna möjlighet till rehabilitering, utbildning eller arbete... 121 2 Begränsningar i fråga om och upphörande av sysselsättningsskyldigheten... 124 3 Regionala aspekter och regional garanti... 124 4 Tilläggsstöd till kommuner... 125 12 kap. Genomförande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice och tillhörande samarbete... 126 3 Arbets- och näringsbyråns uppgifter för att genomföra omställningsskyddet... 126 6 Rätt att få uppgifter... 128 8 Beviljande, utbetalning och återkrav av stöd m.m.... 129 9 Finansiering av stöd och ersättningar... 136 10 Sysselsättningspolitiskt understöd... 137 13 kap. Arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem... 151 1 Arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem... 151 3 De olika registrens informationsinnehåll... 153 4 Registrering, gallring och arkivering av uppgifter... 155 5 Beviljande av användarrättigheter och utlämnande av sekretessbelagda personuppgifter i vissa fall... 157 6 Samtycke till utlämnande av uppgifter till arbetsgivare... 158 14 kap. Sökande av ändring... 159 1 Omprövningsbegäran och besvär... 159 2 Hur omprövningsbegäran och besvär inverkar på verkställigheten av beslut... 163 3 Ändringssökande av vissa beslut... 163 BILAGOR... 165 Bilaga 1 Ansvarsfördelning inom yrkesinriktad rehabilitering... 165 Bilaga 2 Sysselsättningspolitiskt understöd i kommunförsök... 167 Bilaga 3 Omprövningsbegäran... 173 Bilaga 4 Besvärsanvisning... 174 Bilaga 5 Sysselsättningskoder... 175 Bilaga 6 Uppgifter i sysselsättningsplanen... 176 Bilaga 7 Försäkringsskydd för studerande under arbetskraftsutbildning... 177 Bilaga 8 Arbetsgivarens skyldigheter i uppsägningssituationer... 180
6 (181) Anvisning om tillämpningen av lagen och förordningen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 1 kap. Allmänna bestämmelser 2 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice I lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012, LOAFS) har inte specificerats servicen för enskilda kunder och företags- och arbetsgivarkunder. En service som stödjer en enskild kunds möjligheter att få arbete stödjer samtidigt företagets eller annan arbetsgivares möjlighet att få arbetskraft. Arbetskrafts- och företagsservice som erbjuds företag och arbetsgivare är arbetsförmedling, information och rådgivning, lönesubvention, jobbcoachtjänster, gemensam anskaffning av utbildning och avgiftsbelagd service för utvecklande av företagsverksamheten. Nyetablerad företagsverksamhet stöds med information och rådgivning, bedömning av färdigheter som företagare och förutsättningar för företagsverksamheten, karriärträning, arbetsprövning, företagarutbildning och startpeng. 3 Definitioner Arbetslös arbetssökande Med arbetssökande avses en enskild kund vars jobbsökning är i kraft på det sätt som avses i 2 kap. 1 och 2 i LOAFS. Med arbetslös avses en person som inte står i anställningsförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete på det sätt som avses i 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och som inte är studerande på heltid enligt 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. En person som genomgår arbetskraftsutbildning betraktas inte som arbetslös enligt LOAFS, om studierna som ingår i arbetskraftsutbildningen är studier på heltid som avses i 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Den som står i anställningsförhållande betraktas som arbetslös om han eller hon är permitterad på heltid eller hans eller hennes ordinarie arbetstid per vecka är under fyra timmar. Om det är fråga om permittering på heltid betraktas den permitterade som arbetslös enligt LOAFS, oberoende av om permitteringen gäller tills vidare eller för en viss tid. Om permitteringen har verkställts genom att förkorta arbetstiden per vecka eller dag betraktas den permitterade inte som arbetslös enligt LOAFS. Även exempelvis personer som registrerat sig som arbetssökande trots att de nått pensionsåldern och får invaliditetsförmåner samt personer som faktiskt är utan arbete är arbetslösa arbetssökande. Definitionen av arbetslös arbetssökande utgörs av de ovan nämnda punkterna. Definitionen är av betydelse när man beviljar lönesubvention, ersättning för rese- och logikostnader under jobbsökningsresan och ersättning för flyttningskostnader. Dessutom är definitionen av arbetslös arbetssökande av betydelse när man granskar kretsen av personer som är berättigade till en sysselsättningsplan. Annan offentlig arbetskraftsservice kan tillhandahållas även om en person inte är arbetslös arbetssökande. Definitionerna av arbetslös arbetssökande är olika i LOAFS och lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Definitionen av arbetslös arbetssökande enligt LOAFS inverkar endast på vilken arbetskrafts-
7 (181) service som tillhandahålls. En person som enligt LOAFS är en arbetslös arbetssökande är inte nödvändigtvis en arbetslös arbetssökande enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, vilket innebär att han eller hon inte heller har rätt till arbetslöshetsförmån (t.ex. personer under 17 år). På motsvarande sätt kan en person som inte är en arbetslös arbetssökande enligt LOAFS vara en arbetslös arbetssökande som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och ha rätt till arbetslöshetsförmån (t.ex. deltidsanställda personer eller personer som har permitterats genom att förkorta arbetstiden per vecka eller dag). 4 Tillhandahållande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice När man tillhandahåller offentlig arbetskrafts- och företagsservice samordnas arbetsmarknadens och näringslivets och de enskilda kundernas behov. Tillhandahållandet av servicen grundar sig på framförhållning. Närings-, trafik- och miljöcentralerna och delegationerna för arbetskrafts- och företagsservice har till uppgift att förutspå förändringar och arbetsgivarnas, företagens och de enskilda kundernas behov i regionerna, medan arbets- och näringsbyråerna sköter uppgiften på lokal nivå. Den centrala utgångspunkten för tillhandahållande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice är att användningen av servicen ska grunda sig på den enskilda kundens, arbetsgivarens eller företagets servicebehov. All service som ingår i serviceutbudet är tillgänglig för alla enskilda kunder. Den enskilda kundens servicebehov bestämmer vilken service som erbjuds. Användningen av servicen begränsas inte av faktorer såsom till vilken kundgrupp en person hör, till vilken servicelinje han eller hon styrs eller hos vilken tjänstemannakategori han eller hon är kund. Arbets- och näringsbyråerna ska inte dra upp sådana riktlinjer om tillhandahållande eller anlitande av service som kategoriskt baserar sig på hur länge kunden varit arbetslös eller någon annan motsvarande