Rapport 2015:29 Hardeberga kyrkogård Hardeberga socken, Lunds kommun Arkeologisk förundersökning 2015 Ing-Marie Nilsson
Rapport 2015:29 Hardeberga kyrkogård Hardeberga socken, Lunds kommun Arkeologisk förundersökning 2015 Ing-Marie Nilsson Fornlämning nr 25, Hardeberga socken Fastighet: Hardeberga 22:1 Lunds kommun Skåne län
Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se 2015 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2015:29 Omslag: Stenmuren, detalj. Foto: Ing-Marie Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893.
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Topografi och fornlämningssituation 5 Hardeberga kyrka 6 Kyrkogårdsmuren 6 Tidigare undersökningar 6 Metod och genomförande 7 Undersökningens resultat 7 Murens konstruktion 7 Bearbetade stenar i muren 8 Antikvarisk syntes 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11 Bilaga 1. Undersökningsområdets läge 13 Bilaga 2. Fotografier 15
Fig. 2. Förundersökningsområdets läge. Fig. 1. Lunds kommun med Hardeberga.
Sammanfattning Med anledning av renovering av en kyrkogårdsmur på Hardeberga kyrkogård har Sydsvensk Arkeologi AB i augusti 2015 genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena. Det visade sig att muren varierat i bredd mellan 1,6 1,9 m och i höjd mellan 0,60 1,20 m samt hade en kärna av jordblandad sten. Dess grundläggning gick ned till ett djup av minst 0,3 m men var på sina ställen djupare än 0,4 m. Bakgrund Södra Sandby församling planerar att renovera en del av kyrkogårdsmuren vid Hardeberga kyrka i Lunds kommun. Den kallmurade bogårdsmuren var i dåligt skick och höll delvis på att rämna på den norra sidan, varför det bedömdes att denna del av muren behövde läggas om. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade då att markarbeten i samband med denna renovering skulle övervakas av Sydsvensk Arkeologi AB (Lst. Dnr. 431-13492- 11, beslut 2011-07-18). Arbetsföretaget bestod i att stenmuren på en sträcka av ca 55 m togs ned i sin helhet och byggdes om (bilaga 1). I samband härmed grävdes ned till ett djup av 0,4 m under nuvarande markyta för att åstadkomma en stabil grundläggning för den nya muren. Topografi och fornlämningssituation Hardeberga är högt beläget på den kuperade slättbygden några kilometer öster om Lund. Hardeberga kyrka ligger i den nordvästra delen av Hardeberga bytomt som är registrerad fornlämning (Hardeberga nr 25:1). Inom detta fornlämningsområde finns även fornlämningen Hardeberga 9:1, där stenkistor skall ha Fig. 3. Hardeberga kyrka och kyrkogård enligt enskifteskartan från 1806. Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 5
framkommit i samband med kabelgrävning 1939 (uppgifter från FMIS). Hardeberga kyrka Hardeberga kyrka uppfördes troligen som en romansk korkyrka byggd i sandsten med smalare kor och eventuellt absid. Under äldre medeltid tillkom sannolikt även det kvadratiska tornet i väster (Jacobsen 1993:126). Under senmedeltiden revs korpartiet och ersattes med ett rakslutet kor i jämbredd med långhuset. Under denna period tillkom även stjärnvalv i långhuset och ett vapenhus i söder. Det nuvarande koret med en sakristia på nordsidan uppfördes i samband med en genomgripande renovering 1909, då även tornbyggnaden förändrades (Anselm 1947:568). I kyrkan bevaras en romansk dopfunt. I samband med antikvariska arbeten inne i kyrkan år 2003 framkom på norra långhusväggen en runristning i putsen. Från Hardeberga kyrka finns det även en uppgift om att det på en på 1800-talet omgjuten kyrkklocka skall ha funnits en runristning (Hardeberga 32:1). Kyrkogårdsmuren Hardeberga kyrka är belägen centralt på kyrkogården. Kyrkogården har utvidgats västerut, men i de norra, östra och södra delarna förefaller den ännu ha samma utsträckning som den hade på 1700-talet (ägobeskrivning i Lantmäterimyndighetens arkiv 1736, 12-had-1). Kyrkogården avgränsas på de norra, östra och södra sidorna av en kallmurad stenmur, och det är den norra delen