REDOVISNING. Stadskontoret. Malmö stads. välfärdsredovisning 2013

REDOVISNING Stadskontoret Malmö stads välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2013 har sammanställts av stadskontorets avdelning för samhällsplanering. Ett stort tack riktas till alla som bidragit med underlag. Materialet går att hitta på www.malmo.se 1

Förord Kommunfullmäktige beslutade år 1998 att Malmö Stad årligen ska upprätta en samlad välfärdsredovisning för Malmö (KS-KOM-1997-01249). Välfärdsredovisningens syfte är att redovisa aktuell statistik under de elva nationella folkhälsomålen för att följa hälsans bestämningsfaktorer fördelat bland befolkningen samt belysa den generella välfärdsutvecklingen i Malmö. Befolkningskoncentrationen i Sverige går till storstadsregionerna Stockholm, västra Götaland och Skåne. Detta är en mycket stabil trend. I Malmö växte befolkningen förra året med 5 000 nya invånare och motsvarar hälften av Skånes totala befolkningstillväxt. Idag är Malmö 312 000 invånare. Tillväxttakten i Malmö har dessutom över tid successivt ökat och kring 2030 kommer Malmö vara 400 000 invånare. Malmö som demografisk och ekonomisk motor för den regionala utvecklingen innebär många möjligheter och samtidigt utmaningar för hur välfärden utvecklas i Malmö. Flera av de indikatorer som presenteras i välfärdsredovisningen har en regional anknytning där Malmö stad tar ledarskap i många fördjupade samarbeten med andra kommuner, med Region Skåne och med statliga aktörer. Ett fördjupat samarbete med ideell sektor och näringsliv är också att vänta framöver där välfärds och tillväxtfrågorna ges allt större betydelse för arbetsmarknad, utbildning, bostadsbyggande, näringsliv och infrastruktur. Den snabba utvecklingen ställer ökade krav på att samhällsorganisationen långsiktigt stödjer såväl välfärds som tillväxtfrågorna inom ramen för en hållbar utveckling. Här kan välfärdsredovisningen vara en del i kunskapsbyggandet och i avvägningarna i budgetprocessen men också utgöra ett stöd i prioriteringarna i det regionala utvecklingsarbetet. Jan Haak Planeringsdirektör 2

Innehållsförteckning FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 5 VÄLFÄRDSINDEX... 12 BAKGRUND... 14 DEN NATIONELLA FOLKHÄLSOPOLITIKEN... 14 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER... 14 FOLKHÄLSOLÄGET I SVERIGE... 16 SEX PRINCIPER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I MALMÖ STAD... 18 BAKGRUNDSFAKTA OM MALMÖ... 19 BOSTÄDER I MALMÖ 31 DECEMBER, 2012... 20 ÅLDERSFÖRDELNING I MALMÖ SAMT I RESPEKTIVE STADSDEL... 21 MALMÖBOR 31 DECEMBER 2012... 26 EKONOMISKT UTSATTA BARN... 28 NATIONELLA MÅLOMRÅDEN OCH LOKALA INDIKATORER... 30 MÅLOMRÅDE 1 - DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET... 31 1. VALDELTAGANDE... 31 2. SOCIALT DELTAGANDE... 32 3. FÖRENINGSDELTAGANDE... 32 4. FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER... 34 5. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE... 34 MÅLOMRÅDE 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR... 37 6. FÖRVÄRVSFREKVENS... 37 7. INKOMST... 39 8. UTBILDNINGSNIVÅ... 41 9. EKONOMISKT BISTÅND... 44 10. EKONOMISK STRESS... 46 11. EMOTIONELLT STÖD... 47 12. TRÅNGBODDHET (VUXNA)... 47 13. HEMLÖSHET (VUXNA)... 48 14. PSYKISK HÄLSA... 49 15. TILLIT... 50 MÅLOMRÅDE 3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR... 51 16. BEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLAN... 51 17. NATIONELLA PROV I SKOLÅR 6... 53 18. FULLFÖLJANDEGRAD GYMNASIET... 56 19. SKOLTRIVSEL... 56 20. SKOLK... 57 21. KVALITÉN INOM FÖRSKOLAN... 58 22. SIMKUNNIGHET... 59 23. TRÅNGBODDHET (BARN)... 60 24. HEMLÖSHET (BARN)... 60 MÅLOMRÅDE 4 HÄLSA I ARBETSLIVET... 61 25. OHÄLSOTAL... 61 26. ANSPÄND ARBETSSITUATION... 67 MÅLOMRÅDE 5 MILJÖER OCH PRODUKTER... 68 27. OLYCKSFALL... 68 28. TRYGGHET... 70 3

MÅLOMRÅDE 6 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 74 29. TANDHÄLSA... 74 MÅLOMRÅDE 7 SKYDD MOT SMITTSPRIDNING... 76 30. VACCINATION... 76 MÅLOMRÅDE 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA... 80 31. ANVÄNDNING AV PREVENTIVMEDEL... 80 32. SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN... 81 33. TONÅRSABORTER... 82 34. KLAMYDIAFALL... 83 MÅLOMRÅDE 9 FYSISK AKTIVITET... 84 35. FYSISK AKTIVITET PÅ FRITIDEN... 84 MÅLOMRÅDE 10 MATVANOR OCH LIVSMEDEL... 86 36. ÖVERVIKT... 86 37. FRUKT OCH GRÖNSAKER... 87 38. GODIS, CHIPS, OSTBÅGAR, LÄSK... 89 MÅLOMRÅDE 11 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL... 91 39. RÖKNING... 91 40. SNUSNING... 94 41. KONSUMTION AV ALKOHOL... 95 42. MISSBRUK OCH ANVÄNDNING AV NARKOTIKA... 99 STATISTISKT UNDERLAG... 101 Se bilaga 1 Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (antal) Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (antal) Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (antal) Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (andel) Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (andel) Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (andel) Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2012 och vt 2011 skolnivånivå (andel) Meritv. = Summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen för elever med betyg i minst ett ämne, max värde 320 poäng. Antal = Antal elever aktuellt skolår Ämnen G = Medelvärde antal G per elev HÖGSKF = Antal elever som når Högskoleförberedande ES (krav EN, MA och SV/SVA + 9 andra ämnen) HÖGSKN = Antal elever som når Högskoleförberedande NA och TE (krav EN, MA och SV/SVA samt FY, KE, BI + 6 andra ämnen) HÖGSKS = Antal elever som når Högskoleförberedande EK, HU och SA (krav EN, MA och SV/SVA samt SH, RE, GE, HI + 5 andra ämnen) YRKESF = Antal elever som når Yrkesförberedande (krav EN, MA och SV/SVA + 5 andra ämnen GY 11 = Antal elever som når Behörighetskrav i tidigare system ( dvs minst G i SV MA och EN) Alla G = Antal elever som har godkändnivå i alla ämnen 4

Sammanfattning För att ge en helhetsbild av välfärden i Malmös tio stadsdelar har även ett välfärdsindex sammanställts av 44 indikatorer vilket visar hur stadsdelarnas välfärdsnivå förhåller sig till varandra. Indexet synliggör de stora skillnader som finns mellan stadsdelarna som är viktigt att förhålla sig till då en fortsatt ökning av skillnader i hälsa och välfärd kan medföra flera negativa effekter för vissa områden och invånare. Nedan följer en sammanfattning av statistiken från årets välfärdsredovisning utifrån de elva folkhälsomålområdena. De indikatorer för vilka statistiken har uppdaterats sedan föregående års välfärdsredovisning är markerade med en asterisk (*). Ojämlikheten i hälsa och levnadsvillkor visar sig för flera indikatorer och har sin grund i medborgarnas inkomst, utbildning, kön, etnicitet och ålder. Sett till ett medelvärde för 2008-2012 är medellivslängden 78,4 år för män och 82,9 år för kvinnor. Det är således en positiv utveckling för både män och kvinnor jämfört med medelvärdet för år 2006-2010 (77,9 år för män och 82,7 år för kvinnor). Medelvärdet för medellivslängden år 2008-2012 varierar mellan stadsdelarna. Högst medellivslängd finns i Västra Innerstaden för kvinnor och i Husie för män, 84,7 år respektive 80,6 år. Medellivslängden är som lägst i Södra Innerstaden, 74,8 år för män och 80,3 år för kvinnor. Målområde 1 Delaktighet och inflytande 1. Valdeltagande Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av malmöborna röstade i det kommunala valet. Trots en ökning på nära 10 procent av valdeltagandet i valet till Europaparlamentet jämfört med 2004 var det endast 43,1 procent som röstade i detta val. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna. Möjligtvis saknas kunskap och insikt om dess betydelse. *2. Socialt deltagande 43 procent av Malmös manliga och kvinnliga befolkning angav år 2012 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är en ökning jämfört med föregående mättillfälle. Den stadsdel som hade lägst andel kvinnor och män är Rosengård med 72 procent för kvinnor och 68 procent för män. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande. 3. Föreningsdeltagande År 2009 uppgav 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Motsvarande siffra för 2012 är 64 procent. År 2012 skiljer det 21 procentenheter mellan pojkar och flickor. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet. Sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 8 procentenheter. *4. Förtroende för samhällsinstitutioner Andelen av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för både Skåne och Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i. 5

5. Delaktighet och inflytande Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne för 2012 visar hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar *6. Förvärvsfrekvens 63 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2011, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2011 var 77 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 32 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är tydligast mellan Västra Innerstaden (76 procent) och Rosengård (36 procent). *7. Inkomst Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger på 27 procent år 2011 vilket kan jämföras med 18 procent år 1999. Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen av andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna. *8. Utbildningsnivå Statistiken visar att andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat från 41 procent år 2008 till 44 procent år 2012. Andel män med eftergymnasial utbildning ligger på 41 procent och kvinnor på 48 procent. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda. *9. Ekonomiskt bistånd År 2013 var det i genomsnitt 9564 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd per månad, vilket är ca 550 fler hushåll än förra året. 35 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hälften av barnhushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd i Malmö består av två vuxna (gifta eller sambo) med barn. I drygt 40 procent av barnhushållen är det en ensamstående kvinna med barn som uppbär ekonomiskt bistånd. Av de ensamstående kvinnorna som uppbär ekonomiskt bistånd så är det fyra av tio som har barn i sitt hushåll, motsvarande siffra för ensamstående män som uppbär ekonomiskt bistånd är fyra av hundra. Störst andel barnhushåll finns bland hushåll som består av två vuxna som lever som gifta eller som sambos där cirka sju av tio hushåll har barn. 10. Ekonomisk stress Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år 2008. En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år 2002. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än 6

för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken. *11. Emotionellt stöd Svagt emotionellt stöd är vanligare bland män än bland kvinnor. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 uppgav 40 % av männen och 34 % av kvinnorna att de har ett svagt emotionellt stöd. Andelen visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning. *12. Trångboddhet, vuxna Om det bor mer än en person per rum i en bostad - kök och vardagsrum oräknat - betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda. *13. Hemlöshet, vuxna Ur ett långsiktigt perspektiv ses en kraftig ökning av antalet hemlösa. Hemlösheten har mellan åren 2003 och 2013 ökat från 531 personer till 973 personer. För år 2013 finns störst antal hemlösa kvinnor i stadsområde Öster med 122 personer och störst antal män finns i stadsområde Innerstaden med 173 personer. Antalet vuxna har minskat marginellt de senaste två åren. *14. Psykisk hälsa Vid senaste mätåret 2012 var andelen 26 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i Malmö som uppgav att de hade symptom på dålig ohälsa. Män har vid de senaste fyra mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa. *15. Tillit Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. Störst andel med låg tillit finns bland kvinnor och män i Rosengård, 63 procent respektive 57 procent. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut. Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor *16. Behörighet till gymnasieskolan Eleverna som avslutade årskurs 9 under våren 2013 var de första att få slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F. Statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet bara påverkats marginellt och andelen som är behöriga att söka till gymnasieskolan är relativt konstant. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande 17. Nationella prov i skolår 6 De nationella proven från och med våren 2013 har, för årskurs 6, en helt ny redovisningsmodell. Tidigare år var indikatorn andelen elever som nådde godkänt i samtliga delprov men från och med våren 2013 är indikatorn anpassad till det nya betygssystemet och redovisningen görs nu efter det nya betygssystemet med den nya betygsskalan. Det är därför inte möjligt att jämföra tidigare års redovisningar med utfallet våren 2013. *18. Fullföljandegrad gymnasiet För år 2012 och 2013 fullföljer 66 procent av alla gymnasieelever gymnasiet inom fyra år vilket har ökat tre procentenheter sedan 2011 års mätning. Malmö ligger under snittet i riket på 77 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv. 7

19. Skoltrivsel Den senaste mätningen visar att 85 procent av eleverna trivs på sin skola och det är en jämn fördelning bland pojkar och flickor. Oxie är den stadsdel med mest nöjda elever, 91 procent, och Fosie har lägst andel nöjda elever, 83 procent. 20. Skolk 11 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger i veckan. Den högsta andelen skolkande pojkar finns i Rosengård, med 29 procent, och minst andel av pojkarna som skolkar finns i Västra Innerstaden, 2 procent. När det gäller flickor finns högst andel i stadsdelen Södra Innerstaden med 23 procent och minst andel i Limhamn-Bunkeflo och Oxie med 3 procent vardera. 21. Kvalitén inom förskolan År 2012 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 49 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Kirseberg, med 13 procentenheter, medan Rosengård ökat andelen högutbildad personal till 5 procentenheter. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och ligger år 2012 på 42 procent. Dock med undantag för Limhhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden som år 2012 har en högre andel. Lägst andel syns i Rosengård där förskolorna drivna i egen regi har 23 procent högskoleutbildad personal. I Kirseberg har det skett en ökning med 7 procentenheter, från 21 till 28 procent. 22. Simkunnighet För 2012 saknas redovisning över andelen elever som är simkunniga och eftersom det närmsta alternativet är andelen elever som har minst godkänt i ämnet Idrott och hälsa redovisas inte denna variabel. 23. Trångboddhet, barn Om det bor mer än en person per rum i en bostad - kök och vardagsrum oräknat - betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda. *24. Hemlöshet, barn I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 329 barn finns i hemlösa hushåll. 311 av dem finns i hushåll som är hemlösa av strukturella skäl, d.v.s. på grund av rådande bostadsbrist i kombination med att de saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. År 2013 är antalet barn i hemlösa hushåll sju gånger fler än år 2003. Det är en stor skillnad mellan stadsområdena och i Öster finns finns 172 av de hemlösa barnen i Malmö, vilket för stadsområdet innebär en ökning med 92 barns sedan år 2012. Målområde 4 Hälsa i arbetslivet *25. Ohälsotal *Antal ohälsodagar Senaste mätningen, år 2012, visar att bland kvinnor i åldern 20-64 var det i snitt 31 sjukfrånvarodagar och bland män i samma ålder var det i snitt 24 sjukfrånvarodagar. Den minskning vi ser gällande ohälsodagar är i stor utsträckning ett resultat av flera reformer som genomförts de senaste åren. Bland annat har förändringar gjorts i regelverket som styr sjukfrånvaron. Kvinnor ligger fortfarande högre i sjukfrånvaro än män. 8

*Sjuk- och aktivitetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning, som ersatt förtidspensioneringen, följer samma nedåtgående trend som sjukfrånvaron. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt tydliga. Lägst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning av befolkningen i åldern 20-64 år har Centrum, Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo på fyra procent medan Rosengård har högst andel på nio procent. I stadsdelen Rosengård är andelen bland kvinnor i åldern 55 59 år 36 procent, vilket kan jämföras med 38 procent föregående år. I en Limhamn-Bunkeflo har männen 6 procent liksom föregående år. Skillnaderna kan i vissa fall relateras till socioekonomiska förutsättningar som har väl belagda kopplingar till en sämre hälsa. *26. Anspänd arbetssituation Mellan åren 2004 till 2012 har andelen kvinnor som upplever anspänd arbetssituation minskat med sex procentenheter till 23 procent. Även hos männen syns en minskning. Fosie och Rosengård är de stadsdelar där högst andel av befolkningen har uppgett att de har en anspänd arbetssituation. Målområde 5 Miljöer och produkter *27. Olycksfall Olycksfall för kvinnor i åldern 75 år och äldre i Malmö har minskat från 92 till 88 per 1000 invånare jämfört med föregående års mätning. Den största minskningen bland kvinnor finns i stadsdelen Rosengård, från 101 til 69 per 1000 invånare. Olycksfall för män i åldern 75 år och äldre har störst minskning i Kirseberg, från 78 till 52 per 1000 invånare mellan 2011 och 2012. 28. Trygghet a) Antal anmälda misshandelsbrott (inklusive grov) Mellan åren 2010 och 2011 har misshandelsfallen utomhus ökat något för kvinnor och minskat för män medan misshandelsbrotten inomhus ökat för kvinnor. b) Antal anmälda inbrott (inklusive försök till inbrott) Det senaste året har antalet anmälda inbrott generellt ökat i Malmö. I en del stadsdelar ser vi en större ökning, till exempel i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo medan det tvärtom syns en minskning i Södra Innerstaden av antalet bostadsinbrott. c) Upplevd otrygghet 33 procent av malmöborna uppger att de känner sig otrygga i området där de bor vilket kan jämföras med 38 procent år 2010. Det är endast Södra Innerstaden och Kirseberg som enligt mätningen har en ökad upplevd otrygghet sedan förra året. Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 29. Tandhälsa Region Skåne har inte dessa parametrar i sitt nuvarande system så att de kan per automatik kan ta fram önskade uppgifter per stadsdel i Malmö. Region Skåne anlitar idag ett företag som tillhandahåller den epidemiologiska datan för barn- och ungdomsvården. Målområde 7 Skydd mot smittspridning *30. Vaccination Vaccinationstäckningen för barn vid 1,5 års ålder ligger år 2012 mellan 97 och 98 procent, samma nivå som för övriga Skåne och Sverige. Kirseberg har mellan år 2008 och år 2012 gått från en vaccinationstäckning, gällande mässling, påssjuka och röda hund, från 95 procent till 96 procent. Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 31. Användning av preventivmedel Oftast finns det en medvetenhet om att kondom är det bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, men påverkan av attityder och beteende leder till att den inte alltid används. Störst andel flickor som använder preventivmedel finns i Kirseberg 9

