Konkurrensutsätter kommunerna sin tjänsteproduktion? Rapport från Företagarna december 2010

Konkurrensutsätter kommunerna sin tjänsteproduktion? Rapport från Företagarna december 2010

Om Företagarna Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och representerar 70 000 företagare, varav ca 55 000 direktanslutna medlemmar och ca 15 000 medlemmar via anslutna branschförbund. Företagarna gör det enklare, roligare och mera lönsamt att driva företag. Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författarna Företagarnas avsnitt har författats av Lars Holm, jur. kand, regionchef vid Företagarna Östergötland och nationell projektledare för Företagarnas kommungranskningar. Skills avsnitt har författats av Alexandra Schröder som har en magisterexamen i Human Resources Management & Development vid Linköpings universitet Projektledare: Björn Mattiasson & Robert Wenemark 13 december 2010 2010 Skill december 2010 2

Förord En kommuns verksamhet kan delas in i två delar, myndighetsutövning och tjänsteproduktion. Myndighetsutövning kan endast kommunen själv utföra, medan tjänsteproduktion kan utföras även av privata entreprenörer. Företagarna anser att staten, landsting och kommuner, för att få ut mer effekt och kvalitet av varje skattekrona, bör konkurrensutsätta sin tjänsteproduktion och utnyttja de konkurrensdrivna småföretagen som entreprenörer. Konkurrensverket har pekat på att bättre upphandling och konkurrensutsättning kan reducera kostnaderna med 10-20 procent. 1 Inom tjänster såsom vård, skola och omsorg kan dessutom flera utförare ofta vara en viktig garanti för valfrihet och kvalitet. Ur Företagarna Östergötlands medlemsblad december 2009: Görbra i Motala I februari kritiserade Företagarna Motala kommun för att man lade ut väldigt lite på de privata företagen. Under våren beslutade den politiska majoriteten att låta ett privat vårdföretag ta över två av kommunens äldreboende. Med ett delvis nytt sätt att arbeta, med de äldres behov i fokus och det lilla extra som skapar guldkant på tillvaron, har det blivit "görbra" tycker både boende och anställda. Allt enligt Motala & Vadstena Tidning, som också uppger att medarbetarna upplever att arbetet blivit mer strukturerat med en ny arbetsgivare. Bäst och billigast, skall göra jobbet, anser vi. Oftast är det ett småföretag! Sveriges kommuner har också under en 10-årsperiod näst intill fördubblat den andel av den kommunala verksamheten som utförs av privata aktörer. De största ökningarna har skett inom utbildning och barnomsorg. Denna utveckling bör rimligen fortsätta inom alla områden. Tron på marknadsekonomin med en fri och sund konkurrens som välståndsskapande system är väl förankrad och utbredd i samhället, men för offentligt producerade tjänster ifrågasätts den av ett inte ringa antal kommunala beslutsfattare. På annat sätt kan man inte tolka den stora spridning mellan kommunerna som denna rapport visar på. Vissa kommuner följer inte alls med i 1 Åtgärder för bättre konkurrens, förslag - Konkurrensverkets rapportserie 2009:4, sid 264 december 2010 3

