ANVÄNDARSTÖD TILL BM KLIMATFÖRBÄTTRADE BETONGKONSTRUKTIONER: I samarbete med Cementa, Svensk betong, RISE, ELU Konsult, Abetong och Thomas Betong

Relevanta dokument
IVL rapport C 264-P ISBN Snart möjligt att göra LCA-beräkningar direkt i modellen

IVL rapport C 277 ISBN Reviderad 26 mars 2018 Byggsektorns historiska klimatpåverkan och en projektion för nära noll

LCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige

Så använder du Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0 Martin Erlandsson

Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext

De tre förslagen på reglering bör samordnas, då de innehåller delar som kompletterar varandra.

Rapport från projektet SBE livscykelperspektiv. Branschgemensam webtjänst för identifiering och hantering av byggresurser

Onsdagsfrukost med BIM Alliance och Fastighetsägarna

Olika byggsystem av betong och trä där mix av material inklusive stål ger klimatfördelar

Behov av robusta verktyg för miljöbedömning inom byggsektorn - en projektsammanfattning

Workshop Klimatkrav i Byggprocessen. Emma Karlsson, Åsa Ekberg Österdahl & Sara Espert, WSP Kajsa Andersson, Karin Glader & Åsa Wahlström, CIT

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv

Synpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Hur kan klimatpåverkan beräknas och kravställas

Byggandets klimatpåverkan

Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0

Bilaga 3 Sammanfattning av workshop

Efter WS: Skiss på fyra delprojekt

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Svensk Betong. Klimatförbättrad betong

Smart Built Environment

Klimatpåverkan i Byggprocessen

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Stockholm

IVL rapport C 259 ISBN Framtidens smarta digitala miljöberäkning

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Framtidens byggvarudeklaration. Enkäter och Intervjuer

Boverkets rapport Klimatdeklaration av byggnader (2018:23)

Smart Built Environment

Remissvar angående Dokumentationssystem för byggprodukter 2018:22

Byggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Svensk Betong svar på remiss N2018/04684/BB angående Boverkets rapport Klimatdeklaration av byggnader (rapport 2018:23, N2018/00268/BB)

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov

KLIMAT- OCH ENERGIEFFEKTIVISERING I ANLÄGGNINGSARBETE

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Betong med lägre klimatpåverkan

Status LCA och digitala modeller. Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet

Remiss Remissvar: Boverkets rapport 2018: 22 Dokumentationssystem för byggprodukter Dnr: N2018/04684/BB

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

Vart är vi på väg och vad tar vi med oss på resan?

Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, Sveriges Byggindustrier, rev

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Branschens egen kravmärkning.

Funktionella krav med utgångspunkt från nationella mål. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Remissvar om Boverkets rapporter

BIM Alliance Sweden. Gemensamt intressentgruppsmöte

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

Resurseffektivt byggande Fokus förebyggande av avfall Frukostseminarium Byggdialog Dalarna Elisabet Höglund

Kartläggning av Industriella processer. Öppen Workshop om utformning och inriktning på standardisteringsinsatser , Stockholm

Peter Fransson avdelningschef

HOPPET Ett innovationsprojekt för fossilfri byggnation.

Innovation för framtidens infrastruktur. Hur bygger vi Öresundsbron med nollutsläpp 2045?

Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande

Digitalisering och samhällsbyggandets Olle Samuelson och Jan-Anders Jönsson

Wihlborgs när är vi klimatneutrala? NMC,

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering

BYGGSTART Ett innovationsprojekt för fossilfri byggnation.

Byggmaterialindustrierna - Organisationen, medlemmarna, branschen, innovationer, möjligheter

Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov. - ett utvecklingsprojekt inom Smart Built Environment

BYGGANDETS KLIMATPÅVERKAN FÖR ETT FLERBOSTADSHUS MED YTTERVÄGG OCH STOMME AV KORSLIMMAT TRÄ

Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, Sveriges Byggindustrier Rev

Projekteringsprocessen. Construction Management

Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion

Robust LCA äntligen entydiga resultat för jämförelse IVL rapport A2038

Produkt- och miljödata. Ett obrutet informationsflöde - Hur då?!

