BREDBANDSGUIDEN. En handbok för kommuner

BREDBANDSGUIDEN En handbok för kommuner

BREDBANDSGUIDEN En handbok för kommuner

Bredbandsguiden En handbok för kommuner som arbetar med att ta fram en bredbandsstrategi Version 1.0 2012 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 3 Sverige vars licensvillkor återfinns på http:// creativecommons.org/, för närvarande på sidan http://creativecommons.org/ licenses/by/3.0/deed.sv. Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-licensvillkor återfinns på http://creativecommons.org/, för närvarande på sidan http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv. Vid bearbetning av verket ska Bredbandsforums och SKLs logotyper och grafiska element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commonslicensen enligt ovan. Författare: Bredbandsforums Kommungrupp Formgivning: Bredbandsforums kansli, Mattias Svanold Omslagsfoto: sv-se.mostphotos.com/hansenn Foto: sv-se.mostphotos.com Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets samtliga kommuner, landsting och regioner. SKL verkar på medlemmarnas uppdrag och ska med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin stödja sina medlemmar i utvecklingen av välfärdstjänster. www.skl.se/bredband Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi och bidrar till att målen i strategin uppnås. Forumet främjar samverkan kring bredbandsutbyggnad. Det sker genom att företag, myndigheter och organisationer möts för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som ökar tillgången till bredband i hela landet. www.bredbandivarldsklass.se

Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det förutsätter att det finns en bredbandsinfrastruktur som kan bära de digitala tjänsterna och att alla har tillgång till bredband. För att nå de nationella bredbandsmålen och för att stimulera utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur är Sveriges kommuner nyckelaktörer. Regeringens nationella bredbandsstrategi behöver brytas ner till lokala strategier som är anpassade till respektive kommuns förutsättningar. Ambitionen med denna guide är att stötta de kommuner som arbetar med eller avser att påbörja arbetet med att ta fram bredbandsstrategier. Materialet är tänkt att utgöra en vägledning om hur en bredbandsstrategi bör vara utformad och vad som bör beaktas i en sådan. Bredbandsguiden har tagits fram av Kommungruppen inom ramen för regeringens Bredbandsforum. Gruppen har bestått av representanter från kommuner, länsstyrelser och regionförbund, fasta och mobila operatörer, organisationer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) samt Post- och telestyrelsen (PTS). Ordförande för gruppen har varit Carola Gunnarsson, Sala kommun, tredje vice ordförande för SKL. Sverige, och andra länder, står inför en omfattande samhällsförändring. Framtiden handlar om att stimulera företagandet, ta tillvara på innovationer och skapa ett bra investeringsklimat i hela landet. Den handlar också om att höja kunskapsnivåer, att vara konkurrenskraftig i en alltmer globaliserad värld och att därigenom få en bättre tillväxt och öka välfärden. Samtidigt behöver vi minska miljö- och klimatpåverkan. Samhället blir alltmer digitaliserat och tillgängligheten till omvärlden allt större. Genom att utnyttja digitaliseringen finns fantastiska möjligheter att utveckla verktyg som både bevarar och bejakar det svenska välfärdssamhället. Det ligger i allas intresse att vi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter, i så stor utsträckning som möjligt, så snabbt som möjligt. Regeringen har i It i människans tjänst En digital agenda för Sverige satt upp ambitiösa mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. En förutsättning är att det finns en infrastruktur i form av bredband som kan bära de digitala tjänsterna och att alla har tillgång till bredband. Därför har regeringen också tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige som utgör en hörnpelare i den digitala agendan. Vad gäller bredbandstillgång är målet att Sverige ska ha bredband i världsklass. Detta innebär att senast år 2020 bör minst 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/sekund. Dessutom bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Enligt PTS Bredbandskartläggning (oktober 2011) hade ca 49 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till bredband med en teoretisk överföringshastighet om minst 100 Mbit/s. Från ett internationellt perspektiv ligger vi långt framme i bredbandsutvecklingen. Samtidigt kan det konstateras att i ca 70 av Sveriges kommuner har mindre än 10 procent tillgång till minst 100 Mbit/s. Det finns således en stor potential för många kommuner att höja attraktionskraften och förbättra möjligheterna att delta i den utveckling som sker. Vi har en bit kvar till det nationella målet och vi måste tillsammans, på olika sätt, verka för och skapa förutsättningar för en fortsatt bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi och syftar till att identifiera och undanröja hinder för bredbandsutbyggnad. Forumet leds av it- och energiminister Anna-Karin Hatt och