omständighet. Kategoriska riktlinjer kan försämra kundens möjligheter att i rätt tid få service enligt sitt servicebehov. Service i enlighet med den enskilda kundens servicebehov inkluderar idén med en s.k. tågordning. Om kundens kompetens och yrkesskicklighet är aktuella, är arbetsförmedling den service som kommer i första hand. Om det finns brister i kompetensen och yrkesskickligheten blir det aktuellt med arbetskraftsutbildning, frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån eller alternativt lönesubvention för till exempel läroavtalsutbildning. Kunderna har inte subjektiv rätt till någon service, med undantag av personer som omfattas av den sysselsättningsskyldighet som avses i 11 kap. 1 i LOAFS. Utöver kundens servicebehov begränsas tillhandahållandet av offentlig arbetskrafts- och företagsservice också av arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska prövning samt det anslag som står till förfogande. Tillhandahållande av service vid arbets- och näringsbyrån för invandrare/dem som integrerar sig Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice är en allmän lag i förhållande till lagen om främjande av integration. Således tillämpas lagen på invandrarkunder till de delar som det i integrationslagen inte finns särskilda bestämmelser i någon fråga. Integrationslagen gäller alla invandrare som bor i Finland och som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen eller vars uppehållsrätt har registrerats och för vilken har beviljats uppehållskort i enlighet med utlänningslagen. Uppehållstillståndets status (A eller B- status) har inte betydelse med tanke på lagens tillämpningsområde. Lagen tillämpas också på medborgare i EU- eller EES-länder och Schweiz. Detta innebär dock inte att alla invandrare erbjuds samma tjänster. Alla invandrare har rätt att få basinformation om Finland samt vägledning och rådgivning i första fasen, men de individuella tjänsterna bestäms utifrån den information och invandrarens servicebehov som fås vid den inledande kartläggningen. Utöver de tjäns-
8 (181) ter och åtgärder som fastställs i integrationslagen står alla tjänster för enskilda kunder som fastställts i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice också till invandrarnas förfogande. Integrationslagen gäller inte asylsökande eller personer som vistas i Finland på basis av visum eller visumfrihet. Lagen tillämpas inte heller på personer som ansöker om sitt första uppehållstillstånd innan tillståndet beviljats. Integrationslagen tillämpas inte heller på personer med finskt medborgarskap, förutom om det är fråga om ett offer för människohandel. Integrationslagen gäller inte personer med dubbelt medborgarskap, om det ena medborgarskapet är finskt. Kundens rätt att välja vid vilken arbets- och näringsbyrå han eller hon uträttar sina ärenden Kunden har rätt att välja vid vilken arbets- och näringsbyrå han eller hon uträttar sina ärenden. Oberoende av vid vilket verksamhetsställe inom nätverket för arbetskrafts- och näringsservice som kunden uträttar sina ärenden är det arbets- och näringsbyråns uppgift att se till att kunden får den service som hans eller hennes servicebehov förutsätter. Specialsakkunskap i anslutning till skötseln av kundrelationer och tillhandahållandet av tjänster kan koncentreras till något verksamhetsställe. I princip ska kunden även få service som förutsätter specialsakkunskap via det verksamhetsställe som ansvarar för hans eller hennes kundrelation. Detta kan genomföras på flera olika sätt, till exempel genom att man utnyttjar fjärranslutning med bildöverföring. I områden där avstånden mellan verksamhetsställena är korta, kan kunden förutsättas röra sig mellan verksamhetsställena. Hänvisande av kunden till service som ordnas av en annan myndighet eller serviceanordnare Vissa kunders servicebehov kan kräva annan service än offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller service som också erbjuds som offentlig arbetskrafts- och företagsservice, men där ansvaret för att ordna servicen enligt lag vilar på någon annan myndighet eller aktör. Exempelvis enligt ansvarsfördelningen i fråga om yrkesinriktad rehabilitering kan ansvaret för att en person utbildas för ett nytt yrke vila på till exempel ett arbetspensionsbolag eller försäkringsbolag. Om ansvaret för att ordna servicen ankommer på någon annan myndighet eller aktör, ordnar inte arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter eller närings-, trafik- och miljöcentralen servicen för kunden i form av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Syftet med 1 kap. 4 4 mom. i LOAFS är att säkerställa att kunden inte blir utan den service han eller hon behöver i en situation där kundens servicebehov kräver annan service än offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller serviceansvaret vilar på en annan myndighet eller aktör. I denna situation ska arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter eller närings-, trafik- och miljöcentralen informera kunden om annan service eller vid behov hänvisa kunden till annan service. Kunden ska hänvisas till servicen i samarbete med andra myndigheter eller serviceanordnare, så att ansvaret för kundens serviceprocess överförs stegvis. Det faktum att en enskild kund hänvisas till andra aktörers service innebär inte att han eller hon inte längre kan vara arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Offentlig arbetskraftsservice i form av yrkesinriktad rehabilitering Offentlig arbetskrafts- och företagsservice erbjuds i form av yrkesinriktad rehabilitering till kunder med en av läkare på behörigt sätt konstaterad skada eller sjukdom som minskar möjligheterna att få arbete, bevara ett arbete eller avancera i ett arbete. All service i arbets- och näringsbyråns serviceutbud står också till ovan nämnda kunders förfogande. Arbetskrafts- och företagsservice som tillhandahålls i form av yrkesinriktad rehabilitering är en del av den behovsprövade rehabiliteringen och kompletterar den yrkesinriktade rehabilitering som ord-