utvecklingen mot att se möjligheterna med konkurrensutsättning och det mervärde som privata företag kan skapa. Medan privata företag utför 15,9 procent av tjänsteproduktionen i Uppsala är andelen i Skara och Ludvika alltjämt under 1 procent. Medan i Karlstad och Uppsala 17 procent av de förvärvsarbetande är anställda av kommunen, är andelen i Filipstad hela 33 procent. Var tredje är kommunanställd! Skara kommun äger endast 4 procent av bostäderna i kommunen, medan motsvarande andel för Motala är 27procent. Inom alla eller inom fem av sex separata verksamhetsområden, har majoriteten av de granskade kommunerna en lägre andel av den kommunala verksamheten på entreprenad än riksgenomsnittet för år 2008. Två av kommunerna placerar sig mycket lågt år 2008 de ligger t.o.m. fortfarande under riksgenomsnittet för 1998: Ludvika (i samtliga sex verksamhetsområden) samt Skara (i fem av sex verksamhetsområden). En sammanfattande slutsats är att ett stort antal kommuner torde ha goda skäl att börja diskutera följande frågor: Vilka mekanismer är det som hindrar utvecklingen? Finns det på olika håll i landets kommuner en misstro mot privata företags kapacitet att tillföra nytänkande och effektiva lösningar i fråga om kommunala tjänsteverksamheter? Finns det inom kommunerna en missriktad lojalitet mot den egna personalen, trots att studier visar att konkurrensutsättning leder till fler möjliga arbetsgivare och bättre löneutveckling för personalen? Är kommunernas lojalitet gentemot och facket större än lojaliteten med medborgarna? Vilka konsekvenser får detta för kommunens ekonomi och för tjänsternas kvalitet och tillgänglighet för medborgarna? Om rapporten Företagarna bevakar konkurrensrelaterade frågor av många olika slag, såsom offentlig säljverksamhet, offentlig upphandling, valfrihetssystem och konkurrensutsättning. Denna rapport fokuserar specifikt på frågan om konkurrensutsättning. Skill har på Företagarnas uppdrag utfört granskningar av 15 kommuner, som visar i vilken utsträckning dessa efter konkurrensutsättning har lagt ut sin tjänsteproduktion på entreprenad. Urvalet av kommuner har gjorts av respektive regionchef hos Företagarna. Granskningarna bygger på befintlig statistik och har december 2010 4

genomförts under perioden maj 2008 till september 2010. Respektive kommunrapport används som underlag för diskussion mellan Företagarna och respektive kommun. Denna sammanfattande rapport är en sammanställning av de 15 kommungranskningarna. december 2010 5

Innehåll Om rapporten... 4 1. INLEDNING... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Undersökningens genomförande... 7 2. RESULTAT...8 2.1 Andel anställda i kommunal sektor...8 2.2 Andel kommunalägda bostäder... 9 2.3 Privat regi i sex separata verksamheter... 10 2.3.1 Utvecklingen i Sverige under 10 år... 11 2.3.2 Kommunala skillnader... 11 2.3.3 Utbildning... 13 2.3.4 Barnomsorg... 15 2.3.5 Äldre och funktionshindrade... 16 2.3.6 Fritid och kultur... 17 2.3.7 Affärsverksamhet... 18 2.3.8 Infrastruktur och skydd... 19 3. SLUTSATSER... 21 december 2010 6

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Företagarna arbetar för enskild företagsamhet grundad på marknadsekonomi under socialt ansvar. Medlemmarna är företagare som själva äger och driver sina företag. Uppdraget från dessa är, enkelt uttryckt, att göra det enklare, roligare och mera lönsamt att driva företag. De tre viktigaste arbetsområdena är företagarpolitik, medlemsförmåner och nätverk. Med sina 55 000 direktanslutna medlemmar i 21 regioner och ytterligare 15 000 medlemmar anslutna genom ett antal branschförbund är Företagarna Sveriges största företagarorganisation. En sund marknadsekonomi med fri och sund konkurrens har historiskt visat sig vara det mest effektiva systemet för att producera resurser för den enskilda människan och för den gemensamma välfärden. Av detta skäl bör, enligt Företagarnas mening, stat, landsting och kommuner i ökad omfattning nyttja de konkurrensdrivna småföretagen för att producera gemensamt finansierade tjänster. Det skulle alla vinna på, eftersom det skulle skapa förutsättningar för billigare och effektivare tjänster för medborgarna och ett mer vitalt och växande näringsliv. Erfarenheter visar att kostnadsbesparingar på 10-20 procent är möjliga genom bättre upphandling och konkurrensutsättning 2 samt att både kvalitet och arbetsvillkor för medarbetare oftast ökar vid konkurrensutsättning. Företagarna har uppdragit åt Skill att genomföra granskningar av 15 kommuner, som visar i vilken utsträckning dessa efter konkurrensutsättning har lagt ut sin tjänsteproduktion på entreprenad. Denna rapport är en sammanställning av de resultat som framkommit vid dessa granskningar. I rapporten jämförs de olika kommunerna med fokus på hur stor andel av den kommunala verksamheten som utförs av privata företag. För mer information om respektive kommungranskning och om de ytterligare områden som ingått i dessa granskningar, hänvisas till de enskilda kommungranskningarna. Uppdraget har utförts i samarbete mellan Skill och Företagarna. Skill står huvudsakligen för framtagande och analys av den statistik som presenteras, medan Företagarna står för bakgrund och slutsatser i såväl delrapporterna som denna sammanfattande rapport. 1.2 Undersökningens genomförande Granskningar av enskilda kommuner har genomförts av Skill under perioden maj 2008 till september 2010. De 15 kommuner som ingått är: 2 Åtgärder för bättre konkurrens, förslag - Konkurrensverkets rapportserie 2009:4, sid 264 december 2010 7

