LIFE+10NAT/SE/000046 Dnr 502-1154-11 2017-03-09 PM Monitoring i Blekinge inom LIFE-projektet Målarmusslans återkomst UC4LIFE
Förord LIFE-projekt Målarmusslans återkomst ger friskare åar har pågått under åren 2012-2016,. Projektet har syftat till att rädda musslan och förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i 12 åar i södra Sverige. I Blekinge är det inom Natura 2000-områdena Mörrumsån och Bräkneån som åtgärder har genomförts. Föreliggande PM sammanställer den uppföljning av åtgärder som genomförts i Blekinge, med utdrag från olika rapporter och undersökningar vars data inte har presenterats än. PM utgör stöd till slutrapport inom LIFE-projektet Målarmusslans återkomst, UC4LIFE. Sammanställningen har gjorts av Therese Stenholm Asp och Andreas Skarmyr, Länsstyrelsen i Blekinge län. 2
Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Resultat... 4 Samordnad recipentkontroll (SRK)... 4 Bräkneån... 4 Mörrumsån... 6 Musslor... 8 Bräkneån... 8 Mörrumsån... 9 Fisk... 9 Resultat elprovfiske Bräkneån... 9 Resultat elprovfiske Mörrumsån... 11 Fysiologiska variabler... 12 Bilagor Bilaga 1 Musselfynd i Bräkneån och Mörrumsån Bilaga 2 Fångst per elfisketillfälle Bräkneån Bilaga 3 Fångst per elfisketillfälle Mörrumsån 3
Bakgrund LIFE-projekt Målarmusslans återkomst ger friskare åar har pågått under åren 2012-2016,. Projektet har syftat till att rädda musslan och förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i 12 åar i södra Sverige. I Blekinge är det inom Natura 2000-områdena Mörrumsån och Bräkneån som åtgärder har genomförts. I Bräkneån revs en mindre damm ut vid Lindesfors under hösten 2013, grusutlägg skedde under 2014 och två omlöp, vid Tararp och Trånhem, färdigställdes under hösten 2015 och sattes i bruk i april 2016. I Mörrumsån genomfördes biotopvårdande insatser i form av utlägg av lekgrus med hjälp av helikopter och två olika kvillområden vid Vittskövle vars inlopp var delvis igensatta, öppnades för ett större vattenflöde under 2012. De åtgärder som genomförts i Blekinges projektområden har följts upp, och planeras fortsättningsvis att följas upp då effekten av utförd restaurering kanske inte kan ses förrän om flera år framöver, via både riktade inventeringar inom projektets ramar men även via den verksamhet som skett under en lång tid innan projektet samt som kommer att fortsätta även efter det att projektet avslutats. En utförlig beskrivning av genomförda åtgärder finns i LIFE-projektets handbok: Målarmusslans återkomst - till nytta för människor, djur och natur. Information om LIFE-projektet Målarmusslans återkomst ger friskare åar finns på projektets hemsida www.ucforlife.se. Resultat Samordnad recipientkontroll (SRK) Genom den samordnade recipentkontrollen (SRK) provtas ett stort antal fysiska, kemiska och biologiska variabler. Många av dem provtas flera gånger årligen och data finns i längre tidsserier. Bräkneån SRK för Bräkneån innehåller provtagning av följande variabler: Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Fysikaliska och kemiska undersökningar Alkalinitet och ph-värde Organiskt material (TOC) och syretillstånd Kväve och fosfor Vattenfärg och grumlighet Metaller i vatten Transport och arealspecifik förlust Växtplankton 4
