Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA

Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2016

Finlands Kommunförbund Budget 2016 2 Innehåll Sida 1 Budget för Finlands Kommunförbund rf 3 1.1 Allmänt 3 1.2 Intäkter 4 1.3 Personalkostnader 5 1.4 Övriga kostnader 5 1.5 Placerings- och finansieringsverksamhet 6 1.6 Forskning och utveckling 7 1.7 Investeringar 7 2 Budget för KT Kommunarbetsgivarna 8 2.1 Intäkter av den ordinarie verksamheten 8 2.2 Kostnader för den ordinarie verksamheten 8 2.3 Tillförda medel 9 Bilagor 1 Finlands Kommunförbund rf:s och KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer 2 Kommunernas medlemsavgifter till Finlands Kommunförbund rf och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna 3 Grunderna för fakturering av Finlands Kommunförbund rf:s avgiftsbelagda tjänster och produkter 2016 4 Finlands Kommunförbund rf:s placeringspolicy

Finlands Kommunförbund Budget 2016 3 1 BUDGET FÖR FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF 1.1 Allmänt De strukturella förändringar som påbörjades i förbundskoncernen år 2013 har fortsatt under 2015 med utveckling av koncerntjänsterna. Kommunförbundets löneräkning, ekonomiförvaltning och interna ICT-enhet övergick till den servicecentral som verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab och som tillhandahåller merparten av dessa tjänster också för koncernens dotterbolag. I den nuvarande strukturen ägs Kommunernas hus av Kommunernas hus Ab, och Kommunförbundet Service Ab ansvarar för tjänsterna i huset. Kommunförbundet Holding Ab ansvarar för ägarstyrningen. På lång sikt är omstruktureringarna avsedda att tydliggöra de olika aktörernas roll i koncernen, göra verksamheten mer genomskinlig, förbättra den strukturella flexibiliteten och ge ekonomiska och kvalitativa fördelar på koncernnivå. Planen för kostnadseffektivitet i Kommunförbundets ekonomi och verksamhet rapporterades till fullmäktige 21-22.5.2015. Till planen hör sexton (16) åtgärder, som ingår i följande fyra (4) områden: 1. Den föränderliga omvärlden 2. Processer Utveckling och genomlysning av Kommunförbundets verksamhet 3. Personal och ledarskap 4. Ekonomi och strukturer Regelbundna rapporter ges om hur planen framskrider. Kommunförbundet har som mål att år 2017 uppnå nollresultat efter placeringsoch finansieringsverksamheten. Då placerings- och finansieringsverksamheten har ett genomsnittligt resultat på cirka 2,5 miljoner euro innebär det att ett operativt verksamhetsresultat på cirka -2,5 miljoner euro eftersträvas för år 2017. Nyckeltal för 2013 2016 (budget), miljoner euro Resultat för den Personal- Övriga operativa kostnader fasta kostnader verksamheten Utfall 2013-4,3 15,4 16,1 Utfall 2014-3,8 13,8 14,4 Budget 2015-3,8 13,0 13,4 Budget 2016-3,1 12,8 13,6 Mål 2017-2,5

Finlands Kommunförbund Budget 2016 4 Resultaträkning för Finlands Kommunförbund rf (1000 euro): Budget 2016 Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 INTÄKTER Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter 2 320 2 053 2 934 4 974 Utomstående finansiering 2 236 1 847 3 238 4 619 Medlems- och serviceavgifter 18 928 18 811 18 348 17 845 Intäkter sammanlagt 23 484 22 711 24 519 27 439 KOSTNADER Löner och arvoden -10 508-10 644-11 334-12 626 Pensions- och andra lönebikostnader -2 329-2 391-2 511-2 801 Personalkostnader sammanlagt -12 837-13 035-13 845-15 427 Avskrivningar -28-36 -32-225 Övriga personalkostnader och utbildning -545-689 -577-824 Resor -610-586 -683-907 Köpta tjänster -2 902-3 035-2 633-4 068 Marknadsföring, PR och representation -96-97 -139-308 Övriga verksamhetskostnader -9 473-9 016-10 393-10 014 Övriga kostnader sammanlagt -13 625-13 423-14 425-16 122 KOSTNADER SAMMANLAGT -26 490-26 494-28 302-31 774 Överskott/underskott -3 006-3 783-3 783-4 336 Placerings- och finansieringsverksamhet 2 557 2 563 3 721 7 636 Extraordinära poster 30 517 ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT -449-1 220-63 33 817 1.2 Intäkter Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter har för 2016 budgeterats till sammanlagt 2,3 miljoner euro, medan budgeten 2015 var 2,1 miljoner. Hyresintäkterna har budgeterats till 1,3 miljoner euro 2016, medan de i budgeten 2015 var 1,0 miljoner. Försäljningen av förtjänst- och hederstecken beräknas sjunka ytterligare. För 2016 är budgeten 0,4 miljoner euro, medan budgeten för 2015 var 0,5 miljoner euro och försäljningen år 2014 0,7 miljoner euro. Försäljningen av sakkunnigtjänster har budgeterats till 0,5 miljoner euro för både 2015 och 2016. År 2014 uppgick försäljningen av sakkunnigtjänster till 0,7 miljoner euro.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 5 Den externa finansieringen, som gäller forsknings- och utvecklingsprojekt, är 2,2 miljoner euro i budgeten 2016, medan den i budgeten 2015 var 1,8 miljoner. Typiskt för projektverksamheten är en stor årlig variation. Kommunernas medlemsavgifter är på samma nivå i budgeten 2016 som i budgeten 2015, dvs. 17,1 miljoner euro. Serviceavgifterna för sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, samkommunerna för utbildning och samkommunerna för specialomsorger har budgeterats till samma nivå som utfallet år 2015, dvs. 1,9 miljoner euro. 1.3 Personalkostnader och personalen Personalkostnaderna har budgeterats till 12,8 miljoner euro, medan de i budgeten 2015 var 13,0 miljoner. I personalbudgeten 2016 ingår i genomsnitt 157 årsverken, medan antalet var i genomsnitt 169 i budgeten 2015. Den budgeterade personalstyrkan för 2016 är förenlig med den långsiktiga personalplanen, och personalminskningen innebär att personalkostnaderna sjunker med 0,7 miljoner euro. Personalbudgeten görs på personnivå. På grund av olika personalförändringar (visstidsanställningar, byte av arbetsuppgifter, nyanställda som kostar betydligt mer än de tidigare etc.) stiger de genomsnittliga personalkostnaderna per anställd från 6 289 till 6 562 euro per månad. Denna förändring i kostnadsstrukturen syns i form av att personalkostnaderna stiger med 0,5 miljoner euro. Antal årsverken vid Finlands Kommunförbund B2016 B2015 2014 2013 2012 2011 156,7 169,3 177,3 195,9 226,4 222,4 En del av minskningen i antalet årsverken beror på att anställda överförts till koncernbolagen. Debiteringarna för dessa personer ingår i övriga verksamhetskostnader. 1.4 Övriga kostnader Övriga personalkostnader, resor, marknadsförings- och PR-kostnader samt exerna servicekostnader uppgår i budgeten 2016 till 4,2 miljoner euro, medan beloppet i budgeten 2015 var 4,4 miljoner. Minskningen beror på att personalkostnaderna, utbildningskostnaderna och användningen av köpta tjänster minskat. De övriga verksamhetskostnaderna har budgeterats till 9,5 miljoner euro (9,0 miljoner euro i budgeten 2015, utfallet 10,4 miljoner euro år 2014). De består främst av debiteringar för tjänster av koncernbolagen Kommunförbundet Service Ab, Kommunförbundet Holding Ab, Kommunernas hus Ab och FCG Finnish Consulting Group Ab, sammanlagt 8,4 miljoner euro.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 6 Kostnaderna för förbundskoncernens ekonomi- och löneförvaltning samt interna ICT-servicecentral, vilka verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab, är på samma nivå i budgeten 2016 som motsvarande kostnader i budgeten 2015. Utvecklings- och effektiveringsåtgärderna i koncernens servicecentral kommer att minska kostnadsnivån år 2017. 1.5 Placerings- och finansieringsverksamhet Finlands Kommunförbund rf:s styrelse fastställer förbundets placeringspolicy årligen i samband med budgetbehandlingen. Enligt placeringspolicyn verkställer Kommunförbundet de beslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning. I syfte att sprida motparts- och förvaltarrisken används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. För närvarande är förbundets kapitalförvaltare Nordea Asset Management Finland och Seligson & Co Varainhoito. Placeringarna görs i regel via fonder. Det gör placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimerar det administrativa arbetet och möjliggör en fortlöpande effektiv riskspridning. Rapporteringen ger möjlighet till kontinuerlig kvalitetskontroll av kapitalförvaltarna. I syfte att trygga en kostnadseffektiv prissättning konkurrensutsätts kapitalförvaltarna minst vart femte år. Placeringspolicyn har diskuterats med experter från Suomen Sijoitustutkimus Oy. Placeringspolicyn motsvarar det nuvarande behovet och det finns inga grunder för att föreslå ändringar. Resultatet av placerings- och finansieringsverksamheten 2014 2016 (budget) Placerings- och finansieringsverksamhet (1 000 euro) Budgeterat 2016 Budgeterat 2015 Utfall 2014 Placeringsportfölj 1 600 1 600 2 223 Vinstutdelning 1 861 1 861 2 139 Finansiering -904-898 -641 Sammanlagt 2 557 2 563 3 721