Alingsås, Filipstad, Finspång, Gotland, Halmstad, Karlstad, Kristianstad, Ludvika, Malung/Sälen, Mjölby, Motala, Skara, Skellefteå, Sollefteå och Uppsala. Urvalet har gjorts av respektive regionchef hos Företagarna, i vissa fall för att man anat att graden av konkurrensutsättning är låg, i vissa fall för att se eventuella effekter av att kommunen 2006 skiftade från rött till blått styre och i andra fall för att frågan aktualiserats av andra skäl. Urvalet baseras således på en bedömning från Företagarnas sida och är inte avsett att vara ett representativt urval för Sveriges kommuner. Information och uppgifter har i första hand inhämtats från Statistiska Centralbyråns databaser och publikationer, Svenskt Näringslivs kommunfakta samt från kommunernas hemsidor och årsredovisningar. För mer information om hur resultatet tagits fram i enskilda kommungranskningar hänvisas till respektive delrapport. 2. RESULTAT 2.1 Andel anställda i kommunal sektor Diagram 1 nedan visar andelen förvärvsarbetande som är anställda av kommunen. Siffrorna avser antal anställda inom den kommunala sektorn som andel av det totala antalet förvärvsarbetande invånare 3. Siffrorna är hämtade från SCB:s Årsbok för kommuner och avser år 2008. 3 Statistiska Centralbyrån (SCB) december 2010 8

Diagram 1 Förvärvsarbetande i den kommunala sektorn Filipstad 33% Gotland Sollefteå Skellefteå, Allingsås Ludvika Malung/Sälen Skara, Mjölby, Kristianstad, Motala 30% 29% 28% 26% 25% 24% Halmstad, Finspång 21% Karlstad, Uppsala 17% I genomsnitt arbetar 20 % av Sveriges förvärvsarbetande i den kommunala sektorn. Filipstad är den kommun bland de granskade som har högst andel förvärvsarbetande i den kommunala sektorn, med 13 procentenheter fler anställda än genomsnittet för Sveriges kommuner. Karlstad och Uppsala är de enda kommunerna som placerar sig under riksgenomsnittet (3 procentenheter lägre). 2.2 Andel kommunalägda bostäder I diagram 2 nedan visas kommunalägda bostäder som andel av antalet hushåll i kommunerna. Siffrorna är hämtade från SCB:s Årsbok för kommuner och avser år 2008. december 2010 9