9 (181) nas av andra aktörer. Innan arbets- och näringsbyrån erbjuder service i form av yrkesinriktad rehabilitering ska byrån utreda om kunden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering som en lagstadgad service eller om ansvaret för att ordna servicen vilar på någon annan aktör, och vid behov hänvisa kunden till denna primära service (se bilaga för information om ansvarsfördelningen). Endast en av läkare konstaterad skada eller sjukdom utgör inte en grund för att erbjuda offentlig arbetskrafts- och företagsservice i form av yrkesinriktad rehabilitering. Byrån ska i samband med bedömningen av kundens servicebehov identifiera om servicebehovet uppkommer på grund av de begränsningar som kundens sjukdom eller skada orsakar. Endast i detta fall erbjuds offentlig arbetskrafts- och företagsservice i form av yrkesinriktad rehabilitering. Behovet av yrkesinriktad rehabilitering ska bedömas på nytt varje gång någon typ av arbetskrafts- och företagsservice i form av yrkesinriktad rehabilitering har avslutats och alltid när en ny jobbsökning inleds. Exempel på bedömningar av servicebehovet: En person som saknar yrkesutbildning eller den kompetens som i övrigt behövs på arbetsmarknaden har en sjukdom som har konstaterats av läkare. Sjukdomen orsakar inga särskilda begränsningar i fråga om valet av utbildningsområde. Eftersom det primära hindret för sysselsättning är avsaknad av kompetens som behövs på arbetsmarknaden, erbjuds arbetskrafts- och företagsservice inte i form av yrkesinriktad rehabilitering. En person som saknar yrkesutbildning eller den kompetens som i övrigt behövs på arbetsmarknaden har en sjukdom som har konstaterats av läkare. Sjukdomen orsakar särskilda och väsentliga begränsningar i fråga om valet av utbildningsområde, vilka ska beaktas i servicen. Eftersom det primära hindret för sysselsättning utgörs av de begränsningar som sjukdomen orsakar i fråga om val av karriär och utbildning, erbjuds arbetskrafts- och företagsservice i form av yrkesinriktad rehabilitering i syfte att minska eller eliminera dessa begränsningar. En person med yrkesutbildning eller den kompetens som i övrigt behövs på arbetsmarknaden har en sjukdom som har konstaterats av läkare. Då arbets- och funktionsförmågan inte märkbart begränsar användningen av kompetensen på arbetsmarknaden, erbjuds arbetskrafts- och företagsservice inte i form av yrkesinriktad rehabilitering. En person med yrkesutbildning eller den kompetens som i övrigt behövs på arbetsmarknaden har en sjukdom som har konstaterats av läkare. Arbets- och funktionsförmågan kräver att faktorer med anknytning till arbetsuppgifterna och arbetsmiljön tas i beaktande i samband med sysselsättningen. Arbetskrafts- och företagsservice erbjuds i form av yrkesinriktad rehabilitering i syfte att minska eller eliminera dessa begränsningar. När arbets- och näringsbyrån bedömer om arbetskrafts- och företagsservice ska erbjudas i form av yrkesinriktad rehabilitering, bör kunden kunna uppvisa ett tillräckligt aktuellt läkarutlåtande eller annat medicinskt dokument, av vilket skadans eller sjukdomens diagnos framgår. Utlåtandet ska beskriva kundens aktuella situation. Av utlåtandet ska det också vara möjligt att bedöma hur länge skadan eller sjukdomen förväntas försvåra sysselsättningen. Kortvariga och övergående sjukdomar eller skador skapar inget behov av yrkesinriktad rehabilitering. När kunden har ett medfött handikapp eller ett permanent och synligt men, duger ett gammalt läkarutlåtande eller en epikris som informationskälla. När en persons skada eller sjukdom har konstaterats på ett behörigt sätt enligt ovan och arbetsoch näringsbyrån bedömer att den utgör det huvudsakliga hindret för sysselsättning, ska detta tas i beaktande även när service erbjuds. När kunden erbjuds arbetskraftsservice i form av yrkesinriktad rehabilitering, är servicens primära syfte att för personen fastställa ett sådant jobbsökningsyrke
10 (181) som personen har färdigheter att placera sig i. I jobbsökarprofilen kan fastställas flera yrken. Man ska kontrollera att uppgifterna om hälsotillståndet är nödvändiga och aktuella samt radera föråldrade uppgifter åtminstone i samband med att sysselsättningsplanen görs upp och uppdateras. Om tjänstemannen vid arbets- och näringsbyrån inte har tillgång till skriftliga utlåtanden av den läkare som behandlar eller har behandlat kunden, eller om utlåtandena inte anses vara tillräckligt aktuella, hänvisas kunden till den kommunala hälsovården (hälsoundersökning för arbetslösa). Om tjänstemannen vid arbets- och näringsbyrån utifrån ett adekvat och aktuellt läkarutlåtande inte kan bedöma om kundens skada eller sjukdom minskar kundens möjligheter att få arbete, bevara arbetet eller avancera i arbetet, kan arbets- och näringsbyrån för att utreda detta ordna en kort arbetsprövning (4 kap. 5 ) eller annan sakkunnigbedömning till exempel av en arbetsgivare (4 kap. 2 ). 5 Produktion och anskaffning av service 1 kap. 5 i LOAFS syftar till att göra det möjligt att anskaffa offentliga arbetskrafts- och företagstjänster med de anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Bestämmelsen begränsar inte arbets- och näringsbyråernas möjlighet att erbjuda sina kunder offentliga arbetskrafts- och företagstjänster som en samarbetspart producerar avgiftsfritt. Till exempel träningstjänster anskaffas i regel från utomstående serviceproducenter på basis av konkurrensutsättning. Ur arbets- och näringsbyråernas perspektiv finns det dock inte något hinder för att byrån till exempel på basis av samarbetsavtal som ingåtts med kommuner/verkstäder hänvisar unga personer till verkstäder för att delta i träning, om verkstäderna är beredda att utan avgift tillhandahålla service till exempel i en situation där en verkstad inte kan erbjuda möjligheter till arbetsprövning. Arbets- och näringsbyrån kan inte köpa tjänster direkt från verkstäder, utan upphandlingen måste konkurrensutsättas på det sätt som lagen om offentlig upphandling förutsätter. Om verkstaden har fått statsunderstöd eller annan statlig finansiering för att producera den service som anskaffas, ska den andel som motsvarar statsunderstödet eller annan statlig finansiering enligt 1 kap. 5 3 mom. i LOAFS dras av från anskaffningsspriset för servicen. 2 kap. Arbetssökande 1 Inledande av jobbsökning och jobbsökningens giltighet En persons jobbsökning inleds den dag då personen elektroniskt begär det via den för ändamålet avsedda webbtjänsten eller personligen hos arbets- och näringsbyrån och han eller hon registreras som arbetssökande i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem. En person registreras som arbetssökande då han eller hon så önskar. Inledande av jobbsökning kräver alltså inte att personen är arbetslös. Arbets- och näringsmyndigheten kan i undantagsfall godkänna att jobbsökning inleds t.ex. per telefon. Det förutsätter emellertid att det är fråga om en person som arbets- och näringsbyrån känner, vars tidigare jobbsökarinformation finns i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem och vars identitet kan verifieras. Man ska kontrollera att den arbetssökandes kontakt- och jobbsökarinformation är aktuell också när jobbsökningen har inletts per telefon. I situationer där arbets- och näringsbyråns service tillfälligt har överförts till arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter eller arbets- och näringsbyråns service i övrigt inte är tillgänglig, kan kundservicecentret inleda jobbsökningen.