med 90 procent och minst andel i Rosengård med 18 procent. För pojkarna finns den lägsta andelen även i Rosengård med 31 procent och högst andel i Södra Innerstaden med 67 procent. 32. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Enkätundersökningen 2012 genomfördes på våren och visar att Malmö är på samma nivå som Skåne när det gäller antal elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är mycket bra. Det högsta antalet står att finna i stadsdelen Oxie, med ungefär samma antal pojkar och flickor och minst bland pojkarna i Södra Innerstaden och bland flickorna i Limhamn-Bunkeflo. 33. Tonårsaborter Årsrapporten för abortstatistiken 2012 kommer inte att publiceras som planerat på grund av att insamlingen statistiken stoppats tillsvidare. Det pågår en översyn av vilken detaljeringsgrad abortuppgifter som samlas in ska ha i framtiden. *34. Klamydiafall Sedan år 1999 har antal klamydiafall i Malmö ökat rejält i de flesta åldersgrupper. Generellt har kvinnor varit överrepresenterade, så även i år. För år 2012 syns för kvinnor kvinnor mellan 15-19 år en minskning och en ökning för för män i samma ålder. När det gäller åldern 20-24 så är det en minskning för både kvinnor och män. Målområde 9 Fysisk aktivitet *35a) Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna) Mellan åren 2000 och 2012 har andelen av befolkningen mellan 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet minskat. I Rosengård och Fosie finns högst andel kvinnor och män som uppger att de har stillasittande fritid. Män uppger generellt i högre utsträckning än kvinnor att de har en stillasittande fritid. 35b) Fysisk aktivitet på fritiden (barn) Generellt är träning på fritiden vanligt bland pojkar i årskurs 6 och 9. Malmös elever i skolår 6 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 44 procent, 53 procent för pojkar och 35 procent för flickor. Malmös elever i skolår 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 36 procent, 47 procent för pojkar och 25 procent för flickor. Målområde 10 Matvanor och livsmedel *36a). Övervikt, vuxna Sedan år 2000 har andelen överviktiga och feta malmöbor i åldern 18-80 år ökat kontinuerligt. År 2012 var det 40 procent av kvinnorna och 56 procent av männen i Malmö som var överviktiga eller feta. Den mest markanta ökningen av övervikt syns bland kvinnor i Hyllie och Rosengård och bland män i Kirseberg och Husie. Malmö ligger dock fortfarande under Skånesnittet. *36b) Övervikt, barn Att barn lider av övervikt eller fetma kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Högst andel överviktiga flickor finns i Rosengård med 36 procent och lägst andel finns i Limhamn-Bunkeflo med 17 procentenheter. Bland pojkarna finns den högsta andelen i Södra Innerstaden med 41 procent och den lägsta andelen finns i Limhamn-Bunkeflo med 19 procentenheter. *37. Frukt och grönsaker Mellan år 2004 och år 2012 har det inte skett några större förändringar i siffrorna för Malmö gällande andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönsaker. Skillnaden mellan män och kvinnor är stora där kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män vilket gäller för samtliga stadsdelar. 10

38. Godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande I skolår 6 uppger 21 procent av eleverna att de äter godis, chips, ostbågar och dricker läsk varje dag eller nästan varje dag, i skolår 9 är konsumtionen högre. I skolår 6 har pojkarna en högre konsumtion än flickor, 23 procent jämfört med 20 procent. I skolår 9 har flickor något högre konsumtion är pojkar, 26 procent jämfört med 25 procent. Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel *39.a) Rökning, vuxna 13 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i Malmö röker dagligen. Trenden sedan år 2000 visar att allt färre malmöbor röker dagligen och mellan år 2004 och år 2012 stod kvinnorna för den största minskningen. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora där det i Limhamn- Bunkeflo är åtta procent av männen och i Fosie tjugoåtta procent av männen som röker. Andelen rökare i Malmö ligger för män fortfarande över snittet för regionen medan andelen kvinnor är på samma nivå som regionen. 39b) Rökning, barn Bland elever i skolår 6 är det tre procent som uppger att de röker och flickorna ligger på samma nivå som pojkarna. Störst andel pojkar finns i Kirseberg med 9 procent och flickorna i Centrum och Kirseberg ligger på 5 procentenheter. Under 2012 överstiger andelen rökare bland Malmöelever Skånes genomsnitt med 1 procentenheter. 9 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de röker dagligen. en Rosengård har den högsta andelen pojkar som röker, 18 procent, medan Hyllie har den lägsta andelen med 4 procent. Flickor med högst andel som röker finns i Oxie, 18 procent, och den lägsta andelen finns i Hyllie med 4 procent. 40. Snusning Under 2012 var andelen snusare i skolår 9 något lägre i Malmö jämfört mot Skåne. Flickorna ligger på samma nivå som Skåne, 2 procent, medan pojkarna ligger på 8 procent, två procentenheter under Skånesnittet. *41a) Konsumtion av alkohol, vuxna Mellan år 2004 och år 2012 syns en minskning av riskkonsumtion av alkohol bland kvinnor. Andel män som riskkonsumerar alkohol är 18 procentenheter att jämför med 11 procent för kvinnor. Jämfört med övriga regionen har Malmö en högre andel riskkonsumenter av alkohol oavsett kön. 41b) Konsumtion av alkohol, barn 2012 års mätning visar på att elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol, öl II och stark alkohol är 84 procent för flickor och 80 procent för pojkar. Flickorna ligger på samma nivå som i övriga Skåne. Pojkarna ligger på 80 procent, en skillnad med fem procentenheter jämfört med övriga Skåne. För eleverna i årskurs 9 visar siffrorna på att pojkar och flickor i Malmö ligger högre till än i Skåne. *42a) Missbruk och användning av narkotika, vuxna Det syns en ökning bland både män och kvinnor som uppger att de har använt hasch eller marijuana. Andelen kvinnor som har använt narkotika är 17 procentenheter att jämföra med män som ligger på 28 procent. Kvinnor och män med lägst andel som använt narkotika finns i Rosengård, 7 respektive 9 procentenheter. 42b) Missbruk och användning av narkotika, barn Denna mätning visar att andelen narkotikaanvändare var dubbelt så många i Malmö jämfört med Skånesnittet under våren 2012. Pojkarna har större andel än flickorna och Malmö totalt. Andelen pojkar som använder narkotika är 8 procent och flickorna ligger på 3 procent och andelen för Malmö totalt är på 6 procentenheter. 11

Välfärdsindex För att ge en bild av välfärden i Malmö, nedbrutet i Malmös tio stadsdelar, har ett välfärdsindex sammanställts av 44 nyckeltal/indikatorer. För varje nyckeltal rangordnas stadsdelarna efter resultat på en skala mellan ett och tio där till exempel högst förvärvsfrekvens ger tio och lägst förvärvsfrekvens ger ett. Alla rangvärdena summeras för varje stadsdel och divideras med antalet nyckeltal. Detta ger ett medelvärde som kan ge en fingervisning för stadsdelens utveckling. Rang Rang Rang Indexvärde År 2009 Indexvärde År 2010 Indexvärde År 2011 Indexvärde År 2012 Rang Indexvärde År 2013 Västra Innerstaden 7,3 2 7,6 1 7,4 1 7,9 1 7,7 1 Limhamn-Bunkeflo 7,6 1 7,1 2 7,3 3 7,4 2 7,4 2 Husie 7,1 3 6,9 3 7,4 1 7,4 3 7,3 3 Centrum 5,7 6 6,0 4 6,0 4 6,1 4 5,8 5 Oxie 6,1 4 5,9 5 5,8 5 6,0 5 6,0 4 Kirseberg 4,7 7 4,8 7 5,0 7 5,3 6 5,4 6 Hyllie 5,8 5 5,5 6 5,5 6 4,7 7 4,8 7 Södra Innerstaden 4,0 8 4,5 8 4,2 8 4,4 8 4,4 8 Fosie 3,4 9 3,3 10 3,3 9 3,3 9 3,4 9 Rosengård 3,2 10 3,4 9 3,2 10 2,6 10 2,7 10 Rang I välfärdsindexet för år 2013 går att utläsa att Västra Innerstaden behåller högsta värdet och följs av Limhamn Bunkeflo och Husie. Lägre värden än föregående år har Västra Innerstaden, Centrum och Husie. Däremot har indexvärdet ökat för Limhamn- Bunkeflo, Södra Innerstaden, Fosie och Rosengård. Nyckeltal/indikatorer* Valdeltagande i kommunala valet Valdeltagande i EU-valet Socialt deltagande Föreningsdeltagande Delaktighet och inflytande Förvärvsfrekvens Inkomst Utbildningsnivå Ekonomiskt bistånd Ekonomisk stress Emotionellt stöd Trångboddhet. Vuxna Behörighet till gymnasieskolan Nationella prov i skolår 5 Skoltrivsel Skolk Kvalitén inom förskolan Trångboddhet. Barn Ohälsotal. Ohälsodagar Ohälsotal. Förtidspensionärer Anspänd arbetssituation Olycksfall Trygghet. Misshandel Trygghet. Inbrott Trygghet. Otrygghet Tandhälsa Vaccination Användning av preventivmedel Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Fysisk aktivitet på fritiden. Ungdomar Fysisk aktivitet på fritiden. Vuxna Övervikt. Vuxna Övervikt. Barn Rökning. Vuxna Rökning. Ungdomar Snusning Konsumtion av alkohol. Vuxna Konsumtion av alkohol. Ungdomar Missbruk/användning av narkotika. Vuxna Missbruk/användning av narkotika. Ungdomar *De indikatorer som inte finns med i index är följande: De indikatorer som endast finns på Malmönivå samt förtroende för samhällsinstitutioner, hemlöshet vuxna, psykisk hälsa, tillit, hemlöshet barn, simkunnighet, konsumtion av frukt och grönt och konsumtion saft och läsk. 12

13

Bakgrund Den nationella folkhälsopolitiken Sedan början av 2000-talet har Socialstyrelsen årligen lämnat lägesrapporter om folkhälsa, med undantag för de år då mer omfattande, så kallade tematiska, rapporter presenterats. Lägesrapporterna har förmedlat en ögonblicksbild över aktuella folkhälsoområden, utvecklingen av de vanligaste folksjukdomarna och viktiga bestämningsfaktorer. Statens folkhälsoinstitut har också gett ut olika rapporter inom området, bland annat de årligen återkommande lägesrapporterna om befolkningens levnadsvanor. År 2010 genomförde Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut en gemensam översyn av myndigheternas folkhälsorapportering i syfte att uppnå ökad nationell samordning. Översynen avrapporterades till Socialdepartementet i mars 2011 och inkluderade ett förslag om årliga myndighetsgemensamma rapporter till regeringen om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Den årliga rapporteringen föreslogs vara på nationell nivå och ske i form av kommenterade diagram och tabeller. I mars 2012 presenterade Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut den första gemensamma rapporten om folkhälsa och 2013 kom den andra. Hälsans bestämningsfaktorer Källa: G. Dahlgren och M. Whitehead. I propositionen för en förnyad folkhälsopolitik framhålls några grundläggande inriktningar av betydelse för folkhälsopolitiken. Det handlar bland annat om att ha en helhetssyn på människan, Befolkningens hälsoutveckling har grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen och påverkar också direkt behoven av hälso- och sjukvård. Medellivslängd och självskattad hälsa är mått som ur olika aspekter, objektiv respektive subjektiv, ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen. Personer som upplever sin hälsa som god har också visats leva längre (Idler & Benyami, 1997; Burström & Fredlund, 2001). 14

Medellivslängden bestäms av i vilken ålder dödsfallen inträffar. Dödsorsakerna speglar i sin tur levnadsförhållanden, hälsorisker och sjukdomar som finns i befolkningen och är därför viktiga för analysen av hur samhällets resurser för folkhälsoarbete ska prioriteras. Det övergripande nationella målet för det svenska folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomålområdena grupperar hälsans centrala bestämningsfaktorer, det vill säga de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via indikatorer. Forskningen visar att de flesta sjukdomar och hälsoproblem beror på flera samverkande faktorer (Statens folkhälsoinstitut, 2005a). Det är nästan aldrig så att alla som har varit utsatta för en given sjukdomsorsak också blir sjuka, utan det krävs oftast något annat också (SOU 2000:91). Däremot bidrar ofta exponering för en och samma riskfaktor till flera olika sjukdomar och skador (Statens folkhälsoinstitut, 2005a). Orsaker till ohälsa har vidare den egenskapen att de ofta påverkar förekomsten av varandra: de bildar så kallade orsakskedjor. Många är heller inte direkt knutna till den enskilda individen utan ligger på samhällsnivå, långt från individen. Figuren ovan visar hur olika slags biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer påverkar människors hälsa. Det är mer effektivt att inrikta folkhälsoarbetet på bestämningsfaktorer för hälsa än på enskilda sjukdomar. Ju tidigare i orsakskedjan en insats sätts in och ju fler människor som omfattas av den desto större blir den förebyggande effekten. Ibland finns det också uppföljningsmässiga fördelar: eftersom det i vissa fall dröjer flera decennier innan sjukdom eller annan ohälsa visar sig, kan bestämningsfaktorernas utveckling vara lättare att följa över tiden än sjukdomsutvecklingen (Regeringens proposition 2007/08:110). Samtidigt finns det begränsningar eftersom sambanden är komplexa och alla hälsans bestämningsfaktorer inte är kända eller möjliga att mäta. De bestämningsfaktorer som följs är av olika slag: vissa ligger nära individen och rör levnadsvanor, andra ligger längre bort och handlar om livsvillkor. På motsvarande sätt har även de indikatorer som används för att mäta bestämningsfaktorernas utveckling olika karaktär. I Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013 redovisas utvecklingen av medellivslängd, självskattad hälsa, sjuklighet och dödlighet samt ett urval indikatorer för hälsans centrala bestämningsfaktorer. Inom ramen för en deskriptiv rapport som denna är det inte möjligt att på ett systematiskt sätt relatera utvecklingen av en specifik indikator till utvecklingen av ett specifikt hälsoutfall. När det gäller hälsa och välfärd har Malmö under många år noga följt utvecklingen i en årlig välfärdsredovisning. Utvecklingen visar att malmöborna mår bättre och blir friskare, samtidigt som skillnaderna ökar mellan grupper med olika livsvillkor. Fast mekanismerna bakom skillnaderna är detsamma. Det beror på människors olika villkor under livet, villkor som samhället kan påverka och förändra. En utveckling med ökade sociala skillnader går rakt emot ambitionen om en hållbar stadsutveckling ur alla perspektiv. Kommunstyrelsen i Malmö valde därför 2010 att tillsätta en kommission som fick uppdraget att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för hur skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen kan minska. Kommunstyrelsen tog genom kommissionen hjälp från lokala och nationella forskare och experter på Malmö. Detta för att bättre förstå orsakerna till utvecklingen och identifiera vad forskning och erfarenhet gemensamt kan framhålla som effektiva insatser. Det direktiv som reglerade kommissionens uppdrag angav tre huvudområden; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska villkor, demokrati och delaktighet. 15

Under två år sammanfattade Malmökommissionens fjorton kommissionärer tillsammans med andra forskare och experter nationell och internationell forskning, i drygt 30 vetenskapliga rapporter presenteras cirka 300 förslag. Beslutsfattare och andra i Malmö har visat ett stort engagemang och en stor vilja att vara med och fortsätta driva Malmös utveckling mot en hållbar framtid. Denna uppslutning för Malmös framtid vittnar om goda förutsättningar för ett verkligt förändringsarbete där befolkning och aktörer från olika verksamheter står redo för att vara med. Malmökommissionen har lagt fram sin slutrapport med förslag till vetenskapligt underbyggda strategier för hur man kan minska skillnader i hälsa i Malmö. Att skapa trygga och goda uppväxtförhållanden för alla barn är grundläggande i arbetet för en socialt hållbar utveckling. Rapporten är omfattande och innehåller dels en analys om hälsoläget i Malmö och vad som orsakar skillnader i hälsa. Dels en förståelse för Malmö; den historiska och demografiska utvecklingen, erfarenheter från tidigare satsningar och aspekter som påverkar detta och slutligen rekommendationer. Rapporten innehåller två övergripande rekommendationer. Den första handlar om att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Den andra rekommendationen handlar om att förändra de processer som dessa system ingår i genom att demokratisera styrningen. Kommissionens två övergripande rekommendationer täcker in sammanlagt 24 mål och 72 åtgärder indelade i sex områden: barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsplanering, utbildning, inkomst och arbete, hälso-och sjukvård samt förändrade processer för en hållbar utveckling. Folkhälsans utveckling I Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013 ansvarar Socialstyrelsen för lägesrapportens första del som handlar om folkhälsans utveckling. Det sker sällan stora förändringar i folkhälsan på ett år, och det kan också vara svårt att urskilja olika skeenden i en pågående utveckling. Om man blickar tillbaka ett par decennier framkommer däremot viktiga utvecklingslinjer tydligare, därför redovisas hälsoutvecklingen över tidsperioden 1991 2011. De huvudsakliga källorna är patient- och dödsorsaksregistren. De hälsoutfall som redovisas har valts ut för att spegla de största folkhälsoproblemen, med den begränsningen att allt inte kan mätas i registren. I patientregistret registreras alla patienter som skrivits ut efter inläggning på sjukhus, och det primära syftet med registret är inte att mäta sjukdomars förekomst i befolkningen. Sjukhusinläggningarna kan variera över tiden av andra orsaker än förändringar i befolkningens hälsotillstånd, exempelvis vårdplatstillgång och behandlingstraditioner, vilka kan variera på olika håll i landet och över tiden. Hälsoutfallen redovisas uppdelade på kön, åldersgrupper och som indikator på socioekonomiska förhållanden utbildning. De huvudsakliga åldersgrupperna som används är 0 14, 15 24, 25 44, 45 64 och 65+. Avvikelser från detta har gjorts efter bedömning av relevans vid enskilda hälsoutfall, exempelvis redovisas höftfrakturer endast bland äldre, och då i åldersgrupperna 65 74, 75 84 och 85+. Uppdelning på utbildning baseras på utbildningsregistret vid SCB och redovisas efter högsta uppnådda utbildning i tre grupper: förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I rapporten redovisas ibland tidstrender för hälsoutvecklingen i utbildningsgrupperna. För tolkningen är det då viktigt att känna till att gruppernas storlek och sammansättning ändrats under perioden 1991 2011 och att allt större del av befolkningen återfinns i grupper med högre utbildning (figur 2). För att nå överensstämmelse med andra publikationer från Socialstyrelsen har åldersintervallet 35 84 år valts för utbildningsgrupperna då siffror redovisas för de senaste åren. När tidstrender för utbildningsgrupper redovisas används åldersintervallet 35 79, eftersom utbildningsvariabeln inte finns i registret före år 2008 för de äldre åldersgrupperna. 16