Finlands Kommunförbund Budget 2016 7 1.6 Forskning och utveckling I budgeten 2016 är Kommunförbundets egna insats för forskning och utveckling 1,1 miljoner euro och den externa finansieringen 2,2 miljoner euro. Kommunförbundets egna insats består av arbetsinsatsen av förbundets egen personal och köpta tjänster. År 2016 inriktas forsknings- och utvecklingsverksamheten i allt högre grad på projekt som är relevanta för förbundets framgångsfaktorer. Statens åtstramade finanspolitik återspeglas i den externa projektfinansieringen. Å andra sidan kan statens spetsprojekt enligt regeringsprogrammet öppna nya finansieringsmöjligheter. Verksamheten stabiliseras enligt de tillgängliga resurserna. 1.7 Investeringar Investeringar som gäller fastigheten sköts via Kommunernas hus Ab och ICTinvesteringar via FCG Finnish Consulting Group Ab. Kostnaderna för dessa ingår i de serviceavgifter, hyror, underhållsvederlag och finansieringsvederlag som dotterbolagen debiterar. År 2016 planeras inköp av två tjänstebilar till ett anskaffningspris på sammanlagt 120 000 euro.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 8 2 Budget för KT Kommunarbetsgivarna Enligt 5 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) godkänns Kommunala arbetsmarknadsverkets budget av kommunernas centralorganisations fullmäktige. Arbetsmarknadsverkets bruttoutgifter uppgår till 7 519 500 euro år 2016. Verksamhetsinkomsterna har uppskattats till 1 989 600 euro. I betalningsandelar av kommunerna uppbärs enligt budgeten 5 529 900 euro. 2.1 Intäkter av den ordinarie verksamheten Inkomsterna från försäljning av sakkunnig- och utbildningstjänster uppgår till 920 000 euro. Publikationsinkomsterna uppgår till 300 000 euro och de övriga inkomsterna till 589 600 euro. 2.2 Kostnader för den ordinarie verksamheten Budget Bokslut (1000 ) 2010 5 567 2011 5 829 2012 5 476 2013 5 589 2014 5 933 2015 B 6 578 2016 B 7 520 Den största kostnadsposten i budgeten är löner och lagstadgade lönebikostnader. De uppgår till sammanlagt cirka 4 149 500 euro, vilket är omkring 55 % procent av alla kostnader. De övriga kostnaderna uppgår till 3 370 000 euro, vilket är 955 800 mer än i budgeten 2015. Höjningen beror på renoveringen av lokaler, de förändrade debiteringsgrunderna för ICT-tjänster och ökningen av externa tjänster. KT Kommunarbetsgivarna betalar kostnaderna för lokaler och administrativa tjänster till Kommunernas hus Ab, Kommunförbundet Service Ab och Finnish Consulting Group Ab. Antal årsverken hos KT Kommunarbetsgivarna B2016 B2015 2014 2013 2012 2011 53,6 53,5 49,0 48,3 45,8 44,0 I siffrorna ovan ingår Avainta rf:s personal, som i budgeten 2016 består av åtta (8) personer.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 9 2.3 Tillförda medel Kommunernas betalningsandelar Budget Bokslut (1000 ) 2010 3 750 2011 4 227 2012 3 114 2013 3 983 2014 3 789 2015 B 5 300 2016 B 5 530 Betalningsandelarna uppbärs hos kommunerna så att hälften tas ut enligt kommunens beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen det föregående året och den andra hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. De slutliga kommunvisa betalningsandelarna räknas ut i samband med bokslutet.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 10 Bilaga 1 Finlands Kommunförbund rf:s medlemskap i organisationer och årlig medlemsavgift (euro) Organisationer i Finland Levande stadskärna rf 1 100 Helsingforsregionens handelskammare 3 300 HL7 Finland ry 3 316 Huoltaja-säätiö 481 Näringslivets arkivförening rf 50 Trafikskyddet 100 Förbundet för ungdomsbostäder rf 400 PANK ry 500 Pohjola-Norden rf 340 Projektföreningen rf 87 Interna revisorer rf 240 Skills Finland ry 1 600 Suomalaisen Työn Liitto 97 Finlands Hembygdsförbund rf 800 Nationalekonomiska Föreningen rf 38 Työelämän tutkimusyhdistys ry 40 Finansministeriet 130 Kuntatekniikan foorumi 3 074 Maarakennusalan neuvottelukunta MANK ry 1 000 Föreningen för Finlands Stadssekreterare rf 15 Finlands Kvalitetsförening rf 1 376 Finska Andelslaget för ersättning av läkemedelsskador 5 Föreningen för sjukhushygien i Finland rf 250 Samfundet Finland-Ryssland 723 Finlands Företagsmentorer rf 3 000 Finlands regionala utvecklingssammanslutning SEKES rf 6 000 28 062 Internationella organisationer European Health Property Network 5 000 Council of European Municipalities and Regions 29 156 IHF International Hospital Federation 5 915 HOPE European Hospital and Healtcare Federation 11 074 51 145 79 207 KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer Organisationer i Finland HENRY ry 1 000 Internationella organisationer CEEP European Centre of Employers and Enterprises 39 750 EFEE EuropeanFederation of Education Employers 2 200 HOSPEEM EuropeanHospital & Healtcare Employers' Association 15 000 WorldatWork Society of Certified Professionals 241 57 191 58 191