11 (181) 2 Registrering av utlänningar som arbetssökande och jobbsökningens giltighet I 2 kap. 2 i LOAFS fastställs de förutsättningar under vilka en utlänning kan registreras som arbetssökande. I bestämmelsen hänvisas till 1 ovan, så att registrering av utlänningar som arbetssökande i lag avser detsamma som inledande av jobbsökning och jobbsökningens giltighet. För en person som kommer från utlandet har den anteckning om hemkommun som avses i lagen om hemkommun (201/1994) eller den registrering av unionsmedborgares uppehållsrätt som avses i 159 i utlänningslagen (301/2004) ingen betydelse med tanke på registreringen som arbetssökande. Medborgare i EU-/EES-länder och deras familjemedlemmar Enligt 2 kap. 2 1 mom. i LOAFS ska sådana medborgare i andra stater som på basis av internationella avtal om arbetskraftens fria rörlighet som är förpliktande för Finland har rätt att utan arbetsoch näringsbyråns arbetskraftspolitiska prövning komma till Finland för att söka arbete och förvärvsarbeta, registreras som arbetssökande enligt 1, om inte något annat följer av avtalen. Avtal som gäller arbetskraftens fria rörlighet är avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (OJ No L1 3.1.1994) och fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen (FördrS 102 103/94), avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer (FördrS 37 38/2002) samt överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad (FördrS 40/1983). Alla de nordiska länderna är antingen EU- eller EES-länder. Medborgare i staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) utgörs av medborgarna i Europeiska unionens (EU) medborgarstater Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike samt medborgarna i Island, Lichtenstein och Norge, som inte hör till EU. Jobbsökningen för medborgarna i ovan nämnda stater inleds och är giltig på samma sätt som jobbsökningen för andra enskilda kunder. På dessa tillämpas offentlig arbetskrafts- och företagsservice för arbetssökande och arbetslösa arbetssökande på samma villkor som för övriga arbetssökande. Detsamma gäller också familjemedlemmar till medborgare i EU- och EES-länder, även om de inte är medborgare i ett EU- eller EES-land. Enligt utlänningslagen betraktas som familjemedlemmar till en medborgare i ett EU- och EES-land dennes make och sambo oberoende av kön, avkomlingar i rakt nedstigande led som är under 21 år eller beroende av medborgaren för sin försörjning och motsvarande avkomlingar till maken samt vissa andra personer som fastställs i 154 i utlänningslagen. Om familjemedlemmen har för avsikt att uppehålla sig i landet i mer än tre månader och han eller hon har beviljats ett uppehållskort, framgår familjebandet av kortet. I övriga fall ska arbets- och näringsbyrån be personen om en annan utredning av familjebanden, som är en förutsättning för registrering som arbetssökande. Andra än medborgare i ett EU- eller EES-land Om inte något annat följer av internationella avtal som är förpliktande för Finland, registreras enligt 2 kap. 2 2 mom. i LOAFS andra än ovan avsedda utländska medborgare och statslösa personer som arbetssökande på det sätt som bestäms i 1 i LOAFS, om de har rätt att förvärvsarbeta med stöd av ett uppehållstillstånd och tillståndet inte är förenat med några begränsningar som gäller arbetsgivaren. Personer som är medborgare i länder utanför EU-/EES-området eller Schweiz ska inleda sin jobbsökning personligen på arbets- och näringsbyrån, eftersom information om uppehållstillstånd som påverkar registreringen som arbetssökande än så länge inte kan identifieras i webbtjänsten.
12 (181) Om uppehållstillståndet är kontinuerligt (A) eller tillfälligt (B) har ingen betydelse med tanke på registreringen som arbetssökande. Av uppehållskortet som personen har beviljats framgår om han eller hon har rätt att förvärvsarbeta. Med uttrycket rätt att förvärvsarbeta med stöd av ett uppehållstillstånd i lagen hänvisas till vilket uppehållstillstånd för utlänningar som helst, som inkluderar rätt att förvärvsarbeta. I 77 i utlänningslagen finns bestämmelser om situationer där en utlänning har beviljats annat uppehållstillstånd för förvärvsarbete och i 78 finns bestämmelser om uppehållstillstånd som inbegriper rätt att förvärvsarbeta. Utlänningen har rätt att förvärvsarbeta bland annat då uppehållstillståndet har beviljats utifrån familjeband examen som avlagts i Finland humanitär invandring arbete som företagsledare yrkesmässig verksamhet som idrottare eller tränare. Den aktuella listningen finns i utlänningslagen. Begränsningar som gäller arbetsgivaren, vilka utgör hinder för registrering som arbetssökande, kan endast ha att göra med arbetstagarens uppehållstillstånd, men inte med andra uppehållstillstånd. En arbetsgivarspecifik begränsning är i allmänhet att uppehållstillståndet är i kraft för arbete för endast en eller flera arbetsgivare. Då kan personen alltså inte registreras som arbetssökande. Oftast beviljas trots allt en arbetstagares uppehållstillstånd branschvis. En begränsning som gäller branschen i arbetstagarens uppehållstillstånd är inget hinder för registrering som arbetssökande. Med stöd av 77 och 78 i utlänningslagen kan en utlänning också ha begränsad rätt att förvärvsarbeta. Begränsningarna kan gälla exempelvis det maximala antalet arbetstimmar per vecka (studerande) den maximala arbetstiden (arbete som ingår i ett leveransavtal, arbetspraktik). Dessa begränsningar hindrar ändå inte att en person registreras som arbetssökande. Om uppehållstillståndet inkluderar rätten att förvärvsarbeta, registreras en utlänning som arbetssökande. En utlänning kan i vissa fall ha rätt att vistas och arbeta i Finland också utan uppehållstillstånd. Bestämmelser om dessa situationer finns i 79 i utlänningslagen. Då grundar sig utlänningens vistelse i Finland på visum eller visumfrihet. Eftersom registrering som arbetssökande kräver uppehållstillstånd, kan dessa utlänningar alltså inte registreras som arbetssökande. Överenskommelser har ingåtts och satts i kraft på lagnivå mellan finska staten och domstolarna om omplacering av vittnen vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Specialdomstolen för Sierra Leone. I överenskommelserna garanteras vittnena och deras närstående samma förmåner, understöd och rättigheter som flyktingar, liksom också bland annat möjlighet att söka arbete på samma grunder som finska medborgare. Enligt 113 i utlänningslagen beviljas en flykting uppehållstillstånd som ger möjlighet att registreras som arbetssökande. Därför registreras personer som avses i dessa överenskommelser som arbetssökande, oberoende av om de har beviljats uppehållstillstånd. De utlänningar som nämns ovan erbjuds offentlig arbetskrafts- och företagsservice för arbetssökande och arbetslösa arbetssökande på samma villkor som övriga arbetssökande.
