UTSKICK Nr 7 2014-05-13

SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Utlandskonferenser 2014 Våra utlandskonferenser i höst. Vi åker till: Rhodos, 14-21 sep Rhodos byråvecka, 21-28 sep FÅTAL PL Medelhavskryssning, 4-12 okt Mauritius, 20-29 okt FULLBOKAD Hong Kong, 10-19 nov UTSKICK Nr 7 2014-05-13 Regeringen föreslår att svenska företag som säljer applikationer (appar), spel m.m. till privatpersoner i andra EU-länder, ska redovisa och betala moms i köparnas länder. Nya regler ska gälla från 1 januari 2015. Läs under Flik 7. Vid installation av t.ex. bergvärme betalas ofta ett fast pris för en totalentreprenad. Frågan som uppstått är hur stor del som utgör arbetskostnad, dvs. den del som är ROT-avdragsgrundande. Skatteverket förtydligar nu och vi redovisar detta under Flik 3. Roligt att så många har anmält sig till våra kursveckor utomlands. Passa på och anmäl dig nu och stäm av sista anmälningsdag på respektive resmål. Information och anmälan www.skattehuset.com Tel. 031-7116898 Flik 3 Flik 7 Flik 9 Flik 10 Flik 10 Nr 3 ROT-avdrag vid värmepumpsinstallation Nr 6 Nya momsregler om omsättningsland Nr 10 Vem ska bevisa vad? Nr 9 Redovisningscentraler för taxi Nr 10 Beslut om avkastningsskatt Utbytesblad Flik 11 Sid 19 Statslåneräntan 30 april 2014 Utbytesblad Flik 11 Sid 20 Valutakurser april 2014 Utbytesblad Flik 11 Sid 21-22 Moms Valutakurser, april-maj SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, 404 22 Göteborg Beställning: 031-711 68 98, Support: 031-711 40 90, Fax: 031-711 45 90 www.skattehuset.com info@skattehuset.com

SKATTEHUSET INFORMATION 3 FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 3 2014-05-13 Sid 1 (1) ROT-avdrag vid värmepumpsinstallation SAMMANFATTNING Vid installation av t.ex. bergvärme betalas ofta ett fast pris för en totalentreprenad. Frågan som uppstått är hur stor del som utgör arbetskostnad, dvs. den del som är ROT-avdragsgrundande. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande 2014-04-03, dnr 131 183266-14/111 Bakgrund Den som har utgifter för reparationer, underhåll och om- och tillbyggnader av ett småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt har möjlighet att få skattereduktion (ROT-avdrag). Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden. Maximal skattereduktion per år är 50 000 kr per person. Aktuell frågeställning Vid totalentreprenader till fast pris har det varit svårt att avgöra hur mycket av kostnaden som avser just arbetskostnad. (Utgifter för material, utrustning och maskinkostnader får inte räknas vid beräkning av skattereduktion). Skatteverket SKV har godkänt att arbetskostnaden för installation av värmepumpar kan beräknas enligt schablon. Man har gjort detta även historiskt och nu har Svenska Värmepumpföreningen kommit med en reviderad beräkning av hur stor del som avser arbetskostnader. Vid totalentreprenad till fast pris kan arbetskostnaden beräknas enligt följande: Installation av vätska-vattenvärmepump (t.ex. bergvärme) 35 % Installation av luft-vattenvärmepump 30 % Installation av luft-luftvärmepump 30 % Installation av frånluftvärmepump 30 % Inte kombinera Den schablonberäknade arbetskostnaden kan inte kombineras med andra beräkningar av arbetskostnad, t.ex. schablonberäknad kostnad för borrning. Om arbetskostnaden är högre än 35 respektive 30 procent av totalpriset måste en utförare vid förfrågan kunna visa hur arbetskostnaden har räknats fram. Om underlag saknas eller är bristfälligt kan SKV vägra utbetalning.

SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 6 2014-05-13 Sid 1 (2) Nya momsregler om omsättningsland SAMMANFATTNING Regeringen föreslår att svenska företag som säljer appar, spel m.m. till privatpersoner i andra EU-länder, ska redovisa och betala moms i köparnas länder. Nya regler ska gälla från 1 januari 2015. KÄLLA Prop. 2013/14:224 Bakgrund Regeringen presenterade hösten 2013 ett förslag som innebär att nya regler införs i mervärdesskattelagen om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster. Enligt förslaget ska telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster anses omsatta i det land där köparen är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas, om köparen är någon som inte är en beskattningsbar person (i regel en privatperson). Säljaren ska därmed ta ut mervärdesskatt i enlighet med den skattesats som gäller i köparens land och betala skatten till det landet. De nya reglerna ska enligt promemorian gälla från 1 januari 2015. Proposition Regeringen har nu lämnat en proposition om ändring av momslagstiftningen varigenom nya regler för omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster ska gälla från 1 januari 2015. Exempel på produkter som man ska tillämpa de nya reglerna på är försäljning av s.k. appar (applikationer), spel och liknande till datorer och smartphones. Omsatt där köparen finns Enligt förslaget ska således nämnda tjänster anses omsatta i det land där köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas, om köparen är en privatperson eller någon som inte är en beskattningsbar person. De nya reglerna innebär att säljaren ska ta ut moms i enlighet med den skattesats som gäller i köparens land och betala momsen till det landet. På motsvarande vis ska ett företag i ett annat EU-land redovisa och betala svensk moms för försäljningar till svenska privatpersoner. Genom förslaget kommer, säger regeringen, svenska företag att konkurrera på lika villkor med företag etablerade i EU-länder som har lägre momssatser.

MOMS Nr 6 2014-05-13 Sid 2 (2) Särskild ordning För att förenkla säljarens fullgörande av mervärdesskatteskyldigheter föreslås att det införs en särskild ordning för redovisning och betalning av skatt genom en enda s.k. kontaktpunkt. Skatteverket hanterar Den särskilda ordningen innebär att ett svenskt företag som tillhandahåller privatpersoner i andra EU-länder telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, kan redovisa och betala skatten för omsättningarna i de andra länderna till Skatteverket (SKV). SKV vidarebefordrar sedan deklarationsuppgifter och betalning till den behöriga myndigheten i beskattningslandet. Även för företag utanför EU Det föreslås också att den befintliga särskilda ordningen för beskattningsbara personer som är etablerade utanför EU och som tillhandahåller privatpersoner i Sverige elektroniska tjänster utvidgas till att även omfatta telekommunikationstjänster och radio- och tv-sändningar. Rätt att använda den särskilda ordningen har beskattningsbara personer som saknar säte för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i något EU-land och som inte är skyldig att registreras till moms i något EU-land av någon annan anledning än tillhandahållandet av ovan nämnda tjänster. Denne kan då välja Sverige som identifieringsstat för att redovisa och betala moms för all försäljning av nämnda tjänster. I särskild lag Reglerna om särskild ordning förs in en särskild lag, vilken samtidigt namnändras till lagen, 2011:1245, om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Redovisnings- och betalningstidpunkt Den som tillämpar särskild ordning och har Sverige som identifieringsstat ska för varje redovisningsperiod lämna en momsdeklaration på elektronisk väg. Denna ska ha kommit in till SKV senast den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Vid samma datum ska också betalningen ha kommit in till SKV. De belopp som ska redovisas i denna momsdeklaration ska anges i euro. Ingen avdragsrätt för ingående moms Inom de särskilda ordningarna finns det inte någon avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Istället ska exempelvis beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU begära återbetalning av moms enligt de särskilda reglerna för återbetalning. Ikraftträdande De nya reglerna ska träda ikraft den 1 januari 2015.