av denna mur som ska läggas om. Idag löper en väg norrut runt om kyrkan på den västra sidan, direkt utanför den utvidgade kyrkogården. Denna väg har ersatt en äldre markväg som anslutit till den västra delen av den gamla kyrkogården. Det kan därför tänkas att det funnits en öppning i stenmuren mitt för denna väg. I Vård- och underhållsplanen relateras uppgifter om att gravstensfragment år 1920 tillfälligt skall ha stått uppresta vid norra övergången av kyrkogårdsmuren, vilket skulle kunna tala för detta (Vård- och underhållsplanen för Hardeberga kyrkogård 2012). Tidigare undersökningar Vid Hardeberga kyrka har tidigare tre arkeologiska förundersökningar genomförts. År 1989 gjordes en schaktningsövervakning som inte gav några fynd. År 2001 undersöktes ett 45 m långt schakt i öst-västlig riktning på den norra sidan av kyrkobyggnaden varvid omrörda människoben påträffades. År 2012 skedde en arkeologisk förundersökning på kyrkogården varvid ett kullerstenslager, en mur samt äldre mark- och odlingslager anträffades (uppgifter från FMIS). 6 Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015
Metod och genomförande Förundersökningen genomfördes som en övervakning av markarbetena där personal från Sydsvensk Arkeologi AB fortlöpande följde och dokumenterade de lämningar som framkom. Den gamla bogårdsmuren norr om kyrkan revs på en sträcka av 55 m, vilket skedde med maskin. Efter att stenarna ovan mark avlägsnats grävdes ett ca 0,4 m djupt schakt på samma ställe som den gamla muren löpt för den nya murens grundläggning. I samband härmed kunde vissa iakttagelser göras beträffande stenmurens konstruktion. Dokumentationen bestod av en fältritning (sektion) i skala 1:20 samt digitala fotografier. Ett par stenar med spår av bearbetning påträffades. De dokumenterades men insamlades ej utan bevaras vid kyrkan. I övrigt framkom inga fynd. Fotografier från arbetet har samlats i bilaga 2. Undersökningens resultat Den norra kyrkogårdsbegränsningen i Hardeberga består av en ca 55 m lång kallmurad stenmur samt ca 20 m häckplantering i den västra delen. Stenmuren representerar den ursprungliga kyrkogården medan delen med häckplantering utgör en senare utökning. Murens konstruktion Anledningen till att stenmuren skulle rivas och läggas om var att den var ojämn och att rasrisk förelåg. Murens bredd varierade mellan 1,60 m och 2,0 m och då dess höjd var anpassad till den naturliga topografin varierade även denna mellan 0,60 m och 1,20 m. Muren bestod av större stenar (0,80 1,20 m) i den nedre delen medan stenarna högre upp var mindre. Murens mitt bestod huvudsakligen av tämligen små stenar (0,10 0,25 m i diameter). När muren revs kunde det konstateras att den i mitten hade en kärna av jordblandad sten. När de delar av muren som var synliga ovan jord avlägsnats grävdes ett ca 0,40 m djupt schakt där muren löpt, för att åstadkomma en stadig grund för den nya muren. Det kunde då konstateras att den gamla muren hade en grundläggning som var minst 0,3 m djup och tidvis gick under schaktdjupet på 0,4 m. Materialet bestod även här av jordblandad sand, och en del av de stenar som fanns i grunden var mycket stora. Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 7
Fig. 4. Sektion av den västra delen av kyrkogårdsmuren. Muren har troligen konstruerats på så sätt att man först grävt ett dike som fyllts med sten och jord, medan överbliven jord tillsammans med sten har fått bilda murens kärna. Att muren haft denna konstruktion kan ha gjort den extra känslig för frostskador och rotsprängning från omgivande växtlighet. Detta kan ha varit en bidragande faktor till att muren var i så dåligt skick. Bearbetade stenar i muren Vid undersökningen framkom förvånansvärt få stenar som uppvisade någon form av behuggning eller andra spår av bearbetning. Det kunde vid förundersökningen heller inte påvisas stenar som visade rester av murbruk och därmed vid något tillfälle kan antas ha använts som byggnadssten. De enda stenar som visade spår efter bearbetning påträffades vid rivningen av den västra delen av stenmuren. Här framkom ett ca 15 cm stort fragment av en stenplatta, möjligen en del av en gravsten. Plattan uppvisade märken efter sågning, men inga spår av inskrifter. Den andra stenen var en 0,40 x 0,26 m stor och 11 cm tjock kalkstensplatta med ett markerat urtag. Förutom sågmärken fanns heller inte på denna sten text eller andra markeringar. 