13 (181) Registrering som arbetssökande av en utländsk arbetssökande och jobbsökningens giltighet och upphörande I 2 kap. 1 2 och 3 mom. i LOAFS finns bestämmelser om när jobbsökningen upphör. Giltigheten för en utländsk arbetssökandes jobbsökning upphör, om han eller hon inte längre uppfyller villkoren för registrering som arbetssökande (2 kap. 2 3 mom. i LOAFS). I praktiken upphör en utländsk arbetssökandes jobbsökning alltså då det uppehållstillstånd som han eller hon har beviljats och som ger rätt att förvärvsarbeta inte längre är giltigt, eller om begränsningar som gäller arbetsgivaren hänför sig till uppehållstillståndet. När uppehållstillståndet har gått ut eller om begränsningar som gäller arbetsgivaren hänför sig till uppehållstillståndet, kan utlänningen inte registreras som arbetssökande. Av uppehållskortet som har beviljats personen framgår uppehållstillståndets giltighet och eventuella begränsningar som förhindrar att personen registreras som arbetssökande. Ifall utlänningen under uppehållstillståndets giltighetstid har ansökt om fortsatt tillstånd förblir registreringen som arbetssökande och jobbsökningen i kraft, även om uppehållstillståndet inte längre är giltigt. Om fortsatt tillstånd beviljas, framgår uppehållstillståndets giltighet av det nya uppehållskortet. Om fortsatt tillstånd inte beviljas och utlänningen inte överklagar beslutet, upphör registreringen som arbetssökande och jobbsökningen på uppehållstillståndets sista giltighetsdag. Om utlänningen överklagar ett avslagsbeslut på ansökan om fortsatt tillstånd förblir registreringen som arbetssökande och jobbsökningen i kraft tills ett lagakraftvunnet avslagsbeslut meddelas i ärendet eller det nya beviljade uppehållstillståndet går ut. När uppehållstillståndet för en utlänning som är registrerad som arbetssökande går ut eller begränsas, upphör jobbsökningen omedelbart samma dag med stöd av lagen. Utlänningens jobbsökning ska avslutas i arbetsförvaltningens informationssystem retroaktivt till nämnda datum omedelbart när arbets- och näringsbyrån har fått information om saken. Utlänningen ska själv informera arbets- och näringsbyrån om ansökan om fortsatt tillstånd och överklaganden. Utländska enskilda kunder som inte är arbetssökande Andra utlänningar än de som avses ovan registreras inte som arbetssökande. De kan i alla fall använda den service för enskilda kunder som nämns i 4 och 5 kap. i LOAFS. Dessa är information och rådgivning (LOAFS 4 kap. 1 ) Enligt arbets- och näringsbyråns prövning och de förutsättningar som fastställs i LOAFS kan dessa utlänningar dessutom erbjudas följande service som är avsedd för enskilda kunder: sakkunnigbedömningar (LOAFS 4 kap 2 ) vägledning för yrkesvalet och karriären (LOAFS 4 kap. 3 ) träning (LOAFS 4 kap. 4 ) arbetsprövning (LOAFS 4 kap. 5 ) arbetskraftsutbildning (LOAFS 5 kap. 1 ). 3 Information till arbetssökande Kunden informeras om förfaringssätt och skyldigheter med anknytning till kundrelationen och utkomstskyddet för arbetslösa då jobbsökningen inleds. När kunden inleder sin jobbsökning på webben, hänvisas kunden att på webbplatsen för arbets- och näringstjänsterna bekanta sig med hur man anlitar arbets- och näringsservice, vilken betydelse jobbsökningens giltighet har, vilka rättigheter och skyldigheter arbetssökande har och hur man ansöker om arbetslöshetsförmån. Arbets- och näringsbyrån ska i samband med den inledande kartläggningen eller intervjun med den arbetssökande försäkra sig om att kunden får den information som han eller hon behöver. Ar-
14 (181) bets- och näringsbyrån ansvarar för att kunden har fått den information som behövs på det sätt som är lämpligast för honom eller henne. Invandrare Enligt lagen om främjande av integration ska kommunen, arbets- och näringsbyrån och andra myndigheter ge invandrare lämplig vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och service samt om arbetslivet (8 ). Enligt 40 i lagen om främjande av integration ansvarar arbets- och näringsbyrån för att arbetskraftstjänster och andra åtgärder som främjar och stödjer invandrares sysselsättning och integration ordnas för invandrare som har anmält sig som arbetssökande samt sköter de övriga uppgifter som anvisas den i denna lag. För att en invandrare ska kunna använda basservice samt åtgärder och service som stödjer integrationen och sysselsättningen behövs oftast rådgivning och handledning. Arbets- och näringsmyndigheten ska informera invandrarna om den service som enligt lagen om främjande av integration tillhandahålls för att främja sysselsättningen och vid behov hänvisa invandrarna till andra myndigheters service. För invandrare ska förklaras att de har skyldighet att följa integrationsplanen samt att söka sig till och delta i de åtgärder och tjänster som överenskommits i planen. För invandraren ska berättas vilka påföljder det har om han eller hon utan giltig orsak vägrar att utarbeta eller revidera en integrationsplan, eller vägrar att delta i de åtgärder som ingår i planen. 4 Ordnande av intervju med arbetssökande Arbets- och näringsbyrån ska ordna en första intervju med en arbetssökande inom två veckor från jobbsökningens början, om det inte med beaktande av den arbetssökandes situation är uppenbart onödigt. Intervjun ska ordnas även för andra arbetssökande än arbetslösa arbetssökande. När intervjun ordnas inom två veckor från jobbsökningens början, säkerställs att den service som den arbetssökande behöver startas snabbt. Det kan betraktas som uppenbart onödigt att ordna intervju åtminstone i en situation där den som anmäler sig som arbetssökande redan med säkerhet känner till ett nytt arbete som börjar inom de närmaste tre månaderna, studier, värnplikt eller civiltjänstgöring, familjeledighet, pensionering eller någon annan motsvarande förändring, eller när det är fråga om en tidsbegränsad permittering för högst tre månader. Om arbets- och näringsbyrån bedömer att det är sannolikt att en tidsbegränsad permittering för högst tre månader förlängs, kan det vara ändamålsenligt att ordna intervju och bedöma vilka andra sysselsättnings- och servicealternativ som finns att tillgå. Utgångspunkten är att den arbetssökandes senare intervjuer ordnas i enlighet med dennes individuella servicebehov. En intervju med en arbetssökande ska dock alltid ordnas när arbetslösheten oavbrutet fortgått i tre och i sex månader samt efter sex månaders arbetslöshet alltid med sex månaders mellanrum, om det inte med beaktande av den arbetssökandes situation är uppenbart onödigt. När den arbetssökandes servicebehov förutsätter det ska han eller hon intervjuas eller kontaktas på annat sätt också mellan de tidpunkter som fastställts i lag. Det är viktigt att arbets- och näringsbyrån alltid meddelar den arbetssökande tidpunkten för nästa besök/kontakt och vem som ska ta kontakt. När det gäller servicen för ungdomar är det absolut nödvändigt att hålla tät kontakt för att säkerställa att servicen ger resultat. (Arbets- och näringsministeriets riktlinjer för hur ungdomsgarantin verkställs inom arbets- och näringsförvaltningen).