Klassifikationen av olika utbildningar ändrades år 2000 vilket i någon mån kan påverka de tidstrender som redovisas. I Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013 ansvarar Statens folkhälsoinstitut för lägesrapportens andra del, som redovisar utvecklingen av ett urval indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer. Indikatorerna har valts ut i en intern process, i vilken interna målområdessakkunniga och institutets interna granskningsgrupp har medverkat. En extern referensgrupp har utgjort ett ytterligare stöd i arbetet. Urvalsprocessen har utgått från ett antal urvalskriterier, som för respektive indikator har vägts samman till en samlad bedömning. De viktigaste kriterierna har varit att det ska finnas ett tydligt vetenskapligt samband mellan indikatorn/bestämningsfaktorn och människors hälsa, att indikatorn ska spegla ett betydande folkhälsoproblem och att indikatorn ska visa hälsoskillnader mellan grupper. Eftersom folkhälsopolitiken är uppbyggd kring en samlad målstruktur med elva folkhälsomålområden, har det därutöver bedömts önskvärt att varje målområde representeras av någon indikator. Med ambitionen att förmedla en koncentrerad lägesbild har antalet indikatorer begränsats till ett drygt tiotal. Så pass få indikatorer kan naturligtvis inte ge en fullständig, heltäckande bild av utvecklingen, men detta är inte heller årsrapportens syfte. Data kommer dels från Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstituts årliga urvalsundersökning riktad till Sveriges befolkning i åldern 16 84 år, dels från externa källor, främst andra myndigheter. Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer redovisas i möjligaste mån efter kön, åldersgrupp och utbildningslängd. Åldersgrupperingen varierar något mellan indikatorerna men är generellt sett snarlik den som används i rapportens första del. För vissa av indikatorerna förhindrar dock indikatorns definition eller karaktär eller tillgången på data en redovisning efter åldersgrupp. Av samma skäl redovisas vissa indikatorer inte efter kön eller efter utbildningslängd. Utbildning redovisas enligt två olika indelningar om tre kategorier, samtliga baserade på klassificeringssystemet Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I Nationella folkhälsoenkäten benämns kategorierna kort utbildning (till och med gymnasium om 2 år [SUN 100 329]), mellanlång utbildning (gymnasium mer än 2 år samt högskola 0 2 år [SUN 330 529]) och lång utbildning (högskola eller universitet 3 år eller mer [SUN 530 640]). Denna indelning används när data kommer från Nationella folkhälsoenkäten. För två av indikatorerna används i stället SCB:s standardindelning i förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Vidare är tidsseriernas längd i allmänhet kortare än i den första delen. Exempelvis genomfördes Nationella folkhälsoenkäten första gången år 2004. 17

Sex principer för folkhälsoarbetet i Malmö stad Utgångspunkten för Malmö stads folkhälsoarbete är det övergripande folkhälsomålet skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor samt de elva prioriterade folkhälsomålområden som riksdagen fastställt. Kommunfullmäktige antog i november 2010 en folkhälsopolicy för Malmö stad där man presenterar visionen; alla malmöbor har samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Samtidigt fastslås det att alla förvaltningar och verksamheter inom Malmö stad har ett ansvar att implementera folkhälsopolicyn i den ordinarie verksamheten. 1. Systematiskt folkhälsoarbete I det systematiska arbetet ingår redovisningar, analys, förslag och kontinuerlig uppföljning för att fånga upp om folkhälsoutvecklingen går åt fel håll. 2. Bättre analyser varför ser det ut som det gör? Det handlar om att mäta och förstå problemet med jämlikhet i hälsa och bedöma effekterna av olika åtgärder. Analyserna genererar förslag till prioriteringar och åtgärder. 3. Prioritera Det innebär en fokusering, inom alla politikerområden och verksamheter, på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. 4. Kvalitet och innovation I Malmö stad ska vi i möjligaste mån använda kostnadseffektiva och evidensbaserade metoder men också finna nya innovativa sätt att påverka hälsoutvecklingen. 5. Samverkan och gränsöverskridande ledarskap För att åstadkomma en förändring förutsätts agerande över alla politikområden, förvaltningar och andra samhällsaktörer så som förenings- och näringsliv. 6. Kompetensutveckling För att kunna veta vilka vinster man kan göra med bra förebyggande och hälsofrämjande arbete samt prioritera folkhälsoarbetet behövs kontinuerlig kompetensutveckling. En viktig del i arbetet med folkhälsopolicyn är att få in folkhälsofrågorna i kommunens ordinarie planeringsarbete, som t.ex. budgetprocessen. Som visualiseras nedan är välfärdsredovisningen ett viktigt verktyg i prioriterings- och uppföljningsarbetet av folkhälsofrågorna. 18

Bakgrundsfakta om Malmö I all kommunal planering är information om befolkningens sammansättning och utveckling grundläggande. Nedan presenteras bakgrundsfakta gällande medellivslängd, bostäder i Malmö, åldersfördelningen i befolkningen, befolkningsantal och befolkning med utländsk bakgrund samt ekonomiskt utsatta barn. Dessa bakgrundsvariabler är viktiga att ha i åtanke när det gäller tolkningen av övrig statistik som presenteras i välfärdsredovisningen. Beräknad medellivslängd, män och kvinnor i Malmö År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2008-2012 M K M K M K M K M K M K Centrum 77,3 83,4 78,7 82,1 78,2 84,6 78,0 81,8 79,1 83,6 78,3 83,1 Södra Innerstaden 72,5 78,6 74,4 80,9 76,1 80,6 74,8 80,8 76,4 80,7 74,8 80,3 Västra Innerstaden 80,8 83,3 79,3 84,2 79,5 84,6 81,8 85,9 80,9 85,3 80,5 84,7 Limhamn-Bunkeflo 79,7 84,0 81,8 84,2 79,9 83,7 79,7 84,1 81,3 83,3 80,5 83,9 Hyllie 78,9 82,5 78,4 84,0 77,0 82,0 78,7 84,6 78,2 83,1 78,2 83,2 Fosie 76,3 81,9 77,9 81,1 76,3 83,3 78,2 83,6 78,1 83,3 77,4 82,6 Oxie 80,3 82,3 81,6 83,9 80,5 82,6 76,7 81,9 82,0 83,7 80,2 82,9 Rosengård 75,8 82,4 76,0 81,9 76,5 81,5 78,9 80,4 77,9 80,9 77,0 81,4 Husie 79,1 82,6 81,2 84,6 79,9 83,3 81,3 85,0 81,6 84,5 80,6 84,0 Kirseberg 76,3 81,4 78,7 80,5 77,6 81,0 78,0 84,2 77,5 79,6 77,6 81,3 Malmö totalt 77,6 82,4 78,8 82,8 78,0 83,0 78,8 83,5 79,0 82,9 78,4 82,9 Sverige 79,1 83,2 79,2 83,2 79,5 83,4 79,8 83,5 79,9 83,5 79,5 83,4 Källa: SCB (Statistiska Centralbyrån) Kvinnor lever generellt längre än män i Malmö såväl som i Sverige. Sett till ett medelvärde för åren 2008-2012 ligger medellivslängden på 78,4 år för män och 82,9 år för kvinnor i Malmö vilket visar att män och kvinnor i Malmö lever i snitt ett år kortare än män och kvinnor i riket. Medelvärdet visar också på den spridning som finns mellan stadsdelarna som trots en minskning år 2010 fortfarande tydligt visar på stora skillnader avseende medellivslängd inom Malmö. Den genomsnittliga medellivslängden för män mellan åren 2008-2012 visar en skillnad på 5,8 år mellan Södra Innerstaden (74,8 år) och Husie (80,6 år). Motsvarande skillnad mellan kvinnor är på 4,3 år mellan Södra Innerstaden (80,3 år) och Västra Innerstaden (84,7 år). Skillnader i hälsa samt skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar både livskvalité och livslängd. Att finna strategier för att förebygga och motverka skillnader i hälsa är vad Kommission för ett socialt hållbart Malmö arbetar med och den slutliga rapporten presenteras i mars 2013. 19

Bostäder i Malmö, 31 december 2012 Bostäder i Malmö totalt 160 000 Totalt 140 000 120 000 Flerbostadshus 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Småhus 0 Bostäder per stadsdel Flerbostadshus Småhus 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Källa: SCB 82 procent av bostäderna i Malmö är flerbostadshus och 18 procent av bostäderna är småhus. Cirka 46 procent av flerbostadshusen är hyresrätter, 38 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. Mellan stadsdelarna skiljer sig dock bostadsstrukturen mycket åt där till exempel Oxie, Husie och Limhamn-Bunkeflo består till största del av småhus och en mindre del flerbostadshus. Bostadsstrukturen i en stadsdel eller ett område ligger också delvis till grund för hur befolkningsstrukturen ser ut. En blandad bostadsstruktur med både småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter ger ökade förutsättningar för en blandad befolkning i området och kan i ett längre perspektiv vara ett led i att motverka segregation. 20

Åldersfördelning i Malmö samt i respektive stadsdel, 2012-12-31 Antal invånare 35 000 30 000 Åldersfördelning i Malmö Män Kvinnor 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 94 95 99 Under 2012 ökade Malmös befolkning med strax över 4 900 personer vilket innebar att folkmängden totalt sett uppgick till 307 800 personer vid årsskiftet. Ökningen bestod ungefär till hälften av ett positivt flyttningsnetto, 2 500 personer, och andra hälften ett positivt födelsenetto, 2 400 personer. Den största befolkningsökningen skedde i stadsdel Centrum med 1 835 personer, den näst största ökningen skedde i Limhamn-Bunkeflo vilket till stor del förklaras av att det är i dessa stadsdelar som flest bostäder blev inflyttnings-klara under 2012. I Kirseberg skedde den minsta ökningen med endast 49 personer och i Rosengård minskade befolkningen med 90 personer. År 2012 hade Malmö cirka 151 000 män och 156 700 kvinnor. Det är i synnerhet åldrarna 20-29 och 70 år och äldre som det finns fler kvinnor än män. Under 2012 föddes det 5 166 barn i Malmö under 2012 vilket är det högsta uppmätta antalet sedan 1968. Flest födda barn blev det i Centrum, Fosie och Södra Innerstaden. Totalt flyttade cirka19 800 personer in och 17 300 flyttade ut ur Malmö under 2012, vilket gav ett positivt flyttningsnetto på cirka 2 500 personer. Bostadsbyggandet har inte gått i takt med befolkningsökningen och trångboddhet ökar i delar av staden. Kommunfullmäktige beslutade under slutet av 2012 om nya bostadspolitiska mål. I Malmö har bostadsförsörjningen stått i fokus under lång tid det handlar särskilt om att bygga tillräckligt mycket för att tillgodose efterfrågan och behov hos en växande befolkning. Under 2012 färdigställdes cirka tio procent fler bostäder i Malmö än under 2011 som en följd av det höga antalet byggstarter under 2010. Totalt färdigställdes drygt 1 360 bostäder i Malmö under 2012. Antalet hemlösa minskade dock något under året men antalet är fortfarande högt och uppgår enligt den senaste undersökningen till drygt 1 000 personer/familjer. 21

22

23

24

Generellt är åldersstrukturen i stadsdelarna likartad där flertalet har en högre andel barn och unga. De stadsdelar som skiljer sig från mönstret är Husie, Oxie och Limhamn-Bunkeflo vilka också är de stadsdelar med högst andel småhus. Det kan således finnas en viss koppling mellan bostadsstruktur och befolkningsstruktur. Folkmängden i Malmö fortsätter att öka och under 2012 har ökningen varit större jämfört med 2011. Jämförs istället år 2012 med år 2010 så är likheterna mellan dessa år större. Vid helårsskiftet var den totala befolkningen i Malmö 307 758 individer enligt Statistiska centralbyrån (SCB), vilket innebär en ökning med 4 923 personer eller 2 %. Under 2012 föddes det 5 166 barn att jämföra med 4 945 barn under motsvarande period 2011 och 5 053 barn samma period 2010. Således har det under 2012 fötts 221 fler barn i år jämfört med förra året. För Malmö var födelseöverskottet fortsatt positivt med 2 404 individer, vilket är högre än både 2011 och 2010, det är alltså tredje året i rad som födelsenettot 1:a halvåret har passerat 1 000 individer. Speciellt svårförutsägbart är det att beräkna befolkningsförändringar för stadsdelarna Västra Innerstaden, Hyllie och Fosie där ingen byggnation beräknas att färdigställas under 2012 men där befolkningen 1:a halvåret i år ändå ökat. På stadsdelsnivå blir orsaken till förändringar i befolkningsstrukturen allt mer osäker, speciellt med tanke på om planerad byggnation i stadsdelen är färdigställd eller inte. Antingen kan det vara så att den planerade byggnationen redan är klar 1:a halvåret och att folk har flyttat in eller så beräknas färdigställandet och inflyttningen bli under det 2:a halvåret. 25

Malmöbor 31 december 2012 Källa: SCB Malmö stadskontor, Avd. för samhällsplanering 42 procent eller nästan 128 000 Malmöbor har utländsk bakgrund (består av grupperna Födda i utlandet och Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet). Antalet Malmöbor födda i utlandet är nästan 95 000, hälften kvinnor och hälften män, och utgör 31 procent av totalbefolkningen. Variationen mellan stadsdelar är stor antalsmässigt bor det flest utlandsfödda Malmöbor i stadsdelen Fosie, ca 21 000 och när det gäller andel födda i utlandet av sin totalbefolkning ligger stadsdelen Rosengård högst, med 61 procent. Lägst antal födda i utlandet har stadsdelen Oxie, ca 3 000 och lägst andel födda i utlandet har stadsdelen Västra Innerstaden, 14 procent. Mångfald i Malmö i staden bor människor från över 170 länder och de största grupperna är födda i Irak, nästan 11 000 personer och Danmark, över 8 000 personer. I stadsdelarna Fosie, Rosengård, Södra Innerstaden och Kirseberg kommer den största gruppen utlandsfödda ifrån Irak och i Husie är största gruppen födda i Jugoslavien. I resterande fyra stadsdelar kommer de största grupperna från Danmark. TOTALT Totalbefolkning därav med utländsk bakgrund Födda i utlandet (invandrade) Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Antal Antal Andel % Antal Andel % av bef. av bef. Totalt med utländsk bakgrund Totalt Andel % av bef. Centrum 47 171 12 069 26 3 316 7 15 385 33 Södra Innerstaden 34 671 11 752 34 3 714 11 15 466 45 Västra Innerstaden 33 191 4 725 14 1 282 4 6 007 18 Limhamn-Bunkeflo 42 646 6 619 16 1 815 4 8 434 20 Hyllie 32 998 11 061 34 4 175 13 15 236 46 Fosie 43 889 21 357 49 7 485 17 28 842 66 Oxie 12 453 3 019 24 1 177 9 4 196 34 Rosengård 23 563 14 259 61 6 440 27 20 699 88 Husie 20 769 4 324 21 1 941 9 6 265 30 Kirseberg 14 959 4 646 31 1 427 10 6 073 41 Malmö totalt 307 758 94 743 31 32 870 11 127 613 42 Källa: SCB 26

Totalt med utländsk bakgrund Totalt Andel % av bef. Centrum 24 070 6 183 26 1 687 7 7 870 33 Södra Innerstaden 17 352 5 640 33 1 856 11 7 496 43 Västra Innerstaden 18 120 2 579 14 669 4 3 248 18 Limhamn-Bunkeflo 21 581 3 333 15 893 4 4 226 20 Hyllie 17 434 5 723 33 2 017 12 7 740 44 Fosie 22 125 10 545 48 3 658 17 14 203 64 Oxie 6 210 1 509 24 560 9 2 069 33 Rosengård 11 710 7 083 60 3 139 27 10 222 87 Husie 10 484 2 207 21 920 9 3 127 30 Kirseberg 7 223 2 266 31 655 9 2 921 40 Malmö totalt 156 742 47 349 30 16 098 10 63 447 40 Källa: SCB KVINNOR Totalbefolkning därav med utländsk bakgrund Födda i utlandet (invandrade) Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Antal Antal Andel % Antal Andel % av bef. av bef. MÄN Totalbefolkning därav med utländsk bakgrund Födda i utlandet (invandrade) Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Antal Antal Andel % Antal Andel % av bef. av bef. Totalt med utländsk bakgrund Totalt Andel % av bef. Centrum 23 101 5 886 25 1 629 7 7 515 33 Södra Innerstaden 17 319 6 112 35 1 858 11 7 970 46 Västra Innerstaden 15 071 2 146 14 613 4 2 759 18 Limhamn-Bunkeflo 21 065 3 286 16 922 4 4 208 20 Hyllie 15 564 5 338 34 2 158 14 7 496 48 Fosie 21 764 10 812 50 3 827 18 14 639 67 Oxie 6 243 1 510 24 617 10 2 127 34 Rosengård 11 853 7 176 61 3 301 28 10 477 88 Husie 10 285 2 117 21 1 021 10 3 138 31 Kirseberg 7 736 2 380 31 772 10 3 152 41 Malmö totalt 151 016 47 394 31 16 772 11 64 166 42 Källa: SCB 27