består av en rad olika företag, myndigheter och intresseorganisationer som på olika sätt har betydelse för utbyggnaden. För att nå de nationella bredbandsmålen och för att stimulera utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur är Sveriges kommuner betydelsefulla. Utgångspunkten i regeringens bredbandsstrategi är att bredband byggs och tillhandahålls av marknaden och kommunerna ska träda in först när kommersiella marknadsförutsättningar inte föreligger. Bredbandsforum, där såväl bredbandsoperatörer som kommuner, myndigheter och andra organisationer ingår, har vid flera tillfällen konstaterat att marknadens förmåga att bygga bredbandsinfrastruktur och tillhandahålla bredbandstjänster i stor utsträckning påverkas av kommunernas engagemang och agerande. Kommunerna kan medverka till att skapa goda förutsättningar för bredbandsutbyggnaden, undanröja hinder och att främja en sund konkurrens. Behovet av samverkan mellan kommunerna och bredbandsoperatörerna är stort. bredbandsstrategier, som är politiskt förankrade, kommer att främja en fortsatt utbyggnad av bredband. En sådan strategi kommer att visa på den betydelse som bredband har för den lokala och regionala konkurrenskraften och, till långsiktigt hållbar utveckling av kommunen och den kommer att underlätta tillvaron för medborgare och företag. Tillgången till bredband är både en politisk och strategisk fråga som bidrar till tillväxt och utveckling. Vår förhoppning är därför att Sveriges kommuner ska sätta bredband högt på den politiska agendan och att Bredbandsguiden ska bidra till detta. Kommunerna har också ett krav på sig att ta hänsyn till elektroniska kommunikationer vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (PBL). Bredbandsfrågan är således en samhällsplaneringsfråga, liksom annan kommunal infrastruktur som vägar, järnvägar och elektricitet, och därmed mer omfattande än en it-teknisk fråga. Vi vet också att det finns 290 kommuner i Sverige som på många sätt skiljer sig från varandra. För att nå regeringens bredbandsmål behöver regeringens strategi brytas ner till en lokal strategi som är anpassad till respektive kommun och till de förutsättningar som råder i respektive kommun. Kommunguppen, inom ramen för Bredbandforum, har som övergripande mål att verka för att fler kommuner ska ta fram bredbandsstrategier och stödja kommunerna i deras arbete med bredbandsfrågan. Bredbandsforum är övertygat om att kommunala

Bredbandsguidens innehåll Bredbandsguiden syftar till att inspirera kommuner i arbetet med bredbandsfrågor och innehåller praktisk vägledning om hur en bredbandsstrategi kan vara utformad och vad som kan beaktas. En bredbandsstrategi är ett levande dokument som kommer att behöva revideras och uppdateras i takt med att kommunen i övrigt förändras och utvecklas. Vissa kommuner har redan kommit en bra bit på väg i sitt arbete med bredbandsutveckling och kan använda den här guiden som en checklista för det arbete som redan är i gång, medan andra kan använda den som en verktygslåda där man väljer de verktyg som passar för att komma igång. och privata aktörer, bedömt som viktiga för en kommun att känna till. Den blir därmed användbar för såväl politiker, berörda tjänstemän inom kommunen som ansvariga för bredbandstrategin och i det praktiska arbetet med framtagandet av bredbandsstrategin. Vi hoppas att vi härigenom kan förenkla och underlätta kommunernas arbete. Bredbandsguiden innehåller en mängd information och kan ses som en sammanfattning av det som alla engagerade aktörer, både offentliga

Bredbandsguiden innehåller i huvudsak följande: Frågor som politiker och ansvariga tjänstemän bör ställa sig innan en bredbandsstrategi tas fram En vägledning för att ta fram en bredbandsstrategi och hur en kommun praktiskt kan gå tillväga i arbetet Kopplingen mellan bredband och andra kommunala och regionala verksamhetsmål och utvecklingsplaner En sammanställning av tillgängligt finansieringsstöd för bredbandsutbyggnad Beskrivning av hur andra kommuner tagit sig an bredbandsfrågan Exempel på nytta som bredband skapat i praktiken Sammanställning av relevanta källor och dokument