Kiselalger Genom att jämföra resultatet av den provtagning som genomförts inom Bräkneåns SRK under 2012 med 2016 kan vi få före och efter värden för Bräkneån från mynningen (Station nr 12) och Nedströms Belganet (station nr 8). Tidsserier kan också fås fram för de flesta variabler som är betydligt längre än projekttiden. Tabell 1. SRK Bräkneån. Resultat från mynningsområdet (station 12) och Belganet (station nr 8). 2012 och 2016. Mynningsområdet före och efter åtgärd (S tation 12) Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Abs. Syre Syrem. NO 23-N N-tot P-tot C mekv/l ms/m FNU mg/l Pt mg/l abs/5cm mg/l % µg/l µg/l µg/l 2012-01-24 0,1 6,8 0,16 10,4 3,9 180 25 0,435 12,9 88 340 1400 26 2012-02-24 0,3 6,6 0,17 10,3 6,0 200 23 13,8 95 990 1800 54 2012-03-26 6,7 6,9 0,18 10,2 2,8 220 27 0,454 12,3 101 300 1400 32 2012-04-20 7,1 7,1 0,20 10,7 2,6 250 25 0,441 11,2 93 330 1400 29 2012-05-21 14,7 7,1 0,29 12,6 2,7 150 20 0,352 8,9 88 460 1600 35 2012-06-27 16,0 7,1 0,34 14,3 6,0 100 17 0,222 8,3 84 920 1800 53 2012-07-16 17,9 7,2 0,33 13,7 1,5 120 18 0,260 8,0 84 900 1400 30 2012-08-20 18,5 7,1 0,38 15,6 1,4 90 19 0,179 8,1 86 800 1600 23 2012-09-19 13,3 7,3 0,39 16,3 1,2 80 14 0,152 8,4 80 1100 1700 19 2012-10-19 8,2 6,9 0,29 14,5 2,2 100 18 0,225 10,8 92 670 1500 21 2012-11-27 6,5 7,1 0,29 13,5 41 130 21 0,347 12,0 98 1700 2500 130 2012-12-18 1,2 6,8 0,26 13,2 6,2 120 16 0,266 13,5 95 1300 2100 53 2016-01-07 0,2 7,0 0,22 12,6 1,9 160 21 0,360 14,7 101 850 1600 28 2016-02-03 1,4 7,0 0,19 12,1 3,8 160 17 0,420 13,5 96 1400 1800 36 2016-03-02 1,3 7,0 0,18 11,7 1,4 140 18 0,290 13,5 96 600 1300 17 2016-04-15 8,0 7,2 0,23 12,2 2,2 120 18 0,270 11,7 99 450 1300 23 2016-05-11 15,6 7,4 0,29 13,0 2,3 120 19 0,290 10,0 101 410 1300 21 2016-06-14 15,5 7,3 0,39 17,5 1,2 80 16 0,190 8,5 85 830 1600 18 2016-07-06 17,4 7,3 0,39 17,4 1,7 80 15 0,170 8,1 85 720 1500 27 2016-08-08 17,6 7,3 0,43 17,5 1,1 80 14 0,140 7,6 80 750 1200 23 2016-09-07 16,4 7,1 0,44 19,2 1,1 60 13 0,100 7,8 80 1300 1500 25 2016-10-05 10,9 7,3 0,39 16,8 0,94 50 13 0,100 10,6 96 890 1300 14 2016-11-10 2,5 6,9 0,28 16,7 4 70 14 0,150 13,6 100 1500 2200 24 2016-12-05 1,9 6,9 0,26 14,4 1,8 100 16 0,210 14,1 102 740 1400 21 Nedströms B elganet (station nr 8) Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Abs. Syre Syrem. NO 23-N N-tot P-tot C mekv/l ms/m FNU mg/l Pt mg/l abs/5cm mg/l % µg/l µg/l µg/l 2012-02-24 0,1 6,6 0,11 9,13 4,0 280 27 0,515 14,3 98 240 1400 31 2012-04-20 7,2 7,0 0,15 9,97 2,4 250 27 0,497 11,2 93 220 1300 28 2012-06-27 15,6 7,0 0,22 10,5 1,8 130 19 0,329 8,7 88 230 1200 31 2012-08-20 18,3 6,9 0,23 11,5 1,0 120 24 0,261 7,4 79 170 1000 26 2012-10-19 8,6 6,9 0,21 11,4 1,9 140 23 0,343 10,4 89 160 970 19 2012-12-18 0,9 6,8 0,17 10,8 2,2 140 19 0,317 13,6 95 270 1100 22 2016-02-03 1,4 6,9 0,15 10,8 2,0 200 21 0,370 13,2 94 490 1200 22 2016-04-15 7,7 7,1 0,20 12,0 1,8 120 19 0,300 11,8 99 380 1200 21 2016-06-14 14,8 7,2 0,28 13,3 2,3 120 18 0,250 8,7 86 320 1200 23 2016-08-08 17,6 7,2 0,31 13,5 3,0 100 17 