Ekonomiskt utsatta barn I artikel 27 i Barnkonventionen står att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar. Detta betyder att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Barn som bor i familjer under ekonomiskt svåra förhållanden riskerar också att drabbas av ohälsa, utanförskap i skolan och på fritiden samt påverkas av den stress som föräldrarna lever under. Rädda Barnen släppte 2012 den tionde årsrapporten Barnfattigdomen i Sverige som visar hur inkomstskillnaderna mellan barnfamiljer fortsätter att öka. Framförallt tre grupper är särskilt utsatta; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående. Andel (%) fattiga barn 0 17 år per kommun samt ranking år 2009 och år 2010 Andel (%) fattiga barn Ranking år 2009 Andel (%) fattiga barn Ranking år 2010 Kommun per kommun år 2009 per kommun år 2010 Stockholm 15,3 240 14,4 227 Göteborg 18,2 276 18,2 270 Malmö 33,5 290 32,7 290 Källa: Årsrapport 2012, Rädda barnen Sveriges anslutning till FN:s Barnkonvention 1990 innebär ett gemensamt åtagande att erbjuda alla barn rimliga och trygga uppväxtvillkor. Trots detta har den fortsatta barnfattigdomen samt de stigande inkomstskillnaderna även i Sverige blivit en ständig påminnelse om det svenska välfärdssamhällets brister. Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är väldigt stora och barnfattigdomen är fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund än bland barn med svensk bakgrund. Barnfattigdomen varierar dessutom mycket mellan Sveriges kommuner, från fyra procent i Täby till 32,7 procent i Malmö. Mellan stadsdelarna är variationen ännu större, från 1,7 procent i Torslanda, Göteborg till 62,3 procent i Rosengård, Malmö. De kommunerna med lägst måluppfyllelse i Sverige återfinns främst i landets storstadsregioner med Malmö och Landskrona längst ner. Andel (%) fattiga barn 0 17 år* per stadsdel 1991, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010. 1991 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Centrum 29,4 27,5 25,3 24,5 25,0 27,4 27,3 Södra Innerstaden 46,0 55,3 51,0 48,3 48,5 51,1 47,2 Västra Innerstaden 15,3 13,2 12,0 12,6 13,0 16,6 15,5 Limhamn-Bunkeflo 6,9 7,5 8,1 9,0 10,6 12,6 12,3 Hyllie 29,8 32,5 32,2 31,4 34,1 37,5 37,8 Fosie 25,9 40,8 40,2 39,8 43,3 45,8 46,1 Oxie 12,5 17,1 17,1 18,2 20,5 22,9 24,8 Rosengård 52,3 66,1 62,0 58,8 61,5 64,3 62,3 Husie 8,5 7,8 7,8 8,7 10,6 11,5 11,4 Kirseberg 16,7 25,5 28,5 26,6 27,8 30,7 30,9 Malmö 25,3 31,6 30,4 29,4 31,1 33,5 32,7 *Andel av samtliga barn Källa: Årsrapport 2010, Rädda barnen 28

Enligt Rädda Barnen finns det klara samband mellan det segregerade boendet i storstäderna och fördelningen av barnfattigdomen. Barnfamiljer med utländsk bakgrund bor i allt högre grad i utsatta miljonprogramsområden. De ökade ekonomiska klyftorna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund förstärker den redan tidigare starka ekonomiska och etniska segregationen. Barn 0 17 år* i hushåll med låg inkomststandard eller ekonomiskt bistånd i landets tre storstäder efter föräldrars bakgrund år 2008 och år 2010. Kommun År 2008 År 2010 Total andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn i hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Total andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn i hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Stockholm 39,3 28,4 5,4 40,1 27,9 5,4 Göteborg 40,5 33,3 6,1 42,0 34,4 6,4 Malmö 55,9 48,1 9,5 57,6 49,2 10,3 Källa. Årsrapport 2012, Rädda barnen *Andel av samtliga barn. SCB-rapporten Barns fritid (2009) visar att barn i ekonomiskt utsatta hushåll har en mindre aktiv fritid än andra barn. Rapporten visar att fritidsgårdar, som erbjuder kostnadsfria aktiviteter, är viktiga för barn med utländsk bakgrund och för barn i hushåll med knapp ekonomi. Barnfattigdom i Sverige handlar just om att inte kunna delta i samhället på lika villkor, att till exempel tacka nej till klassutflykter och fritidsaktiviteter för att man inte har råd, ett socialt utanförskap som måste tas på allvar. Bakom siffrorna om barnfattigdom finns det väldigt många föräldrar som känner stress över den ekonomiska situationen och mår dåligt över att inte räcka till. Det finns klara samband mellan hög barnfattigdom, ekonomisk stress och stadsdelar med låg utbildningsgrad, låg förvärvsfrekvens och hög boendesegregation. Att växa upp i och bo i ett område med en hög koncentration av olika sociala och ekonomiska svårigheter påverkar barnen och deras sätt att se på framtiden. Det är en viktig uppgift för Malmö som stad att arbeta för att öka förutsättningarna för familjer att kunna försörja sig samt att de ekonomiska förutsättningarna inte ska drabba barnen i så stor utsträckning. Precis som Barnkonventionen säger har varje barn rätt till social trygghet och en skälig levnadsstandard. 29

Nationella målområden och lokala indikatorer Nationella målområden Uppdaterad statistik* Ny statistik saknas Delaktighet och inflytande i samhället Socialt deltagande, Förtroende för samhällsinstitutioner Valdeltagande i Europaparlamentsval, Föreningsdeltagande, Delaktighet och inflytande, Valdeltagande i kommunala valet Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Förvärvsfrekvens, Inkomst, Utbildningsnivå, Ekonomiskt bistånd, Hemlöshet (vuxna), Emotionellt stöd, Trångboddhet (vuxna), Psykisk hälsa, Tillit Behörighet till gymnasieskolan, Fullföljandegrad gymnasiet, Hemlöshet (barn) Ohälsotal, Förtidspensionärer/ personer med sjuk- och aktivitetsersättning, Anspänd arbetssituation Vaccination Klamydiafall Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna) Ekonomisk stress Nationella prov i skolår 5, Skoltrivsel, Skolk, Kvalitén inom förskolan, Trångboddhet (barn), Simkunnighet Olycksfall, Trygghet (misshandelsbrott, inbrott) Trygghet (otrygghet) Tandhälsa Användning av preventivmedel, Sex- och samlevnadsundervisning i skolan, Tonårsaborter Fysisk aktivitet på fritiden (ungdomar) Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Övervikt (vuxna), Frukt och grönsaker Rökning (vuxna), Konsumtion av alkohol (vuxna), Missbruk/användning av narkotika (vuxna) *Indikatorer/nyckeltal för vilka ny statistik har inkommit sedan fjolårets välfärdsredovisning. Övervikt (barn), Saft och läsk Rökning (ungdomar), Snusning, Konsumtion av alkohol (ungdomar), Missbruk/användning av narkotika (ungdomar) 30

Målområde 1 - Delaktighet och inflytande i samhället I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 1. Valdeltagande Att mäta valdeltagandet ger en god bild av hur delaktiga och inflytelserika medborgarna känner sig eftersom känslan av att kunna påverka och känslan av tillhörighet påverkar valdeltagandet. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället kan man uppleva utanförskap och maktlöshet. 1.1 Andel (%) deltagande i det kommunala valet År 1998 År 2002 År 2006 År 2010 Centrum 70,7 71,6 72,8 77,1 Södra Innerstaden 61,2 62,8 65,3 69,0 Västra Innerstaden 79,4 79,2 81,6 83,6 Limhamn-Bunkeflo 84,4 84,5 83,4 83,5 Hyllie 73,4 73,7 72,7 75,2 Fosie 67,5 64,8 63,0 62,5 Oxie 81,2 79,5 78,5 77,8 Rosengård 55,0 53,4 56,2 58,9 Husie 82,4 81,8 80,5 81,1 Kirseberg 71,8 69,7 69,6 70,9 Malmö totalt 73,0 72,5 73,5 74,3 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Kommunala valen år 1998, 2002, 2006 och 2010) 1.2 Andel (%) deltagande i Europaparlamentsvalet År 2004 År 2009 Centrum 37,0 46,3 Södra Innerstaden 30,5 41,4 Västra Innerstaden 42,5 49,9 Limhamn-Bunkeflo 43,1 50,2 Hyllie 34,3 39,5 Fosie 25,2 30,1 Oxie 30,5 38,6 Rosengård 16,4 23,7 Husie 35,6 41,2 Kirseberg 31,7 39,6 Malmö totalt 34,6 43,1 Källa: Valmyndigheten år 2004 och 2009 Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av malmöborna röstade i det kommunala valet medan det endast var 43,1 procent som röstade i valet till Europaparlamentet. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att en del av befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna och möjligtvis saknar kunskap och insikt om dess betydelse. 31

2. Socialt deltagande Socialt deltagande och tillit bildar tillsammans vad man kallar socialt kapital hur sociala relationer och nätverk påverkar kollektiv handling för det gemensamma bästa. För en individs känsla av livskvalité spelar det sociala deltagandet och de sociala relationerna en stor roll. Människor med sämre ekonomiska förutsättningar har också visat sig ha lägre socialt och samhälleligt deltagande. 2.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande* År 2000 År 2004 År 2008 År 2012** Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 23 15 36 30 25 28 30 30 Södra Innerstaden 30 30 31 36 39 33 38 35 Västra Innerstaden 27 22 35 27 20 27 33 30 Limhamn-Bunkeflo 23 28 36 31 30 28 34 37 Hyllie 37 35 59 55 46 50 47 52 Fosie 48 53 61 60 59 60 63 58 Oxie 32 27 43 50 43 41 43 41 Rosengård 79 61 71 76 71 66 72 68 Husie 32 34 49 47 41 48 42 49 Kirseberg 33 41 39 45 45 47 41 46 Malmö totalt 35 34 45 43 40 41 43 43 Skåne 32 32 44 44 40 42 43 45 * Andel personer som någon gång under det senaste halvåret deltagit i tre eller färre av ett antal föreslagna aktiviteter: studiecirkel på arbetsplatsen, annan studiecirkel, fackföreningsmöte, annat föreningsmöte, besök på bio/teater, konstutställning med mera. **Uppgifterna för år 2000 har justerats efter åldersgrupp 18-80 år istället för 20-64 år som var speciellt framtaget för Malmö (men som inte ger ett så bra underlag). Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004, 2008 och 2012, Region Skåne 43 procent av Malmös manliga och kvinnliga befolkning angav år 2012 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är en ökning jämfört med föregående mättillfälle. Den stadsdel som hade lägst andel kvinnor och män är Rosengård med 72 procent för kvinnor och 68 procent för män. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande. 3. Föreningsdeltagande Föreningsengagemang och föreningsdeltagande har i Sverige av tradition ofta uppfattats och beskrivits som resurser genom vilka individen kan påverka sin egen och andras situation och den demokratiska processen. Det har även ett värde för individens känsla av sammanhang, möjlighet att utöva sitt intresse och bidrar till att göra tillvaron meningsfull. Människor och framförallt barn från socioekonomiskt utsatta områden har visat sig ha ett mindre aktivt föreningsdeltagande och mindre deltagande i fritidsaktiviteter. 32

3.1 Andel (%) elever i skolår 6 som tillhör förening eller annan organisation* År 2003* År 2006* År 2009* Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 69 72 65 52 58 44 54 54 54 Södra Innerstaden 62 74 39 52 66 39 45 51 38 Västra Innerstaden 80 75 84 72 73 72 67 69 65 Limhamn-Bunkeflo 85 87 84 75 79 71 71 73 69 Hyllie 75 77 72 59 65 53 66 73 56 Fosie 62 63 60 52 62 44 48 57 39 Oxie 74 78 69 67 64 71 66 64 68 Rosengård 60 72 43 45 57 33 43 56 31 Husie 83 79 78 75 79 70 59 62 57 Kirseberg 75 71 78 59 55 64 55 62 49 Malmö totalt 72 75 69 62 68 56 58 63 53 2012** Totalt Pojkar Flickor Centrum 69 74 63 Södra Innerstaden 52 61 42 Västra Innerstaden 62 79 45 Limhamn-Bunkeflo 73 80 67 Hyllie 65 78 54 Fosie 57 71 44 Oxie 63 80 50 Rosengård 60 73 48 Husie 70 82 57 Kirseberg 65 72 60 Malmö totalt 64 75 54 Skåne 70 75 65 * Ändrad frågeställning i 2012 års mätning som lyder "Har du under de senaste 12 månaderna varit med i någon förening, klubb eller organisation?" Tabellen baseras på de elever som svarat ja på den frågan. ** OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 År 2009 uppgav 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Motsvarande siffra för 2012 är 64 procent. År 2012 skiljer det 21 procentenheter mellan pojkar och flickor. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet. Sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 8 procentenheter. 33

4. Förtroende för samhällsinstitutioner Förtroende kan ses som ett slags förhållningssätt gentemot samhället. Att samhällsinstitutionerna åtnjuter medborgarnas förtroende är viktigt ur både en demokrati- och tillväxtaspekt. Samtidigt är förtroende en grund för att orientera sig i den mångfald av budskap som sprids. Förtroende fungerar som en referenspunkt både för enskilda medborgare och för andra samhällsaktörer. 4.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som har lågt förtroende för samhällsinstitutioner* År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 30 31 21 25 23 36 Södra Innerstaden 30 29 31 33 26 29 Västra Innerstaden 31 32 23 25 23 31 Limhamn-Bunkeflo 32 29 17 23 21 24 Hyllie 34 34 25 41 22 30 Fosie 31 39 30 43 30 38 Oxie 31 36 31 33 26 34 Rosengård 28 37 24 34 32 20 Husie 31 38 22 30 21 32 Kirseberg 29 41 18 45 25 32 Malmö totalt 31 34 24 32 25 31 Skåne 30 36 25 32 * Förtroendet för elva olika samhällsinstitutioner såsom till exempel politiker i riksdag och hälso- och sjukvården har mätts. Frågan summerades sedan till ett index. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2004, 2008 och 2012, Region Skåne Andelen av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i. 5. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Kopplat till att känna delaktighet och inflytande är i vilken grad det ges förutsättningar att engagera sig i samhällsfrågor eller i andra föreningar och organisationer. 5.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att de anser sig ha ganska stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen År 2009 Totalt Pojkar Flickor Centrum 26 25 27 Södra Innerstaden 32 34 31 Västra Innerstaden 19 17 21 Limhamn-Bunkeflo 21 21 22 Hyllie 25 24 25 Fosie 30 37 22 Oxie 24 31 17 Rosengård 43 47 39 Husie 27 28 26 Kirseberg 31 37 27 Malmö totalt 28 30 25 Källa: Malmöelevers levnadsvanor år 2009, Malmö stad 34

5.2 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen* År 2009 Totalt Pojkar Flickor Centrum 20 27 13 Södra Innerstaden 19 17 22 Västra Innerstaden 11 13 9 Limhamn-Bunkeflo 11 14 8 Hyllie 18 24 11 Fosie 20 23 16 Oxie 10 7 12 Rosengård 31 34 30 Husie 9 12 7 Kirseberg 17 16 17 Malmö totalt 16 18 14 År 2012 Totalt Pojkar Flickor Centrum 19 20 18 Södra Innerstaden 26 23 28 Västra Innerstaden 29 36 20 Limhamn-Bunkeflo 21 28 14 Hyllie 22 22 22 Fosie 20 20 20 Oxie 10 15 3 Rosengård 29 35 24 Husie 29 35 24 Kirseberg 29 38 20 Malmö totalt 22 24 19 Skåne 18 20 17 * OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så finns det för denna fråga inga tidigare siffror att jämföra med. I "Malmöelevers levnadsvanor 2009" redovisades frågan för elever i årskurs 6, som detta året inte fick just denna fråga. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 5.3 Andel (%) elever i år 2 inom gymnasieskolan som tycker att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen År 2009 Totalt Pojkar Flickor Centrum 14 15 13 Södra Innerstaden 16 20 11 Västra Innerstaden 16 16 16 Limhamn-Bunkeflo 13 13 13 Hyllie 13 16 11 Fosie 16 17 15 Oxie 11 13 9 Rosengård 18 20 16 Husie 12 12 12 Kirseberg 13 15 12 Malmö totalt 14 16 12 Källa: Malmöelevers levnadsvanor år 2009, Malmö stad 35

År 2012 Totalt Pojkar Flickor Centrum 14 19 8 Södra Innerstaden 12 12 13 Västra Innerstaden 12 9 11 Limhamn-Bunkeflo 15 21 9 Hyllie 12 13 11 Fosie 15 17 13 Oxie 14 16 13 Rosengård 19 21 18 Husie 10 9 11 Kirseberg 17 12 22 Malmö totalt 14 17 12 Skåne 15 17 13 OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Stapeln som representerar "Total" visar procentandelen ovanför stapeln, vilket inte syns under stapeln "Flicka" eller "Pojke". Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne för 2012 visar hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen då många av ungas värderingar formas i tidig ålder. Att ges möjlighet att ta del av samhället tidigt ger en ökad chans att växa upp med en positiv och engagerad attityd gentemot samhället. 36

Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 6. Förvärvsfrekvens Individuellt betyder ett arbete bättre ekonomiska förutsättningar samt en vardag som bidrar till delaktighet och meningsfullhet. För samhället i stort betyder en hög förvärvsfrekvens ett högt skattetryck som kan finansiera välfärdstjänsterna. Arbetslöshet medför sämre ekonomiska förutsättningar för individen samt en förlust av det sociala stöd och den gemenskap som en arbetsplats erbjuder. 6.1 Andel (%) förvärvsarbetande i åldern 20-64 år År 1999 År 2009 Födda i Födda i Totalt Födda i Födda i Totalt Sverige utlandet Sverige utlandet Centrum 71 42 64 73 44 65 Södra Innerstaden 61 29 50 67 37 56 Västra Innerstaden 75 52 73 77 52 74 Limhamn-Bunkeflo 80 61 78 80 40 73 Hyllie 70 37 60 71 43 59 Fosie 68 39 56 65 39 49 Oxie 81 60 78 80 40 67 Rosengård 58 24 31 51 32 35 Husie 79 62 76 81 58 75 Kirseberg 73 45 66 72 41 61 Malmö totalt 72 37 62 73 40 61 Sverige 74 75 År 2010 År 2011 Födda i Födda i Totalt Födda i Födda i Totalt Sverige utlandet Sverige utlandet Centrum 75 46 67 75 48 68 Södra Innerstaden 69 39 58 70 41 59 Västra Innerstaden 79 54 75 80 56 76 Limhamn-Bunkeflo 81 42 73 82 45 75 Hyllie 73 44 60 73 46 60 Fosie 65 40 50 66 42 51 Oxie 80 42 68 81 45 69 Rosengård 51 33 36 50 34 36 Husie 81 60 75 82 61 76 Kirseberg 73 43 62 75 45 64 Malmö totalt 75 42 62 75 43 63 Sverige 76 77 37

