0776/05 Detaljplan för BOSTÄDER NORR OM BROTTKÄRRSVÄGEN (II) inom stadsdelen Askim i Göteborg Beskrivning av byggnader och miljöer med kulturkvaliteter. Stadsbyggnadskontoret 2011-12-13
Banvaktstugan på Brottkärr 1:70. Byggnader och miljöer med kulturhistoriska kvaliteter. Beskrivning av kulturhistoriska, arkitektoniska och upplevelsemässiga kvaliteter och karaktärsdrag. I planområdet ingår några fastigheter som är kulturhistoriskt intressanta. Det gäller dels Brottkärr 1:70 där en banvaktstuga fi n ns bevarad i anslutning till den tidigare järnvägsstationen i Brottkärr dels delar av Brottkärrs by som ingår i kommunens bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dessa delar är att betrakta som särskilt värdefulla enligt PBL och får inte rivas. De får endast ändras eller kompletteras med stor försiktighet. Särskilda planbestämmelser för varsamhet och skydd har införts. De kulturhistoriska kvaliteterna får inte minska eller förvanskas. Här följer en beskrivning av de kulturhistoriska, arkitektoniska och upplevelsemässiga kvaliteterna och särdragen hos de olika kulturhistoriskt intressanta bygganderna och miljöerna. Beskrivningen skall ge vägledning vid underhåll av byggnaderna. Det är viktigt att dessa kvaliteter inte minskar eller förvanskas. 2
Brottkärr 1:70 Banvaktstuga, uthus med vedbod och jordkällare Tomtmark och miljö Viktigt i miljön är läget för stugan utmed banvallen och hållplatsen samt den stora friytan i nordväst som tillsammans med den grå bergsknallen i sydöst ger banvaktarstället en naturskön inramning som i mycket svarar mot det ursprungliga miljösammanhanget. De tre byggnaderna ger tillsammans med gårdsbrunnen i öster en helhetsbild av de livsvillkor som präglade banvaktarhushållet. Tillsammans bildar de en småskalig enhet som från norr utmed den gamla banvallen (cykelbanan) avtecknar sig på ett idylliskt sätt mot den grå bergssidan. Banvaktstuga Karaktäristiskt för banvaktstugan är den faluröda fasaden av liggande och stående pärlspontpanel med vitoljad listindelning. Typiskt är också det branta sadeltaket med långt taksprång som tillsammans med den släta takpappen ger taket en lätt skivkaraktär. Vidare noteras att det branta takfallet dragits ner över farstuutbyggnaden och att stugans fönster har olika utformning och indelning för olika rum. Särskilt är köksfönstren anmärkningsvärda med sin originella indelning med smårutor i nederdelen av fönstren. Byggnaden är uppförd på en sockel av huggna naturstensblock. Uthus Även uthusets fasad är omsorgsfullt utförd med faluröd stående och liggande panel med listindelning. Det relativt flacka sadeltaket är täckt med svart papp. Utöver sin blygsamma storlek skiljer det sig från bostadshuset genom sin annorlunda paneltyp, fl a cka takfall och att det saknar bostadshusets vitoljade listverk. Jordkällare Jordkällaren är nedgrävd i backen där bara ingångsgaveln är synlig med sina stora naturstensblock. 3
Infart till Brottkärr 1:296 norrifrån. Del av ladugård och gårdsrum på Brottkärr 1:296. Brottkärrs by Bybildning Trots en del sentida förändringar ger de bevarade delarna av Brottkärrs by fortfarande en uppfattning om den ursprungliga bykaraktären. De två mangårdsbyggnaderna på den lilla kullen mitt i byn (1:296 & 1:263) utgör, tillsammans med de större ladugårdsbyggnaderna, karaktärsfulla kännetecken för centrala Brottkärrs by. Byggnadernas naturliga inplacering i den lätt kuperade terrängen med bevarade bergsknallar, frukt- och buskträd bidrar starkt till gårdarnas ålderdomliga karaktär som berättar om bykärnans lokalisering på impediment med kringliggande bruksmark. Gårdsrum och tomtmark, Brottkärr 1:296 Mot Matildehemsvägen i väster ligger manbyggnaden dold bakom de röda ladugårdslängorna, vilka tillsammans med man- och ekonomibyggnaderna sluter sig till ett oregelbundet och svagt kuperat gårdsrum med en gräsmatta omgiven av vackra stensättningar och buskträd. Manbyggnaden drar sig tillbaka och intar en likställdhet med ladugårds- och ekonomilängorna med vilka den samverkar till en helhet på ett trivsamt sätt, ett förhållande som förstärks av byggnadernas oregelbundna orientering. På gården upplevs en lugn och småskalig slutenhet av betydelse för bebyggelsemiljöns förmåga att berätta om sitt ursprung och historiska bysammanhang. Av betydelse för miljön är även fruktträdgården och de två ekonomibyggnaderna på Brottkärr 1:255 i anslutning till Brottkärrs byväg och den nära anknytningen till Matildehemsvägen. Tomtplatsen avgränsas mot norr av ett rött lågt träplank som omsluter en köksträdgård och kröker sig på ett vackert sätt utmed den gamla gårdsinfartens sväng framför ladugårdslängan. 4 Det stora inslaget av buskar och träd såväl ut mot byvägen som i gårdsrummet och i fruktträdgården samspelar med såväl manbyggnad som de röda ladugårdslängorna på ett sätt som ger tomten en lummig och ombonad lantlighet. Uthusbyggnader, Brottkärr 1:296 De två vinkelbyggda ladugårdarna och ekonomibyggnaden som sluter gårdsutrymmena från vägarna har en avgörande betydelse för uppfattningen av gårdsbildningen såväl från byvägen som inne på gårdsplan. Här noteras också ladugårdslängornas förskjutna planform som mer relaterar sig till gamla byvägen än den inre gårdsbildningen. Detta förhållande understryker att gården organiserats funktionellt utifrån praktiskt fungerande näringsverksamhet och hänsyn till topografin snarare än för representativt boende. Byggnaderna har enkla sadeltak, avtäckta med lertegel på södra uthuset respektive korrugerad svart plåt på ladugårdslängorna. Karaktäristiskt är också byggnadernas lockpanel av vankantade brädor på ojämna bredder och den röda slamfärgen. Ladugårdsbyggnaderna skiljer ut sig genom sina långsträkta och slutna volymer. De ger också ett enklare intryck än övriga byggnader. Vidare noteras ett fönster indelat i tolv små rutor på gaveln som vetter mot bostadshuset och tre mycket små fönstren på fasaden åt norr. Ladugården med köksträdgården som omges av ett lågt rött träplank.