15 (181) 6 Utarbetande och revidering av sysselsättningsplan Sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen utarbetas i samband med intervjun med den arbetssökande. Om en sysselsättningsplan har utarbetats för en arbetssökande som har arbete men vars anställning är hotad, ska planen revideras när anställningsförhållandet upphör eller permitteringen börjar. Man ska också revidera planen och bedöma om den är aktuell om jobbsökningen avbryts, men personen på nytt blir arbetssökande eller om personens jobbsökning fortsätter efter sysselsättningsfrämjande service. Dessutom ska sysselsättningsplanen alltid revideras på den arbetssökandes begäran. Invandrare En invandrare har rätt till en integrationsplan enligt 12 i integrationslagen, som utarbetas på arbets- och näringsbyrån, om han eller hon är arbetslös arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller får utkomststöd annat än tillfälligt. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan invandrare, om han eller hon med stöd av en inledande kartläggning i enlighet med integrationslagen bedöms vara i behov av en plan för att integrationen ska främjas. Vid bedömningen av behovet beaktas invandrarens individuella förutsättningar och behov, som har utretts preliminärt under den inledande kartläggningen i enlighet med integrationslagen. Det väsentliga är att bedöma om invandraren har ett verkligt behov av en plan och om utarbetandet av planen kan vara till så stor nytta att det lönar sig att göra upp den. Invandraren ska också har verkliga möjligheter att engagera sig och delta i de åtgärder som överenskommits i planen (t.ex. arrangemang för vård av barnen). Syftet med uppgörandet av integrationsplanen är att stödja invandraren och med hjälp av planen styra honom eller henne till rätta åtgärder för att främja integrationen i synnerhet under det inledande skedet av invandringen. Integrationsplanen ska utarbetas senast inom tre år från och med att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet har beviljats eller uppehållsrätten har registrerats. Om invandraren redan har vistats i landet i flera år, men inte har sökt sig till den inledande kartläggningen inom tre år, kan uppgörandet av en integrationsplan inte längre anses vara till någon faktisk nytta. Då kan man genomgripande anse att invandraren under tre års vistelse i landet har haft möjlighet att på egen hand lära sig språket samt de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Inte heller en förälder som till exempel skött barn i hemmet har rätt att få en integrationsplan uppgjord efter att tidsfristen på tre år har gått ut. När tidsfristen i enlighet med integrationslagen har gått ut för en arbetslös arbetssökande invandrare, är utgångspunkten att en sysselsättningsplan utarbetas. Enligt integrationslagen gör kommunen och arbets- och näringsbyrån upp en integrationsplan tillsammans med invandraren (13 ). Av grundad anledning får planen göras upp bara mellan kommunen och invandraren eller bara mellan arbets- och näringsbyrån och invandraren. Så kan man göra om det till exempel utifrån den inledande kartläggningen bedöms att en integrationsplan inte behöver göras upp med andra lokala myndigheter (invandraren har inte skyldighet att anmäla sig som arbetssökande eller har å andra sidan inte behov av socialtjänster). Kommunens och arbets- och näringsbyråns samarbete i uppgörandet av integrationsplanen är ytterst viktigt. I servicesituationer i praktiken kan man behöva utarbeta integrationsplanen så att arbets- och näringsbyrån ansvarar för planerna för sina kunder och kommunen ansvarar för uppgörandet av integrationsplaner för de kunder
16 (181) som åtminstone inte i sin nuvarande livssituation siktar till arbets- och näringsbyråns tjänster och arbetsmarknaden. Tätt samarbete mellan kommunerna och arbets- och näringsbyrån ska alltid säkerställas, när kundens situation bedöms kräva både arbets- och näringsförvaltningens och kommunens tjänster. I integrationsplaner som utarbetats på arbets- och näringsbyrån avtalas om de integrationsfrämjande tjänster med hjälp av vilka invandrarens sysselsättning eller placering i utbildning främjas. De tjänster som avtalats i planen baserar sig på den bedömning av invandrarens situation och servicebehov (språkkunskaper, arbetserfarenhet, utbildning) som gjordes vid den inledande kartläggningen samt på invandrarens egna önskemål och planer. Bedömningen utifrån den inledande kartläggningen kompletteras, när integrationsplanen uppgörs. Deltagande i integrationsutbildning studier i finska och svenska, undervisning som orienterar inför arbetslivet och samhället är oftast den första tjänst som avtalas i integrationsplanen. Efter integrationsutbildningen kompletteras den på arbets- och näringsbyrån uppgjorda integrationsplanen. Då kan i planen antecknas sådana tjänster enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice med hjälp av vilka man bedömer att invandrarens sysselsättning och/eller yrkesmässiga utveckling bäst kan stödjas. I samband med utarbetandet av planen avtalas också om hur genomförandet av planen följs upp. Tidsfristerna för uppgörandet av integrationsplanen avviker från bestämmelserna i 6 2 mom. i LOAFS. Uppgörandet av integrationsplanen ska inledas senast två veckor efter den inledande kartläggningen i enlighet med integrationslagen. Med detta kan avses exempelvis en bokad tid för att utarbeta planen, alltså inte det egentliga uppgörandet. Genomförandet av integrationsplanen ska följas upp och utvärderas så regelbundet som möjligt (på det sätt som fastställs i LOAFS eller på särskild begäran av parterna) i samarbete mellan invandraren och myndigheterna, och planen ska vid behov ändras för att motsvara ändrade förhållanden eller mål. 3 kap. Arbetsförmedling 2 Arbetsförmedlingsservice Arbetsförmedling är för arbetsgivaren rekryteringsservice och för den arbetssökande främjande av sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Rekryteringsservicen baserar sig på uppdrag av arbetsgivaren. Arbetsförmedlingens rekryteringstjänster är bl.a. att publicera lediga jobb, förmedla information om ledigförklarade jobb, söka upp och presentera arbetssökande kandidater samt ordna rekryteringsevenemang. Den sakkunniga ska tillsammans med arbetsgivaren bedöma det mest ändamålsenliga sättet att genomföra uppdraget. I arbetsförmedlingens rekryteringsservice ingår också omfattande identifiering av företags- och arbetsgivarkunders servicebehov. Vid behov ska kunder hänvisas till tjänster som partner tillhandahåller. Med arbetsgivaren ska bedömas kravprofilen för det jobb som ska tillsättas i förhållande till efterfrågan och utbud på arbetskraft på arbetsmarknaden. Beroende på uppdraget ska lämpliga arbetssökande kandidater sökas i så vid utsträckning som möjligt. Om man inte hittar en lämplig arbetstagare i Finland, erbjuds arbetsgivaren tjänster inom internationell arbetsförmedling och andra tjänster med anknytning till personalrekrytering. I fråga om sådana uppdrag ska man säkerställa att