6.2 Andel (%) förvärvsarbetande kvinnor i åldern 20-64 år År 1999 År 2009 Födda i Födda i Totalt Födda i Födda i Totalt Sverige utlandet Sverige utlandet Centrum 70 42 63 72 44 64 Södra Innerstaden 60 28 49 66 36 55 Västra Innerstaden 74 53 72 77 52 73 Limhamn-Bunkeflo 79 61 78 80 42 73 Hyllie 69 36 59 71 41 57 Fosie 67 37 55 64 38 48 Oxie 78 55 74 79 39 67 Rosengård 57 21 29 50 28 32 Husie 76 60 74 80 56 73 Kirseberg 71 44 65 72 40 60 Malmö totalt 71 36 61 73 39 60 År 2010 År 2011 Födda i Födda i Totalt Födda i Födda i Totalt Sverige utlandet Sverige utlandet Centrum 74 46 66 75 47 67 Södra Innerstaden 69 38 58 69 40 59 Västra Innerstaden 79 54 75 80 55 76 Limhamn-Bunkeflo 81 43 73 82 45 74 Hyllie 72 42 59 73 44 59 Fosie 65 39 49 65 40 49 Oxie 79 41 67 79 43 68 Rosengård 57 29 33 48 29 33 Husie 76 57 74 81 58 75 Kirseberg 71 41 61 75 43 63 Malmö totalt 71 40 62 75 42 62 6.3 Andel (%) förvärvsarbetande män i åldern 20-64 år År 1999 År 2009 Födda i Födda i Totalt Födda i Födda i Totalt Sverige utlandet Sverige utlandet Centrum 72 43 65 73 43 65 Södra Innerstaden 61 31 51 67 39 56 Västra Innerstaden 76 50 73 77 53 74 Limhamn-Bunkeflo 81 61 79 81 38 73 Hyllie 72 39 62 72 45 60 Fosie 69 41 58 65 40 50 Oxie 84 65 81 80 40 68 Rosengård 59 26 34 52 35 38 Husie 81 64 79 82 60 76 Kirseberg 74 46 67 73 42 62 Malmö totalt 73 39 63 74 41 61 38

År 2010 År 2011 Födda i Födda i Totalt Födda i Födda i Totalt Sverige utlandet Sverige utlandet Centrum 75 45 67 76 49 69 Södra Innerstaden 69 39 58 71 42 60 Västra Innerstaden 78 54 75 80 57 76 Limhamn-Bunkeflo 82 41 73 82 44 75 Hyllie 73 45 60 74 47 62 Fosie 66 42 51 67 45 53 Oxie 81 42 69 82 46 70 Rosengård 52 36 39 51 38 40 Husie 82 63 77 82 63 77 Kirseberg 73 44 63 75 47 65 Malmö totalt 75 43 62 76 45 64 Källa: SCB (Statistiska Centralbyrån) 63 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2011, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2011 var 77 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 32 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är också mycket tydliga där Limhamn- Bunkeflo, Oxie, Västra Innerstaden och Husie har en förvärvsfrekvens på över 80 procent och Rosengård har en förvärvsfrekvens på 50 procent. 7. Inkomst Ekonomin har betydelse för individers och familjers möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor och löpande inkomster och ekonomiska tillgångar är viktiga för hälsan. Ensamstående med barn har oftare en sämre ekonomisk situation än sammanboende med barn, även personer med utländsk bakgrund har oftare lägre inkomster än svenskfödda. 7.1 Andel (%) hushåll med lägre inkomst än 50 % av medelinkomsten i Malmö År 1999 År 2009 (Medelinkomst 247 900 kr) Antal hushåll totalt Därav låginkomst Andel (%) låginkomst hushåll Antal hushåll totalt Därav låginkomst Andel (%) låginkomst hushåll Centrum 24 370 5144 21 30 290 8 390 28 Södra Innerstaden 21 637 6 284 29 23 932 8 517 36 Västra Innerstaden 20 619 3 278 16 22 108 4 103 19 Limhamn-Bunkeflo 14 221 1 465 10 18 358 3 051 17 Hyllie 17 471 2 798 16 18 049 4 041 22 Fosie 20 634 3 775 18 22 656 7 119 31 Oxie 4 222 306 7 5 068 982 19 Rosengård 8 473 1 831 22 9 688 3 438 35 Husie 8 005 679 8 8 982 1 279 14 Kirseberg 7 649 1 427 19 8 297 2 192 26 Malmö totalt 147 301 26 985 18 168 831 44 362 26 39

År 2010 (Medelinkomst 255 800 kr) Antal Därav låginkomst låginkomst Andel (%) hushåll totalt hushåll Centrum 30 350 8 351 28 Södra Innerstaden 24 398 8 986 37 Västra Innerstaden 22 084 4 263 19 Limhamn-Bunkeflo 18 680 3 167 17 Hyllie 18 177 4 361 24 Fosie 23 013 7 553 33 Oxie 5 096 1 006 20 Rosengård 10 178 4 026 40 Husie 9 021 1 345 15 Kirseberg 8 426 2 305 27 Malmö totalt 170 631 46 313 27 Källa: Inkomststatistik SCB (Statistiska Centralbyrån) Antal familjer, Totalt År 2011 (Medelinkomst 269 000 kr) Antal Därav låginkomst hushåll totalt Andel (%) låginkomst hushåll Centrum 30 438 8 178 27 Södra Innerstaden 24 179 8 634 36 Västra Innerstaden 22 090 4 296 19 Limhamn-Bunkeflo 18 880 3 089 16 Hyllie 18 186 4 306 24 Fosie 22 968 7 452 32 Oxie 5 202 1 035 20 Rosengård 10 420 4 175 40 Husie 9 106 1 404 15 Kirseberg 8 535 2 351 28 Malmö totalt 171 655 46 169 27 Antal familjer, Kvinnor År 2011 (Medelinkomst 269 000 kr) Antal Därav låginkomst hushåll totalt Andel (%) låginkomst hushåll Centrum 14 114 3 914 28 Södra Innerstaden 11 322 3 986 35 Västra Innerstaden 11 615 2 451 21 Limhamn-Bunkeflo 7 658 1 470 19 Hyllie 8 563 2 179 25 Fosie 9 679 3 175 33 Oxie 1 911 410 21 Rosengård 4 096 1 765 43 Husie 3 709 723 19 Kirseberg 3 639 1 065 29 Malmö totalt 76 790 21 465 28 40

Antal familjer, Män År 2011 (Medelinkomst 269 000 kr) Antal Därav låginkomst låginkomst Andel (%) hushåll totalt hushåll Centrum 16 324 4 264 26 Södra Innerstaden 12 857 4 649 36 Västra Innerstaden 10 475 1 845 18 Limhamn-Bunkeflo 11 222 1 619 14 Hyllie 9 623 2 127 22 Fosie 13 289 4 277 32 Oxie 3 291 625 19 Rosengård 6 324 2 410 38 Husie 5 397 681 13 Kirseberg 4 896 1 286 26 Malmö totalt 94 865 24 704 26 Källa: Inkomststatistik SCB (Statistiska Centralbyrån) Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger på 27 procent år 2011 vilket kan jämföras med 18 procent år 1999. Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen bland andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna. 8. Utbildningsnivå Världshälsoorganisationen (WHO) har i en rapport från år 2011 påvisat att hälsa påverkar utbildningsnivån och utbildningsnivån påverkar hälsan. Vilken utbildningsnivå (högst avklarade utbildning) en människa har påverkar dennes position på arbetsmarknaden och på så sätt även de ekonomiska, fysiska och psykosociala förutsättningarna. 8.1 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 63 37 8 61 39 8 60 40 8 58 42 7 Södra Innerstaden 44 56 13 42 58 12 41 59 12 39 61 12 Västra Innerstaden 84 16 7 80 20 7 80 20 6 78 22 6 Limhamn-Bunkeflo 83 17 8 80 20 8 78 22 7 77 23 7 Hyllie 54 46 18 50 50 17 47 53 17 45 55 17 Fosie 42 58 22 38 62 21 35 65 21 34 66 21 Oxie 72 28 17 69 31 16 69 31 16 66 34 15 Rosengård 14 86 31 13 87 29 13 87 30 12 88 30 Husie 74 26 16 70 30 14 68 32 14 66 34 13 Kirseberg 62 38 16 56 44 16 56 44 16 54 46 15 Malmö Källa: Utbildningsregistret, SCB 52 48 14 48 52 14 46 54 14 44 56 13 41

8.2 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 75 25 32 75 25 31 74 26 31 74 26 31 Södra Innerstaden 64 36 35 63 37 34 63 37 34 62 38 34 Västra Innerstaden 88 12 34 87 13 33 87 13 33 86 14 33 Limhamn-Bunkeflo 88 12 38 87 13 37 87 13 37 86 14 36 Hyllie 63 37 46 61 39 45 60 40 45 59 41 44 Fosie 49 51 46 46 54 45 45 55 45 44 56 45 Oxie 79 21 50 79 21 49 77 23 49 77 23 49 Rosengård 23 77 40 24 76 39 23 77 38 24 76 38 Husie 79 21 49 77 23 48 76 24 48 75 25 47 Kirseberg 71 29 45 71 29 43 70 30 43 69 31 43 Malmö 68 32 40 66 34 38 65 35 38 65 35 38 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.3 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 77 23 56 76 24 58 76 24 58 75 25 59 Södra Innerstaden 74 26 47 72 28 48 72 28 50 72 28 51 Västra Innerstaden 87 13 57 85 15 58 85 15 59 85 15 59 Limhamn-Bunkeflo 82 18 50 81 19 51 81 19 53 80 20 54 Hyllie 56 44 32 55 45 33 53 47 35 52 48 35 Fosie 37 63 24 34 66 26 33 67 27 31 69 27 Oxie 67 33 27 64 36 28 63 37 30 62 38 31 Rosengård 19 81 20 20 80 21 20 80 23 19 81 23 Husie 73 27 33 71 29 35 70 30 36 70 30 37 Kirseberg 68 32 34 65 35 36 64 36 37 64 36 38 Malmö 71 29 41 70 30 43 69 31 44 68 32 44 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.4 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 68 32 9 67 33 9 66 34 8 63 37 8 Södra Innerstaden 50 50 14 46 54 13 45 55 13 43 57 13 Västra Innerstaden 85 15 8 82 18 8 81 19 8 79 21 7 Limhamn-Bunkeflo 86 14 10 83 17 9 83 17 9 83 17 8 Hyllie 58 42 18 55 45 17 52 48 17 50 50 17 Fosie 45 55 21 41 59 21 38 62 21 37 63 21 Oxie 75 25 19 73 27 18 73 27 17 71 29 17 Rosengård 17 83 28 16 84 27 15 85 28 15 85 29 Husie 79 21 16 76 24 15 74 26 15 73 27 14 Kirseberg 66 34 17 61 39 17 61 39 16 59 41 16 Malmö 56 44 15 53 47 14 51 49 14 49 51 14 Källa: Utbildningsregistret, SCB 42

8.5 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 75 25 33 75 25 32 75 25 32 74 26 32 Södra Innerstaden 63 37 38 62 38 37 61 39 37 61 39 37 Västra Innerstaden 88 12 36 87 13 35 87 13 35 87 13 35 Limhamn-Bunkeflo 88 12 39 87 13 38 87 13 38 86 14 38 Hyllie 63 37 47 61 39 47 59 41 47 59 41 46 Fosie 48 52 47 45 55 46 43 57 47 43 57 47 Oxie 79 21 50 79 21 50 78 22 51 76 24 51 Rosengård 23 77 43 23 77 41 22 78 41 23 77 41 Husie 77 23 51 76 24 50 75 25 50 75 25 49 Kirseberg 72 28 47 71 29 46 71 29 46 70 30 45 Malmö 67 33 41 66 34 40 65 35 40 64 36 40 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.6 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 78 22 54 77 23 55 77 23 55 76 24 56 Södra Innerstaden 72 28 43 71 29 44 70 30 46 70 30 46 Västra Innerstaden 87 13 54 86 14 55 86 14 56 85 15 56 Limhamn-Bunkeflo 82 18 47 81 19 48 80 20 49 80 20 50 Hyllie 54 46 30 53 47 31 51 49 32 51 49 33 Fosie 34 66 23 30 70 24 29 71 25 28 72 25 Oxie 64 36 24 62 38 24 59 41 26 58 42 27 Rosengård 16 84 20 18 82 21 17 83 23 16 84 23 Husie 73 27 30 79 30 32 69 31 32 69 31 33 Kirseberg 67 33 31 65 35 32 64 36 33 62 38 35 Malmö 70 30 39 63 31 40 68 32 41 67 33 41 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.7 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 57 43 8 54 46 7 53 47 7 51 49 6 Södra Innerstaden 37 63 12 37 63 12 36 64 12 35 65 11 Västra Innerstaden 82 18 6 78 22 6 77 23 5 75 25 5 Limhamn-Bunkeflo 80 20 7 76 24 7 72 28 6 70 30 6 Hyllie 49 51 17 44 56 17 43 57 17 40 60 17 Fosie 39 61 22 35 65 21 33 67 21 30 70 21 Oxie 69 31 16 64 36 15 63 37 15 60 40 14 Rosengård 12 88 33 11 89 31 10 90 32 10 90 32 Husie 69 31 15 63 37 13 61 39 13 58 42 12 Kirseberg 57 43 16 50 50 15 49 51 15 48 52 15 Malmö 46 54 14 43 57 13 41 59 13 39 61 13 Källa: Utbildningsregistret, SCB 43

8.8 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 75 25 30 74 26 29 73 27 29 74 26 29 Södra Innerstaden 64 36 32 64 36 31 64 36 30 63 37 30 Västra Innerstaden 88 12 33 88 12 32 87 13 31 86 14 31 Limhamn-Bunkeflo 88 12 37 87 13 36 86 14 35 86 14 34 Hyllie 64 36 45 61 39 43 60 40 43 59 41 42 Fosie 50 50 45 47 53 43 46 54 43 45 55 43 Oxie 79 21 50 78 22 49 77 23 48 77 23 48 Rosengård 24 76 37 25 75 37 24 76 36 25 75 35 Husie 80 20 47 78 22 46 77 23 46 76 24 45 Kirseberg 71 29 42 70 30 40 69 31 40 68 32 40 Malmö 68 32 38 67 33 37 66 34 36 66 34 36 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.9 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) År 2008 År 2010 År 2011 År 2012 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Centrum 77 23 59 75 25 61 75 25 61 74 26 62 Södra Innerstaden 75 25 51 74 26 53 74 26 54 73 27 55 Västra Innerstaden 86 14 59 85 15 61 84 16 62 84 16 62 Limhamn-Bunkeflo 82 18 53 81 19 54 81 19 56 80 20 57 Hyllie 58 42 34 56 44 35 54 46 37 54 46 37 Fosie 40 60 26 37 63 28 36 64 29 34 66 29 Oxie 68 32 30 66 34 32 65 35 33 65 35 34 Rosengård 23 77 19 23 77 21 23 77 23 22 78 23 Husie 74 26 36 72 28 38 71 29 40 71 29 41 Kirseberg 68 32 38 66 34 40 65 35 42 65 35 42 Malmö 72 28 44 70 30 46 70 30 47 69 31 48 Källa: Utbildningsregistret, SCB Statistiken visar att andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat från 41 procent år 2008 till 44 procent år 2012. Andel män med eftergymnasial utbildning ligger på 41 procent och kvinnor på 48 procent. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda. 9. Ekonomiskt bistånd Att inte klara av den ekonomiska försörjningen själv och att istället behöva ta emot ekonomiskt bistånd är ett skyddsnät tillhandahållet av samhället som dock endast ska ses som och användas som en tillfällig lösning. Utvecklingen är dock att allt fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd över en längre period. Arbetslöshet är det vanligaste försörjningshindret, och har angetts för 47 procent av de personer som fick ekonomiskt bistånd i Sverige under 2012, motsvarande andel i Malmö är 41 procent. 44

9.1 Antal hushåll som har fått ekonomiskt bistånd och andel (%) hushåll med barn som har fått ekonomiskt bistånd* Antal hushåll totalt respektive hushåll med barn Hushåll per familjetyp Fördelning av hushåll med barn Stadsområde År Totalt antal hushåll Totalt antal hushåll med barn Total andel hushåll med barn Endast barn Ensamstående kvinna med barn Ensamstående kvinna utan barn Andel av hushåll med ensamstående kvinna som har barn Innerstaden 2011 1833 554 30,2% 5 270 391 40,8% 32 735 4,2% 247 153 61,8% Norr 1207 377 31,2% 12 194 275 41,4% 27 486 5,3% 144 68 67,9% Söder 2218 782 35,3% 5 350 477 42,3% 27 762 3,4% 400 197 67,0% Väster 1169 443 37,9% 5 196 240 45,0% 22 403 5,2% 220 79 73,4% Öster 1916 910 47,5% 16 328 360 47,7% 30 478 5,9% 536 158 77,2% Malmö 8343 3066 36,7% 43 1338 1743 43,4% 138 2864 4,6% 1547 655 70,3% 1,4% 43,6% 4,5% 50,5% Ensamstående man med barn Ensamstående man utan barn Andel av hushåll med ensamstående man som har barn Gifta/ sambo med barn Gifta/ sambo utan barn Andel av hushåll med gifta/ sambo som har barn Andel av hushåll med barn som utgörs av endast barn Andel av hushåll med barn som utgörs av ensamstående kvinna med barn Andel av hushåll med barn som utgörs av ensamstående man med barn Andel av hushåll med barn som utgörs av gifta/ sambo med barn Innerstaden 2012 1969 581 29,5% 8 287 439 39,5% 31 780 3,8% 255 168 60,2% Norr 1223 374 30,6% 12 176 279 38,6% 27 490 5,2% 159 80 66,5% Söder 2384 850 35,7% 2 370 500 42,5% 33 816 3,9% 445 218 67,1% Väster 1320 507 38,4% 6 201 258 43,8% 25 440 5,4% 275 111 71,2% Öster 2118 1023 48,3% 47 370 389 48,7% 38 531 6,7% 568 170 77,0% Malmö 9015 3335 37,0% 75 1404 1865 42,9% 154 3057 5,0% 1702 747 69,5% 2,2% 42,1% 4,6% 51,0% Innerstaden 2013 1998 568 28,4% 7 278 426 39,5% 29 828 3,4% 254 176 59,1% Norr 1365 416 30,5% 11 197 310 38,9% 28 550 4,8% 180 89 66,9% Söder 2515 896 35,6% 7 392 548 41,7% 37 848 4,2% 460 223 67,3% Väster 1438 557 38,7% 8 220 296 42,6% 23 464 4,7% 306 117 72,3% Öster 2247 964 42,9% 15 345 430 44,5% 31 627 4,7% 573 226 71,7% Malmö 9564 3401 35,6% 48 1432 2010 41,6% 148 3317 4,3% 1773 831 68,1% 1,4% 42,1% 4,4% 52,1% Antal hushåll, sorterat på hushållstyp, som uppburit ekonomiskt bistånd i Malmö 2011-2013. Talen är baserade på ett genomsnitt per månad., Källa: Verksamhetsstatistik, IoF-statistik, KomIn. Med anledning av stadsområdesreformen som trädde i kraft i Malmö stad den 1:e juli 2013 presenteras samtliga uppgifter i tabellen nedan per stadsområde så att uppgifterna kan jämföras över tid. År 2013 var det i genomsnitt 9564 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd per månad, vilket är ca 550 fler hushåll än förra året. 35 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hälften av barnhushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd i Malmö består av två vuxna (gifta eller sambo) med barn. I drygt 40 procent av barnhushållen är det en ensamstående kvinna med barn som uppbär ekonomiskt bistånd. Av de ensamstående kvinnorna som uppbär ekonomiskt bistånd så är det fyra av tio som har barn i sitt hushåll, motsvarande siffra för ensamstående män som uppbär ekonomiskt bistånd är fyra av hundra. Störst andel barnhushåll finns bland hushåll som består av två vuxna som lever som gifta eller som sambos där cirka sju av tio hushåll har barn. 45