Diagram 2 Kommunalägda bostäder Motala 27% Kristianstad Ludvika Mjölby, Karlstad, Halmstad 21% 20% 23% Finspångs, Alingsås, MalungSälen, Gotland Skellefteå Uppsala 15% 14% 17% Filipstads Sollefteå 10% 9% Skara 4% Sveriges kommunalägda bostäder utgör i genomsnitt 17 % av det totala antalet bostäder i Sverige. Diagrammet visar att Motala är den kommun bland de granskade som har högst andel kommunala bostäder (i Motala ägda av en bostadsstiftelse), med 10 procentenheter över genomsnittet för Sveriges kommuner. Kommunerna Skellefteå, Uppsala, Filipstad, Sollefteå och Skara har alla en lägre andel kommunala bostäder än riksgenomsnittet. 2.3 Privat regi i sex separata verksamheter I de genomförda 15 kommungranskningarna har särskilt granskats vilken andel av kommunens verksamhet som utförs av privata företag inom sex områden: * Utbildning * Barnomsorg * Äldre och funktionshindrade * Fritid och kultur * Affärsverksamhet * Infrastruktur och skydd december 2010 10

Samtliga uppgifter i diagram 3-10 är inhämtade från avsnittet om entreprenader i Svenskt Näringslivs faktabas om företagsklimatet i Sverige 4. Avsnittet som behandlar entreprenader visar hur stor del av kommunens totala verksamhet som är utlagd på entreprenad i privat drift. 2.3.1 Utvecklingen i Sverige under 10 år I diagram 3 nedan presenteras hur stor del av den kommunala verksamheten som läggs ut på entreprenad för varje enskilt verksamhetsområde. Siffrorna representerar ett genomsnitt för Sveriges samtliga kommuner. Diagram 3 Kommunal verksamhet i privat regi, riksgenomsnitt 1998-2008 År 1998 År 2008 13,8 14,6 11,9 12,2 4,6 7,2 8,3 1,7 2,6 7,6 3,3 6,1 Diagrammet visar att det finns en positiv trend i Sverige att lägga ut allt mer kommunal verksamhet på entreprenad. Sveriges kommuner har under en 10- årsperiod näst intill fördubblat den andel av den kommunala verksamheten som utförs av externa aktörer. Störst ökning har skett inom området Utbildning som mellan åren 1998-2008 har stigit 9,2 procentenheter. Tätt efter, på andra plats finns området Barnomsorg som har ökat med 7,4 procentenheter. Verksamhetsområdet med lägst ökning under denna period är Fritid och kultur som stigit 0,9 procentenheter. 2.3.2 Kommunala skillnader Diagram 4 nedan visar på skillnaderna när det gäller att lägga ut tjänsteverksamheten på entreprenad. I genomsnitt lägger Sveriges kommuner ut 7,5 procent av verksamheten på entreprenad 5, dvs man konkurrensutsätter sin 4 Källa: Svenskt Näringsliv, kommunfakta 5 Motsvarande siffra år 1998 var 2 procent, vilket är en ökning med 5,5 procentenheter. december 2010 11

verksamhet genom att anlita privata företag för utförandet av olika kommunala tjänster. Endats tre av kommunerna som ingått i denna granskning placerar sig över riksgenomsnittet. De är Uppsala (8,4 procentenheter över), Gotland (3,3 procentenheter över) samt Karlstad (1,8 procentenheter över). Således placerar sig 12 av kommunerna i granskningen under det totala riksgenomsnittet för entreprenadverksamhet år 2008. Störst avvikelse från riksgenomsnittet har Ludvika som ligger 7,1 procentenheter under riksgenomsnittet. december 2010 12

Diagram 4 Entreprenader - kommunala skillnader (2008) Kommuner med en högre andel entreprenader än riksgenomsnittet Uppsala (15,9) Gotland (10,8) Karlstad (9,3) Riksgenomsnitt 7,5 Kommuner med en lägre andel entreprenader än riksgenomsnittet Mjölby (3,9) Alingsås (3,9) Motala (3,0) Kristianstad (2,4) Malung/Sälen (2,2) Finspång (2,2) Halmstad (2,1) Sollefteå (2,0) Filipstad (1,3) Skellefteå (1,0) Skara (0,7) Ludvika (0,4) 2.3.3 Utbildning Verksamhetsområdet Utbildning innefattar exempelvis grundskola, gymnasieskola, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, högskoleutbildning och svenska för invandrare. december 2010 13