0,160 7,9 83 170 900 23 2016-10-05 9,4 7,2 0,31 12,9 1,5 80 16 0,140 9,8 86 130 790 15 2016-12-05 1,3 6,9 0,25 12,2 1,5 120 18 0,250 14,0 99 220 860 17 Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen buffertkapacitet < 0,02 Turbiditet Starkt grumligt > 7,0 Färg Starkt färgat vatten >100 Abs Starkt färgat vatten >0,2 TOC Mycket hög halt > 16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt < 1 Tot-N Extremt hög halter > 5000 Tot-P Extremt hög halter > 100 x.x ph Surt 5,6-6,2 Alk Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 Tot-N Mycket hög halt 1250-5000 Tot-P Mycket hög halt 50-100 5
Mörrumsån För Mörrumsån rapporterar SRK följande variabler: Lufttemperatur, nederbörd och vattenföring Siktdjup och klorofyll i sjöar Försurning och kalkeffektuppföljning Organiskt material och syreförhållanden Ljusförhållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter Sediment Växtplankton Bottenfauna Elfiske På samma sätt som för Bräkneån går det att jämföra data från Mörrumsån (station nr 219 Forsbacka) för åren innan 2012 med data från åren efter att åtgärderna har genomförts. 6
Tabell 2. SRK Mörrumsån. Resultat från station 219 Forsbacka 2011, 2012 och 2016. Datum Temp ph Alkali-nitet Turbi-ditet Absorban s (420 nm,5) Kon-duktivitet Vattenfärg (visuellt ) Vatten-färg (spektrofotom etrisk, 405nm) TOC Total-kväve 110118 0,5 7,0 0,17 9,37 2,9 100 16 14,2 98 370 1000 19 110215 0,4 6,9 0,16 8,91 2,0 100 16 12,3 85 270 990 22 110315 1,8 6,9 0,16 8,96 5,1 100 17 14,2 102 330 1000 20 110416 8,9 7,2 0,16 7,9-120 15 10,7 98 380 370 940 25 110510 16,0 7,3 0,16 8,00 2,0 120 13 10,3 105 170 160 750 16 110510 16,0 7,1 0,16 8,36 3,5 80 16 10,3 105 150 840 29 110607 22,3 7,3 0,16 8,0 2,4 100 62 12 8,4 104 93 87 770 23 110704 20,7 7,2 0,18 8,0 3,6 80 12 9,0 106 140 130 730 26 110802 19,5 7,1 0,16 7,6 2,3-50 12 7,3 84 110 100 580 30 110910 15,5 7,3 0,17 7,8 4,6 70 64 12 9,5 97 120 110 660 22 111005 15,2 7,3 0,16 7,8 2,9 0,16 100 66 13 12,0 127 88-620 20 111108 8,3 7,2 0,14 7,9 3,5 0,19 120 83 14 12,0 104 170-740 23 Totalfosfor 111209 3,1 7,1 0,15 8,1 3,5 0,24 160 95 14 14,0 106 250-890 22 Vattenfärg Datum Temp Syre- Nitrat- Flöde (m3/s Absorban Kon-duktivitet (visuellt ) halt fosfor Vatten-färg Syr-gas- Total- eller Lågt, ph Alkali-nitet Turbi-ditet s (420 (spektrof TOC mätt- nad kväve nitrit- Total-kväve Medel, Högt) nm,5) otometrisk, 405nm) 120113 1,9 6,8 0,13 7,6 3,3 0,296 160 120 17 13 96 320 890 23,0 120210 0,2 6,9 0,14 8,5 2,1 0,305 240 120 16 14 96 400 760 19,0 120303 2,0 6,9 0,12 8,0 2,1 0,294 160 110 15 14 103 410 970 29,0 120412 5,9 7,0 0,15 7,8 2,2 0,237 120 95 14 12 101 350 860 12,0 120509 14,1 7,2 0,14 7,8 3,6 0,199 82 13 10 99 180 710 21,0 120605 13,7 7,3 0,15 8,0 2,8 0,177 72 14 10 101 71 580 17,0 120706 17,5 7,3 0,17 8,0 2,6 0,155 61 12 9 89 100 610 <5 120816 17,7 L 7,3 0,18 8,1 2,6 0,129 67 9,3 9 97 80 620 30,0 120906 16,6 M 7,4 0,19 8,2 2,4 0,121 52 11 9 100 120 560 24,0 121004 12,3 M 7,3 0,17 8,1 2,3 0,116 59 11 9 85 110 560 13,0 121108 4,9 M 7,4 0,18 8,2 2,7 0,152 62 12 13 98 140 620 22,0 121215 0,8 M 7,1 0,19 8,4 2,0 0,176 71 13 15 102 190 680 23,0 