SKATTEHUSET INFORMATION 9 SKATTETIPS Nr 10 2014-05-13 Sid 1 (2) Vem ska bevisa vad? SAMMANFATTNING HD har konstaterat att den som påstår att ett erhållet belopp utgör en gåva har bevisbördan för att så är fallet. Domen visar på vikten att upprätta skriftliga handlingar mellan två parter. KÄLLA HD dom 2014-04-23, mål nr T 487-13 Allmänt Högsta Domstolen (HD) har avgjort en fråga om vem som har bevisbördan i samband med en överföring av pengar mellan två parter där ena parten påstår att det är ett lån och den andre att det är en gåva. Bakgrund AS ägde och bedrev en verksamhet där ZP var anställd. AS överförde ett belopp om 100 000 kr från sitt bankkonto till ZP:s bankkonto. Överföringen gjordes via AS dator i dennes bostad. I bostaden fanns vid överföringen utöver AS och ZP även AS:s hustru. AS menar att denna överföring var ett lån till ZP eftersom ZP hade en ansträngd ekonomisk situation och vid flera tillfällen bett AS om lån. Den aktuella dagen hade AS råkat ut för en trafikolycka och ZP skjutsade AS till dennes bostad. ZP bad återigen om ett lån och denna gång gick AS med på det och genomförde överföringen till ZP:s bankkonto. ZP bad i samband med överföringen att AS skulle skriva Tack på meddelarraden. Enligt AS var båda överens om att lånet skulle återbetalas inom sex månader. ZP menar att det aktuella beloppet utgjort en gåva från AS. ZP har inte bett AS om något lån, utan i samband med att ZP lämnade AS bostad överlämnades ett papper till ZP som ZP fick läsa vid hemkomsten till sin bostad. När ZP tittar på papperet framgår att detta är ett kvitto på en överföring om 100 000 kr och i meddelarraden står det Tack. Vid fler tillfällen därefter frågade ZP om beloppet skulle återföras till AS men AS sa då att han inte ville tala om saken. Frågan i HD Eftersom parterna är ense om att det överförts ett belopp om 100 000 kr mellan AS och ZP så är det HD:s uppfattning att frågan avser om överföringen är ett lån eller en gåva.

SKATTETIPS Nr 10 2014-05-13 Sid 2 (2) Vem har bevisbördan? HD konstaterar inledningsvis att den som i en rättegång kräver betalning på grund av ett påstått penninglån har enligt rättspraxis (NJA 1975 s. 577) att styrka detta påstående. Lån eller gåva? Dock, säger HD, gäller inte denna princip när det är klarlagt att ett visst belopp överförts från en person till en annan person och det råder oenighet om överföringens innebörd. Frågan blir då enligt HD, vem som ska bevisa vad beloppet utgör för någonting. HD fortsätter sitt resonemang och konstaterar att i NJA 2012 s. 804 gällde frågan om ett visst fordringsanspråk (regressfordran) hade efterskänkts som gåva eller ej. Enligt domstolsutslaget uttalade HD att den gäldenär som påstår att en medgäldenär eftergivit regressrätten som en gåva hade bevisbördan för det påståendet. Det ska således stå klart att rättshandlingen ger uttryck för en verklig gåvoavsikt. Skälet är att man anser att man därigenom förhindrar oöverlagda förmögenhetsöverföringar och att det därigenom ger inblandade parter anledning att säkra sin bevisning. Enligt HD gör detta uttalande sig också gällande i nu aktuellt fall, d.v.s. när frågan är om det överförda beloppet utgör en gåva eller ett lån. Genom att placera bevisbördan på den som påstår att det överförda beloppet utgör gåva minskar man risken för missbruk från mottagarens sida när det råder oklarhet om bakgrunden till att ett belopp överförts. ZP skall därför bevisa ZP ska av nämnda skäl därför bevisa att överfört belopp utgör en gåva och inte ett lån. Eftersom redan hovrätten konstaterade att det inte av muntlig bevisning gick att dra slutsatsen att överfört belopp utgör gåva och det inte heller i övrigt presenterats material som ger stöd för ZP:s påstående är det HD:s uppfattning att ZP inte styrkt att överföringen utgör gåva. HD fastställer därför hovrättens domslut. Att tänka på! HD:s dom är av stor vikt för hur man ska hantera medelsöverföring mellan parter. Domen visar att det är synnerligen viktigt att dokumentera vad överföringen utgör för slags överföring är det en gåva, ett lån, en försäljning eller något annat. Oavsett om man civilrättsligt accepterar muntliga avtal så visar ju domen att bevismöjligheten av påståenden i ett muntligt avtal är synnerligen begränsad. Slutsatsen är därför att man alltid ska tillse att man skriftligt dokumenterar vad det är för typ av överlåtelse som skett. Är det en gåva, se till att upprätta en korrekt gåvohandling som styrker denna.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 9 2014-05-13 Sid 1 (2) Redovisningscentraler för taxi SAMMANFATTNING Innehavare av trafiktillstånd för att köra taxi ska bli skyldiga att överföra taxameteruppgifter till redovisningscentraler som i sin tur är skyldiga att lämna ut dessa uppgifter till Skatteverket. KÄLLA Prop. 2013/14:223 Det grundläggande problemet Taxibranschen är en av de mest utsatta ifråga om ekonomisk brottslighet. Det har uppskattats att det sker en underredovisning av intäkter om cirka 1 miljard kronor per år. För att Skatteverket (SKV) ska kunna kontrollera om intäktsredovisningen hos branschens aktörer avspeglar verkliga förhållanden måste man ha tillgång till verkliga taxameteruppgifter. Idag är det dock möjligt att på olika vis manipulera de taxameteruppgifter som läggs till grund för taxirörelsernas intäktsredovisning. Lösningen inrättandet av redovisningscentraler Den som har taxitrafiktillstånd ska från och med att ett fordon har anmälts för taxitrafik vara skyldig att överföra taxameteruppgifter till en redovisningscentral. Med redovisningscentral avses en verksamhet som består i att ta emot, lagra och lämna ut uppgifter som överförs från taxametrar. Vad är redovisningscentral? En redovisningscentral är en privat aktör som erbjuder mottagnings- och lagringsplats av aktuella uppgifter. Den som har taxitrafiktillstånd blir skyldig att överföra taxameteruppgifter till en sådan central. Överföringen ska ske på digital väg. Inledningsvis uppställs inget närmare krav på hur den digitala överföringen ska ske. Taxameteruppgifterna ska lagras i obruten följd och överföringen ska genomföras minst en gång per vecka. Uppgifter om vilken redovisningscentral som används kommer att registreras i vägtrafikregistret. Om man vid upprepade tillfällen låter bli att överföra taxameteruppgifter till en redovisningscentral kan taxitrafiktillståndet komma att återkallas. Ansöka om att få bedriva Den som vill driva en redovisningscentral måste ansöka om tillstånd. Lämpligheten att bedriva aktuell verksamhet ska bedömas på grundval av den sökandes ekonomiska förhållanden och anseende.