17 (181) personal först rekryteras från en avtalsslutande stat. En platsannons ska alltid publiceras på arbets- och näringsservicens webbplats. För arbetssökande personer söks i omfattande mån arbetsuppgifter som är lämpliga för personen. Arbetets lämplighet bedöms i förhållande till både den arbetssökandes yrkeskompetens, arbetshistoria, utbildning och arbetsförmåga och de krav beträffande arbetsuppgifterna som arbetsgivaren framställt. Utöver de arbetserbjudanden som skickas till den arbetssökande ska lämpliga jobb presenteras för arbetssökanden också i olika servicesituationer. Varje gång service anlitas kontrollerar arbets- och näringsbyrån om det finns lämpliga jobb för den arbetssökande och erbjuder dessa åt honom eller henne. Mottagande och publicering av jobb Arbetsgivare kan anmäla ett ledigt jobb genom webbtjänsterna som direktöverföring via Passarisystemet, via en öppen webblankett eller per telefon. När det gäller mottagande och publicering av jobb, ska på det riksomfattande planet iakttas samma enhetliga och tydliga handlingsmodeller som förbättrar arbetsförmedlingens resultat och kundernas erfarenheter om att webbtjänsterna är tillförlitliga. På arbets- och näringsförvaltningens webbplats kan inte finnas s.k. lönesubventionsjobb, dvs. jobb som bara tillsätts om lönesubvention beviljas för att anställa den som ska rekryteras. När arbetsgivaren har anmält ett ledigt jobb, kan arbets- och näringsbyrån med arbetsgivaren diskutera om arbetsgivaren också är beredd att anställa en person vars produktivitet är nedsatt i början av on anställningsförhållandet. Om jobbet också kan erbjudas sådana arbetssökande som nämns ovan, antecknar arbets- och näringsbyrån uppgift om detta i URA-systemet under Arbetsgivarens basuppgifter -> Kontakter. Arbets- och näringsbyrån kan också kopiera en platsannons som publiceras på webbplatsen till URA som placeringsmöjlighet. Då kan uppgiften också erbjudas åt sådana arbetssökande vars produktivitet är nedsatt. Placeringsmöjligheten är endast avsedd för arbets- och näringsförvaltningens interna bruk och således får detta inte publiceras på webbsidor eller i arbetsoch näringsbyråns lokaler. Platsannons Kvalitetskriterier för en platsannons är att den är informativ och tydlig. Kompetenskraven och andra krav för arbetsuppgiftens fastställs tillsammans med arbetsgivaren. Information som inte gäller arbetsuppgiften publiceras inte i platsannonser. Sådan information är bl.a. beskrivningar som marknadsför företaget, lottdragning bland de arbetssökande, pris för dem som lämnar in en arbetsansökan osv. Språken i platsannonser är finska och svenska, vid behov kan man i de fria textfälten också använda andra språk, t.ex. det språk som används i arbetet (med västerländska bokstäver). Specialtecken eller stora bokstäver får inte användas i platsannonser. En bra platsannons innehåller följande information: Företagets/arbetsgivarens namn i den form som anmälts till företags- och organisationsdatasystemet (FODS) Yrkesbeteckning yrkesbeteckning eller uppgiftsbeteckning, med små bokstäver och i grundform Beskrivning av uppgiften uppgiftens innehåll samt den kompetens som krävs i uppgiften, vid behov den uppgiftsbenämning som används i företaget Speciella färdigheter språkkunskaper, IT-kunskaper, chefserfarenhet osv. Utbildningskrav om det behövs
18 (181) Arbetstid daglig arbetstid, deltidsarbete, skiftarbete m.m. Arbetets början och anställningsförhållandets längd Arbetsplatsens läge Om arbetet utförs på flera orter, anges i platsannonsen de orter för arbetsplatsen där arbete i verkligheten utförs. Lön Kontaktuppgifter adress och kontaktperson Ansökningsförfarande I en platsannons ska man ta i beaktande förbudet mot diskriminering vid anställning t.ex. på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk (lagen om likabehandling 21/2004) eller på grund av kön (lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 609/1986). Att be om ett fotografi i platsannons betraktas också som diskriminering vid anställning, om inte begäran är tydligt motiverad med tanke på arbetet. En sådan motivering är exempelvis arbete som modell, skådespelare eller motsvarande. I annonsen ska också nämnas att straffregistret ska uppvisas i fråga om platser där man arbetar med barn och ungdomar. Bemanningsarbete och direktrekrytering I platsannonser som gäller bemanningsarbete eller direktrekrytering (ett bemanningsföretags rekryteringsuppdrag) rekommenderas att man också antecknar namnet på användarföretaget eller uppdragsgivaren (i URA-systemet fältet Uppdragsgivarföretagets namn). Om man inte vill att namnet ska synas på sidorna Lediga jobb, raderar man krysset i punkten Namnet visas på sidan TEtjänster.fi. Användarföretagets eller uppdragsgivarens namn ska i alla fall alltid lämnas till arbetsoch näringsbyrån. Arbets- och näringsbyrån ska informera den arbetssökande om namnet, om han eller hon frågar om det. Orten där arbetsplatsen är belägen ska antecknas i platsannonsen så exakt som möjligt (gatuadress, postnummer). Orten där ett bemanningsföretag är beläget antecknas som ort endast om den också är den ort där den egentliga arbetsplatsen är belägen. Om arbetsplatser finns på flera orter uppges de separat. Försäljningsrepresentation och marknadsföring Arbets- och näringsbyråerna tar emot platsanmälningar från arbetsgivare som erbjuder försäljningsrepresentation och marknadsföring. På grund av försäljnings- och marknadsföringsarbetets karaktär kan arbete utföras på flera orter. Då anges i platsannonsen de orter för arbetsplatsen där arbete i verkligheten utförs. Endast en anmälan godtas för platsen/platserna. Om det är fråga om en plats som helt eller delvis är ett arbete med provisionslön, ska detta antecknas i URA-systemet som ett arbete med provisionslön. I platsannonsen ska finnas information om den fasta grundlönens storlek och/eller provisionens andel av lönen. Företagarplatser På arbets- och näringsservicens webbplats publiceras företagarplatser, om det är fråga om att erbjuda arbete, t.ex. självständiga yrkesutövare till verksamma företag (t.ex. en fysioterapeut vid en läkarcentral eller en herr- och damfrisör vid en frisersalong) eller då man söker någon som ska ta över företaget. I tjänsten kan man också söka en partner för ett andelslag eller för en franchisingkedja. Arbete som företagare kan utföras på flera orter. Då anges i platsannonsen de orter där arbete i verkligheten utförs. Som företagarplatser publiceras inte annonser om försäljning eller marknadsföring av lokaler eller sökning av medlemmar till nätverk av serviceproducenter. I annonsen publiceras inte heller even-