Finlands Kommunförbund Budget 2016 11 Bilaga 2 Kommunernas medlemsavgifter till Kommunförbundet och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna Medlemsavgiften enligt kalkylen: KT Kommunarbetsgivarna: Betalningsandel 5 529 898 euro, varav 80 % tas ut i förskott = 4 423 903 euro. Hälften av medlemsavgiften baserar sig på invånarantalet 1) och hälften på de beskattningsbara inkomsterna 2). Medlemsavgift för det övriga förbundet: Medlemsavgifterna uppgår till sammanlagt 17 070 971 euro, varav ¾ tas ut på basis av invånarantalet 1) och ¼ på basis av de beskattningsbara inkomsterna 2). Kommunens invånarbaserade medlemsavgift sänks dock med 15 procent för den del av invånarantalet som överstiger 20 000. Om de beskattningsbara inkomsterna per invånare överstiger genomsnittet för samtliga kommuner (17 042 /inv.), sänks kommunens inkomstbaserade andel av medlemsavgiften med 25 procent av den överstigande delen. Medlemsavgiften för de åländska kommunerna är dessutom nedsatt med 25 procent. 1) 2) 1) Antal invånare vid årsskiftet 2014/2015 (Källa: Statistikcentralen) Med beskattningsbara inkomster avses beskattningsbara inkomster från 2014 som motsvarar den debiterade kommunalskatten (Källa: Skatteförvaltningens förhandsbesked 17.9.2015) Kommun Invånar- Beskattnings- Medlemsavgifter år 2016 bara inkomster/inv. antal KT Kommun- Övriga Sammanlagt vid årsskiftet år 2014* arbets- Kommun- 2014/2015 (inv.antal givarna förbundet 31.12.2013) euro euro euro Hela landet 5 471 753 17 042 4 423 903 17 070 971 21 494 874 Akaa 17 052 14 930 13 046 55 232 68 277 Alajärvi 10 171 11 227 6 883 31 184 38 067 Alavieska 2 687 11 847 1 869 8 338 10 207 Alavus 12 103 11 558 8 303 37 329 45 632 Asikkala 8 374 14 575 6 336 26 986 33 322 Askola 5 064 15 954 3 965 16 579 20 544 Aura 3 982 15 142 3 055 12 914 15 969 Birkala 18 689 19 882 16 340 1 183 1 183 Björneborg 85 418 15 971 67 370 2 260 2 260 Borgnäs 5 148 16 545 4 130 4 646 5 682 Borgå 49 728 19 007 42 704 5 873 7 192 Brahestad 25 383 15 582 19 832 856 298 1 116 795 Brändö 474 16 832 0 40 362 50 027 Bötom 1 409 11 761 984 19 660 24 407 Eckerö 932 14 608 0 8 284 10 158 Enare 6 814 14 639 5 151 6 285 6 285

Finlands Kommunförbund Budget 2016 12 Enonkoski 1 503 11 670 1 036 56 575 69 889 Enontekis 1 890 12 167 1 319 1 385 1 385 Esbo 265 543 24 439 260 497 1 150 1 150 Etseri 6 178 13 226 4 497 23 291 28 536 Eura 12 314 15 737 9 665 22 299 27 308 Euraåminne 5 954 16 387 4 747 3 239 4 006 Evijärvi 2 651 12 385 1 874 3 793 4 643 Finström 2 535 16 502 0 69 121 85 903 Forssa 17 521 14 643 13 315 3 738 3 738 Fredrikshamn 21 061 16 196 16 781 16 335 19 958 Föglö 568 15 112 0 30 309 37 793 Geta 494 11 940 0 24 285 30 139 Grankulla 9 357 35 776 11 599 9 447 11 541 Gustavs 892 14 612 667 32 384 40 265 Haapajärvi 7 479 12 095 5 245 28 886 35 801 Haapavesi 7 175 12 072 5 009 64 233 79 527 Halsua 1 222 12 025 850 11 200 13 684 Hammarland 1 531 15 234 0 1 935 236 2 505 441 Hangö 9 021 17 503 7 484 7 207 8 820 Hankasalmi 5 307 11 336 3 623 77 636 96 727 Harjavalta 7 366 16 126 5 854 5 559 6 809 Hartola 3 071 11 405 2 094 33 290 40 967 Hattula 9 738 16 920 7 881 7 652 9 391 Hausjärvi 8 815 15 801 6 915 7 745 9 486 Heinola 19 695 15 238 15 293 146 819 186 097 Heinävesi 3 638 11 463 2 485 34 156 42 166 Helsingfors 620 715 21 674 570 206 208 349 263 640 Hirvensalmi 2 326 11 922 1 613 30 377 37 296 Hollola 23 996 16 202 19 091 70 373 87 062 Honkajoki 1 788 12 001 1 249 22 233 27 408 Huittinen 10 487 13 529 7 677 23 121 28 440 Humppila 2 440 12 664 1 738 39 018 48 115 Hyrynsalmi 2 490 11 876 1 741 17 173 21 049 Hyvinge 46 366 18 478 39 279 90 083 112 723 Högfors 8 977 15 292 6 971 21 948 27 099 Idensalmi 22 115 14 506 16 688 18 799 23 499 Ii 9 666 12 998 6 919 6 754 8 249 Iitti 6 950 14 063 5 175 15 393 18 948 Ikalis 7 298 13 458 5 319 55 695 69 166 Ilmajoki 12 181 14 312 9 096 219 835 276 082 Ilomants 5 504 12 198 3 876 17 976 22 253 Imatra 28 037 16 644 22 640 11 553 11 553 Ingå 5 560 18 325 4 700 16 515 20 346 Jakobstad 19 577 16 378 15 655 14 870 18 212 Janakkala 16 840 16 435 13 471 15 403 18 928 Jockis 5 516 15 188 4 276 15 793 19 289

Finlands Kommunförbund Budget 2016 13 Joensuu 75 041 14 441 56 247 6 476 7 975 Jomala 4 560 18 986 0 20 548 25 160 Jorois 5 178 13 830 3 831 399 969 506 013 Joutsa 4 782 12 028 3 342 6 175 7 553 Juankoski 4 882 12 889 3 525 70 861 88 012 Juuka 5 140 11 292 3 496 130 783 166 336 Juupajoki 2 033 13 791 1 499 104 819 132 552 Juva 6 616 12 015 4 612 9 795 11 939 Jyväskylä 135 780 15 775 106 044 116 307 145 562 Jämijärvi 1 997 12 005 1 378 39 763 48 838 Jämsä 21 808 15 636 17 151 97 867 122 844 Kaavi 3 214 10 737 2 145 17 675 21 639 Kajana 37 791 15 327 29 255 37 887 46 671 Kalajoki 12 632 13 020 9 076 4 498 5 484 Kangasala 30 471 17 333 24 977 17 946 22 094 Kangasniemi 5 693 11 886 3 965 4 380 5 365 Kankaanpää 11 883 13 795 8 784 29 278 36 249 Kannonkoski 1 475 10 612 986 13 269 16 234 Kannus 5 643 13 649 4 148 7 634 9 318 Karleby 47 278 15 426 36 585 4 422 5 503 Karlö 997 15 153 768 43 844 53 781 Karstula 4 286 11 767 2 965 53 532 65 838 Karvia 2 491 11 118 1 684 37 001 48 600 Kaskö 1 324 16 799 1 081 13 576 16 701 Kauhajoki 14 007 12 590 9 937 7 483 9 173 Kauhava 16 908 13 300 12 306 71 311 88 608 Kaustby 4 283 13 484 3 125 25 364 31 300 Keitele 2 398 12 307 1 690 28 163 35 016 Kemi 21 929 15 831 17 297 22 060 27 153 Kemijärvi 7 892 14 278 5 936 55 898 69 429 Keminmaa 8 469 16 634 6 853 115 077 146 007 Kempele 16 889 16 770 13 531 32 565 40 147 Kervo 35 317 19 830 30 930 6 406 7 829 Keuruu 10 177 13 962 7 582 5 355 6 519 Kihniö 2 080 11 415 1 422 126 380 161 518 Kimitoön 6 943 13 529 5 093 34 380 42 170 Kinnula 1 766 10 546 1 164 20 800 25 670 Kitee 10 986 12 403 7 790 27 023 33 041 Kittilä 6 470 14 445 4 870 3 760 4 575 Kiuruvesi 8 752 11 597 6 019 24 639 30 374 Kivijärvi 1 244 10 244 814 143 564 180 149 Kolari 3 840 13 311 2 799 12 166 14 964 Konnevesi 2 831 11 857 1 959 8 764 10 722 Kontiolahti 14 681 15 060 11 167 47 424 58 591 Korsholm 19 287 17 167 15 711 6 873 8 409 Korsnäs 2 219 11 958 1 537 7 616 9 338