Mangårdsbyggnaden Brottkärr 1:296 från norr. Södra uthusbyggnaden, den s k källarvinden, var tidigare bostad för gårdens folk och fungerar idag som gäststuga. Byggnaden har en naturvuxen prägel, karaktäriseras av den höga naturstenssockeln av otuktad sten i bruksfog samt den asymmetriska planformen som ger taket och det inre vägglivet mot gården ojämna linjer och böljande ytor, möjligen beroende på att det är två ursprungligen fristående byggnader som sammanfogats utmed södra sidan Mangårdsbyggnad, Brottkärr 1:296 Mangårdsbyggnaden är i likhet med (1:263) uppförd på dubbel bredd med stående locklistpanel på ojämna bredder målad i en ljusgrå kulör under sadeltak täckt med enkupigt lertegel och fönsteröppningar med smala foder och rödfärgat karm- och bågvirke som ger byggnaden en sammanhållen, ljus och lätt karaktär. Trots ut- och tillbyggnader är ursprungsbyggnaden avläsbar och det samlade intrycket i nära samspel med gårdsmiljön Av det som ger exteriören dess måttfulla och sympatiska egenart med stark anknytning till platsen i nära samspel med trädgård, naturmark och ekonomibyggnader kan bl.a. följande noteras: Spritputsad grundsockel i grå nyans samt otuktad naturstensgrund i bruksfog till altanutbyggnaden mot gården ger byggnaden markförankring, vilket förstärks av de frodiga rododendonbuskarna tätt inpå fasaden. Stående locklistpanel på ojämna bredder med rundprofilerad locklist, målad i en ljusgrå kulör och tydligt avgränsad mot grundmuren med en kraftig fotbräda. Relativt lågt väggliv och fönsterplacering med god marginal till takfoten. Spröjsade fönster med smala vitmålade foder och relativt rankt karm- och bågvirke i röd nyans som ger fasaderna ett lätt intryck. Del av gårdsrum mellan uthusbyggnader. Enkupigt lertegel ger en rustik avtäckning som harmoniskt kontrasterar mot den ljusa fasaden och samspelar med såväl grundsockeln som de rödfärgade uthusbyggnaderna. Brottkärr Västergård 24:1 Manbyggnaden till Brottkärr Västergård 24:1 fi n ns bevarad på västra sidan av byvägen och bidrar till förståelsen av gamla Brottkärrs bys ursprungliga utseende och utbredning. Manbyggnaden har sin karaktäristiska T-form redan på en ägostyckningskarta från 1904. Byggnaden har i senare tid byggts till i nordöstra hörnet. Utmed byvägens västra sida avgränsas mangårdstomten mot norr av den låga stengärdesgården. Trots tillbyggnaden har byggnaden bevarat betydande delar av sin ursprungliga form och utgör tillsammans med stengärdesgården ett viktigt kulturhistoriskt dokument som del av gamla Brottkärrs by. Mangårdsbyggnaden på Brottkärr 24:1 sedd från öster. 5
Framkammarstuga, Brottkärr 2:225 och f.d. ladugården, Brottkärr 2:295 Vid skiftet fl y ttades byggnaderna som idag ligger på Brottkärr 2:225 och Brottkärr 2:295 ut från den ursprungliga byplatsen till dagens läge där delar av gårdsanläggningen finns kvar; bostadshuset som är en framkammarstuga och den f.d. ladugården. Det långa låga bostadshuset (Brottkärr 2:225) som troligen är uppfört före 1800 har röd slamfärgad stående lockpanel med relativt små fönster under sadeltak avtäckt med svart shingel. Den f.d. ladugården (Brottkärr 2:295) är starkt förändrad genom ombyggnad. Den har erhållit en väl genomtänkt fasadbeklädnad med gråvit lockpanel och fönstersättning med god estetisk verkan Brottkärr2:225, framkammarstuga. Brottkärr 2:295 f.d. ladugård. Brottkärrs by Ägostyckningskarta 1904 / 149:1 Askim 6