14,2 14,1 13,1 11,9 Diagram 5 Utbildningsverksamhet i privat regi - 2008 11,2 10,9 10,7 10,3 10 9,8 8,6 7,2 7 3,4 Riket 2008 (13,8) ----- Riket 1998 (4,6) Två av de granskade kommunerna (Uppsala, Gotland) överstiger 2008 års riksgenomsnitt för andel privata aktörer inom utbildningsområdet. Lägst andel har Ludvika kommun med 3,4 procent. Ludvika är också den enda av femton kommuner som fortfarande placerar sig under 1998 års riksgenomsnitt. För verksamhetsområde Utbildning kan även göras en separat jämförelse över andelen elever i fristående skolor, se tabell 1 nedan. december 2010 14

Tabell 1 Friskolor Fristående grundskolor - Andel elever Fristående gymnasieskolor - Andel elever Alingsås 16,2 7,7 Filipstad 2,8 11,8 Finspång 2,1 21,4 Gotland 9,3 19,4 Halmstad 6,4 20,6 Karlstad 3,9 18,0 Kristianstad 7,4 13,7 Ludvika 0,1 9,7 Malung/Sälen 0,2 11,2 Mjölby 0,2 21,3 Motala 6,7 12,9 Skara 7,1 8,6 Skellefteå 2,6 11,3 Sollefteå 1,3 7 Uppsala 14,2 21,9 Sverige 11,1 21,7 Sett över hela landet har gymnasieskolan en nästan dubbelt så stor andel elever i fristående skolor jämfört med grundskolan, 21,7 procent mot 11,1. Skillnaderna är mycket stora mellan de femton kommunerna. Alingsås har högst andel elever i fristående grundskolor. Lägst andel elever i fristående grundskolor återfinns i Ludvika, Malung/Sälen och Mjölby. Uppsala, med Finspång tätt efter, är de kommuner som har högst andel elever i fristående gymnasieskolor. Lägst andel elever i fristående gymnasieskolor återfinns i Sollefteå kommun. 2.3.4 Barnomsorg Verksamhetsområdet Barnomsorg innefattar bland annat kommunernas förskolor. december 2010 15

12,6 11,2 10,8 9,2 9 Diagram 6 Kommunal verksamhet i privat regi (2008)- Barnomsorg 21,4 7,5 6,9 4,7 3,3 1,7 0,5 0,4 0 0 Riket 2008 (14,6) ----- Riket 1998(7,2) Högst andel verksamhet i privat regi för området Barnomsorg har Uppsala kommun. Uppsala är också den enda av de femton kommunerna som placerar sig över riksgenomsnittet för 2008 (7,6 procentenheter över). Lägst andel verksamhet i privat regi år 2008 för området Barnomsorg återfinns i Ludvika, Mjölby, Malung/Sälen och Filipstad som alla ligger under en procent. Åtta av de femton granskade kommunerna placerar sig fortfarande under 1998 års riksgenomsnitt. 2.3.5 Äldre och funktionshindrade Verksamhetsområdet Äldre och funktionshindrade inkluderar även hälso- och sjukvård. december 2010 16

Diagram 7 Kommunal verksamhet i privat regi 2008- äldre och funktionshindrade 24,4 13,1 12,6 8,8 7,5 6 5,5 5 4 3,9 3,6 3 2,2 1,9 0,7 Riket 2008 (11,9) ----- Riket 1998(8,3) Högst andel verksamhet i privat regi för området Äldre och funktionshindrade har Uppsala kommun (12,5 procentenheter högre än riksgenomsnittet 2008). Lägst andel verksamhet i privat regi för området Äldre och funktionshindrade har Skara kommun (11,2 procentenheter lägre än riksgenomsnittet 2008). Endast tre av de femton granskade kommunerna placerar sig över 2008 års riksgenomsnitt. Dessa är Uppsala, Karlstad och Gotland. Elva av de femton granskade kommunerna ligger fortfarande under 1998 års riksgenomsnitt. 2.3.6 Fritid och kultur Verksamhetsområdet Fritid och kultur innefattar exempelvis bibliotek, idrottsanläggningar och fritidsgårdar. december 2010 17