Finlands Kommunförbund Budget 2016 14 Koski Åbo l. 2 438 12 603 1 722 167 690 211 566 Kotka 54 518 16 562 43 876 260 193 329 123 Kouvola 86 453 16 238 68 931 21 880 26 968 Kristinestad 6 845 13 758 5 088 21 175 26 066 Kronoby 6 662 13 647 4 891 28 082 34 466 Kuhmo 8 950 12 601 6 384 7 370 9 023 Kuhmoinen 2 374 11 934 1 653 807 807 Kumlinge 328 15 771 0 331 049 418 911 Kumo 7 702 14 004 5 735 11 668 14 314 Kuopio 111 289 16 171 87 862 68 754 84 644 Kuortane 3 727 12 364 2 645 2 858 3 525 Kurikka 22 073 12 954 15 890 50 033 61 516 Kuusamo 15 823 13 229 11 483 4 339 5 311 Kyrkslätt 38 220 21 606 35 139 14 932 18 427 Kyyjärvi 1 399 11 779 972 8 191 9 977 Kärkölä 4 647 14 104 3 494 620 620 Kärsämäki 2 696 10 595 1 786 352 236 445 808 Kökar 254 15 466 0 26 425 32 747 Lahtis 118 644 16 006 93 572 27 305 33 655 Laihela 8 068 15 873 6 322 8 847 10 894 Laitila 8 542 14 165 6 350 31 607 38 775 Lapinlahti 10 093 12 584 7 168 10 146 12 430 Lappajärvi 3 259 12 081 2 284 220 146 278 114 Lappo 14 733 14 010 10 916 47 024 57 940 Lappträsk 2 779 13 594 2 047 60 124 74 195 Larsmo 5 107 13 237 3 681 9 947 12 256 Laukaa 18 709 14 532 14 071 4 910 4 910 Lemi 3 116 13 919 2 309 73 312 91 474 Lemland 1 943 18 213 0 32 139 39 648 Lempäälä 22 233 17 461 18 162 2 501 3 053 Leppävirta 10 015 14 122 7 509 38 236 46 989 Lestijärvi 817 11 184 551 64 428 80 324 Lieksa 12 117 12 999 8 754 30 885 37 998 Limingo 9 740 13 757 7 113 39 231 48 299 Liperi 12 335 13 663 9 068 148 867 187 999 Loimaa 16 607 13 668 12 214 52 829 65 043 Lojo 47 624 17 315 39 131 26 608 32 825 Loppi 8 291 14 259 6 217 50 838 63 037 Lovisa 15 480 15 928 12 200 2 365 2 896 Luhanka 761 12 135 531 6 409 7 839 Lumijoki 2 074 11 751 1 429 1 041 1 041 Lumparland 418 16 920 0 16 098 19 779 Lundo 19 209 17 663 15 896 15 799 19 467 Luumäki 4 949 13 863 3 668 10 942 13 561 Luvia 3 340 15 702 2 619 17 862 22 029 Malax 5 573 14 237 4 167 29 623 29 623

Finlands Kommunförbund Budget 2016 15 Mariehamn 11 479 20 226 0 6 544 8 045 Marttila 2 070 13 413 1 502 32 729 40 790 Masku 9 767 17 567 8 061 3 460 4 204 Merijärvi 1 150 10 038 744 10 163 12 467 Miehikkälä 2 123 11 202 1 438 6 512 7 950 Muhos 8 986 13 133 6 481 164 746 207 058 Multia 1 763 10 602 1 168 28 336 34 817 Muonio 2 375 13 762 1 750 5 356 6 523 Muurame 9 700 17 412 7 933 7 562 9 313 Mynämäki 7 917 14 520 5 981 64 313 80 023 Mäntsälä 20 621 16 398 16 443 32 378 40 311 Mänttä-Vilppula 10 723 15 482 8 398 25 495 31 477 Mäntyharju 6 266 13 015 4 506 6 235 7 654 Mörskom 1 985 12 874 1 419 67 860 84 302 Nakkila 5 651 14 526 4 281 35 111 43 509 Nivala 10 945 11 888 7 563 19 732 24 237 Nokia 32 847 17 163 26 783 64 263 80 530 Nousis 4 844 15 553 3 783 18 221 22 502 Nurmes 8 082 12 510 5 738 33 864 41 426 Nurmijärvi 41 577 19 947 36 564 104 692 131 474 Nykarleby 7 533 13 973 5 579 15 841 19 623 Nyslott 35 944 14 383 27 094 25 306 31 044 Nystad 15 567 16 313 12 366 134 363 170 926 Nådendal 18 871 19 041 16 267 29 712 36 539 Närpes 9 389 13 469 6 826 52 094 64 217 Orimattila 16 288 14 060 12 123 4 430 5 433 Oripää 1 417 12 526 1 003 30 441 37 471 Orivesi 9 579 13 604 7 030 24 363 29 936 Oulainen 7 725 13 080 5 574 582 162 739 213 Outokumpu 7 172 12 633 5 111 22 495 27 606 Padasjoki 3 197 12 229 2 259 9 990 12 249 Paltamo 3 564 11 719 2 464 35 343 43 943 Pargas 15 494 17 259 12 705 11 030 13 494 Parikkala 5 373 12 628 3 849 51 812 64 517 Parkano 6 808 13 022 4 898 16 892 20 741 Pedersöre 11 060 13 531 8 049 21 444 26 342 Pelkosenniemi 947 13 386 694 35 016 43 065 Pello 3 676 13 103 2 667 3 009 3 703 Pemar 10 628 16 884 8 600 11 622 14 289 Perho 2 893 10 336 1 899 8 755 10 655 Pertunmaa 1 832 10 801 1 221 5 580 6 801 Petäjävesi 4 081 12 651 2 908 12 799 15 707 Pieksämäki 19 051 14 276 14 335 61 237 75 572 Pielavesi 4 787 10 947 3 210 14 619 17 829 Pihtipudas 4 261 11 093 2 888 64 736 80 391 Polvijärvi 4 609 10 964 3 097 13 074 15 962