Environment utlyser. Stöd till digitala affärsmodeller

Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling. 20 januari 2017 Hanna Ridefelt Ann Rodenstedt

Framtidens byggvarudeklaration. Omvärldsanalys

Livscykelperspektiv i Smart Built Initieringsprocess strategiska projekt. Processgrupp: Kajsa Byfors, Martin Erlandsson, Jeanette Sveder Lundin

Blå Jungfrun version 2017 med nya cement

Stockholm Ert dnr Vårt dnr N2018/04684/BB 2018/157

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

BIM Alliance. Vad sker i föreningen? Olle Samuelson

Svar på motion om strategi för fler byggnader av trä

19:1

Hållbar stad öppen för världen DAD. Digitalisering av detaljplaner. Emily Lindberg, bygglovshandläggare och Stefan Jansson, förrättningslantmätare

Bilaga 1 Sammanfattning av intervjusvar

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BIM Alliance BEAst Årskonferens

Klimatsmart infrastruktur. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

UTMANINGAR I BRANSCHEN HUR BYGGER VI KLIMATSMART OCH RÄKNAR PÅ KOLDIOXID UTIFRÅN ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV?

YTTRANDE Sammanfattning Dokumentationssystem för byggprodukter (rapport 2018:22)

Klimatoptimerat byggande av betongbroar

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

Testpiloter Infrastruktur korta presentationer. Ulf Wiklund, Tyréns Larissa Strömberg, NCC Gustav Sandqvist, Skanska

Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2

Uppkopplad byggplats

Byggmaterialinformation i digitalt format

Miljöprogram

Dokumentationssystem för byggprodukter (2018:22), Klimatdeklaration av byggnader (2018:23) och Resurseffektiv användning av byggmaterial (SOU 2018:51)


Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

1 (5) Peab Sverige AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org nr Bankgiro Säte Båstad Plusgiro

Transkript:

KLIMATFÖRBÄTTRADE BETONGKONSTRUKTIONER: ANVÄNDARSTÖD TILL BM I samarbete med Cementa, Svensk betong, RISE, ELU Konsult, Abetong och Thomas Betong 13

OM PROJEKTET Smart Built Environment (SBE) är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till att Sverige blir ett globalt föregångsland som förverkligar de möjligheter som digitaliseringen för med sig. SBE är ett av 17 strategiska innovationsprogram som har fått stöd inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och bidra till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. SBE Livscykelperspektiv är ett av fokusområdena i detta innovationsprogram. Målet med detta fokusområde är att integrera livscykelkostnadsberäkningar (LCC) och livscykelanalyser (LCA) i samhällsbyggandets informationsstrukturer och processer, i syfte att uppnå en ökad effektivitet under hela livscykeln och därmed en mer hållbar byggd miljö. En del av fokusområdet livscykelperspektiv handlar om att testa nya digitaliseringslösningar. I detta projekt har ett digitalt stöd för klimatförbättrade betongkonstruktioner tagits fram. Detta stöd har integrerats som en del av utvecklingsarbetet av Byggsektorms Miljöberäkningsverktyg (BM). BM Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, är ett branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader. Verktyget baseras på livscykelanalysmetodik och gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Programmet laddas kostnadsfritt ner här: www.ivl.se/bm Digitaliseringen innebär en av de största samhällsförändringarna någonsin den pågår även i samhällsbyggnadssektorn. Smart Built Environment är en unik satsning för att utveckla ett billigare, snabbare och mer hållbart samhällsbyggande utifrån de möjligheter som digitaliseringen ger. IVL Svenska Miljöinstitutet förenar tillämpad forskning och utveckling med en nära samverkan mellan näringslivet och det offentliga. Våra konsultuppdrag vilar på vetenskaplig grund och vår forskning präglas av tvärvetenskap och systemtänkande. Författare: Martin Erlandsson Rapportnummer B2343 ISBN 978-91-7883-038-1 Upplaga 2019 IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60, 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // www.ivl.se Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem 2