10. Ekonomisk stress Att behöva känna ekonomisk stress är en typisk ohälsofaktor som påverkar hur man trivs med sitt liv, upplevelsen av kontroll samt den psykiska hälsan. På längre sikt kan även kopplingar dras till sämre kosthållning och lägre boendestandard. Barnfamiljer som upplever ekonomisk stress kan ha minskade möjligheter att erbjuda resurser och stimulans till barnen. 10.1 Andel (%) föräldrar till 4-åringar som uppger att de under det senaste året har upplevt ekonomisk stress* År 2002 År 2007 År 2008 År 2009** Centrum 13 7 9 2 Södra Innerstaden 14 6 12 5 Västra Innerstaden 5 3 4 1 Limhamn-Bunkeflo 1 2 2 2 Hyllie 7 8 9 17 Fosie 9 7 10 7 Oxie 12 4 7 0 Rosengård 22 21 17 19 Husie 5 3 3 1 Kirseberg 3 3 5 3 Malmö totalt 8 6 8 4 *Andel föräldrar till fyraåringar som uppger att de under det senaste året inte har haft tillräckligt med pengar för att ha råd med den mat eller de kläder som familjen har behövt. ** Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar. Källa: Barndatabasen 2002-2009, Region Skåne Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år 2008. En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år 2002. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken. 46

11. Emotionellt stöd Tillgång till socialt och emotionellt stöd i form av nära och förtroliga relationer till nära och kära är för de allra flesta en viktig faktor för att höja livskvalitén. Att ha någon att dela sina innersta tankar med och som kan ge stöd och trygghet hjälper till att stärka individen och klara livets förutsättningar bättre. 11.1 Andel (%) av befolkningen som känner sig sakna emotionellt stöd* År 2000 År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 33 29 26 29 23 34 28 35 Södra Innerstaden 30 37 31 39 34 42 30 39 Västra Innerstaden 26 29 21 31 23 32 29 28 Limhamn-Bunkeflo 25 29 23 32 22 33 28 32 Hyllie 40 34 45 40 39 40 40 48 Fosie 41 50 37 48 53 45 37 55 Oxie 32 42 31 39 34 35 30 30 Rosengård 58 55 59 57 52 58 61 55 Husie 24 36 34 41 26 40 33 34 Kirseberg 40 51 31 40 31 43 32 48 Malmö totalt 34 38 33 39 33 39 34 40 Skåne 32 40 32 37 31 38 * Andel personer som uppger att de inte säkert har någon som kan ge ett personligt och känslomässigt stöd att klara livets stress och påfrestningar. Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008, 2012 Svagt emotionellt stöd är vanligare bland män än bland kvinnor. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 uppgav 40 % av männen och 34 % av kvinnorna att de har ett svagt emotionellt stöd. Andelen visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning. 12. Trångboddhet (vuxna) Om det bor mer än en person per rum i en bostad - kök och vardagsrum oräknat - betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda. 12.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som är trångbodda* År 2004 År 2008 År 2012 Centrum 3 2 3 Södra Innerstaden 8 9 8 Västra Innerstaden 2 2 2 Limhamn-Bunkeflo 1 1 2 Hyllie 3 4 7 Fosie 7 7 7 Oxie 2 2 2 Rosengård 17 17 20 Husie 1 1 2 Kirseberg 7 4 6 Malmö totalt 5 4 5 * Trångbodda enligt SCB:s trångboddhetsnorm 2: mer än två boende per rum, kök och ett rum oräknat. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2004 och 2008, 2012, Region Skåne Mellan mätningarna år 2004 och år 2012 syns en liten ökning i andelen trångbodda malmöbor som nu ligger på fem procent. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora och störst andel 47

trångbodda återfinns i Rosengård, Fosie, Södra Innerstaden och Hyllie. Framförallt är det i stadsdelar där bostadsbeståndet är koncentrerat till flerbostadshus som nivåerna av trångboddhet är högre. 13. Hemlöshet (vuxna) Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Hemlöshet förknippas ofta med ensamstående missbrukande män, men under 2000-talet har hemlöshetsproblematiken kommit att omfatta bredare grupper i samhället vilket bl.a. Socialstyrelsen konstaterat i den nationella kartläggningen Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011. En ökande andel är hemlösa av strukturella skäl, d.v.s. på grund av rådande bostadsbrist i kombination med att de saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. År 2012 utgjorde de 51 % av de hemlösa i Malmö och år 2013 hade andelen ökat till 58 %. 13.1 Antal hemlösa* År 2003 År 2011 År 2012 År 2013 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Norr 31 97 72 173 71 172 58 159 Öster 15 36 80 133 93 141 122 149 Söder 20 49 67 140 51 110 55 115 Väster 17 64 35 61 31 52 28 56 Innerstaden 52 150 78 199 76 200 58 173 Malmö totalt 135 396 332 706 322 675 321 652 Hemlösa i stadsområdet totalt 531 1 039 997 973 * Enligt Socialstyrelsens definition från 1999 (utdrag): Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboende- förhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. Gäller vuxna hemlösa personer samt de personer under 18 år som har eget hushåll. Källa: Hemlöshetsräkningarna i oktober resp. år, Malmö stad Ur ett långsiktigt perspektiv ses en kraftig ökning av antalet hemlösa. Hemlösheten har mellan åren 2003 och 2013 ökat från 531 personer till 973 personer. För år 2013 finns störst antal hemlösa kvinnor i stadsområde Öster med 122 personer och störst antal män finns i stadsområde Innerstaden med 173 personer. Antalet vuxna har minskat marginellt de senaste två åren. 48

14. Psykisk hälsa Begreppet psykisk hälsa innefattar hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Enligt Folkhälsoinstitutet (FHI) har män genomgående en högre andel dagar med bra psykisk hälsa jämfört med kvinnor, 84 respektive 77 procent. Det rapporteras också om skillnader i psykisk hälsa där människor från socioekonomiskt utsatta grupper och människor med utländsk bakgrund står för en högre andel psykisk ohälsa. 14.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som har dålig psykisk hälsa* År 2000 År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 33 18 31 18 26 16 32 22 Södra Innerstaden 31 30 31 22 29 24 30 27 Västra Innerstaden 20 19 18 15 24 15 26 22 Limhamn-Bunkeflo 18 10 17 13 16 14 17 12 Hyllie 22 18 25 16 27 20 23 20 Fosie 32 27 28 25 27 22 24 15 Oxie 22 14 20 11 18 13 29 12 Rosengård 44 32 26 31 32 31 29 29 Husie 20 15 19 12 21 10 23 14 Kirseberg 23 27 33 18 21 26 31 25 Malmö totalt 27 21 25 19 25 19 26 20 * I undersökningen används General Health Questionnaire GHQ 12 instrumentet för att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa i Skånes befolkning. Individer som angett besvär inom minst tre av de tolv efterfrågade kategorierna definieras lida av dålig psykisk hälsa. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004 och 2008, 2012, Region Skåne Vid senaste mätåret 2012 var andelen 26 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i Malmö som uppgav att de hade symptom på dålig ohälsa. Män har vid de senaste fyra mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa. 49

15. Tillit Att kunna lita på andra människor och ha möjlighet att få hjälp i utsatta situationer ökar det sociala kapitalet som i sin tur ökar välmåendet. Att känna tillit till andra människor i sin omgivning har stor inverkan på den upplevda tryggheten och när man känner sig trygg i sin miljö både trivs man och mår bättre. 15.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år med låg tillit till andra människor År 2002 År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 53 37 48 41 36 30 32 39 Södra Innerstaden 47 46 54 49 45 41 40 41 Västra Innerstaden 43 44 44 42 34 29 38 41 Limhamn-Bunkeflo 34 39 40 34 31 29 32 33 Hyllie 46 51 50 48 42 44 39 45 Fosie 56 49 57 57 47 53 61 53 Oxie 46 46 49 48 36 35 42 36 Rosengård 56 57 66 57 54 57 63 57 Husie 44 41 44 43 40 33 40 41 Kirseberg 45 44 57 53 46 50 38 39 Malmö totalt 47 45 50 46 40 39 42 42 Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004, 2008 och 2012, Region Skåne Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. Störst andel med låg tillit finns bland kvinnor och män i Rosengård, 63 procent respektive 57 procent. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut för Malmö totalt. 50

Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets välbefinnande (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 16. Behörighet till gymnasieskolan Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Sverige var våren 2012 på 77,4 procent, vilket är en låg behörighetsgrad sedan det målrelaterade betygsystemet infördes. Det finns idag stora skillnader i betyg mellan olika elevgrupper. Föräldrars utbildningsnivå är en bakgrundsfaktor som har betydelse för resultaten. 2011 infördes ett nytt betygssystem vilket medförde en uppdelning i behörighetsgrad till antingen yrkesprogram eller högskoleförberedande studier. Se bilaga 1. 16.1 Andel (%) elever i skolår 9 (kommunala skolor) som är behöriga till högskoleförberedande och yrkesprogram Juni 2012 Juni 2013* Högskoleförberedande Yrkes program Högskoleförberedande Yrkesprogram / Skola Estetiskt Samhälls Naturvet. Estetiskt Samhälls Naturvet. Centrum 85,2 85,2 83,4 85,2 68,7 68,1 67,4 70,4 Johannesskolan fr 2012 85,2 85,2 81,5 85,2 62,2 60,0 62,2 66,7 Centrumskolan 0,0 0,0 0,0 0,0 - - - - Rönnenskolan 97,7 97,7 95,3 97,7 96,4 96,4 96,4 96,4 Rörsjöskolan 82,0 82,0 80,0 82,0 72,0 72,0 68,0 74,7 Västra Hamnens skola 84,4 84,4 84,4 84,4 95,9 95,9 93,9 95,9 Mottagningsskolan Mosaik 1,9 0,0 1,9 0,0 Södra Innerstaden 63,4 58,4 60,4 66,8 56,2 38,3 52,5 59,3 Sofielundsskolan 45,3 43,8 45,3 46,9 25,6 25,6 25,6 25,6 Sorgenfriskolan 71,4 69,0 64,3 76,2 72,7 34,1 65,9 77,3 Stenkulaskolan 69,2 69,2 65,4 73,1 56,3 54,2 56,3 56,3 Möllevångskolan 75,0 56,8 72,7 79,5 71,0 35,5 61,3 80,6 Västra Innerstaden 88,2 86,7 86,3 88,2 84,4 83,5 82,3 87,0 Dammfriskolan 81,8 80,3 80,3 81,8 69,1 67,0 68,1 74,5 Slottstadens skola 95,9 94,2 95,0 95,9 95,4 95,4 93,1 96,2 Velanderskolan 80,0 80,0 40,0 80,0 85,7 85,7 71,4 85,7 Limhamn-Bunkeflo 89,5 88,4 87,0 89,8 88,9 88,6 86,2 89,8 Bergaskolan 95,2 65,2 93,1 95,2 94,2 93,5 93,5 95,7 Linnéskolan 75,6 72,0 68,3 76,8 78,5 78,5 70,8 78,5 Sundsbroskolan 91,5 91,5 91,5 91,5 84,9 84,9 82,2 84,9 Strandskolan 92,7 90,9 92,7 92,7 93,8 93,8 91,7 95,8 Hyllie 71,3 69,5 70,7 71,3 83,0 80,5 81,8 83,6 Lindeborgsskolan 62,0 60,3 61,2 62,0 78,0 75,2 76,1 78,9 Lorensborg/Mö Idrottsgr 92,5 90,6 92,5 92,5 94,0 92,0 94,0 94,0 Fosie 69,0 67,7 64,1 69,7 71,3 68,1 67,6 73,0 Augustenborgsskolan 82,4 82,4 77,3 82,4 78,2 74,2 73,4 81,5 Eriksfältsskolan 58,6 58,6 48,3 58,6 - - - - 51

Lindängeskolan fr 2012 57,3 57,3 50,7 57,3 59,3 57,0 53,5 62,8 Munkhätteskolan 33,8 32,4 31,1 33,8 47,9 46,5 45,1 47,9 Söderkullaskolan 85,8 82,4 81,8 87,8 86,2 82,1 84,6 86,2 Oxie 82,5 81,7 81,0 83,3 84,3 84,3 81,1 84,3 Oxievångsskolan 82,5 81,7 81,0 83,3 84,3 84,3 81,1 84,3 Rosengård 47,2 41,9 41,0 50,2 50,5 46,0 48,5 52,5 Apelgårdsskolan 55,6 42,6 51,9 61,1 61,2 61,2 61,2 61,2 Rosengårdsskolan 26,2 20,0 24,6 29,2 34,0 28,0 30,0 38,0 Värner Rydén skolan 64,5 62,9 48,4 66,1 50,0 44,2 46,2 50,0 Örtagårdsskolan 43,8 43,8 41,7 45,8 56,9 51,0 56,9 60,8 Husie 87,0 83,2 84,3 88,1 88,7 88,2 86,9 89,1 Höjaskolan 77,8 72,2 75,9 79,6 91,2 91,2 89,5 93,0 Videdalsskolan 88,0 83,1 84,3 88,0 82,2 81,3 79,4 82,2 Bäckagårdsskolan 95,8 95,8 93,8 97,9 98,2 98,2 98,2 98,2 Kirseberg 65,1 63,2 62,3 65,1 67,9 66,1 64,2 68,8 Kirsebergsskolan 63,0 60,5 59,3 63,0 71,3 69,3 67,3 71,3 Segevångskolan 83,3 83,3 83,3 83,3 - - - - Olympen 50,0 50,0 50,0 50,0 0,0 0,0 0,0 25,0 Sakura 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Malmö totalt 75,2 73,0 72,1 76,1 75,0 72,2 72,5 76,5 (exkl. friskolor) *Nytt betygssystem infördes 2013 **Avser behörighet till högskoleförberedande program, estetiskt Källa: Elevregistret ELIT, t.o.m. 2011, IST fr.o.m. 2012 Malmö stad Eleverna som avslutade årskurs 9 under våren 2013 var de första att få slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F. Statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet bara påverkats marginellt och andelen som är behöriga att söka till gymnasieskolan är relativt konstant. På grund av de nya behörighetskraven till gymnasieskolan som började gälla 1 januari 2011 är behörigheten fortsättningsvis uppdelad i gymnasieutbildningar med högskolebehörighet alternativt yrkesprogram. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande. Utbildningens roll är väldigt viktig och alla elever ska ges förutsättningar att ta sig vidare till högre utbildningar och därmed öka sina chanser på arbetsmarknaden. 52

17. Nationella prov i skolår 6** Syftet med det nationella provsystemet är att tidigt upptäcka elevernas svaga och starka sidor och kunna analysera skolornas måluppfyllelse. Underlaget ger också möjligheter till vidare analys för att kunna förbättra undervisning och stöd till de elever som inte når ända fram. Framförallt har svenska elevers kunskapsresultat i matematik försämrats under senare år och intresset för och förmågan att läsa har minskat vilket är viktiga varningssignaler att analysera. 17.1 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.* Svenska/Svenska som andra språk År 2012* Centrum 54 Södra Innerstaden 37 Västra Innerstaden 76 Limhamn-Bunkeflo 85 Hyllie 60 Fosie 58 Oxie 82 Rosengård 31 Husie 77 Kirseberg 46 Malmö totalt 62 (exkl. friskolor) * Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012 **Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad 17.1.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för svenska eller svenska som andra språk.* Svenska/Svenska som andra språk År 2000 År 2008 År 2009 År 2010 Centrum 89 84 83 88 Södra Innerstaden 82 74 75 80 Västra Innerstaden 96 88 78** 93 Limhamn-Bunkeflo 96 97 93 94 Hyllie 85 82 88 88 Fosie 85 62** 72** 76 Oxie 89 92 84 84 Rosengård 76 70 75 61 Husie 91 91 92 94 Kirseberg 91 90 87 86 Malmö totalt 88 81** 83** 84 (exkl. friskolor) *Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i skolår 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011. ** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad 53

17.2 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.* Matematik År 2012* Centrum 56 Södra Innerstaden 45 Västra Innerstaden 73 Limhamn-Bunkeflo 77 Hyllie 58 Fosie 49 Oxie 64 Rosengård 33 Husie 68 Kirseberg 63 Malmö totalt 58 (exkl. friskolor) * Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012 **Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad 17.2.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för matematik.* Matematik År 2000 År 2008 År 2009 År 2010 Centrum 87 86 85 91 Södra Innerstaden 81 72 68 73 Västra Innerstaden 96 68** 78** 93 Limhamn-Bunkeflo 96 96 93 94 Hyllie 88 80 89 85 Fosie 85 62** 69** 76 Oxie 85 95 91 89 Rosengård 79 79 80 66 Husie 88 89 93 90 Kirseberg 86 86 85 83 Malmö totalt 87 80** 83** 84 (exkl. friskolor) *Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i skolår 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011. ** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad 54

17.3 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.* Engelska År 2012* Centrum 85 Södra Innerstaden 56 Västra Innerstaden 89 Limhamn-Bunkeflo 93 Hyllie 80 Fosie 70 Oxie 82 Rosengård 40 Husie 90 Kirseberg 69 Malmö totalt 75 (exkl. friskolor) * Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012 **Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad 17.3.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för engelska.* Engelska År 2000 År 2008 År 2009 År 2010 Centrum 85 90 88 90 Södra Innerstaden 80 75 74 79 Västra Innerstaden 94 89 79** 93 Limhamn-Bunkeflo 94 96 94 94 Hyllie 84 88 90 86 Fosie 86 63** 71** 79 Oxie 90 96 82 84 Rosengård 76 83 78 69 Husie 87 94 90 93 Kirseberg 88 79 88 83 Malmö totalt 87 84** 83** 85 (exkl. friskolor) *Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i årskurs 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011. ** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad De nationella proven från och med våren 2013 har, för årskurs 6, en helt ny redovisningsmodell. Tidigare år var indikatorn andelen elever som nådde godkänt i samtliga delprov men från och med våren 2013 är indikatorn anpassad till det nya betygssystemet och redovisningen görs nu efter det nya betygssystemet med den nya betygsskalan. Det är inte möjligt att ta fram utfallet våren 2013 i nuläget. 55