Finlands Kommunförbund Budget 2016 16 Posio 3 633 11 210 2 455 63 918 80 258 Pudasjärvi 8 399 10 792 5 619 14 089 17 187 Pukkila 2 013 14 432 1 522 7 101 8 704 Punkalaidun 3 117 11 743 2 159 255 730 323 100 Puolanka 2 824 11 493 1 940 17 050 21 180 Puumala 2 306 12 674 1 641 157 738 200 441 Pyhäjoki 3 290 13 459 2 419 11 133 13 588 Pyhäjärvi 5 562 12 881 4 028 25 626 31 245 Pyhäntä 1 562 12 414 1 094 6 484 8 006 Pyhäranta 2 136 15 936 1 699 9 654 11 813 Pyttis 5 354 16 374 4 287 8 715 10 654 Påmark 2 275 12 118 1 603 7 228 8 869 Pälkäne 6 722 13 482 4 925 17 715 22 001 Pöytyä 8 619 13 159 6 209 10 463 12 882 Rantasalmi 3 815 11 738 2 639 17 571 21 599 Ranua 4 093 10 764 2 734 4 862 5 956 Raseborg 28 674 15 834 22 532 7 045 8 744 Raumo 39 970 17 880 33 359 21 347 26 272 Rautalampi 3 374 11 903 2 348 27 164 33 373 Rautavaara 1 768 10 503 1 167 80 975 100 807 Rautjärvi 3 626 14 496 2 752 90 739 113 271 Reisjärvi 2 901 11 866 2 010 80 281 100 546 Reso 24 371 17 616 20 265 11 809 14 447 Riihimäki 29 350 17 491 24 206 12 479 15 213 Ristijärvi 1 416 12 308 996 126 912 160 271 Rovaniemi 61 551 15 797 48 168 10 471 12 818 Ruokolahti 5 404 15 659 4 261 5 364 6 531 Ruovesi 4 689 13 116 3 404 11 701 14 452 Rusko 6 045 16 997 4 897 8 986 10 996 Rääkkylä 2 435 10 146 1 589 94 781 118 987 S:t Karins 32 148 19 266 27 733 4 415 5 411 S:t Michel 54 605 15 381 42 312 185 662 233 829 Saarijärvi 10 084 12 202 7 068 17 751 22 012 Sagu 2 999 14 541 2 274 14 829 18 232 Salla 3 781 12 192 2 672 20 112 25 008 Salo 54 238 14 972 41 572 7 351 8 940 Saltvik 1 825 16 167 0 31 396 38 464 Sastamala 25 372 13 698 18 678 11 815 14 487 Sastmola 3 246 12 753 2 304 162 799 204 372 Savitaipale 3 667 13 023 2 653 4 503 4 503 Savukoski 1 103 12 139 776 78 702 97 380 Seinäjoki 60 880 16 181 48 124 9 675 11 949 Sibbo 19 034 20 674 17 098 11 579 14 232 Sievi 5 154 11 215 3 490 109 562 136 656 Siikainen 1 593 10 246 1 048 3 439 4 214 Siikajoki 5 526 12 585 3 931 184 663 232 788

Finlands Kommunförbund Budget 2016 17 Siikalatva 5 816 11 444 3 968 15 808 19 298 Siilinjärvi 21 668 16 385 17 267 4 825 5 873 Simo 3 296 14 681 2 519 17 318 21 249 Sjundeå 6 199 19 193 5 361 17 896 21 865 Sodankylä 8 820 15 355 6 851 70 898 88 165 Soini 2 273 10 321 1 488 10 671 13 190 Somero 9 173 13 424 6 668 65 810 82 908 Sonkajärvi 4 336 11 664 3 006 21 133 26 493 Sotkamo 10 598 14 077 7 900 28 769 35 620 Sottunga 101 19 337 0 6 871 8 360 Storkyro 4 842 13 664 3 556 29 026 35 693 Storå 2 198 11 137 1 495 13 435 16 441 Sulkava 2 789 11 160 1 880 33 919 41 819 Sund 1 035 15 786 0 258 258 Suomussalmi 8 486 12 466 6 034 8 537 10 417 Suonenjoki 7 419 12 939 5 325 2 540 2 540 Sysmä 4 097 11 627 2 817 26 589 32 623 Säkylä 7 186 16 029 5 705 23 343 28 668 Taipalsaari 4 798 16 699 3 880 12 649 15 467 Taivalkoski 4 231 11 360 2 876 23 681 29 386 Tammela 6 395 14 349 4 823 15 949 19 829 Tammerfors 223 004 17 251 181 685 12 997 15 873 Tavastehus 67 976 17 041 55 291 5 289 6 528 Tavastkyro 10 610 14 595 8 010 20 578 25 401 Tervo 1 627 10 736 1 090 666 195 847 879 Tervola 3 239 13 119 2 355 4 967 6 058 Tohmajärvi 4 794 11 779 3 324 10 250 12 605 Toholampi 3 354 12 470 2 373 17 310 21 222 Toivakka 2 472 13 058 1 776 14 854 18 178 Torneå 22 322 15 470 17 358 10 485 12 857 Träskända 40 390 20 006 35 553 7 781 9 556 Tusby 38 198 20 920 34 621 71 966 89 324 Tuusniemi 2 750 11 144 1 865 545 506 692 499 Tyrnävä 6 735 12 060 4 655 8 440 10 305 Tövsala 1 645 14 286 1 239 125 630 160 251 Uleåborg 196 291 16 654 157 051 20 840 25 495 Ulvsby 13 322 16 221 10 603 43 955 54 558 Urjala 4 984 12 857 3 597 15 720 19 317 Utajärvi 2 907 11 350 1 982 8 942 10 923 Utsjoki 1 260 13 742 933 4 020 4 953 Uurainen 3 611 12 306 2 526 11 234 13 760 Vaala 3 139 12 092 2 200 24 038 29 617 Valkeakoski 21 162 16 654 17 026 51 315 63 682 Valtimo 2 362 11 302 1 604 9 773 11 973 Vanda 210 803 19 819 184 423 205 609 260 309 Varkaus 21 860 15 245 16 953 69 737 86 763

Finlands Kommunförbund Budget 2016 18 Vasa 66 965 17 309 54 700 7 252 8 856 Vehmaa 2 339 13 242 1 689 648 718 833 141 Vesanto 2 244 10 709 1 499 70 545 87 499 Vesilahti 4 492 14 933 3 425 7 380 9 069 Vetil 3 342 12 933 2 390 6 841 8 340 Vichtis 28 995 18 499 24 597 14 527 17 951 Vieremä 3 816 12 094 2 673 10 498 12 888 Viitasaari 6 780 12 120 4 756 11 877 14 549 Villmanstrand 72 794 16 316 57 968 94 724 119 321 Vimpeli 3 106 13 258 2 269 21 117 25 873 Virdois 7 157 12 278 5 049 9 850 12 119 Virolahti 3 399 12 832 2 437 10 689 13 126 Vårdö 439 13 898 0 22 346 27 395 Vörå 6 705 13 981 4 965 1 047 1 047 Ylivieska 14 976 14 184 11 095 21 395 26 359 Ylöjärvi 32 260 16 320 25 514 13 634 16 731 Ypäjä 2 468 13 078 1 780 47 798 58 893 Åbo 183 824 16 581 146 992 101 456 126 971 Äänekoski 19 909 14 413 15 019 7 783 9 564 Östermark 5 543 12 251 3 912 19 560 24 057 Övertorneå 4 348 12 393 3 097 64 070 79 090