Diagram 8 Kommunal verksamhet i privat regi (2008) - Fritid och kultur 11,1 4,1 4,0 2,6 1,6 1,4 1,4 1,4 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Riket 2008 (2,6) ----- Riket 1998 (1,7) Högst andel verksamhet i privat regi för området Fritid och kultur har Finspångs kommun med 14,1 procent av verksamheten i privat regi. Därmed är Finspångs kommun är en stark utstickare för verksamhetsområdet och placerar sig hela 8,5 procentenheter högre än riksgenomsnittet år 2008. Endast tre av de femton granskade kommunerna placerar sig över 2008 års riksgenomsnitt, dessa är Finspång, Uppsala och Sollefteå. Kommunerna Skara, Skellefteå, Ludvika, Mjölby, Filipstad, Alingsås och Halmstad har år 2008 alla mindre än 1 procent av sin fritid- och kulturverksamhet i privat regi. Elva av de femton granskade kommunerna placerar sig fortfarande lägre än 1998 års riksgenomsnitt. 2.3.7 Affärsverksamhet Området Affärsverksamhet innefattar exempelvis lokaler, bostadsverksamhet, kommunikation, el, värme, vatten, avlopp och avfall. december 2010 18

Diagram 9 46,6 Kommunal verksamhet i privat regi (2008)- Affärsverksamhet 28,5 17 16,2 15 13,9 13,3 10,4 9,7 8,7 7,2 2,8 0,1 0,1 0 Riket 2008 (12,2) ----- Riket 1998(7,6) Högst andel verksamhet i privat regi för området Affärsverksamhet har Karlstad kommun med nästan hälften av den kommunala verksamheten på entreprenad. Karlstad är därmed en utstickare inom detta verksamhetsområde och placerar sig hela 34,4 procentenheter högre än riksgenomsnittet 2008. Kommunerna Skara, Kristianstad och Finspång har alla mindre än 1 procent av sin affärsverksamhet i privat regi år 2008. Fyra av de femton granskade kommunerna placerar sig fortfarande lägre än 1998 års riksgenomsnitt. 2.3.8 Infrastruktur och skydd Verksamhetsområdet Infrastruktur och skydd innefattar exempelvis gator, parkeringar, parker, miljöskydd, hälsoskydd, räddningstjänst och totalförsvar. december 2010 19

Diagram 10 7,6 6,3 Kommunal verksamhet i privat regi (2008)- infrastruktur och skydd 5,4 5,2 5,2 4,1 3 2,4 1,1 0,8 0,7 0,6 0,1 0,1 0,1 Riket 2008 (6,1) ----- Riket 1998 (3,3) Högst andel verksamhet i privat regi för området Infrastruktur och skydd har Uppsala kommun som ligger 1,5 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Uppsala är också den enda av de femton kommunerna som placerar sig över 2008 års riksgenomsnitt. Kommunerna Skara, Filipstad, Ludvika, Karlstad, Kristianstad och Finspång har alla lägre än 1 procent av sin verksamhet inom Infrastruktur och skydd i privat regi år 2008. Nio av de femton granskade kommunerna placerar sig fortfarande lägre än 1998 års riksgenomsnitt. december 2010 20