PROJEKTETS BAKGRUND OCH SYFTE Miljöberäkningar kommer i en snar framtid göras digitalt, dels i olika miljöberäkningsverktyg, men även som en integrerad del i de verktyg som redan används. Detta möjliggör kostnadseffektiva miljöberäkningar. Betong är ett viktigt material och används mer eller mindre i alla byggnadsverk. Valet av betong kan ge betydande klimatförbättringspotential utan att funktionen påverkas. Detta projekt syftar till att ta fram ett stöd för den som gör en LCA-beräkning i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) för att erhålla en mer klimatförbättrad konstruktionslösning. I detta ingår anvisningar för klimatförbättrad betong och betongkonstruktioner. En klimatförbättring kan uppnås genom val av: 1. Klimatförbättrad betong (bindemedel och betongrecept) 2. Funktionsanpassad klimatförbättrad betongkonstruktion (hållfasthet och exponering) 3. Alternativa konstruktions- och produktionslösningar 4. Bästa produktleverantören ARBETSGÅNG Nej 1 Nej Ja Ja 2 2 3 4 3

START Vad är utgångsläget? Alla förbättringar görs utifrån ett utgångsläge. Vad är då utgångsläget för de som gör en klimatberäkning i BM? Vi kan konstatera att det idag ofta är en miljösakkunnig som tillsammans med den som tar fram byggkostnadskalkylen får uppgiften att ta fram utgångsläget och föreslå möjliga klimatförbättringar i alla fall i tidiga skeden. Därför vänder sig användarstödet i BM till den miljösakkunniga och kalkylatorn för att de ska kunna föreslå eller få insikt att det finns förbättringspotentialer som andra i byggprocessen kan påverka såsom arkitekter, projektörer, beställare och på vilket sätt byggherren ställer sina krav. Det användarstöd som utvecklats tar hänsyn till var i byggprocessen man befinner sig och vilken roll man har. Det stöd som utvecklats är även användbart vid en tillbyggnad eller ombyggnad under användningsskedet. Notera att alternativet till en ombyggnad kan alltid vara att demontera och att bygga nytt. Det som tillkommer då är att om betongstommen helt eller delvis kan återanvändas, vilket i sådana fall ger en betydande miljövinst. Visst stöd för klimatförbättringar har byggts in i BM, medan annat ges genom hänvisningar till annan dokumentation eller korta faktablad. Att göra en klimatberäkning För att göra en klimatberäkning för en byggnad så skall den följa de metodstandarder som utvecklats av standardiseringen i Europa, dvs EN 15804 som gäller för byggprodukter och är kopplat till byggproduktförordningen, respektive EN 15978 för byggnader. För att jämföra olika byggnader mot varandra krävs att hela byggnadens livscykel analyseras. Detta är än så länge inte möjligt i BM. Idag erhålls en klimatdeklaration från BM som omfattar byggskedet det vill säga till och med den färdiga byggnaden. Detta resultat kan användas för att analysera förbättringsmöjligheter för den egna byggnaden. Denna systemgräns har samma omfattning som ges i Boverkets förslag till en obligatorisk klimatdeklaration. EN15804 EN15978 LCA KLIMAT DEKLARATION BM1.1 RESURS- SAMMANSTÄLLNING Oavsett verktyg så utgår alltid klimatberäkningen ifrån indata från en resurssammanställning som beskriver vad som byggs in, vad som blir avfall och vilka processer som används. I BM kopplas sedan resurssammanställningens resurser till LCA-miljödata endera manuellt eller digitalt genom en importfunktion. Resultatet blir en LCA beräkning i form av en klimatdeklaration för byggskedet (A1-5). 4

Oavsett verktyg så utgår alltid klimatberäkningen ifrån indata från en resurssammanställning som beskriver vad som byggs in, vad som blir avfall och vilka processer som används. 5