Finlands Kommunförbund Budget 2016 19 Bilaga 3 Grunderna för fakturering av avgiftsbelagd service vid Finlands Kommunförbund 2016 1 Avgifter för Kommunförbundets tjänster Kommunförbundets styrelse har godkänt följande principer för förbundets tjänster och serviceavgifter: 1.1 Tjänster som ingår i medlemsavgiften Intressebevakning för kommunerna och samkommunerna gemensamt utvecklingsarbete och forskning sakkunnigservice per telefon och e-post (den första timmen) information (bl.a. cirkulär, informationsblad, tillämpningsanvisningar, allmän statistik, webbtjänster). 1.2 Avgiftsbelagda tjänster Skriftliga utlåtanden, även arbetsdryga svar på e-postfrågor. Frågeställaren måste först underrättas om faktureringen mer krävande juridisk rådgivning och uppdrag förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga utbildning publikationer extra exemplar av informationsbladen. 2 Grunder för fakturering av avgiftsbelagda tjänster 2.1 Sakkunnigtjänster För skriftliga utlåtanden per post eller e-post inom normal tidsram till en kommun eller dess representant eller till Kommunförbundets samarbetspartner som har serviceavtal, faktureras varje påbörjad arbetstimme som överstiger den första timmen. Riktpriset är 150 euro/timme + moms. I Kommunförbundets medlemsavgift och i serviceavtalen ingår den första timmen av sakkunnigservice. För varje följande påbörjade timme debiteras riktpriset per timme. För övriga aktörer med kommunal bakgrund debiteras dubbelt pris och för andra organisationer minst ett dubbelt pris. För brådskande utlåtanden (svar önskas inom 1 3 dagar) faktureras dubbelt pris. Om utlåtandet kräver mycket omfattande utredningar, bestäms priset enligt särskild överenskommelse. Förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga faktureras enligt överenskommelse. Faktureringen baserar sig på använd arbetstid samt rese- o.d. omkostnader. Samma grunder tillämpas också på videoförhandlingar. Det riktgivande sakkunnigarvodet för föreläsningar, förhandlingar och hörande är 150 euro per timme + moms. Faktureringen baserar sig på tid som använts för förberedelser och genomförande samt resekostnader. Eventuella räkningar från resebyråer m.m. vilka föranleds av uppdraget skickas direkt till uppdragsgivaren

Finlands Kommunförbund Budget 2016 20 för att onödig kedjefakturering ska kunna undvikas. Om tillställningen kräver flera föreläsare avtalas priset separat. 2.2 Publikationer Det pris som fastställs för respektive publikation (genomsnittligt pris ca 20 euro + leveranskostnader). 2.3 Heders- och förtjänsttecken Priserna på heders- och förtjänsttecken år 2016 är följande: Hederstecken i guld Hederstecken i silver Förtjänsttecken i guld (40 år) Förtjänsttecken i guld (30 år) Förtjänsttecken i silver (20 år) Förtjänsttecken i brons (10 år) Specialförtjänsttecken 817 euro 210 euro 159 euro 141 euro 120 euro 93 euro 116 euro