Tem Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera lini nings bidi 420 gas mätt Total Total Nitrit Datum föring tur ph tet förm tet filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve - L/M/H C - mekv/l ms/m FNU abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l 160115 M 0,1 7,1 0,18 9,13 2,3 0,14 12 14,4 99 20 700 190 160203 M-H 1,7 7,1 0,16 9,18 2,4 11 13,4 96 26 820 310 160302 M 1,5 7,1 0,16 9,21 2,6 0,16 10 13,4 96 19 790 310 160415 M 8,6 7,1 0,16 9,27 2,6 0,17 12 11,7 100 18 910 310 160511 L-M 15,9 7,2 0,17 9,20 2,4 0,17 12 10,2 103 18 800 190 160614 L 16,9 7,3 0,21 9,68 1,7 0,15 12 9,8 101 17 720 82 160706 L-M 18,0 7,2 0,21 9,59 2,5 0,13 12 9,0 95 23 780 73 160808 L 18,8 7,3 0,21 9,71 2,1 0,091 11 8,9 96 20 600 59 160907 L 17,3 7,4 0,23 9,35 1,9 0,079 10 10,0 104 18 590 97 161005 L 11,3 7,3 0,23 9,28 1,7 0,081 11 10,8 99 14 610 100 161110 L-M 2,3 7,1 0,20 9,77 1,6 0,11 11 13,7 100 16 900 340 161205 L 1,5 7,1 0,21 9,46 1,6 0,086 10 14,2 101 17 690 190 Syr-gashalt Syre-mättnad Nitratnitritkväve Nitratkväve Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt <5.6 Alk Ingen eller obetydling buffertkapacitet <0.02 Turbiditet Starkt grumligt vatten >7.0 Färg Starkt färgat vatten >100 TOC Mycket hög halt >16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd <1 Tot-N Mycket höga halter 1250-5000 Tot-P Mycket höga halter 50-100 x.x Tot-N Extremt höga halter >5000 Tot-P Extremt höga halter >100 7
Musslor Bräkneån Inför åtgärder genomfördes en inventering av stormusslor i Bräkneån under 2013. Fynd av tjockskalig målarmussla gjordes vid inventering innan åtgärd i Bräkneåns nedre delar, inventeringen indikerar att beståndet var glest och bestod av relativt få individer. Ett antal individer under 5 cm hittades vilket ändå indikerar att föryngring av arten sker i de nedre delarna. Förutom tjockskalig målarmussla finns även flodpärlmussla i de nedre delarna av ån. I de övre delarna av ån, uppströms Bräkne-Hoby samhälle, hittades enbart flodpärlmussla. Se figur 1 och 2 för att se längdfördelningen hos de individer av musslor som hittades vid inventeringen 2013. I bilaga 1 redovisas alla lokaler som inventerades samt vilka arter, antal och storlek på minsta mussla på respektive lokal som hittades. Fynden finns även att hämta direkt i Musselportalen www.musselportalen.se. Figur. 1: Längdfördelning Tjockskalig målarmussla, Unio crassus, vid inventeringen 2013 innan åtgärd i Bräkneån. Figur 2. Längdfördelning Flodpärlmussla, Margaritifiera margaritifiera, vid inventeringen 2013 innan åtgärd i Bräkneån. 8
Eftersom allt för kort tid har gått efter genomförandet av åtgärder har det inte bedömts vara meningsfullt att göra återinventering av musslor efter åtgärd ännu. Detta kommer istället att ingå som en after life-aktivitet och genomförs under år 2019 i samverkan med regional och nationell miljöövervakning. Mörrumsån Enstaka fynd av tjockskalig målarmussla gjordes vid inventering inför åtgärd på och i anslutning till åtgärdslokalerna 2012. Individer under 5 cm hittades vilket innebär att föryngring sker. En mer storskalig inventering av stormusslor i Mörrumsån har också genomförts under projektperioden (år 2015). Inventeringslokaler och antalet funna musslor finns med i bilaga 1. Mer data finns i Musselportalen www.musselportalen.se samt i rapporten Stormusselinventering i Mörrumsån 2015 Rapport 2016:4. 