Innehållsförteckning _ 1 Förslag på innehåll i en bredbandsstrategi 8 1.1 Checklista över vad en bredbandsstrategi bör innehålla 10 1.1.1 Beskrivning av nyttan med bredband i kommunen 10 1.1.2 Övergripande mål och vision 10 1.1.3 Tillgänglighet till bredbandsinfrastruktur 11 1.1.4 Främjande av konkurrens 12 1.1.5 Handlingsplan 13 1.1.6 Uppföljning och utvärdering 13 2 Förslag på metoder och verktyg 14 3 Lagar, principer och vägledningar 16 3.1 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 16 3.2 Förslag på hur kommunen kan hantera marktillträdesfrågorur ett bredbandsperspektiv 16 3.3 Förslag på riktlinjer för en process kring marktillträde och utfärdande av grävtillstånd 20 3.3.1 Förslag på processbeskrivning 21 3.4 Ledningskollen 23 3.5 Statsstödsregler 24 3.5.1 Undantag från statsstödsreglerna 25 4 Bredbandsstrategins koppling till styrdokument inom kommunen, regionen och länet 26 4.1 Plan- och bygglagen 26 4.2 Kommunala planer och strategier som kan stötta även det kommunala arbetet med bredband 26 4.3 Regionala planer och strategier som kan stötta även det kommunala arbetet med bredband 27 5 Samverkan kring bredbandsfrågor och i arbetet med bredbandsstrategier 29 5.1 En samordnare kring bredband 30 6 Finansieringsstöd 31 7 Infrastrukturer för bredband 33 7.1 Trådlösa (mobila) infrastrukturer 33 7.2 Trådbundna (fasta) infrastrukturer 34 8 Nyttan med bredband i kommuner 36 8.1 Sunne kommun En av de mest lyckade satsningar en kommun kan göra 36 8.2 Intervju Malå kommun Fiber är framtiden 37 8.3 Intervju Falkenberg kommun Bredband har minst lika hög prioritet som annan infrastruktur 40 8.4 Intervju med Lessebo kommun - Bredband är ett av de viktigaste områden vi har 41 8.5 Intervju Ragunda kommun Vår attraktionskraft är beroende av bredband 43 8.4 Konkreta bredbandstillämpningar 44 9 Relevanta källor och dokument 49 9.1 Referenslista 49 9.2 Länkar till berörda myndigheter och organisationer 50 9.3 Länkar till relevanta dokument 51

1 Förslag på innehåll i en bredbandsstrategi En strategi för bredband synliggör de behov av digitala tjänster som privatpersoner, företag och offentlig sektor har i kommunen och visar de utmaningar och möjligheter som finns för att nå till ett önskat läge. Beroendet av digitala tjänster kommer att fortsätta öka, och det sker med snabb takt. Med brister i tillgången till bredband finns en påtaglig risk att kommunens invånare och näringsliv inte kan följa med i den utveckling som sker i samhället och att man halkar efter. En bredbandsstrategi bör ha som huvudsyfte att stötta kommunens vision och utvecklingsplaner i stort, dvs. visa på hur bredband kan skapa nytta för kommunen. En bredbandsstrategi behöver också ha en nära koppling till de planer som finns i kommunen som översiktsplanen, kommunens totala budget, ägardirektiv för eventuella stadsnät och bostadsbolag, detaljplaner, rekommendationer kring marktillträde, bygglov och grävtillstånd m.m. Varför? Varför är det viktigt för en kommun att digitalisera samhället ytterligare? Varför är det viktigt med bredband och varför räcker inte infrastruktur med lägre kapacitet? På vilket sätt kommer digitala tjänster att kunna utnyttjas för att stötta denna samhällsförändring? På vilket sätt kan bredband bidra till ökad tillväxt och attraktionskraft för kommunen? Dessa frågor besvaras genom att man klargör vilken nytta bredband tillför en kommun och samhället inom kommunen. Det bör i sin tur vara kopplat till den vision som kommunen har, dvs. till politikernas ambitioner kring det som rör näringslivsutveckling, tillväxt, turism, utbildning, vård och omsorg, kommunens administration och service den samhällsförändring som kommunen står inför. Kan detta klargöras tydligt hos kommunledningen bör det också inleda strategin. När en strategi arbetas fram kan det vara bra att man ställer sig frågorna: Varför ska kommunen främja utvecklingen av bredband och varför ska vi ha en strategi? Vad ska vi åstadkomma genom bredband och vad ska vara med i strategin? För vem ska vi åstadkomma detta och hur uttrycker vi det i strategin? Hur ska vi åstadkomma detta och hur ska handlingsplanen uttryckas i strategin? Vem gör vad i arbetet och hur långt ska kommunens ansvar sträcka sig och utvecklas över tiden? 8

Vad? Vilka samhällsförändringar står kommunen inför? Vilka av dessa samhällsförändringar kan mötas på ett mer effektivt sätt genom användning av fler digitala tjänster? Vilka olika verksamheter behöver utvecklas? På vilket sätt kan kommunen stötta i arbetet, såväl inom som utanför den kommunala verksamheten? Vad är möjligt och rimligt? Detta behöver tydligt motiveras i strategin. För vem? För vem ska kommunen utveckla bredband? Det är viktigt att allt och alla som borde beröras tas upp i strategin. Olika delar av kommunen kan också beröras på olika sätt. Beroende på hur långt en kommun utvecklat bredband, kommer prioriteringar att behöva göras. Dessa prioriteringar måste i sin tur utgå från de lokala förutsättningarna. Hur? Vem gör vad? Att en kommun uttalar ett mål, en strategi och har en plan för vad som ska åstadkommas betyder inte att det är kommunen som ska ansvara för det praktiska arbetet med genomförandet av strategin och det ekonomiska stödet. Det är många som behöver bidra och vara delaktiga för att bredband kommer på plats såsom kommersiella bredbandsaktörer, stadsnät, byanät, näringslivet, länsstyrelser, regionförbund m.fl. Kommunen bör fundera på vilken roll de kan och vill ha? Vad ska kommunen ansvara för och när kan andra lämpligen ta vid? Vad ligger närmast det kommunala ansvaret i övrigt? Är det t.ex. kommunens ansvar att informera och samverka? Tillhandahålla kartor och dokument? Vilket är kommunens förhållningssätt i finansiering? Stötta i ansökan av ekonomiskt stöd? Ska kommunen lämna stöd när det gäller förstudier, upphandlingar och projektering? På vilka fler områden kan kommunen stötta? Hur ska kommunen formulera svaren på varför, vad och för vem detta ska göras? Ska bilden realiseras behöver tillvägagångssättet beskrivas. I en handlingsplan ingår områden som samverkan med bredbandsaktörer, informationsutbyte med kommunens invånare, kunskapsinhämtning, aktiviteter för att främja utvecklingen av byanät på landsbygden, ansvarsfördelning mellan olika enheter inom kommunen, robusthet och säkerhet samt integritetsfrågor, konkurrensfrämjande aktiviteter och hur konkurrens på infrastrukturnivå kan främjas och kanske det allra viktigaste, fastställande av en tidplan och utse en ansvarig samordnare. 9