19 (181) tuella pris- eller hyresuppgifter. Arbets- och näringsbyrån överväger från fall till fall om den anmälda platsen erbjuder arbete. Au pair-platser och praktik Au pair-platser i Finland och utomlands, anmälda platser med anknytning till frivilligarbete eller praktik, eller annonser som innehåller förmedlings-/programavgifter tas inte emot och publiceras inte heller i webbtjänsten. Platser utomlands Mottagandet och publiceringen av anmälda platser utomlands följer samma principer och kvalitetskriterier som anmälningar inom Finland. En annons kan publiceras i webbtjänsten om publiceringen betraktas som ändamålsenlig, t.ex. om arbetsgivaren söker finskspråkiga arbetstagare eller om arbets- och näringsbyrån har en etablerad kundrelation med företaget. Särskilt publicering av annonser om bemanningsarbete utomlands ska övervägas noggrant. Platser i avtalsslutande stater Platser som anmäls av arbetsgivare i en avtalsslutande stat publiceras alltid i Eures-portalen av den lokala Eures-rådgivaren. En annons kan också publiceras i webbtjänsten te-tjänster.fi om detta är ändamålsenligt, t.ex. om arbetsgivaren söker finskspråkiga arbetstagare. I Finland tar Eures-rådgivarna och deras ställföreträdare emot platsanmälningar när den avtalsslutande statens Eures-tjänst har bekräftat att arbetsplatsen är tillförlitlig. Finlands Eures-ansvariga och -rådgivare förmedlar en förteckning över nödvändiga uppgifter till de avtalsslutande staterna på en separat blankett. Platser utanför de avtalsslutande staterna Publiceringen av anmälda platser i länder som inte hör till de avtalsslutande staterna i webbtjänsten övervägs alltid från fall till fall. Arbets- och näringsmyndigheten har ingen lagstadgad skyldighet att publicera lediga jobb. Det kan vara fråga om t.ex. ett finskt eller mycket välkänt företag, en etablerad kundrelation eller rekrytering av finskspråkiga arbetstagare. Platserna anmäls på öppen blankett. Eures-rådgivarna tar emot alla platsanmälningar från länder som inte hör till de avtalsslutande staterna, begär information om platserna och bedömer förutsättningarna för publicering. I annonserna ingår alltid en ansvarsfrihetsklausul, i vilken man konstaterar att arbets- och näringsförvaltningen inte ansvarar för uppgifterna i platsannonsen och inte heller assisterar med att skaffa arbetstillstånd. Uppföljning av platsannonser Arbets- och näringsbyrån ansvarar för regelbunden uppföljning av platsannonserna och annonsernas kvalitet. Personer som utnämnts av närings-, trafik- och miljöcentralerna har ansvaret för att enhetliga tillvägagångssätt används inom sitt eget område. Återtagande av användarnamn Om en arbetsgivares platsannons inte iakttar arbets- och näringsförvaltningens verksamhetsprinciper och kvalitetskriterier, ska arbets- och näringsbyrån specificera annonsens brister och korrigeringsbehov för arbetsgivaren samt informera om vilka tillvägagångssätt och kvalitetskriterier som bör iakttas i platsannonserna. Om arbetsgivarens platsannonser inte heller efter dessa åtgärder uppfyller kriterierna för platsannonsering, ska arbetsgivarens användarnamn för elektronisk kommunikation återtas eller direktöverföring via Passari-systemet förhindras. Därefter kan arbetsgiva-
20 (181) ren lämna en platsanmälan endast på öppen blankett, vilket möjliggör uppföljning av annonserna på förhand och begränsning av annonseringen. Ett återtagande av användarnamnet innebär inte att arbetsgivaren förvägras service, utan endast att sättet att ta emot platsanmälningar ändras. Uppsökande och presentation av lämpliga kandidater för ett ledigt jobb Till arbets- och näringsbyråns personliga arbetsförmedlingsservice för arbetsgivaren hör att söka upp och presentera lämpliga kandidater. Med arbetsgivaren kommer man överens om antalet personer som presenteras, hur information ges om jobbet och presentationssättet. Presentationen kan bara basera sig på uppgifter som finns i kundinformationssystemet. Arbets- och näringsbyrån kan också kalla kandidater till intervju eller ett separat rekryteringsevenemang. Målet med att ställa upp kandidater på förslag är att hitta kandidater vilkas yrkeskompetens, tidigare arbetshistoria, utbildning och arbetsförmåga ligger så nära arbetsgivarens kriterier som möjligt. Om man vill avvika från arbetsgivarens uppdrag när man söker och ställer upp kandidater på förslag, måste man komma överens om detta med arbetsgivaren. Uppföljningen av responsen från arbetsgivaren och resultatet av uppdraget utgör en väsentlig del av den personliga arbetsförmedlingsservicen. Arbetserbjudande för den arbetssökande Ett arbetserbjudande är individuell arbetsförmedlingsservice som grundar sig på en sakkunnig persons prövning. Det är fråga om en sakkunnig persons bedömning av att yrkesskickligheten och kompetensen hos den arbetssökande som får arbetserbjudandet motsvarar kraven för den arbetsuppgift som erbjuds. Arbetssökande har skyldighet att ta emot heltidsarbete för att de ska få arbetslöshetsförmån. För att arbetserbjudandet ska vara lyckat krävs ett kundinriktat servicegrepp, arbetsmarknadsexpertis, aktuella uppgifter i URA-systemet samt tätt samarbete mellan de tjänstemän som har hand om servicen för arbetssökande och de tjänstemän som har hand om arbetsgivarservicen. Arbetserbjudanden ska göras för alla kunder personer i deltids- eller heltidsarbete, även personer i lönesubventionerat arbete och personer i arbetskraftsservice. Arbetserbjudanden görs genast i början av den arbetssökandes arbetslöshetsperiod och när arbetslösheten förlängs regelbundet för alla arbetslösa med tillräckliga arbetsmarknadsfärdigheter. Arbetserbjudandena ska motsvara de mål som antecknats i kundens sysselsättningsplan. Förutom arbetserbjudanden om anställningar som gäller tills vidare och heltidsarbete ska arbetserbjudanden även göras i fråga om andra typer av uppgifter visstidsarbete och deltidsarbete samt bemanningsarbete och arbete med provisionslön och jobb med ansökningstid. Arbets- och näringsbyrån och den arbetssökande kommer överens om den region inom vilken den arbetssökande söker arbete och inom vilken han eller hon erbjuds arbete. Jobbsökningsregionen ska vara så stor som möjligt. Utgångspunkten för servicen är jobbsökningsregionen, som överenskommits tillsammans med den arbetssökande. Arbets- och näringsbyrån ska lämna arbetserbjudanden som lämpar sig för den arbetssökande, fast arbetsplatsen inte skulle vara belägen i jobbsökningsregionen eller den i lagen om utkomstskydd för arbetslösa definierade pendlingsregionen. Arbets- och näringsbyrån ska följa upp hur träffsäkra arbetserbjudandena är. Arbets- och näringsbyrån får i första hand genom den arbetssökande veta om arbetserbjudandet lett till resultat. Om arbetserbjudandet inte lett till ett anställningsförhållande, ska arbets- och näringsbyrån bedöma orsakerna till det. Vid behov kan arbets- och näringsbyrån också fråga arbetsgivaren hurdan situationen var, antingen genom att man kontaktar arbetsgivaren separat eller i samband med annan arbetsgivarservice.