8 Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 Fig. 5. Stenfragment, möjligen rest av gravsten. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-08-18
Fig. 6. Bearbetad kalksten påträffad i muren. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-08-18. Antikvarisk syntes I samband med att den norra delen av kyrkogårdsmuren vid Hardeberga kyrka revs för att ombyggas utförde Sydsvensk Arkeologi AB en övervakning av markarbetena. Stenmuren var ojämn både vad gäller bredd och höjd. Det kunde konstateras att den bestått av såväl stora som påfallande små stenar, samt att murens kärna varit jordblandad. Stenmuren vilade på en grund i form av jordblandad sten som var minst 0,3 m djup. En fråga som var aktuell före undersökningen var huruvida det fanns någon ingång till kyrkogården i den västra delen. Någon sådan kunde inte beläggas. Möjligheten att en sådan tidigare kan ha funnits kan dock inte avvisas, då delar av muren, särskilt i väster, sannolikt har lagts om. Här hade nämligen träd i en trädrad delvis kommit att inkorporeras i stenmuren, vilket indirekt vittnar om senare lagningsinsatser. Det kan därför inte helt uteslutas att de bearbetade stenar som framkom vid rivningen av den västra delen av muren kan vara rester av de gravstenar som enligt uppgift tidigare skall ha varit uppställda där. Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 9
Referenser Anselm, G. Stiftets kyrkor. Lunds stift i ord och bild. Stockholm 1947. Jacobsen, H., 1993. Romanske vesttårne, deres indretning og funktion. Vesttårne før 1300 i det middelalderlige Danmark øst for Storebælt. Lund Studies in Medieval Archaeology 12. Stockholm 1993. FMIS, Fornsök. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Lantmäteriet Historiska kartor https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/search.html?asurl=https%3a%2f%2fetjans ter.lantmateriet.se%2farkivsok%2fs%2fstartpage.html&arv=false&pul=true&user=publi c&swedish=true 10 Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015
Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: 110069 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-13492-11 Datum för beslut: 2011-07-18 Projektnummer: SA 110069 Län: Kommun: Socken: Skåne Lund Hardeberga Fastighet: Hardeberga 22:1 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM X koordinat: 61 73 814 Y koordinat: 39 27 47 Fältarbetstid: 2015-08-18 Antal arbetsdagar: 1 Antal arkeologtimmar: 10 Undersökt yta: Platschef: Företagare: 55 lpm Ing-Marie Nilsson Södra Sandby församling Tidigare undersökningar: 1989, 2001, 2012 Fynd: Dokumentationsmaterial: Faktisk kostnad: Inga fynd tillvaratogs. Uppmätningsritning och digitala fotografier i Regionmuseets arkiv i Kristianstad. 18 000 kr (exkl. moms) Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 11
12 Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015
Bilaga 1. Undersökningsområdets läge Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 13
14 Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015
Bilaga 2. Fotografier Den östligaste delen av muren, sedd mot väster. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-08-18. Den norra sidan av muren, sedd mot sydväst. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-08-18. Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 15
Stenmuren sedd mot väster. Emellan stenarna fanns en riklig växtlighet. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-08-18. Muren var delvis helt överväxt. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-08-18. 16 Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015