1.1 Checklista över vad en bredbandsstrategi bör innehålla Behovet av och förslag på innehåll i en kommunal bredbandsstrategi eller en lokal digital agenda har tagits upp tidigare, bland annat i slutrapporter från flera arbetsgrupper inom Bredbandsforum. Nedan följer exempel på frågor som beslutsfattare i en kommun bör ha ställt sig. Svaren på frågorna bör också finnas i den strategi som en kommun tar fram och beslutar om. Se även bilaga 2 för exempel på hur några kommuner formulerat sina bredbandsstrategier. 1.1.1 Beskrivning av nyttan med bredband i kommunen En bredbandsstrategi för kommunen tar sin utgångspunkt i vilken nytta bredband kommer att tillföra den egna kommunen både nu och i framtiden. Områden som kan beskrivas i strategin är exempelvis följande: Nytta som bredband skapar för kommunens invånare med hänsyn till olika behov samt var i kommunen de bor. Nytta som bredband skapar vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, kultur och fritid etc. Nytta som bredband skapar inom vård, skola och omsorg. Nytta som bredband skapar inom den kommunala förvaltningen. Nytta som bredband skapar med avseende på förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kommunen. Nytta som bredband skapar inom kommunikation och trafik. Nytta som bredband skapar inom olika områden i kommunen såsom tätort och mer glesbyggda områden. 1.1.2 Övergripande mål och vision En bredbandsstrategi behöver knytas an till den egna kommunens generella målbild, dvs. stötta den vision och plan som finns för kommunen. Områden som kan beskrivas i strategin är exempelvis följande: Hur bredband stöttar och hänger samman med kommunens generella målbild och strategi i ett 5- och 10-årsperspektiv - utifrån invånarnas perspektiv? Övergripande planeringsförutsättningar enligt översiktsplanen och kommunens önskemål? Bredbandsinfrastruktur är inritad i översiktsplanen på samma sätt som övrig infrastruktur? 10

Relation till kommunens främjandeuppdrag på bredbandsområdet genom PBL - vilken roll ska kommunen ta? Vad kommunen ska ha för målsättning inom de olika verksamhetsområdena nämnderna? Kommunens bredbandsstrategi i förhållande till den nationella bredbandsstrategin och den digitala agendan? Hur kommunen kan stimulera kommersiella aktörer att investera och att samverka med varandra och kommunen? 1.1.3 Tillgänglighet till bredbandsinfrastruktur Tillgång till digitala tjänster förutsätter att det finns tillgång till en robust bredbandsinfrastruktur. Kommunen behöver därför säkerställa att tillgången till bredband möter de identifierade behoven. En central del i strategin bör vara att beakta och kartlägga befintlig infrastruktur i kommunen för att kunna bedöma vilka områden som i dagsläget saknar bredband och där utbyggnad måste ske. Det finns många källor som kan användas för en sådan kartläggning som myndigheter, befintliga bredbandsaktörer, andra ledningsägare (se vidare i kapitel 2). Exempel på åtgärder är: Kartläggning/bedömning av tillgänglig infrastruktur för bredband inom kommunen, såsom vilken typ av infrastruktur och vilka nätägare som finns tillgängliga. Identifiering och beskrivning av brister i bredbandstillgången inom kommunen med beaktande av behoven hos näringsliv, invånare och offentlig verksamhet, dvs. var finns de vita fläckarna. Fastställa hur kommunen ska ta hänsyn till behovet av bredband, dvs. kommunens infrastrukturplanering till följd av ansvaret i PBL. Kommunal och regional samverkan vad gäller säkerhet och robusthet i hela kommunen. Samordning mellan utbyggnad av bredband och utbyggnad av vägar, vatten- och avlopp, el, fjärrvärme, vindkraft och annan infrastruktur som är möjlig att samförlägga. Särskilt hur privata och kommunala aktörer ska kunna samförlägga vid utbyggnad och underhåll av exempelvis infrastruktur för vatten, avlopp och fjärrvärme samt nedläggning av tomrör för optisk fiber vid grävningsarbeten. Finansieringsmöjligheter och villkor för att utnyttja offentliga stödmedel, med särskild hänsyn till statsstödsreglerna och till lag (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler (se mer om detta i avsnitt 3.5 och kapitel 6). 11