ÖVRIGT Nr 9 2014-05-13 Sid 2 (2) Vidare krävs att varje redovisningscentral har en verksamhetsansvarig med särskilt ansvar för att verksamheten utövas med iakttagande av de särskilda förskrifter som gäller för redovisningscentraler. Redovisningscentralerna är skyldiga att lagra de taxameteruppgifter som lämnats i sju år från utgången av det kalenderår då överföringen skedde och att på begäran lämna ut taxameteruppgifter till SKV. SKV har även rätt att begära ut uppgifter om överföringsmetod, uteblivna överföringar och vissa andra uppgifter. Om en begäran från SKV inte tillgodoses inom en vecka kan vitesförläggande riktas mot de ifrågavarande centralerna. Redovisningscentralerna är även skyldiga att självmant lämna uppgifter om uteblivna överföringar till Transportstyrelsen, som är den tilltänkta tillsynsmyndigheten. Ikraftträdande Lagen om redovisningscentraler och övriga lagändringar ska träda ikraft den 1 januari 2016.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 10 2014-05-13 Sid 1 (2) Beslut om avkastningsskatt SAMMANFATTNING KÄLLA Riksdagen har beslutat om ändrade regler för redovisning av avkastningsskatt på utländska kapitalförsäkringar för att undvika problem med att företag kan få flera deklarationstidpunkter. Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU30 Bakgrund I samband med att vi fick nya (flera) inlämningsdatum för inkomstdeklarationer uppstod problem för de företag som också innehar bl.a. utländska pensions- och kapitalförsäkringar. Problemet innebar att företaget kunde behöva lämna inkomstdeklaration vid två olika tidpunkter samma år. Vi har skrivit om detta under Fliken Övrigt Nr 6. Med anledning av detta lämnade regeringen en proposition i våras med förslag om ändringar. Propositionen har nu antagits av riksdagen utan ändringar. Nedan sammanfattar vi de nya reglerna. Ändringen i praktiken De nya reglerna innebär ändrar det faktum att skatteunderlaget för avkastningsskatt i vissa fall, om ingen ändring skett, kunde komma att lämnas i en särskild inkomstdeklaration vid en annan tidpunkt än den ordinarie inkomstdeklarationen. Om en skattskyldig har ett brutet räkenskapsår, tillika beskattningsår, som går ut den 30 juni 2014 ska inkomstdeklaration lämnas senast den 15 december 2014. Om reglerna inte hade ändrats skulle skatteunderlaget avseende avkastningsskatt för beskattningsåret 2013 redovisas i inkomstdeklaration som skulle ha kommit in senast den 1 juli 2014. Konsekvensen av nya regler Enligt de nya reglerna, som enligt ikraftträdandebestämmelsen ska tillämpas på beskattningsår som går ut efter den 31 augusti 2013 ska även skatteunderlaget för avkastningsskatt för 2013 att tas upp och redovisas i den inkomstdeklaration som ska lämnas senast den 15 december 2014. Om en skattskyldig istället har ett räkenskapsår tillika beskattningsår som går ut den 31 augusti 2014 ska inkomstdeklarationen lämnas senast den 1 mars 2015. Enligt de nya reglerna ska även skatteunderlag för avkastningsskatt avseende kalenderår 2014 tas upp och redovisas i den deklarationen.