UTAN EXAKTA 1 2 KONSTRUKTIONS- INNEHÅLLER PROJEKTERADE BETONGKVALITÉER LÖSNINGAR 1 Två ingångar två utgångslägen Resurssammanställningen görs utan exakta konstruktionslösningar Detta alternativ är vanligt om resurssammanställningen kommer från underlag som tas fram i tidiga skeden innan systemhandlingarna är framme. Resurssammanställningen kommer då vanligtvis direkt från en digital 3D modell, exempelvis ifrån ett CAD verktyg, varför den digitala exporten normalt inte innehåller information om valda betongkvaliteter. Samtlig betong i resurssammanställningen kopplas därför i detta skede i klimatkalkylen till en och samma generiska fabriksbetong resp. prefabbetong (inklusive import), representativ för husbyggnad på den svenska marknaden. En förenklad klimatförbättring görs i BM genom att välja en klimatförbättrad generell husbyggnadsbetong, dvs en betong av samma kvalitet som den generiska som är förstahandsvalet, men nu med klimatförbättrade bindemedel. Ett nytt stöd har utvecklats som uppmanar användaren av BM att specificera vilken betong som används var i konstruktionen. Om detta görs så erhålls en alternativ kalkyl med en anpassad betongkvalitet för en given byggdel. Denna anpassade betongkvalitet ska vara tillräcklig med avseende på hållfasthet och exponeringsklass i olika tillämpningar, se vidare steg 2. Resurssammanställningen innehåller projekterade betongkvalitéer 2 Denna typ av resurssammanställning kan man normalt sett alltid förvänta sig ifrån en kalkyl som tas fram i systemskedet och vid en upphandling, oavsett entreprenadform och oavsett om den kommer från en digital modell eller ett byggkalkylverktyg. Vidare förväntar vi oss att denna typ av resurssammanställning alltid har en byggdelsuppdelning, vilket gör att det vid inläsningen i BM används miljödatat för en specifik betongkvalitet för olika delar av konstruktionen. Samtliga betongkvalitéer i resurssammanställningen kopplas i klimatkalkylen till generiska miljödata representativa för den betongkvalitet som valts av projektören. En generell klimatförbättring kan göras genom att använda en klimatförbättrad betong för den aktuella betongkvaliten. Användaren av BM får sedan ett val att byta ut valda betongkvaliteter i olika byggdelar genom att använda funktionsanpassade betongkvaliteter, som klarar byggreglernas krav samt ljudklass B. Dessa förbättringar ska ses som ett diskussionsunderlag och måste sedan stämmas av i dialog med andra i byggprocessen (se steg 3). 6

REFERENS En referensbyggnad är en vägledning för en byggherre om hur realistiska klimatkrav kan ställas 3 Klimatförbättrade konstruktionslösningar Nyckeltal BM gör det möjligt att i varje kalkyl byta ut generiska miljödata för en bransch och en produkt (grupp) mot leverantörsspecifika EPD-data. Vidare kan andra objektsspecifika val som transportavstånd till aktuell leverantör och spill anpassas efter vad som gäller för det aktuella byggprojektet. BM gör det även möjligt att jämföra de val som gjorts generella antagande och specifika val med en jämförelsekonstruktion som finns i ett referensbyggnads-bibliotek*. På så sätt kan tidigare optimerade betongkonstruktionslösningar användas som goda exempel och stimulera till förbättringar. En referensbyggnad går inte att köpa men är en vägledning för en byggherre för hur realistiska klimatkrav kan ställas, samtidigt som andra krav och funktioner är uppfyllda. För att bidra till projekteringen är det viktigt att referensbyggnaderna också belyser andra viktiga funktionskrav och aspekter som måste hanteras i byggprocessen för att säkerställa byggnadens slutliga kavilitet. Denna typ av information måste därför också finnas tillgänglig för de referensbyggnader som finns i BM om de ska kunna ge vägledning i byggprocessen. 7