1.1.4 Främjande av konkurrens Konkurrens på bredbandsområdet kan ske på olika sätt och på olika nivåer. Konkurrens kan ske mellan operatörer som använder olika parallella infrastrukturer för att tillhandahålla slutkundstjänster (så kallad infrastrukturkonkurrens). Konkurrens kan också ske genom att en operatör har möjlighet att hyra en annan operatörs infrastruktur och investerar i egen aktiv utrustning (så kallad infrastrukturbaserad konkurrens). Konkurrens kan vidare ske mellan operatörer som använder en och samma infrastruktur (så kallad tjänstebaserad konkurrens). Självfallet kan infrastruktur- och tjänstekonkurrens ske samtidigt, vilket är fallet i många tätorts- och stadsområden. Det är viktigt att samtliga aktörer på marknaden ges lika möjligheter att konkurrera såväl på infrastrukturnivå som på tjänstenivå. Kommunerna har idag ett ansvar att endast träda in när kommersiella marknadsförutsättningar inte föreligger och att då främja konkurrensen mellan aktörerna samt att tillämpa lika och icke-diskriminerande villkor. Regeringens bredbandsstrategi är inriktad på att där så är ekonomiskt möjligt ska konkurrens mellan parallella infrastrukturer främjas då det bidrar till förbättrade möjligheter att differentiera tjänsterna vad gäller innehåll, kvalitet och pris. I arbetet med att bedöma på vilken nivå effektiv konkurrens kan råda måste givetvis hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar. Detta ansvar bör genomsyra alla roller som kommunen har som påverkar utvecklingen av bredband. Kommunens ambition vad gäller främjandet av konkurrens bör därför särskilt beskrivas i strategin. Nedan följer förslag på ett antal perspektiv som kan inkluderas (se även kapitel 3 om lagar, principer och vägledningar). Åtgärder för att stimulera och underlätta investeringar i bredband för kommersiella operatörer. Åtgärder som kommunen avser att vidta vad gäller främjande av konkurrens på i första hand infrastrukturnivå men också på tjänstenivå. Information och samråd med aktuella marknadsaktörer rörande kommunens önskemål om bredbandsutbyggnad. Kommunens policy samt rutiner och villkor vad gäller åtkomst till kommunens mark och tillstånd för grävning. Kommunens policy samt rutiner och villkor vad gäller entreprenadarbeten inom kommunen. Kommunens policy samt rutiner och villkor vad gäller grävsamordningsprocessen i kommunen. Konkurrensaspekter i kommunens styrning av eventuella kommunalägda bolag som stadsnät (där SSNf rekommenderar sina medlemmar att erbjuda ett öppet nät och tillhandahålla tjänster på lika och icke diskriminerande villkor), energibolag eller fastighetsbolag, inklusive konkurrensneutralitet. 1 12 1 Svenska Stadsnätsföreningen defnierar öppet nät som en infrastruktur som är tillgänglig för marknadens alla aktörer på likvärdiga villkor. Nätet är öppet för alla som vill hyra fiber och för alla som vill erbjuda tjänster i ett aktivt nät.

rslag på metoder och verkty 1.1.5 Handlingsplan Bredband är under utveckling och för många kommuner är det mycket som behöver åstadkommas för att nå målen. Kommuner bör därför ta fram en handlingsplan för att driva på bredbandsutbyggnaden, få pengarna att räcka längre och realisera sin bredbandsstrategi. Denna kan exempelvis handla om: Kommunens tidplan för att realisera strategin och nå de uppsatta målen för bredband samt uppföljningsrutiner. Vem som har ansvaret inom kommunen, och uppföljningsansvaret, för att strategin realiseras. Vilka inom kommunen som involveras i det praktiska arbetet med strategin. Hur ett eventuellt remissförfarande ser ut och tidplanen för denna. Vilket eventuellt ekonomiskt stöd kommunen kan bidra med och hur. Kommunens eventuella kostnader och finansieringsplan för att realisera strategin. Med vilka, hur och när ska samverkan med andra ske. När och på vilken nivå beslutet om den slutliga strategin ska tas. Offentliggörande av bredbandsstrategin, t.ex. på kommunens hemsida. Kommunens ansvar för det praktiska genomförandet av strategin och när andra förväntas överta ansvaret. Kommunikation om betydelsen av bredband och bredbandsstrategin till kommunens invånare. Ett underlag för argument för höghastighetsbredband till kommunens invånare, näringsliv och aktörer. 1.1.6 Uppföljning och utvärdering Bredbandsstrategin behöver följas upp, utvärderas och korrigeras med tiden. Det är bra om dessa rutiner uttrycks redan i strategin, såsom: Rutiner för uppföljning och återrapportering inom kommunen, Vad ska följas upp? Vem/vilka har ansvaret att följa upp strategin? Till vem ska det återrapporteras? När ska återrapportering ske? 13