18. Fullföljandegrad gymnasiet Med en utveckling mot en alltmer kunskapsintensiv arbetsmarknad såväl internationellt, nationellt som lokalt i Malmö blir en fullföljd gymnasieutbildning allt viktigare. Det ska alltid eftersträvas att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen, det vill säga att de får lägst betyget Godkänt i alla de kurser som ger en grundläggande behörighet till högskolestudier. Enligt Skolinspektionen ska strategin för skolans insatser vara formad proaktiv, så att varje elev kan lyckas med utbildningen. 18.1 Andel (%) elever* som fullföljer gymnasiets program inom fyra år Nybörjare totalt Exklusive IVprogrammet Malmö År 2003 66 74 År 2008 66 78 År 2009 69 80 År 2010 68 80 År 2011 63 79 År 2012 66 80 År 2013 66 79 Sverige 2013 77 84 *Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal För år 2012 och 2013 fullföljer 66 procent av alla gymnasieelever gymnasiet inom fyra år vilket har ökat tre procentenheter sedan 2011 års mätning. Malmö ligger under snittet i riket på 77 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv. 19. Skoltrivsel Att trivas i sin skola är en mycket viktig faktor både för det egna välmåendet samt för att öka förutsättningarna att tillgodogöra sig undervisningen, klara av sina skoluppgifter och kunna gå ut skolan med godkända betyg. Arbetsmiljölagen som sedan 1990 även omfattar skolelever innebär att alla i skolan måste bidra för att arbetet med en god studie- och arbetsmiljö ska bli en självklar del av den dagliga verksamheten. 19.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att det trivs i skolan År 2003* År 2006* År 2009* Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 83 87 82 90 89 90 92 90 91 Södra Innerstaden 82 81 80 89 93 89 85 87 81 Västra Innerstaden 89 88 91 94 95 93 94 92 96 Limhamn-Bunkeflo 92 92 92 91 88 94 93 91 95 Hyllie 86 88 87 91 94 89 92 94 88 Fosie 85 85 78 89 88 89 91 90 93 Oxie 85 87 84 91 89 94 91 92 90 Rosengård 85 90 80 90 93 88 94 94 95 Husie 91 90 88 91 89 94 86 84 89 Kirseberg 77 78 77 84 78 89 87 87 87 Malmö totalt 86 87 86 90 89 92 91 90 91 *Avser höstterminen respektive år Källa: Malmöelevers levnadsvanor 2003, 2006, 2009 Malmö stad 56

År 2012* Totalt Pojkar Flickor Centrum 84 85 82 Södra Innerstaden 85 85 84 Västra Innerstaden 90 88 91 Limhamn-Bunkeflo 85 86 85 Hyllie 90 91 88 Fosie 83 86 79 Oxie 91 89 93 Rosengård 82 81 83 Husie 86 87 85 Kirseberg 84 82 85 Malmö totalt 85 85 84 Skåne 86 86 85 * OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Den senaste mätningen visar att 85 procent av eleverna trivs på sin skola och det är en jämn fördelning bland pojkar och flickor. Oxie är den stadsdel med mest nöjda elever, 91 procent, och Fosie har lägst andel nöjda elever, 83 procent. 20. Skolk Skolk från skolan kan ses som en indikator på att elever är på väg in i ett riskbeteende. Att ha hög frånvaro från skolan minskar drastiskt förutsättningarna för att klara skolan. 20.1 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de skolkar en eller flera gånger per månad* År 2003** År 2006** År 2009** Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 18 21 13 7 10 4 13 12 15 Södra Innerstaden 17 18 16 11 10 12 9 4 15 Västra Innerstaden 11 10 11 6 5 8 11 10 11 Limhamn-Bunkeflo 7 12 3 5 7 3 6 6 6 Hyllie 14 11 18 7 10 4 5 5 4 Fosie 12 9 14 8 7 10 12 11 13 Oxie 26 30 19 8 5 11 5 5 5 Rosengård 18 21 14 12 10 14 18 23 14 Husie 15 20 10 4 2 6 9 8 11 Kirseberg 11 5 11 7 8 7 14 11 18 Malmö totalt 14 14 12 8 7 8 10 9 11 57

År 2012** Totalt Pojkar Flickor Centrum 13 15 12 Södra Innerstaden 16 7 23 Västra Innerstaden 6 2 9 Limhamn-Bunkeflo 6 8 3 Hyllie 10 10 10 Fosie 14 15 13 Oxie 7 11 3 Rosengård 21 29 15 Husie 7 6 8 Kirseberg 7 9 5 Malmö totalt 11 12 11 Skåne 8 9 7 * Frågeställningen ändrad 2006, 2009 och 2012 till: Andel som uppger att de skolkar en eller flera gånger per månad och skolkar en eller flera gånger i veckan. ** OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 11 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger i veckan. Den högsta andelen skolkande pojkar finns i Rosengård, med 29 procent, och minst andel av pojkarna som skolkar finns i Västra Innerstaden, 2 procent. När det gäller flickor finns högst andel i stadsdelen Södra Innerstaden med 23 procent och minst andel i Limhamn-Bunkeflo och Oxie med 3 procent vardera. 21. Kvalitén inom förskolan Kvalitén inom förskolan definieras utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att utvecklas. I skollagen beskrivs att förskoleklassens syfte är att stimulera elevers utveckling och lärande och att förbereda dem för fortsatt utbildning. 21.1 Andel (%) högskoleutbildad* personal av hela personalgruppen År 2005 År 2010 År 2011 År 2012 Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Centrum 54 53 51 48 52 48 51 43 Södra Innerstaden 47 56 56 46 55 51 51 57 Västra Innerstaden 66 50 68 56 58 43 54 44 Limhamn-Bunkeflo 46 54 53 53 49 50 47 50 Hyllie 51 51 52 49 52 43 49 42 Fosie 43 28 47 31 45 28 46 34 Oxie** 50 56 46 57 48 29 45 25 Rosengård 44 36 46 34 44 25 49 23 Husie 50 50 54 43 56 46 50 46 Kirseberg 54 26 55 25 60 21 47 28 Malmö totalt 49 48 52 45 51 41 49 42 * Högskoleutbildad personal: Förskollärarutbildning, lärarutbildning, fritidspedagogutbildning. ** Den enskilda verksamheten i Oxie består av en liten personalstyrka. Små förändringar i personalstyrkan kan därför få stort utslag i statistiken. Källa: sförvaltningarnas rapportering till Statistiska centralbyrån (SCB) 58

År 2012 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 49 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Kirseberg, med 13 procentenheter, medan Rosengård ökat andelen högutbildad personal till 5 procentenheter. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och ligger år 2012 på 42 procent. Dock med undantag för Limhhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden som år 2012 har en högre andel. Lägst andel syns i Rosengård där förskolorna drivna i egen regi har 23 procent högskoleutbildad personal. I Kirseberg har det skett en ökning med 7 procentenheter, från 21 till 28 procent. 22. Simkunnighet I kursplanen för ämnet idrott och hälsa framgår det tydligt att simkunnighet är en baskunskap som alla barn i Sverige har rätt att få möjlighet att lära sig. Simkunnigheten har visat sig vara en socioekonomisk fråga och det är främst barn i låginkomstområden och områden med hög invandrartäthet som har dåliga kunskaper vilket stämmer väl in på Malmö. 22.1 Andel (%) elever i skolår 5 som är simkunniga* År 2001 År 2009 År 2010 År 2011 Centrum - 81 81 85 Södra Innerstaden - 26 33 67 Västra Innerstaden 87 95 79 91 Limhamn-Bunkeflo 98 96 93 93 Hyllie - 74 68 68 Fosie - 69 58 58 Oxie 82 81 79 82 Rosengård - 36 20 27 Husie - 85 79 97** Kirseberg 64 87 88 88 Malmö totalt - 73 68 76 * Enligt målen i kursplanen för idrott och hälsa ska eleven i slutet av det femte skolåret: ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten. ** Uppgifter saknas helt för Videdalsskolan. ***Det är inte möjligt att jämföra tidigare års redovisningar med utfallet för 2012 och 2013. Källa: Respektive stadsdel i Malmö År 2010 var 68 procent av eleverna i skolår 5 simkunniga, år 2011 är det 76 procent. Störst ökning syns i Södra Innerstaden där andelen simkunniga elever i skolår 5 har fördubblats. På grund av att uppgifter saknas från ett par skolor är det svårt att dra någon slutsats av årets mätning. För 2012 saknas redovisning över andelen elever som är simkunniga och eftersom det närmsta alternativet är andelen elever som har minst godkänt i ämnet Idrott och hälsa redovisas inte denna variabel. 59

23. Trångboddhet (Barn) Om det bor mer än en person per rum i en bostad - kök och vardagsrum oräknat - betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda. 23.1 Andel (%) 4-åringar som är trångbodda* År 2003 År 2007 År 2008 År 2009** Centrum 10 6 6 10 Södra Innerstaden 21 21 10 13 Västra Innerstaden 7 6 5 7 Limhamn-Bunkeflo 3 0 1 2 Hyllie 16 10 18 14 Fosie 13 19 18 18 Oxie 0 1 4 1 Rosengård 35 38 39 29 Husie 4 3 4 5 Kirseberg 8 2 13 7 Malmö totalt 10 11 10 9 *Trångbodda enl. Statistiska Centralbyråns norm 2: mer än två boende per rum, kök och vardagsrum oräknat. ** Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar. Källa: Barndatabasen år 2003-2009, Region Skåne Nio procent av Malmös 4-åringar levde år 2009 i trångbodda hem, vilket är en minskning sedan föregående mättillfälle. Skillnaden mellan stadsdelarna är stor då det i Oxie är en procent och i Rosengård är 29 procent av 4-åringarna som bor trångt. Mellan år 2008 och år 2009 har trångboddheten dock minskat i Rosengård och Hyllie medan en mindre ökning syns i Västra Innerstaden, Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken. 24. Hemlöshet (Barn) Barns rätt till bostad nämns i FN-konventionen om barns rättigheter (1989). En bostad och en trygg bostadsmiljö har stor betydelse för barn och är en viktig grund ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. 24.1 Antal barn (0-18 år) i hemlösa* hushåll Stadsområde År 2003 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Norr 4 17 23 27 38 52 Öster 9 53 63 111 80 172 Söder 8 22 42 32 42 44 Väster 1 28 38 30 27 21 Innerstaden 26 27 30 40 44 40 Malmö totalt 48 147 196 240 231 329 * Enligt Socialstyrelsens definition från 1999 (utdrag): Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboende- förhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. Källa: Hemlöshetsräkningarna i oktober resp. år, Malmö stad I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 329 barn finns i hemlösa hushåll. 311 av dem finns i hushåll som är hemlösa av strukturella skäl, d.v.s. på grund av rådande bostadsbrist i kombination med att de saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. År 2013 är antalet barn i hemlösa hushåll sju gånger fler än år 2003. Det är stor skillnad mellan stadsområdena och i Öster finns 172 av de hemlösa barnen i Malmö, vilket för stadsområdet innebär en ökning med 92 barn sedan år 2012. 60

Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Arbetsmiljö är en viktig fråga både för den enskildes hälsa och välbefinnande, för verksamheternas utveckling och därmed även för förutsättningar för tillväxt och konkurrens (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 25. Ohälsotal Sjukskrivning och sjukfrånvaro har på längre sikt tydliga negativa konsekvenser för individers livskvalité och medför även ökade kostnader för samhället. Det finns klara samband mellan långvariga sjukskrivningar, en sämre ekonomisk situation samt en känsla av utanförskap. 25.1 Antal ohälsodagar* bland befolkningen i åldern 20-64 år År 2002 Kvinnor 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 5 12 33 64 106 35 Södra Innerstaden 5 13 44 92 137 39 Västra Innerstaden 4 11 29 49 87 36 Limhamn-Bunkeflo 7 18 21 42 76 38 Hyllie 7 18 40 76 121 60 Fosie 9 22 47 91 140 66 Oxie 27 32 50 58 99 58 Rosengård 7 17 38 105 158 59 Husie 12 17 37 65 100 54 Kirseberg 11 18 41 75 140 56 Malmö totalt 8 16 38 73 118 50 Skåne 9 20 39 64 108 52 Sverige 11 24 43 66 110 55 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 5 7 24 45 74 24 Södra Innerstaden 6 10 34 68 114 33 Västra Innerstaden 4 6 17 32 61 22 Limhamn-Bunkeflo 8 12 12 27 51 25 Hyllie 7 17 30 53 96 45 Fosie 11 16 33 58 114 48 Oxie 9 19 19 31 57 31 Rosengård 12 16 36 65 147 53 Husie 12 15 21 33 68 34 Kirseberg 6 17 29 53 109 43 Malmö totalt 8 12 27 50 94 38 Skåne 9 13 24 41 80 36 Sverige 9 14 26 44 82 37 Män 61

År 2009 Kvinnor 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 4 6 20 50 83 25 Södra Innerstaden 4 7 30 70 129 29 Västra Innerstaden 3 5 18 36 65 25 Limhamn-Bunkeflo 5 9 12 25 61 24 Hyllie 7 12 30 58 105 46 Fosie 8 12 30 68 136 49 Oxie 11 17 25 56 84 43 Rosengård 6 9 31 98 173 53 Husie 12 14 21 46 87 39 Kirseberg 7 10 24 55 115 39 Malmö totalt 6 10 26 58 102 39 Skåne 9 14 28 51 90 41 Sverige 11 16 28 50 89 43 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 7 4 12 36 61 18 Södra Innerstaden 6 6 19 60 109 26 Västra Innerstaden 6 5 12 26 52 18 Limhamn-Bunkeflo 8 6 7 15 38 15 Hyllie 7 11 22 46 76 34 Fosie 7 9 23 47 98 34 Oxie 19 8 13 23 49 24 Rosengård 7 9 28 63 135 42 Husie 9 11 13 24 53 23 Kirseberg 5 8 22 46 81 31 Malmö totalt 8 8 19 43 76 30 Skåne 10 11 17 33 62 28 Sverige 11 12 17 33 63 29 Män År 2010 Kvinnor 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 5 5 16 44 76 22 Södra Innerstaden 4 6 22 63 117 26 Västra Innerstaden 4 6 12 29 59 21 Limhamn-Bunkeflo 9 8 10 21 55 21 Hyllie 5 10 21 51 97 40 Fosie 7 9 24 59 128 43 Oxie 9 17 19 44 79 37 Rosengård 6 9 26 81 163 47 Husie 9 11 19 39 79 34 Kirseberg 5 9 19 49 107 34 Malmö totalt 6 9 21 50 95 35 Skåne 8 13 23 45 84 37 Sverige 10 14 24 44 83 38 62

20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 6 4 10 30 57 16 Södra Innerstaden 5 5 15 49 101 22 Västra Innerstaden 6 3 10 20 46 15 Limhamn-Bunkeflo 9 6 6 12 32 13 Hyllie 7 9 18 39 67 29 Fosie 7 7 17 38 91 30 Oxie 11 12 12 21 44 21 Rosengård 7 7 23 57 129 37 Husie 10 9 8 21 47 20 Kirseberg 5 8 17 39 76 28 Malmö totalt 8 7 16 37 72 27 Skåne 9 10 15 30 58 26 Sverige 10 11 15 30 58 26 Män År 2011 Kvinnor 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 5 5 15 40 73 21 Södra Innerstaden 5 6 20 62 107 24 Västra Innerstaden 3 6 14 27 55 20 Limhamn-Bunkeflo 7 8 9 19 51 20 Hyllie 5 10 21 46 93 38 Fosie 6 9 22 51 120 40 Oxie 11 16 16 45 72 34 Rosengård 6 7 25 73 153 43 Husie 8 12 17 37 72 31 Kirseberg 4 10 19 45 102 33 Malmö totalt 5 11 18 33 58 24 Skåne 8 12 21 43 79 35 Sverige 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 7 4 9 26 51 15 Södra Innerstaden 6 5 14 45 95 22 Västra Innerstaden 5 3 8 18 40 13 Limhamn-Bunkeflo 11 6 6 11 29 12 Hyllie 8 8 16 35 63 27 Fosie 7 7 16 37 85 28 Oxie 13 13 9 21 39 20 Rosengård 8 6 21 54 114 34 Husie 7 8 9 18 42 18 Kirseberg 5 7 15 40 73 27 Malmö totalt 5 7 13 21 40 16 Skåne 9 10 14 28 54 24 Sverige 10 10 14 28 55 25 Män 63

År 2012 Kvinnor 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 5 5 14 38 70 20 Södra Innerstaden 5 6 19 58 107 24 Västra Innerstaden 3 6 12 28 55 20 Limhamn-Bunkeflo 8 9 9 20 51 20 Hyllie 7 9 20 49 91 37 Fosie 7 9 22 50 116 38 Oxie 7 16 20 39 69 33 Rosengård 5 8 23 68 150 42 Husie 10 10 15 37 75 31 Kirseberg 4 10 20 47 94 32 Malmö totalt 6 9 18 44 87 31 Skåne 8 12 21 41 76 34 Sverige 10 14 22 41 75 35 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år Centrum 6 4 8 27 51 15 Södra Innerstaden 7 5 15 45 94 22 Västra Innerstaden 6 4 9 17 40 14 Limhamn-Bunkeflo 12 7 6 10 28 12 Hyllie 7 8 16 35 64 27 Fosie 7 7 16 37 79 27 Oxie 12 12 8 19 39 19 Rosengård 8 7 19 55 110 34 Husie 9 9 9 17 42 18 Kirseberg 4 6 13 39 73 25 Malmö totalt 8 7 14 33 64 24 Skåne 9 10 14 27 52 23 Sverige 10 10 14 27 52 24 *Ohälsodagar: Ett genomsnitt av antal dagar med sjukfrånvaro per person/åldersgrupp och år Källa: Kommunala basfakta, Statens folkhälsoinstitut (FHI) Senaste mätningen, år 2012, visar att bland kvinnor i åldern 20-64 var det i snitt 31 sjukfrånvarodagar och bland män i samma ålder var det i snitt 24 sjukfrånvarodagar. Kvinnor ligger fortfarande högre i sjukfrånvaro än män. Män 64