Den östra delen av muren vid rivningen. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-08-18. Den västra delen av muren med jordblandad kärna och jordblandad sten i grundläggningen, jfr. sektionsritning. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-08-18. Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 17
Den nya muren mot väster. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-09-07. Den nya muren mot sydväst. Foto: Ing-Marie Nilsson 2015-09-07. 18 Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015
Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2015 1. Kristianstad 4:13, 4:4 och 4:43. Hästtorget, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson. 2. Citadellstaden 1:1 och 2:1. Landskrona stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014 2015. Joakim Frejd. 3. Fodret 5 m.fl. Tygelsjö socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Fredrik Grehn. 4. Hovrätten 20. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 6. Hove 9, Åhus. Fornlämning 23, Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 8. Limhamn 155:355, Bunkeflo 24:1, Hyllie socken, Malmö kommun. Särskild arkeologisk undersökning 2013. Åsa Berggren. 9. Bastionen 7, fornlämning Kristianstad nr 93, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014-2015. Ylva Wickberg. 10. Skepparslöv 27:7, fornlämning Skepparslöv nr 60:1, Skepparslövs sn, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ylva Wickberg. 11. Råvattenledning. Arkeologisk utredning steg 1, 2015. Red. Bertil Helgesson. 12. Norretullsvägen. Fastigheten Bastionen 6 och 7. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 13. Kristianstadsprojektet. Metalldetektorundersökningar 1998-2009. Bertil Helgesson. 14. Färlöv 76:10, 82:1, 83:2, 1:48 och 1:32. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologiska undersökningar 2012 2013. Ing-Marie Nilsson. 15. Näsby 35:47. Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ylva Wickberg. 16. Östra Odarslöv 13:5, ESS-området. Forntid möter framtid. Volym 1 Bakgrund, genomförande, tolkning och utvärdering. Volym 2 Undersökningsresultat. Volym 3 Analyser och bilagor. Odarslöv socken, Lunds kommun. Särskild arkeologisk undersökning 2013. Red. Kristian Brink och Stefan Larsson. 17. Bodarps bytomt. Fornlämning 18:1 i Bodarps socken, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth. 18. Renovering av Villie kyrka. Fornlämning 20:1, Villie socken, Skurups kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 19. Gång- och cykelväg vid Kalkbrottet, Limhamn 155:355, RAÄ Hyllie 37:1, Malmö 167 & 168, Hyllie socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2014. Kristian Brink och Fredrik Grehn. 20. Räng 5:12, Räng socken, Vellinge kommun, Skåne. Arkeologisk utredning 2015. Bertil Helgesson. 21. Tygelsjö 54:2, Tygelsjö socken, Malmö kommun, Skåne. Arkeologisk utredning 2015. Åsa Berggren. Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 19
22. Östbergska huset, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning 2015. Tony Björk. 23. Del av Ruuthsbo 20:1 och Svartemölla 1:38. Bjäresjö och Baldringe socknar, Ystad kommun. Arkeologisk utredning. Therese Ohlsson. 24. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Tivoligatan m.fl. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 25. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Nya Boulevarden. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 26. Allarpsvägen. Ivetofta socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2014-2015. Ylva Wickberg. 27. Lyckan 27. Åhus stad i Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 28. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun. Arkeologisk utredning 2015. Joakim Frejd. 29. Hardeberga kyrkogård. Hardeberga socken, Lunds kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson.
Hardeberga kyrkogård. Arkeologisk förundersökning 2015 21