Finlands Kommunförbund Budget 2016 21 Bilaga 4 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF PLACERINGSPOLICY FASTSTÄLLD AV FINLANDS KOMMUNFÖRBUNDS STYRELSE 8.11.2012 ALLMÄNT Finlands Kommunförbund rf är en tvåspråkig intresse-, service- och utvecklingsorganisation för kommunerna och hela kommunsektorn. Också bland annat sjukvårdsdistrikten, de övriga samkommunerna och landskapsförbunden är med i verksamheten. Kommunförbundets och dess bolags tjänster täcker alla delområden inom den kommunala verksamheten: social- och hälsovård, undervisning och kultur, samhälle, teknik och miljö, region- och näringsutveckling, kommunal ekonomi, juridik, kommunutveckling och forskning, information och internationella ärenden. Kommunala arbetsmarknadsverket utgör en del av Kommunförbundet. Till förbundskoncernens bolag hör revisions- och konsultkoncernen Audiator, kongresshotellet Gustavelund, KL-kustannus och FCG Finnish Consulting Group, vars verksamhet är indelad i tre affärsverksamhetsgrupper: FCG Infra och miljö, FCG Utbildning och konsultering och FCG Internationell konsultering. Kommunrekry (KL-Kuntarekry) är ett nationellt rekryteringssystem för kommunsektorn och KL-Kuntahankinnat sköter gemensam upphandling för kommunerna. Kommunförbundet bildades år 1993 då Finlands Stadsförbund, Suomen Kunnallisliitto, Finlands svenska kommunförbund, Sjukhusförbundet, Förbundet för Finlands yrkesläroanstalter, Landskapens förbund i Finland och Kommunala arbetsmarknadsverket slogs ihop till en allmännyttig förening. Grunden till Kommunförbundets placeringstillgångar lades till stor del år 1998 när Kommunförbundet sålde en betydande del av sin ägarandel i IT-bolaget Novo Group. Kommunförbundets styrelse har vid sitt sammanträde 8.11.2012 fastställt dessa placeringsanvisningar, som syftar till att dokumentera och fastställa principerna för den placeringsverksamhet som förbundet idkar för egen räkning.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 22 TILLGÅNGARNAS ROLL I KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDETS ÄGARINTRESSEN Kommunförbundet är en icke-vinstdrivande allmännyttig förening. Förbundets verksamhet leds av fullmäktige med 101 ledamöter och styrelsen med 15 ledamöter. Fullmäktige och styrelsen väljs vart fjärde år vid förbundskongressen, som sammanträder året efter kommunalvalet. En del av Kommunförbundets uppgifter sköts via enheter i bolagsform. Som ägare har Kommunförbundet strategiska och samhälleliga intressen samt placerarintressen. De strategiska bolagsinnehaven är en del av den service och utvecklingsverksamhet som Kommunförbundet tillhandahåller kommunerna och samkommunerna. Bolag som ägs på samhälleliga grunder utför något viktigt samhällsuppdrag, för vilket det saknas en fungerande marknad eller som har en tydlig samhällelig dimension. De bolagsinnehav som grundar sig på placerarintressen ingår i Kommunförbundets placeringsportfölj som förvaltas i enlighet med fastställda avkastningsmål och riskgränser. En stor del av förbundets tillgångar är likvida, dvs. kan lätt omvandlas till pengar (bland annat en likvid placeringsportfölj). Tack vare sin goda kreditvärdighet har Kommunförbundet, om förbundet så önskar, goda möjligheter att lätt få finansiering till förmånliga villkor exempelvis från banker. De allra förmånligaste banklånen beviljas vanligen mot säkerheter. Användning av förmånliga krediter som finansieringsalternativ kan bli aktuellt till exempel om det finns ett behov av att öka/finansiera strategiska placeringar vid en tidpunkt då det skulle vara ofördelaktigt att lösgöra medel från den likvida placeringsportföljen. DE LIKVIDA PLACERINGSTILLGÅNGARNAS ROLL Den likvida planeringsportföljen uppgår till cirka 67 miljoner euro (hösten 2012). Till Kommunförbundets största innehav hör Kommunernas hus och aktieinnehav i FCG Finnish Consulting Group Ab och Ekokem Oy. År 2012 var Kommunförbundets verksamhetskostnader omkring 32 miljoner euro, varav 19 miljoner euro täcks med inkomster från medlemsavgifter, serviceavgifter och hyresinkomster. Cirka 7 miljoner euro täcks genom projektfinansiering och annan service- och produktförsäljning. Det operativa underskottet är sålunda 6 miljoner euro. Underskottet har täckts med utdelning från bolagsinnehaven och avkastning från den likvida placeringsportföljen. Intäkter på 4 miljoner euro har budgeterats för att täcka kostnaderna i anknytning till placerings- och finansieringsverksamheten. Efter dessa intäkter är underskottet då cirka 2 miljoner euro. Förutom för finansiering av verksamheten kan kapitalet och avkastningen från Kommunförbundets likvida placeringsportfölj användas enligt behov för att öka/finansiera strategiska placeringar och i annan företagsverksamhet som är viktig med tanke på den kommunala sektorn.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 23 AVKASTNINGSMÅL OCH PLACERINGSHORISONT FÖR DEN LIKVIDA PLACERINGSPORTFÖLJEN I fråga om avkastningsmålet för placeringsportföljen bör man ta ställning både till storleken på det kassaflöde som behövs från portföljen årligen och behovet att bibehålla portföljens realvärde. Ett kontinuerligt kassaflöde från Kommunförbundets likvida portfölj behövs för finansieringen av verksamheten. Å andra sidan är det viktigt att kapitalet i portföljen bibehålls med tanke på finansieringen av framtida strategiska placeringar. Avkastningsmålet för portföljen utgår från dessa behov. Den likvida placeringsportföljens andel av verksamhetsfinansieringen har uppskattats vara i genomsnitt 2 miljoner euro per år över tid. Detta motsvarar en årlig avkastning/ett årligt kassaflöde på cirka 3 % av placeringsportföljen på cirka 65 miljoner euro. Det är naturligt att förbereda sig på att det uppskattade finansieringsbehovet på cirka 2 miljoner euro ökar i takt med inflationen. Den likvida placeringsportföljen bör då avkasta minst 3 % + inflation, för att köpkraften för kapitalet och det årliga kassaflödet på cirka 3 % ska förbli på samma nivå. Eftersom kapitalet i den likvida placeringsportföljen kommer att användas först efter flera år till exempel för att öka/finansiera de strategiska placeringarna, är det viktigt att en bibehållen köpkraft beaktas då avkastningsmålet ställs upp. Det långsiktiga avkastningsmålet (5 10 år) för Kommunförbundets likvida placeringsportfölj, är 3 % + inflation. Då i genomsnitt cirka 3 % används årligen för finansiering av Kommunförbundets verksamhet, bibehålls kapitalets realvärde, vilket möjliggör en motsvarade inflationskorrigerad finansieringsandel över tid. Om det fattas beslut om att den likvida placeringsportföljens kapital ska användas till exempel för finansiering av strategiska placeringar, görs det en ny bedömning av avkastningsmålet och/eller den finansieringsandel som årligen ska lyftas från portföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Om till exempel 20 % av kapitalet i den likvida planeringsportföljen används för att öka de strategiska placeringarna, kan man besluta att använda cirka 20 % mindre från den likvida portföljens avkastning för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet i fortsättningen. Då behöver avkastningsmålet för den likvida planeringsportföljen inte ändras, utan det minskade kapital som kvarstår ökar fortfarande i takt med inflationen (om kapitalförvaltningen lyckas uppnå avkastningsmålet 3 % + inflation). Alternativt kan man besluta att ett kassaflöde i samma storleksklass (dvs. över 3 %) också i fortsättningen ska tas från den minskade placeringsportföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Då krymper realvärdet på placeringsportföljens kapital, om man inte samtidigt beslutar höja avkastningsmålet genom en ändring av placeringsportföljens sammansättning och risknivå.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 24 RISKER Ett avkastningsmål som siktar på en avkastning högre än inflationen förutsätter att det också finns andra än helt riskfria placeringar i portföljen. Då är det inte bara sannolikt, utan ett faktum att portföljens värde också kommer att sjunka under någon tidsperiod och med viss sannolikhet. I praktiken bestäms portföljens risk (volatilitet) i hög grad av andelen aktier som ingår i portföljen, dvs. utgående från aktieviktningen. Den största risken med en likvid aktieportfölj är att avkastningsmålet för kapitalet inte uppnås på lång sikt. Detta kan äventyra den likvida placeringsportföljens roll som kapitalreserv för eventuella tilläggsplaceringar på strategiska och samhällsmässiga grunder, och portföljens roll i delfinansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Denna risk kan förverkligas snabbt (under 0 3 år) om till exempel värdet på en stor del av portföljens placeringsobjekt sjunker till följd av en utdragen recession, eller långsamt (under mer än tio år) om placeringsverksamheten inte uppnår avkastningsmålet 3 % + inflation. Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att denna risk ska realiseras på kort sikt, innebär det att placeringsportföljens risknivå måste begränsas kraftigt (till exempel genom att andelen aktier i portföljen hålls på en låg nivå). Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att risken realiseras på lång sikt bör andelen aktier vara hög som skydd mot inflation. Kommunförbundets styrelse har beslutat gå in för att minimera denna risk på lång sikt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv och i finansieringen av verksamheten talar för att man bör sträva efter inflationsskydd på lång sikt, trots att det innebär större värdefluktueringar på kort sikt. RISKER: Spridning I syfte att minska riskerna strävar man efter att sprida placeringarna effektivt i olika tillgångsslag (aktier, räntebärande instrument och övriga placeringar), såväl geografiskt som inom de olika tillgångsslagen (till exempel genom att placera i flera aktier inom flera olika sektorer). RISKER: Neutral allokering, maximi- och minimigränser Olika tillgångsslag (såsom aktier och ränteplaceringar) har olika avkastnings- och riskegenskaper. Den förväntade avkastningen på flera års sikt är bättre för en väl diversifierad aktieportfölj än för ränteplaceringar. Volatiliteten är också större för en aktieportfölj än för ränteplaceringar. Långsiktiga placerare som iakttar en måttfull placeringsstrategi har ofta både aktie- och ränteplaceringar i sin portfölj. En neutral allokering beskriver en idealisk fördelning av tillgångsslag i portföljen i ett neutralt marknadsläge (då det inte finns förväntningar på synnerligen gynnsamma eller ogynnsamma ekonomiska utsikter) med beaktande av Kommunförbundets mål och begränsning av portföljrisken. Placeringsportföljens långsiktiga avkastning utgår till största delen från denna neutrala allokering. En neutral allokering är normalt långsiktig och justeras främst då det görs grundläggande ändringar i målen eller i inställningen till risker. Den neutrala allokeringen har valts i samråd med en extern rådgivare.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 25 Följande tabell visar den neutrala allokeringen i Kommunförbundets placeringsportfölj: Neutral % Minimi % Maximi % Aktier 50 25 60 Inhemska 25 15 35 Europa 10 0 20 Övriga utv. markn. 10 0 20 EM 5 0 10 Ränteplaceringar 50 40 75 Låg risk (Staten och 30 20 55 IG) Högre risk (HY och 10 0 20 EM) Korta (under 12 mån) 10 5 40 Övriga placeringar 0 0 10 Hedge 0 0 5 Råvaror 0 0 5 I de situationer där man bedömer att avkastningsutsikterna för något visst tillgångsslag (såsom ränteplaceringar) avviker från det normala, kan man avvika från den neutrala allokeringsprincipen inom ramen för vissa minimi- och maximigränser. Om till exempel den förväntade avkastningen på räntemarknaden bedöms bli lägre än vanligt, kan man temporärt minska andelen ränteplaceringar i portföljen. Likaså, om aktiemarknaden bedöms vara exceptionellt dyr, kan aktiernas andel i portföljen minskas temporärt. Normalt fortsätter man för en tid att under- eller övervikta ett tillgångsslag i förhållande till en neutral allokering, tills marknadsläget har neutraliserats. Ett vanligt sätt att bedöma hur framgångsrik portföljförvaltningen har varit är att följa portföljens totala avkastning i förhållande till jämförelseindex för en neutral allokering. Då man dessutom följer avkastningen av olika tillgångsslag (som aktier och ränteplaceringar) i förhållande till lämpliga index och referensgrupper, kan man analysera hur allokeringsbesluten (mer aktier eller mer ränteplaceringar) och placeringsbeslut inom tillgångsslagen (till exempel vilken sektor eller vilket lands aktier) har inverkat på portföljens totala avkastning under olika tidsperioder. Motsvarande analyser kan också göras per kapitalförvaltare (vilket är en del av kvalitetskontrollen inom portföljförvaltningen).