70 60 50 40 30 20 10 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100105110 Figur 3. Längdfördelning av tjockskalig målarmussla hos alla funna individer i Mörrumsån vid dykinventeringen 2015, presenterat som antal per mm-grupp. Uppgifterna hämtade ur rapporten Stormusselinventering i Mörrumsån 2015 Rapport 2016:4 Eftersom allt för kort tid har gått efter genomförandet av åtgärder har det inte bedömts vara meningsfullt att göra återinventering av musslor på åtgärdslokalerna efter åtgärd ännu. Detta planeras istället att ingå som en after life-aktivitet och genomförs under år 2018 i samverkan med regional och nationell miljöövervakning. Bottenfauna Bottenfauna provtas inom SRK, men ett stickprov har även genomförts i faunapassen vid Tararp under maj 2016, några veckor efter att faunapassagen invigts, vilket kunde visa att det redan då skett en viss kolonisation av passagen. Framförallt var det individer av Trichoptera, nattsländelarver, samt Ephemeroptera, dagsländor, som hittades. 9
Fisk En viktig faktor för att följa upp de genomförda åtgärderna i både Bräkneån och Mörrumsån är fiskfaunan och hur den påverkas lokalt där åtgärderna genomförts samt i vattendragen som helhet. Det senare gäller framförallt Bräkneån uppströms de nya faunapassagerna. Detta har gjorts och kommer att fortsätta att göras under kommande år genom elprovfiske på ett antal utvalda lokaler. Resultat elprovfiske Bräkneån Ett urval av de åtgärdade sträckorna i ån har undersökts via elprovfiske, men dock ej varje år. Tätheten av olika fiskarter varierar stort mellan åren och mellan lokalerna, vilket gör det svårt att se några signifikanta resultat av biotopvårdsåtgärden, men öringlek har dock observerats på några av lokalerna vid både Skogdala och Kullåkra. De anlagda faunapassagerna följs upp årligen sedan 2013 genom årliga elprovfisken på lokaler nedströms (Lindefors) och uppströms (Bygdegården) åtgärderna. En förändring av fiskfaunan förväntas på uppströmslokalen framförallt genom förekomst av havsvandrande öring. Det är dock för tidigt ännu att se några sådana resultat. Elfiskeresultaten från Bräkneån kan dels ses i figur 4 som visar täthet årsungar av öring samt i figur 5 som visar täthet av elritsa. I bilaga 2 kan man även se fångst per elfisketillfälle i Bräkneån. Ett elprovfiske har även genomförts i faunapassagen vid Tararp under maj 2016, några veckor efter invigningen. Redan vid detta tillfälle noterades elritsa i faunapassagens mynning, även om ingen fisk sågs längre upp i faunapassagen. Figur 4. Bräkneån öring, täthet årsungar 10