2 Förslag på metoder och verktyg Flera kommuner har redan tagit fram bredbandsstrategier och gått igenom processen för det arbetet. Beroende på i vilket skede en kommun är i processen med att ta fram en bredbandsstrategi följer nedan förslag på hur arbetet kan börja samt förslag på metoder och verktyg som kommunen kan använda sig av i arbetet. Den här listan kan tjäna som inspiration inför arbetet. 1. Beslut om framtagande av kommunal bredbandstrategi. Bredband är en fråga för kommunen liksom annan infrastruktur som el, vatten och avlopp och fjärrvärme. Det politiska engagemanget är avgörande. 2. Workshop med samtliga nämnder. Tillgången till bredband har på olika sätt betydelse för samtliga kommunala verksamheter, varför samtliga kommunala nämnder bör involveras i arbetet med bredbandsstrategin. Centrala frågeställningar är: Varför? Vad? För vem? Hur? Vem? 3. Samordnare för arbetet med bredbandsstrategin. Arbetet med en bredbandsstrategi är mer omfattande än en it-teknisk fråga och är därmed inte heller en fråga som i sin helhet kan avgränsas och delegeras till en tjänsteman. Samordnaren ansvarar för samordningen inom kommunens verksamheter i arbetet med bredbandsstrategin. 4. Personliga intervjuer och/eller workshop med enhetschefer. Den samordningsansvarige behöver inhämta mer konkreta åsikter, reflektioner och synpunkter från olika enheter inom kommunen även efter att beslut tagits av kommunfullmäktige. 5. Hämta inspiration från andra bredbandsstrategier. Det är viktigt att bredbandsstrategin utformas på det sätt som passar just den aktuella kommunen. Utan att kopiera andras strategier kan de användas som inspirationskällor. 6. Samverka med län och regionförbund. Nyttan med regional samverkan av bredbandsarbetet är stor och många län och regioner har tagit fram övergripande bredbandsstrategier eller digitala agendor med mål för bredbandsinfrastruktur. 7. Kontakta och jämför med grannkommuner. Grannkommunerna är ett stöd, både i det praktiska arbetet med strategin och som underlag för handlingsplanen. 8. Hämta underlag från offentliga källor. Använd den information som finns publikt tillgänglig, t.ex. hos PTS, SKL och LRF. Bland annat finns PTS Bredbandskartläggning (www.pts.se) som illustreras i bredbandskartan (www.bredbandskartan.se) som ger detaljerad information om hur tillgången till bredband ser ut i olika områden, kommuner och län. 14

9. Hämta information från ledningsägare. För att kartlägga tillgången till befintlig infrastruktur kan information inhämtas från befintliga bredbandsoperatörer, mobiloperatörer och stadsnät, eventuellt andra ledningsägare som har infrastruktur som kan användas, aktörer som Svenska Kraftnät, Trafikverket ICT, kommunens gatu-/planeringsavdelning, länsstyrelser och regionförbund. Det är viktigt att mot ledningsägare (bredbandsoperatörer och övriga) argumentera för att denna information är avgörande för kommunens kartläggning och utveckling. 10. Möten med operatörer och tjänsteleverantörer. Bredbandsoperatörer bör bjudas in till kommunen för att diskutera och utbyta information om bredbandsutvecklingen. I denna diskussion bör olika aktörer bjudas in och även representanter från olika delar av kommunen bör delta, t.ex. samordningsansvarig, kommunstyrelsens ordförande, näringslivsutvecklare, ITansvarig. 11. Mötestillfälle med kommunens invånare och näringsliv. Detta är viktigt dels som informationsinhämtning, dels för förankring. Hur man bäst möter dessa varierar mellan olika kommuner t.ex. genom frukostseminarier, möten arrangerade av studieförbunden, näringslivsträffar och webinarer. Inför dessa möten kan det också behövas underlag som visar tydligt på framtidens behov av bredband. 12. Beslut om slutlig bredbandsstrategi av kommunfullmäktige. Ett samlat dokument som konkretiserar kommunens behov och ambitioner avseende bredbandstillgång. 13. Kommunikationsplan kring bredbandsstrategin. Värdet av att utveckla bredband och vad det kommer att bidra till i kommunen samt att kommunen nu har en strategi behöver kommuniceras till invånare, näringsliv, region m.fl. Det är även viktigt att visa på hur processen kommer att se ut. 14. Publicera strategin och bredbandsutvecklingen på hemsidan. När strategin är beslutad bör den finnas lättillgänglig via kommunens hemsida. Det bör också finnas lättillgänglig information om hur bredbandsutvecklingen fortskrider, dvs. var i processen man befinner sig och vad nästa steg är. Besök Bredbandsforums och SKLs hemsidor, 15. www.bredbandivarldsklass.se och www.skl. se/bredband. På hemsidorna finns material, vägledning och annan relevant information som är relevant för kommunernas arbete med bredband. 15