ÖVRIGT Nr 10 2014-05-13 Sid 2 (2) Brutet år För de som har ett brutet räkenskapsår tillika beskattningsår som går ut i september, oktober eller november och som till följd av att de enligt 3 kap. 5 andra stycket SFL anses ha ett beskattningsår som går ut den 31 december ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli, ska även fortsättningsvis redovisa också skatteunderlag för avkastningsskatt senast den 1 juli. Likvidation De nya reglerna innebär också att om skattskyldiga som avses i 2 första stycket 6-10 Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel upplöses genom likvidation, konkurs eller liknande ska skatteunderlag för avkastningsskatt avseende det kalenderår då den skattskyldige upplöses, tas upp det räkenskapsår som går ut när den skattskyldige upplöses. Beskattningsår för handelsbolag Även för handelsbolagen uppdagades vissa problem i de fall de äger utländska kapitalförsäkringar. Av det skälet har nu beslutats att beskattningsåret för svenska handelsbolag och europeiska intressegrupperingar ska vara räkenskapsåret. Ikraftträdande De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2014.

SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-05-13 Sid 19 (22) 15. RÄNTOR Basränta På skattekontot beräknas intäktsränta och kostnadsränta. Basräntan baseras på sexmånaders statsskuldsväxlar. Räntan räknas dag för dag på aktuellt saldo, från och med dagen efter den dag då ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot. Intäktsräntan är skattefri och kostnadsräntan är inte avdragsgill. Tidsperiod 130101-111001- 121231 110201-110930 Basränta 1,25 % 1 % 2 % Intäktsränta (45 % av basräntan) 0,5625 % 0,45 % 0,90 % Lägsta kostnadsräntan (samma som basräntan) betalas på anståndsbelopp och för obetald kvarskatt den 4 maj upp till 20 000 kr samt på belopp mellan 20 000-30 000 fr.o.m. den 14 feb. 1,25 % 1 % 2 % Mellanräntan (125 % av basräntan) betalas på kvarskatt överstigande 30 000 kr som inte betalats före 14 feb. Högsta kostnadsräntan (basränta plus 15%) beräknas på kvarskatt som överstiger 10 000 kr och som inte har betalats före skattens förfallodag. Referensränta (ersatte diskontot fr.o.m. 020701) 0 % 1,25 % 2,5 % 16,25 % 16 % 17 % 130101-120701- 120101-110701- 110101-100701- 100101-121231 120630 111231 110630 101231 100630 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,0 % 1,5 % 0,5 % 0,5 % Statslåneränta Statslåneräntan (SLR) fastställs av Riksgäldskontoret och motsvarar marknadsräntan på statens tioåriga obligationslån. SLR som fastställs den 30 november har bl.a. betydelse vid beräkning av fördelningsunderlag för räntefördelning, bilförmån samt för gränsbeloppet i fåmansföretag under beskattningsår 2014. Den 30 november 2013 var SLR 2,09% vilket ger följande procentsatser att använda under 2014: Gränsbelopp i fåmansföretag 2014, SLR + 9 % = 11,09 %. Uppräkningsränta på sparad utdelning i fåmansföretag, SLR + 3 % = 5,09 %. Den ränterelaterade delen vid beräkning av bilförmån, 75 % av SLR = 1,5675 %. Underlag för positiv räntefördelning, SLR + 5,5 % = 7,59 %. Underlag för negativ räntefördelning, SLR + 1 % = 3,09 %. Beräkning av ränteförmån med rörlig ränta, SLR + 1 % = 3,09 % som ska jämföras med betald ränta. Beräkning av schablonintäkt på avsatta periodiseringsfonder, 72 % av SLR = 1,50458 %. Datum SLR Datum SLR Datum SLR 141231 131231 2,25 121231 1,58 141130 131130 2,09 121130 1,49 140830 130831 2,37 120831 1,39 140630 130630 2,11 120630 1,40 140430 2,04 130430 1,49 120430 1,69