Figur 5. Bräkneån, elritsa, totalt antal/100 m2 Resultat elprovfiske Mörrumsån Sex av de åtgärdade lokalerna har elprovfiskats under åren 2011 2015, men alla har inte undersökts varje år. De fiskarter som påträffats är lax (Salmo salar), öring (S. trutta), elritsa (Phoxinus phoxinus), färna (Squalius cephalus), benlöja (Alburnus alburnus), sandkrypare (Gobio gobio), id (Leuciscus idus), bergsimpa (Cottus poecilopus) och ål (Anguilla anguilla). Tätheten av olika fiskarter varierar stort mellan åren och mellan lokalerna, vilket gör det svårt att se några signifikanta resultat av åtgärderna. Elfiskeresultaten från andra delar av Mörrumsån har även de en stor variation mellan åren och olika arters framgång i ån som helhet har sannolikt effekt på tätheten även på de åtgärdade lokalerna. Resultaten tyder dock på att lax har gynnats, framförallt på lokaler med högre vattenföring. Ytterligare uppföljning genom elprovfiske kommer att genomföras under de kommande åren. Elfiskeresultaten från Mörrumsån kan ses i figur 6-8. I bilaga 3 kan man även se fångst per elfisketillfälle i Mörrumsån. 11
Figur 6. Mörrumsån, elritsa, totalt antal/100 m2 Figur 7. Mörrumsån, öring, Täthet årsungar 12
Figur 8. Mörrumsån, lax, täthet årsungar Fysiologiska variabler Data är insamlat dels genom egna mätningar men framförallt inom SRK-programmen för respektive vattendrag. Mätningarna ingår i långa tidsserier och kommer att fortsätta under kommande år. Mätningar av djup och bottensubstrat på åtgärdslokalerna gjordes inför åtgärd. Efter åtgärd har djup och bottensubstrat noterats i samband med elfiske vid ett urval av lokalerna. I Mörrumsån har 332 ton grus fördelat på 21 lokaler lagts ut. Detta har skapat 350 m2 grusbädd. Dessutom har 2000 m2 förbättrat habitat i berörda kvillar skapats genom att öppna upp stängda åfåror. I figur 9-12 kan man se hur det såg ut innan och efter åtgärd vid Vittskövle, i figur 13 kan man se sammansättningen av bottensubstratet före och efter åtgärd. 13
Figur 9. Kvill vid Vittskövle innan utlägg av lekgrus. Foto: Erik Erlandsson-Hammargren, juli 2011. Figur 10. Kvill vid Vittskövle efter utlägg av lekgrus. Foto: Andreas Nilsson Länsstyrelsen Blekinge, september 2012. Figur 11. Inloppet till en av kvillarna vid Vittskövle innan åtgärd. Foto: Erik Erlandsson-Hammargren, Salmokonsult, juli 2011 14
Figur 12. Inloppet till en av kvillarna vid Vittskövle efter åtgärd. Foto: Andreas Nilsson Länsstyrelsen Blekinge, september 2012. Figur 13. Bottensubstrat inom åtgärdsområdet i Mörrumsån. Blåa staplar visar innan åtgärd, gråa efter genomförd grusutläggning. I Bräkneån har cirka 250 ton grus fördelat på 17 lokaler (stenar och block hämtades från strandkanten) lagts ut. Detta har skapat 500 m2 ny grusbädd på åns botten. 15
Figur 14. Lekgrusutlägg i Bräkneån hösten 2014. Foto: Anderas Nilsson Länsstyrelsen Blekinge, september 2014. Förutom biotopförbättrande åtgärder har konnektiviteten i Bräkneån förbättrats genom att två faunapassager byggts i ån samt ett mindre vandringshinder rivits ut. I figur 15 och 16 ser man Tararp före och efter anläggandet av faunapassagen. Genom åtgärderna av vandringshinder i Bräkneån har 20 km åsträcka tillgängliggjorts för havsvandrande fisk. 16
Figur 15 och 16. Bilderna visar Tararp, Bräkneån, före och efter åtgärd. Detta är ett av två omlöp som byggts i Bräkneån under projektets gång. Foto: Thomas Nydén, Emåförbundet 2011 (före åtgärd), Andreas Nilsson Länsstyrelsen Blekinge (efter åtgärd) 17