3 Lagar, principer och vägledningar Det är en mängd olika områden och frågor som ska beaktas och det är inte alltid enkelt att veta vilket tillvägagångssätt som är mest lämpligt. Det finns flera lagar, principer och vägledningar framtagna som kommunen behöver ta hänsyn till i arbetet med bredbandsfrågan. 3.1 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet I september 2010 publicerade PTS, SKL och Konkurrensverket gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. Dessa principer grundar sig på betydelsen av kommunernas engagemang för bredbandsutvecklingen och att kommunerna agerar utifrån ett gemensamt nationellt förhållningssätt. Principerna finns tillgängliga på respektive organisations hemsidor samt finns som bilaga till Bredbandsguiden, se bilaga 3. 3.1 Förslag på hur kommunen kan hantera marktillträdesfrågor ur ett bredbandsperspektiv För att kommunens invånare ska kunna använda digitala tjänster behövs en infrastruktur som möjliggör det. Trådbunden infrastruktur behöver anläggas i mark och luft, och master för trådlös infrastruktur samt annan utrustning, t.ex. kopplingsskåp, placeras ut. Kommunen är en stor markägare och beslutar om vilka villkor som ska gälla gentemot bredbandsoperatörerna för den mark man äger. Hur dessa villkor utformas, tekniskt och ekonomiskt, påverkar utbyggnadstakten och kostnaderna för bredbandsinfrastrukturen. Det är många perspektiv som en kommun behöver ta hänsyn till när beslut kring marktillträde och anläggningsarbete ska fattas, bland annat att ta hänsyn till miljö, framtida utveckling i form av nybyggnation, omläggning av gator, reglering kring trafik och avspärrningar, regler för asfaltering, täckning för framtida kostnader, olika ledningsägares intressen, ledningsrätter, konkurrensneutralitet m.m. Dessutom har kommunerna mycket olika förutsättningar, vilket i sin tur medför att villkor och beslut varierar i kommunerna. Genom att utforma enkla och förutsägbara regler skulle såväl kommuner som operatörer bli mer effektiva, behandla ledningsägare mer likvärdigt och få en mer enhetlig hantering av markåtkomstfrågor. Genom att hitta en väl avvägd balans mellan kommunens och operatörernas intressen kan detta i sin tur medföra en mer gynnsam bredbandsutbyggnad. En kommun kan på olika sätt underlätta och skapa förutsättningar för ytterligare investeringar i bredbandsinfrastruktur. Inom ramen för Bredbandsforum har operatörer, SKL och kommuner gemensamt tagit fram ett antal principer för hur en kommun kan hantera dessa frågor som syftar till att stimulera bredbandsutbyggnaden. 1. Beakta behovet av utbyggnad av bredbandsinfrastruktur i översikts- och detaljplanearbetet Kommuner ska, som företrädare för allmänna samhällsintressen, i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av utbyggnad 16