Finlands Kommunförbund Budget 2016 26 Minimi- och maximigränserna finns också till för att man inte kontinuerligt ska behöva göra balanserande köp då viktningarna av de olika tillgångsslagen avviker från den neutrala allokeringen på grund av olika värdeutveckling. Minimi- och maximigränserna har fastställts efter omsorgsfullt övervägande och avsikten är att varken överskrida eller underskrida gränserna. Då är det helt naturligt att man tidvis "är tvungen" att sälja till exempel aktier vid plötsliga stora värdefluktuationer på marknaden, trots att det alltid finns de portföljförvaltare som anser att det går att få ännu större intäkter genom att tänja på gränserna under en gynnsam utveckling på marknaden. På motsvarande sätt kan portföljförvaltaren ibland vara tvungen att köpa ett visst tillgångsslag då marknaden i fråga sjunker, trots att portföljförvaltaren, utgående från de dystra utsikterna, då kan vara av den åsikten att det snart är möjligt att köpa till ännu förmånligare priser. En sådan inverkan av minimi- och maximigränserna - att tidvis vara "tvungen" att köpa billigt eller sälja dyrt - är en del av den inbyggda planmässiga mekanismen för spridning av riskerna över tid. RISKER: Gränser som gäller enskilda emittenter En tillräcklig riskspridning också inom de olika tillgångsslagen (till exempel flera aktier från flera olika sektorer) är en viktig del av en effektiv portföljförvaltning. Högst 10 % av kapitalet kan placeras i enskilda emittenters värdepapper. Placeringar med en viktning på över 5 % kan utgöra högst 40 % av kapitalet. Fondplaceringar är i sig alltid diversifierade placeringsobjekt, så de omfattas inte av gränserna 10 % och 5 %. RISKER: Likviditet Placeringar görs enbart i likvida placeringsobjekt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv förutsätter att man vid valet av placeringar fäster särskild vikt vid placeringens eftermarknad (placeringsobjektet ska gå lätt att sälja och köpa på reglerade marknadsplatser såsom börsen, där prisbildningen är offentlig och genomskinlig) och likviditet. I enlighet med minimigränsen för ränteplaceringar ska minst 5 % av portföljen alltid vara i placeringar på penningmarknaden (eller i motsvarande fonder) för att det årliga kassaflöde som behövs för finansiering av Kommunförbundets verksamhet smidigt ska kunna lösgöras från portföljen, oberoende av marknadsläget. RISKER: Placeringsobjekt i utländsk valuta För aktieplaceringarnas del (både direkt i aktier och i fonder) är noteringsvalutan för ett placeringsobjekt en sekundär faktor då placeringsbeslut fattas. Exempelvis ett finländskt bolag noterat i euro som säljer 90 % av sin produktion till USA är normalt känsligare för dollarns värdeförändringar än ett bolag som är noterat i svenska kronor på Stockholmsbörsen och som i huvudsak har sin affärsverksamhet i Sverige och Finland. I fråga om ränteplaceringar har valutan däremot en stor inverkan på placeringens totala avkastning i euro. Valutamarknadens utveckling är normalt ännu svårare att förutse än ränte- och aktiemarknadens trender och riktning. Kommunförbundets medel placeras i regel inte i ränteinstrument ellerpå konton i utländsk valuta.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 27 RISKER: Mål och gränser som gäller samarbetspartner Kommunförbundets placeringar görs enbart via eller genom förmedling av etablerade och välrenommerade banker, kapitalförvaltningsbolag och fondbolag som omfattas av myndighetstillsyn. Kommunförbundet är en ansvarsfull placerare och förutsätter att dess samarbetspartner ska ha undertecknat FN:s principer om ansvarsfulla investeringar. Kommunförbundets mål är likväl att få en så bra avkastning på sin portfölj som möjligt med den risknivå man valt. Frågan är med vilka metoder denna avkastning ska åstadkommas. Ansvarsfull placering betyder inte automatiskt en högre eller lägre avkastning. Det är närmast fråga om verksamhetssättet, eftersom de företag som iakttar principerna för hållbar utveckling också verkar sköta sina ekonomiska åtaganden, vilket innebär mindre risker. Ansvarsfullhet kan inte betraktas som ett hinder för att nå avkastningsmålen. RISKER: Fondtyper och placeringsobjektens kostnadsstruktur För att undvika att placeringarna hamnar i skatteparadis, kan Kommunförbundets medel i fråga om fondplaceringar endast placeras i reglerade europeiska fonder (i enlighet med UCITSdirektivet). Kommunförbundets medel kan endast placeras i sådana placeringsobjekt som har en klar och genomskinlig kostnadsstruktur. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING Kommunförbundets styrelse följer regelbundet upp placeringsportföljens utveckling som en del av ägarpolitiken och Kommunförbundets övriga ekonomiska rapportering. Placerings- och finansieringsverksamhetens viktigaste resultat rapporteras regelbundet till styrelsen. Kapitalförvaltaren eller någon motsvarande aktör som man särskilt kommit överens om, lämnar sin översikt om placeringstillgångarnas och marknadens läge regelbundet, dock minst två gånger per år. Vid Kommunförbundets styrelsesammanträde (det så kallade budgetsammanträdet) fastställer styrelsen följande års placeringsplan och överlämnar den till fullmäktige för godkännande. Planen kan innehålla till exempel ställningstaganden om riktlinjer och beslut inom riskgränserna i denna placeringsanvisning. Exempelvis då utsikterna är sämre än normalt kan man besluta att den maximala viktningen av aktier i portföljen ska begränsas till en nivå som är lägre än den maximigräns som anges i placeringsanvisningen, eller besluta att man vill undvika en viss typ av emittenter i fråga om ränteinstrument. Följande års placeringsplan bereds i samråd med till exempel ekonomiska experter, marknadsanalytiker och/eller övriga sakkunniga. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING: Placeringsbeslut, kapitalförvaltare/fonder Med beaktande av Kommunförbundets egna resurser är linjen att de placeringsbeslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak ska verkställas via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning.

Finlands Kommunförbund Budget 2016 28 Eventuella beslut om egna placeringar (delar av portföljen som står utanför kapitalförvaltningen) fattas av ekonomi- och förvaltningsdirektören inom ramen för denna placeringsanvisning och den årliga placeringsplanen. För att motparts- och förvaltarrisken ska spridas används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. I syfte att göra placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimiera det administrativa arbetet och fortlöpande trygga en effektiv riskspridning görs placeringar i regel via fonder. Avtalen med kapitalförvaltarna undertecknas av Kommunförbundets verkställande direktör och ekonomi- och förvaltningsdirektör. Ekonomi- och förvaltningsdirektören ger kapitalförvaltarna anvisningar inom ramen för denna placeringsanvisning. Oberoende av de åtgärder som eventuellt föranleds av den kontinuerliga kvalitetskontrollen av kapitalförvaltarna konkurrensutsätts kapitalförvaltningen med minst 5 års mellanrum i syfte att trygga ett kostnadseffektivt pris. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING: Rapportering Kommunförbundets styrelse och ledning ges regelbundet en rapport med åtminstone följande uppgifter om den likvida placeringsportföljens placeringar och utveckling: a. kapitalets utveckling b. avkastningens utveckling under olika tidsperioder c. avkastningen i förhållande till jämförelseindex för neutral allokering d. riskutvecklingen e. de viktigaste portföljdelarnas avkastning och risker (per tillgångsslag) f. den rådande allokeringen i förhållande till en neutral allokering och riskgränser g. geografisk fördelning h. de största enskilda placeringarna och deras procentuella andel av portföljen i. de viktigaste risk- och effektivitetsmåtten j. VaR-analys för bedömning av hur omfattande negativa marknadsförändringar påverkar portföljvärdet k. jämförelse av kapitalförvaltare och kvalitetskontroll Rapporten sammanställs av en aktör som är oberoende av kapitalförvaltarna. Aktören deltar minst två gånger per år i Kommunförbundets styrelsesammanträden. Ledningsgruppen ska regelbundet ges rapporter minst två gånger per år. Ekonomi- och förvaltningsdirektören ska ges rapporter minst fyra gånger per år.