3. SLUTSATSER Tron på marknadsekonomin med en fri och sund konkurrens som välståndsskapande system är vida utbredd och väl förankrad. Men, när det kommer till offentligt producerade tjänster ifrågasätts den av ett inte ringa antal kommunala beslutsfattare. På annat sätt kan man inte tolka den stora spridning mellan kommunerna som denna rapport visar på. Konkurrensverket har pekat på att bättre upphandling och konkurrensutsättning kan reducera kostnaderna med 10-20 procent 6. Den andel av kommunernas tjänsteproduktion som utförs av privata företag har också fördubblats i Sverige under de senaste 10 åren, men vissa kommuner följer inte alls med i denna utveckling. Denna sammanfattande rapport visar bland annat: Medan i Karlstad och Uppsala 17 procent av de förvärvsarbetande är anställda av kommunen, är andelen i Filipstad hela 33 procent. Var tredje är kommunanställd! 13 av de granskade kommunerna har en högre andel förvärvsarbetande i den kommunala sektorn än genomsnittet för Sveriges kommuner. Varför väljer vissa kommuner att fortfarande i så stor omfattning bedriva sin tjänsteproduktion i egen regi? Kommunernas aktivitet i fråga om kommunalägda bostäder varierar också i mycket stor utsträckning. Att Skara kommun äger endast 4 procent av bostäderna i kommunen, medan motsvarande andel för Motala är 27procent, visar att det finns en frihet för kommunerna att själva välja omfattning. Varför väljer vissa kommuner att vara en så dominerande aktör på bostadsmarknaden? Generellt sett har trenden att lägga ut kommunal verksamhet på entreprenad varit positiv mellan åren 1998-2008. Ökningen har varit starkare inom vård, skola och omsorg medan den har varit svagare inom t ex fritid och kultur. Så mycket som 12 av kommunerna i denna granskning lägger dock ut en lägre andel av sin verksamhet på entreprenad än genomsnittet för Sveriges kommuner. 6 Åtgärder för bättre konkurrens, förslag - Konkurrensverkets rapportserie 2009:4, sid 264 december 2010 21

Inom de sex separata verksamhetsområden som granskats, har majoriteten av de granskade kommunerna en lägre andel av den kommunala verksamheten på entreprenad än riksgenomsnittet för år 2008. - Halmstad, Kristianstad, Ludvika, Skara och Skellefteå ligger under riksgenomsnittet i samtliga sex verksamhetsområden. - Finspång, Filipstad, Mjölby och Motala ligger under riksgenomsnittet i fem av sex undersökta verksamhetsområden. Två av kommunerna i sammanställningen placerar sig mycket lågt år 2008 de ligger t.o.m. fortfarande under riksgenomsnittet för 1998: Ludvika (i samtliga sex verksamhetsområden) samt Skara (i fem av sex verksamhetsområden). En sammanfattande slutsats är att ett stort antal kommuner i landet torde ha goda skäl att börja diskutera följande frågor: Vilka mekanismer är det som hindrar utvecklingen? Finns det på olika håll i landets kommuner en misstro mot privata företags kapacitet att tillföra nytänkande och effektiva lösningar i fråga om kommunala tjänsteverksamheter? Finns det inom kommunerna en missriktad lojalitet mot den egna personalen, trots att studier visar att konkurrensutsättning leder till fler möjliga arbetsgivare och bättre löneutveckling för personalen? Är kommunernas lojalitet gentemot facket större än lojaliteten med medborgarna? Vilka konsekvenser får detta för kommunens ekonomi och för tjänsternas kvalitet och tillgänglighet för medborgarna? december 2010 22

Fortsatt läsning För den som är intresserad finns mer att läsa! Nedan hittar du länkar och publikationer som innehåller mer information om kommunernas verksamhet och om företagsklimatet i Sverige Hemsidor www.foretagarna.se www.scb.se (Statistiska Centralbyrån) www.ekonomifakta.se www.svensktnaringsliv.se www.skolverket.se www.sabo.se (Sveriges Allmännyttiga Bostäders Organisation) Publikationer Myndigheter och marknader - tydligare gräns mellan offentligt och privat Konkurrensverkets rapportserie 2004:4 Åtgärder för bättre konkurrens förslag Konkurrensverkets rapportserie 2009:4 Uppföljning av vårdval i primärvården Konkurrensverkets rapportserie 2009:5 Årsbok för Sveriges kommuner 2010, Statistiska Centralbyrån Offentlig Ekonomi 2010, Statistiska Centralbyrån december 2010 23