av bredbandskommunikation i kommunen i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Bredbandsinfrastruktur ska hanteras på samma sätt som annan infrastruktur, (se avsnitt 4.1 nedan). 2. Utgå från principerna om kommunalt agerande på bredbandsområdet från PTS, SKL och KKV I september år 2010 antog PTS, SKL och KKV gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. Principerna grundar sig på betydelsen av kommunernas engagemang för bredbandsutvecklingen och att kommunerna agerar utifrån ett gemensamt nationellt förhållningssätt. En kommun bör utgå från dessa principer, (se bilaga 3). 3. Tillämpa likvärdiga villkor för samtliga aktörer Det bör tas hänsyn till att olika ledningsägare har olika förutsättningar såsom investeringskostnader och förväntad livslängd. Samtliga aktörer ska dock hanteras på ett likvärdigt sätt och ges likvärdiga villkor. Detta gäller såväl mellan olika bredbandsoperatörer som mellan olika ledningsägare. Det gäller också i samtliga skeden, dvs. såväl i planeringsarbetet, samordningen mellan ledningsägare inklusive samförläggningsmöjligheter som i själva anläggningsarbetet. Det ska också gälla i samtliga villkor som omfattar pris, prissättningsprinciper, flytt av ledningar samt i mark- och grävtillståndsvillkor. 4. Använd kostnadseffektiva alternativ vid anläggning av infrastruktur Marknadens aktörer förväntas ersätta kommunen för den ekonomiska skada som anläggningsarbeten medför. Kommunen kan samtidigt bidra till att hitta så kostnadseffektiva alternativ som möjligt vid anläggande av bredbandsinfrastruktur, t.ex. vid avspärrningar, uppställnings-/lagringsplatser, avstängningstider och återställningskostnader. Med kostnadseffektiva lösningar skapas bättre förutsättningar för ökad bredbandsutbyggnad i kommunen. 5. Tydliggör ansvarsfördelning i avtalet och var transparent i kostnadsunderlaget Idag är det stora skillnader mellan kommunernas prissättning av marktillträde och markhyra. Prissättningen varierar både mellan kommuner och för olika ledningar inom samma kommun. Om kommunerna kunde ha en enad syn på vilka kostnader som ska ligga till grund för ersättningen till kommunen skulle det medföra transparens mellan parterna. Ersättningsnivån skulle också kunna motiveras på ett tydligt sätt och på sikt ge mer likartade förutsättningar att få bredband. Genom detta skulle även risken för diskriminerande avtal mellan olika aktörer och ledningsägare undanröjas. En utgångspunkt vid markupplåtelser är att så många komponenter som möjligt ska regleras vid markupplåtelsen i syfte att undvika oförutsedda kostnader på grund av omständigheter som uppstår efter avtalets ingående. En central del i avtalet är därför att reglera och tydliggöra planeringsansvaret och kostnadsfördelningen mellan kommunen och bredbandsoperatören vid händelse av förändringar. Det är av denna anledning som flyttkostnader, dvs. kostnader som uppstår när en ledning behöver flyttas, bör regleras särskilt och inte inkluderas i marktillträdet. Detta ställer också krav på kommunen i planeringsarbetet avseende markanvändningen. Ju större förutsebarhet som kan uppnås desto större är möjligheten att få bredbandsaktören att investera i kommunen. Till skillnad från andra ledningsägare är bredbandsaktörer i större 17

utsträckning konkurrensutsatta, vilket påverkar möjligheten att överföra oförutsedda kostnader på slutkunden. Ersättningen till kommunen ska täcka de kostnader och olägenheter som uppstår för kommunen på grund av att ledningsägaren har sina ledningar och tillbehör i kommunens mark. Ersättningen inkluderar administrativa merkostnader, ökade framtida driftsoch underhållskostnader samt ökade kostnader för hänsynstagande vid framtida användning av marken. Kommunen bör även ta hänsyn till valet av anläggnings-/grävteknik och graden av olägenhet som respektive teknik orsakar vid ersättningsberäkningen samt beakta detta vid beräkning av återställningskostnaderna. Det bör också tydligt framgå hur kostnaderna täcks. Vid beräkning av återställningskostnaderna bör kommunen även beakta åtgärder som lett till kvalitetsförbättringar i kommunens mark. En stor kostnad för operatörerna, och som också tilltar, är flytt av ledningar. De villkor som tillämpas vad gäller ersättningsnivåer och tiden för när ansvaret för att stå för flyttkostnader övergår till ledningsägaren varierar mellan kommuner. Flyttkostnader bör regleras särskilt och inte inkluderas i ersättningen för markåtkomst. Utgångspunkten vid fördelning av flyttkostnader, när kommunen begär flyttning av ledning, bör vara att kommunen under ett antal år står för hela kostnaden. Ansvaret bör därefter successivt övergå till ledningsägaren som till slut står för hela kostnaden. Hur länge kommunen ska ta ansvaret bör utgå från en rimlig bedömning utifrån kommunens möjlighet att planera och överblicka förändringar som kan kräva flytt av ledningar. Bredbandsinfrastruktur bör i så stor utsträckning som möjligt ha samma tidsperspektiv som andra ledningsslag vad gäller ansvaret för flyttkostnader, dock med hänsyn tagen till investeringskostnad och förväntad livslängd. Vid exploatering av ny mark som kommunen äger finns tre parter; kommunen, ledningsägaren och exploatören. Situationen vid exploatering kan vara olika och beroende på förutsättningarna bör samtliga tre parter omfattas av villkor och kostnadsfördelning till följd av exploateringen. 6. SKL:s förslag på markavtal för ledningar i allmän platsmark Idag är variationen i de avtal och avtalsvillkor som kommuner tillämpar stor, vilket fördröjer och komplicerar utbyggnaden av bredband. Om avtalshanteringen kunde skötas mer enhetligt och mer effektivt från kommunernas sida skulle anläggningstiden för infrastrukturen bli kortare och kostnaderna för administration och juridik sjunka. SKL har arbetat fram förslag på markavtal för ledningar i allmän platsmark samt nyttjanderättsavtal. Vårt råd är att kommunerna använder de av SKL framtagna förslagen. Utgångspunkten är att villkoren för förläggning av ledningar i allmän platsmark bör regleras i avtal och inte genom ledningsrätt. Det kan dock finnas situationer där ledningsrätt bedöms vara lämpligt. Därför bör kommunen i avtalet inte begränsa möjligheterna för ledningsägaren att söka ledningsrätt. För mer information se www.skl.se 18