TABELLER 2014-05-13 Sid 20 (22) År Genomsnittlig SLR 2014 2,10 hittills i år 2013 2,01 2012 1,52 16. BASBELOPP Prisbasbeloppet styr t.ex. deklarationspliktsgränsen, grundavdraget vid inkomsttaxeringen och våra schablontraktamenten. Det förhöjda basbeloppet används för beräkning av intjänade pensionspoäng, när det gäller tilläggspension. Inkomstbasbeloppet styr bl.a. taket för den allmänna pensionsavgiften och pensionsgrundande inkomst. Inkomstbasbeloppet används också bl.a. för beräkning av gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretag. År Prisbasbelopp Förhöjt- Inkomst- År Prisbasbelopp Förhöjt- Inkomst- 2015 2012 44 000 44 900 54 600 2014 44 400 45 300 56 900 2011 42 800 43 700 52 100 2013 44 500 45 400 56 600 2010 42 400 43 300 51 100 17. VALUTAKURSER Som huvudregel ska fordringar och skulder i utländsk valuta i bokslutet värderas till balansdagens valutakurs. Fodringar värderas till bankens köpkurs och skulder till säljkurs. Land Stk Förk 131231 140430 140630 140831 141231 Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Australien 1 AUD 5,746 5,752 6,149 6,157 Canada 1 CAD 6,054 6,061 6,025 6,034 Danmark 1 DKK 1,195 1,196 1,211 1,211 EUR 1 EUR* 8,922 8,929 9,039 9,046 Hongkong 1 HKD 0,835 0,835 0,847 0,848 Indien 100 INR 0,104 0,104 0,109 0,110 Island 100 ISK 0,055 0,056 0,058 0,058 Japan 100 JPY 0,061 0,061 0,064 0,064 Norge 1 NOK 1,057 1,059 1,091 1,092 Nya Zeeland 1 NZD 5,286 5,294 5,587 5,592 Polen 1 PLN 2,148 2,152 2,155 2,158 Ryssland 100 RUB 1,974 1,978 1,831 1,831 Schweiz 1 CHF 7,272 7,281 7,427 7,433 Singapore 1 SGD 5,104 5,111 5,210 5,215 Storbritannien 1 GBP 10,67 10,67 11,00 11,01 Sydafrika 1 ZAR 0,616 0,618 0,617 0,618 USA 1 USD 6,476 6,482 6,546 6,550 * Andorra, Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kosovo, Luxemburg, Malta, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Tyskland, Vatikanstaten och Österrike. ** Källa Oanda

SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-05-13 Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 118,8915 118,7907 120,9886 EU 1 euro EUR 8,8338 8,8716 8,8657 9,0319 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 5,6899 5,6817 5,8222 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 6,3687 6,2703 6,378 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 5,8775 5,774 5,2492 NO Norge 100 kronor, NOK 102,573 106,0367 106,8638 109,3964 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 2,1247 2,111 2,1589 CH Schweiz 100 franc, CHF 717,2333 726,4394 728,1275 740,90 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6816 10,7567 10,6606 10,9466 US USA 1 dollar, USD 6,4838 6,4977 6,414 6,5399 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 108,2286 106,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,5995 10,714 US USA 1 dollar, USD 6,58 6,541

TABELLER 2014-05-13 Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 1,2043 1,1908 1,2266 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 8,9865 8,8879 9,1579 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 6,3970 6,2784 6,4650 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 5,9762 5,7313 6,0127 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 1,0805 1,0715 1,1063 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 2,1609 2,1148 2,1854 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 735,72 730,29 7,4955 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6808 10,7523 10,9209 10,5980 11,1512 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 6,5314 6,3815 6,6323 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 120,58 EU 1 euro EUR 8,998 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 JP Japan 100 yen, JPY 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0917 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6745 19. KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår 1980 2014 2013 2012 Januari 311,39 312,00 311,85 Februari 312,70 313,39 313,94 Mars 312,68 314,65 314,80 April 314,03 315,49 Maj 314,54 315,23 Juni 313,99 314,45 Juli 313,55 313,23 Augusti 313,84 313,55 September 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61