Dialog med projektören mm BM innehåller förslag på funktionsanpassade betongkvaliteter i olika byggdelar och en betongkvalitet som borde vara tillräcklig i normala fall. BM gör det möjligt att ta fram en alternativ klimatkalkyl som underlag för en diskussion med projektören enligt nedan: Ingång fall 1: Den generella husbyggnadsbetongen som används som ett förstahandsval i BM byts till en klimatförbättrad generell betong (med en ospecificerad kvalitet) Tillsammans med projektörerna kan krav för systemhandlingarna tas fram för klimatförbättrade betongkvaliteter i olika byggdelar som visar exempel på och styr mot minskad klimatpåverkan. Alltid ingång i fall 2 och som tillval i ingång 1 om miljökrav tas fram för systemhandlingarna: Den valda betongkvaliteten byts till kvalitéer som statiskt sett och med hänsyn till exponering bör vara tillräckliga i olika byggdelar, det vill säga funktionsanpassade betongkvaliteter. Val av funktionsanpassad betongkvalitet görs i samverkan med projektör, entreprenör och betongleverantör. Resultatet används som en del av systemhandlingarna eller i ett anbud. Notera att möjligheten att byta betongkvalitet inte bara styrs av bärighet och beständighet utan även ljudkrav osv, varför även andra projektörer och de som är ansvarar för byggproduktionen måste engageras. En allmän vägledning för aspekter som är viktiga att tänka på finns tillgänglig i BM, eller som fristående pdf. Detta stöd belyser de övervägande som måste göras och ger exempel på hur de kan hanteras, så att den klimatförbättrade betongkonstruktionen klarar alla de krav som ställs. Funktionsanpassad klimatförbättrad betong finns bland annat för: 4 Hjälp från betongleverantören Betong- eller betongelementleverantören kan bistå med råd och kunskap för val av: Klimatförbättrad betong Bästa produkt Vid val av betong kan du få hjälp att ta fram ett klimatförbättrat alternativ. Fabriksbetongleverantören kan ge ett leverantörsspecifikt klimatförbättrat betongval baserat på användningsområde och eventuell hållfasthetsklass. Leverantören av betongelement bidrar med kunskap om hur man bygger klimatförbättrat med betongelement. Många leverantörer av betongelement har stöd till arkitekter, projektörer för att upprätta tidiga skisser och systemhandlingar. Med Bästa produkt menas här att det finns en miljövarudeklaration (EPD Environmental Product Declaration) framtagen enligt gällande metodanvisningar (EN 15 804), som gör det möjligt att välja en specifik produkt från en leverantör som innebär en miljöförbättring i förhållande till de generiska miljödata som är förstahandsvalet i BM. Hus invändigt, med och utan krav på uttorkningstid/härdningstid Hus grundkonstruktion Hus utomhus, med och utan salt Anläggning utomhus, med salt och frost 8

Oavsett om man bygger med platsgjutet eller prefab kan man få hjälp att ta fram en klimatförbättrad produkt. 9

MÅL Mål: Halverad klimatpåverkan möjlig Den svenska betongbranschens målsättning på kort sikt är att koldioxidutsläppen från betong till husbyggnad ska minska kraftigt. Målet är att nå en halverad klimatpåverkan inom fem år baserat på 1990 års utsläpp som referensår. På lite längre sikt räknar vi med att betong ska vara klimatneutralt sett ur ett livscykelperspektiv. Utsläppen per ton cement till både husbyggnation och anläggning i Sverige har minskat med cirka 15 procent mellan åren 1990 till 2015. De nya cement med tillsatsmaterial som idag finns på den svenska marknaden har cirka 20 procent lägre klimatpåverkan än den som användes 1990. Det är möjligt att nå en klimatförbättring av en betongkonstruktion med 30 procent med de steg 1-4 som redovisas här och ger då tillsammans med den klimatförbättrade betongen som används idag en halverad klimatpåverkan. referens 1990 mål 50% 0) 1) 2) 3) 4) Jämförelse med en referens med klimatprestanda enligt 1990 0) Utgångsläget för byggnaden med en medelvärdesbetong 1) Välj klimatförbättrad betong 2) Välj en funktionsanpassad klimatförbättrad betong 3) Utvärder alternativa konstruktions- och produktionslösningar 4) Välj bästa produktleverantör i klassen Läs mer om betongbranschens klimatmål på: www.svenskbetong.se/klimatrapport Läs mer om betongbranschens fördplan på: http://fossilfritt-sverige.se/verksamhet/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft-betongbranschen/ 10

Fortsatt arbete Utveckling av BM görs för att kunna ge stödjande information och vägledning för hur LCA-baserade miljökrav kan hanteras i byggprocessen (se blå fält i matrisen). Denna stödjande information kommer även att innehålla konkreta anvisningar och råd anpassade för olika material och deras förutsättningar, såsom klimatförbättrad betong och betongkonstruktioner (se grå fält i matrisen). Definition av klimatförbättrad betong tas fram inom ramen för Svensk Betongs projekt Klimatförbättrad betong och kommer att implementeras i de vägledningar som tas fram. BM får en gränssnittsfunktion som gör det möjligt att ersätta en resurs med flera nya resurser (recept). På så sätt kan bland annat en generell husbyggnadsbetong ersättas med mer specificerade betongkvaliteter i olika byggdelar och därmed möjliggöra klimatförbättringar med funktionsanpassade val av betongkvalitet. Introduktion Tidiga Program System och bygg Uppföljning och förvaltning Byggherre Miljösakkunnig Arkitekt Övriga projektörer Entreprenör Materialleverantör 11

12