25.2 Andel (%) personer med sjuk- och aktivitetsersättning * Avser december resp. år. År 2002 20-64 år 55-59 år 60-64 år ** Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Centrum 7 5 6 21 15 18 33 23 28 Södra Innerstaden 7 7 7 30 21 26 43 38 40 Västra Innerstaden 6 4 6 16 11 13 26 20 24 Limhamn-Bunkeflo 7 5 6 14 8 11 24 17 21 Hyllie 13 9 11 25 18 22 38 27 33 Fosie 13 9 11 28 21 25 41 35 38 Oxie 10 5 8 20 11 16 32 15 23 Rosengård 13 11 12 38 30 34 47 46 47 Husie 11 7 9 18 10 14 32 23 28 Kirseberg 11 8 10 29 20 24 44 36 40 Malmö totalt** 10 7 8 23 16 19 36 28 32 År 2009 20-64 år 55-59 år 60-64 år ** Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Centrum 6 4 5 19 13 16 27 19 23 Södra Innerstaden 7 6 7 29 26 27 44 34 39 Västra Innerstaden 6 4 5 15 12 14 22 15 19 Limhamn-Bunkeflo 6 4 5 15 8 11 20 13 16 Hyllie 12 8 10 25 17 21 36 24 30 Fosie 13 9 11 36 22 29 40 31 36 Oxie 12 6 9 19 9 14 32 17 24 Rosengård 14 10 12 43 33 38 52 40 47 Husie 10 5 8 21 12 17 29 16 23 Kirseberg 10 8 9 25 15 20 41 30 35 Malmö totalt** 9 6 8 24 17 21 32 23 28 År 2010 20-64 år 55-59 år 60-64 år ** Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Centrum 6 4 5 19 12 16 24 17 21 Södra Innerstaden 6 6 6 27 25 26 42 31 36 Västra Innerstaden 6 4 5 14 12 13 21 14 18 Limhamn-Bunkeflo 6 3 4 13 6 10 19 12 15 Hyllie 11 7 9 23 16 20 35 21 28 Fosie 11 7 9 34 20 27 38 30 34 Oxie 10 5 8 19 10 15 29 16 22 Rosengård 12 9 11 42 31 36 49 40 45 Husie 9 5 7 20 10 15 26 15 21 Kirseberg 9 7 8 23 16 19 40 26 33 Malmö totalt** 8 6 7 23 16 20 30 22 26 65

År 2011 ** 20-64 år 55-59 år 60-64 år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Centrum 5 4 4 18 11 14 23 15 19 Södra Innerstaden 6 6 6 27 24 25 36 29 32 Västra Innerstaden 5 4 4 14 11 13 18 12 15 Limhamn-Bunkeflo 5 3 4 13 6 9 18 10 14 Hyllie 10 7 9 22 16 19 31 20 26 Fosie 10 7 9 31 19 25 38 28 33 Oxie 9 5 7 21 7 14 23 15 19 Rosengård 11 9 10 38 28 33 49 36 43 Husie 8 5 7 18 10 14 25 14 20 Kirseberg 8 7 7 21 16 18 39 25 32 Malmö totalt** 7 5 6 21 15 18 28 20 24 *Personer med sjuk- och aktivitetsersättning fr.o.m. 2005. 2002 2004 avses förtidspensionärer (inkl. delpension och sjukbidrag). **: Endast personer bosatta i Sverige ingår. Malmö totalt:: Även personer bosatta utanför Sverige ingår. Källa: Folkhälsoinstitutet (FHI), Kommunala basfakta År 2012 ** 20-64 år 55-59 år 60-64 år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Centrum 5 3 4 16 10 13 23 15 19 Södra Innerstaden 5 5 5 25 21 23 34 29 31 Västra Innerstaden 5 3 4 13 9 11 17 13 15 Limhamn-Bunkeflo 5 3 4 12 6 9 17 9 13 Hyllie 9 6 8 21 15 18 28 19 24 Fosie 10 6 8 26 17 22 38 24 32 Oxie 8 4 6 19 7 13 21 13 17 Rosengård 11 8 9 36 26 31 46 35 40 Husie 8 4 6 17 9 13 25 15 20 Kirseberg 7 6 7 18 15 16 35 23 28 Malmö totalt** 7 5 6 20 14 17 27 19 23 *Personer med sjuk- och aktivitetsersättning fr.o.m. 2005. 2002 2004 avses förtidspensionärer (inkl. delpension och sjukbidrag). **: Endast personer bosatta i Sverige ingår. Malmö totalt:: Även personer bosatta utanför Sverige ingår. Källa: Folkhälsoinstitutet (FHI), Kommunala basfakta Sjuk- och aktivitetsersättning, som ersatt förtidspensioneringen, följer samma nedåtgående trend som sjukfrånvaron. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt tydliga. Lägst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning av befolkningen i åldern 20-64 år har Centrum, Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo på fyra procent medan Rosengård har högst andel på nio procent. I stadsdelen Rosengård är andelen bland kvinnor i åldern 55 59 år 36 procent, vilket kan jämföras med 38 procent föregående år. I en Limhamn-Bunkeflo har männen 6 procent liksom föregående år. Skillnaderna kan i vissa fall relateras till socioekonomiska förutsättningar som har väl belagda kopplingar till en sämre hälsa. 66

26. Anspänd arbetssituation En anspänd arbetssituation kan tyda på stress, både fysiologisk och psykologisk, till följd av till exempel för hög arbetsbelastning och för lågt beslutsutrymme. Stress kan bevisligen kopplas till en rad olika sjukdomar och hälsoproblem samt ge upphov till psykisk ohälsa. 26.1 Andel (%) förvärvsarbetande i åldern 18-80 år som uppger att de har en anspänd arbetssituation År 2000 År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 23 20 24 19 28 11 22 17 Södra Innerstaden 31 7 32 26 30 17 20 22 Västra Innerstaden 27 24 29 17 15 19 21 9 Limhamn-Bunkeflo 30 13 27 14 26 17 25 13 Hyllie 17 28 28 24 38 11 24 21 Fosie 57 39 37 31 39 25 28 26 Oxie 35 24 31 21 27 22 22 13 Rosengård 33 42 35* 34 50 49 30 28 Husie 20 20 32 24 27 21 18 22 Kirseberg 29 24 36 17 25 24 21 26 Malmö totalt 29 22 30 22 28 18 23 18 *Antal svarande i stadsdelen är femtio eller färre. *Uppgifterna för år 2000 har justerats efter åldersgrupp 18-80 år istället för 20-64 år som var speciellt framtagen för Malmö (men som inte ger ett så bra underlag). Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008 och 2012 Mellan åren 2004 till 2012 har andelen kvinnor som upplever en anspänd arbetssituation minskat med sex procentenheter till 23 procent. Även hos männen syns en minskning. Fosie och Rosengård är de stadsdelar där högst andel av befolkningen har uppgett att de har en anspänd arbetssituation. 67

Målområde 5 Miljöer och produkter På lång sikt sammanhänger en god folkhälsa med en bra yttre miljö (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 27. Olycksfall Skadehändelser, framförallt fallolyckor och transportolyckor, är bland barn den vanligaste orsaken till såväl dödsfall som vård på sjukhus vilket visar på vikten att jobba med säkra och trygga miljöer för barn att växa upp i. Bland både män och kvinnor är äldre människor överrepresenterade bland olycksfall som leder till sjukdom, behov av vård eller död. 27.1 Skadeincidens på grund av olycksfall per 1000 invånare Totalt År 2000 År 2010 0-14 år 75 år - Totalt 0-14 år 75 år - Totalt Centrum 59 102 42 62 76 36 Södra Innerstaden 63 90 46 59 88 35 Västra Innerstaden 61 80 42 66 76 39 Limhamn-Bunkeflo 62 74 41 52 68 34 Hyllie 71 82 49 74 82 48 Fosie 71 95 49 72 75 45 Oxie 74 53 46 54 69 40 Rosengård 63 73 47 50 50 41 Husie 63 59 41 61 51 38 Kirseberg 62 90 49 60 77 39 Malmö totalt 65 84 45 70 77 43 År 2011 År 2012 0-14 år 75 år - Totalt 0-14 år 75 år - Totalt Centrum 73 88 38 59 84 34 Södra Innerstaden 67 87 39 65 93 38 Västra Innerstaden 72 82 40 57 90 40 Limhamn-Bunkeflo 50 77 37 60 66 39 Hyllie 78 86 50 64 84 47 Fosie 73 78 48 63 69 42 Oxie 57 69 39 69 62 42 Rosengård 64 77 46 59 60 41 Husie 59 59 39 59 62 38 Kirseberg 62 86 42 44 73 38 Malmö totalt 74 81 44 60 77 40 68

Män År 2000 År 2010 0-14 år 75 år - Totalt 0-14 år 75 år - Totalt Centrum 67 69 44 73 58 39 Södra Innerstaden 74 50 50 74 80 41 Västra Innerstaden 65 45 40 71 55 39 Limhamn-Bunkeflo 64 47 42 60 55 36 Hyllie 88 52 53 81 57 49 Fosie 85 68 55 79 59 50 Oxie 74 23 52 52 38 40 Rosengård 77 41 57 60 24 52 Husie 66 43 46 70 38 41 Kirseberg 69 70 51 69 37 41 Malmö totalt 74 53 49 79 56 46 År 2011 År 2012 0-14 år 75 år - Totalt 0-14 år 75 år - Totalt Centrum 79 73 40 63 48 35 Södra Innerstaden 74 52 44 78 65 41 Västra Innerstaden 89 56 41 56 68 37 Limhamn-Bunkeflo 56 57 41 65 47 41 Hyllie 88 69 55 72 66 50 Fosie 80 66 52 70 57 48 Oxie 56 58 43 72 44 44 Rosengård 78 33 56 68 45 50 Husie 70 33 43 69 59 42 Kirseberg 64 78 43 45 52 40 Malmö totalt 83 60 49 67 57 42 Kvinnor År 2000 År 2010 0-14 år 75 år - Totalt 0-14 år 75 år - Totalt Centrum 51 115 39 51 85 33 Södra Innerstaden 51 109 42 42 92 30 Västra Innerstaden 56 95 43 60 84 40 Limhamn-Bunkeflo 59 92 41 44 77 33 Hyllie 53 98 47 65 97 48 Fosie 57 111 43 64 84 40 Oxie 75 71 39 55 93 40 Rosengård 48 90 38 40 64 30 Husie 59 72 36 52 61 35 Kirseberg 55 101 47 49 102 37 Malmö totalt 55 99 42 60 89 39 69

År 2011 År 2012 0-14 år 75 år - Totalt 0-14 år 75 år - Totalt Centrum 68 95 35 56 104 33 Södra Innerstaden 60 104 34 51 108 34 Västra Innerstaden 56 93 40 57 100 42 Limhamn-Bunkeflo 44 90 33 55 78 37 Hyllie 68 95 47 56 94 45 Fosie 65 84 43 55 77 37 Oxie 58 77 36 65 76 40 Rosengård 50 101 36 49 69 33 Husie 48 81 36 48 64 34 Kirseberg 60 91 40 43 86 35 Malmö totalt 65 92 40 54 88 37 Källa: Skaderegistret Olycksfall för kvinnor i åldern 75 år och äldre i Malmö har minskat från 92 till 88 per 1000 invånare jämfört med föregående års mätning. Den största minskningen bland kvinnor finns i stadsdelen Rosengård, från 101 til 69 per 1000 invånare. Olycksfall för män i åldern 75 år och äldre har störst minskning i Kirseberg, från 78 till 52 per 1000 invånare mellan 2011 och 2012. 28. Trygghet Att känna sig trygg eller otrygg är en känsla som påverkas av tid, plats och situation men som har stor påverkan på hur man som individ upplever sin vardag eller olika platser i samhället. Det ska vara en självklarhet att alla malmöbor ska uppfatta sin stad som trygg och öppen och det är därför av vikt att analysera de trygghetsmätningar som görs för att kunna arbeta med frågan i rätt riktning. 28.1 Antal anmälda misshandelsbrott (inklusive grov) År 2007 Mot barn 18 år 0-6 år 7-14 år 15-17 år Kvinnor Män F P F P F P Inomhus Utomhus Inomhus Utomhus Totalt Centrum 1 0 1 2 2 6 40 25 64 98 243 S. Innerstaden 2 2 4 6 1 3 46 24 29 57 181 V. Innerstaden 0 0 0 3 1 3 10 4 10 16 53 Limhamn-Bunkeflo 1 1 4 6 1 1 13 10 6 17 66 Hyllie 1 1 2 4 1 1 26 7 12 19 82 Fosie 2 5 5 8 3 4 36 11 20 30 139 Oxie 0 0 7 7 4 2 21 6 9 14 84 Rosengård 1 3 5 10 2 4 30 7 22 28 129 Husie 0 1 4 8 1 2 13 3 11 16 64 Kirseberg 0 1 4 6 1 6 31 9 23 28 118 Malmö totalt 1 2 3 6 2 3 28 12 23 37 124 70

År 2008 Mot barn 18 år 0-6 år 7-14 år 15-17 år Kvinnor Män F P F P F P Inomhus Utomhus Inomhus Utomhus Totalt Centrum 3 2 5 5 3 8 39 25 62 89 240 S. Innerstaden 2 2 5 10 5 4 34 20 23 58 162 V. Innerstaden 0 1 1 5 1 4 12 5 10 10 48 Limhamn-Bunkeflo 2 4 6 10 3 3 19 5 8 13 73 Hyllie 1 5 6 4 3 4 21 5 13 18 79 Fosie 3 4 9 10 4 7 37 10 15 17 116 Oxie 2 4 11 18 9 8 16 7 8 9 91 Rosengård 0 1 9 16 1 8 38 14 14 30 131 Husie 0 0 6 11 2 9 15 5 9 9 67 Kirseberg 1 6 9 10 2 6 36 6 32 20 128 Malmö totalt 2 3 6 9 3 6 28 11 21 31 119 År 2009 Mot barn 18 år 0-6 år 7-14 år 15-17 år Kvinnor Män F P F P F P Inomhus Utomhus Inomhus Utomhus Totalt Centrum 3 2 4 10 5 14 38 28 51 83 239 S. Innerstaden 2 3 4 8 4 7 35 29 31 65 187 V. Innerstaden 0 1 1 4 2 6 11 4 5 9 43 Limhamn-Bunkeflo 3 2 4 9 4 6 21 6 7 19 82 Hyllie 2 3 4 12 2 3 17 7 10 24 83 Fosie 2 5 7 13 5 5 36 6 13 14 105 Oxie 4 3 7 12 4 5 20 9 11 13 88 Rosengård 0 2 6 17 5 5 37 17 14 45 149 Husie 0 1 4 10 4 10 10 7 5 18 68 Kirseberg 4 4 9 16 6 6 31 6 28 19 128 Malmö totalt 2 3 5 10 4 7 27 13 19 34 123 År 2010 Mot barn 18 år 0-6 år 7-14 år 15-17 år Kvinnor Män F P F P F P Inomhus Utomhus Inomhus Utomhus Totalt Centrum 2 2 6 10 5 7 38 23 58 85 236 S. Innerstaden 2 3 4 11 6 7 49 20 30 69 199 V. Innerstaden 1 2 3 3 0 3 12 3 2 10 39 Limhamn-Bunkeflo 3 5 8 12 3 7 17 6 14 14 89 Hyllie 1 1 3 10 3 2 18 6 11 11 66 Fosie 2 4 5 17 3 9 30 8 13 19 109 Oxie 0 0 2 12 4 3 13 5 14 9 63 Rosengård 0 2 11 18 3 7 34 15 18 34 142 Husie 2 0 6 11 1 3 14 9 7 14 66 Kirseberg 1 3 5 12 3 10 23 5 16 20 99 Malmö totalt 2 3 5 12 3 6 26 11 20 33 120 71

År 2011 Mot barn 18 år 0-6 år 7-14 år 15-17 år Kvinnor Män F P F P F P Inomhus Utomhus Inomhus Utomhus Totalt Centrum 2 4 4 5 5 8 41 24 51 85 229 S. Innerstaden 0 1 2 6 2 4 39 27 31 59 171 V. Innerstaden 0 1 1 3 1 2 14 4 5 7 37 Limhamn-Bunkeflo 10 13 14 20 8 4 22 6 12 14 123 Hyllie 1 2 3 8 1 5 28 10 10 11 78 Fosie 2 4 7 14 6 8 35 10 16 19 120 Oxie 3 3 8 8 4 5 15 2 10 5 62 Rosengård 1 4 6 6 6 6 37 9 17 27 120 Husie 0 0 3 2 3 4 14 6 11 12 55 Kirseberg 2 0 6 13 3 4 40 13 23 15 118 Malmö totalt 3 4 6 9 4 5 30 12 20 30 122 Brottsförebyggande rådet redovisar anmälningsstatistik i absoluta antal samt antal per 100 000 invånare. I denna tabell redovisas anmälningarna per 10 000 invånare för att resultaten ska kunna jämföras mellan stadsdelarna och kunna sättas i relation till Malmösnittet. Talen har avrundats till närmaste heltal för att underlätta läsförståelsen. Nytt för år 2012 är också att Välfärdsredovisningen följer samma åldersindelning som källan, BRÅ, vilket möjliggör analyser som kan skilja på utsattheten bland barn och vuxna. Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Mellan åren 2010 och 2011 har misshandelsfallen utomhus ökat något för kvinnor och minskat för män medan misshandelsbrotten inomhus ökat för kvinnor. 28.2 Antal anmälda inbrott (inklusive försök till inbrott) År 2003 År 2009 År 2010 År 2011 Bostad Källare Bostad Källare Bostad Källare Bostad Källare och och och och vind vind vind vind Centrum 135 292 82 206 96 198 124 234 Södra Innerstaden 147 216 80 168 133 126 122 215 Västra Innerstaden 59 181 51 91 27 76 77 89 Limhamn-Bunkeflo 68 40 146 25 101 42 176 31 Hyllie 96 79 132 74 79 72 130 59 Fosie 163 145 144 85 172 112 207 109 Oxie 35 4 58 2 65 2 100 2 Rosengård 55 58 79 68 75 86 100 70 Husie 58 20 92 6 61 4 92 7 Kirseberg 68 50 69 35 51 42 53 35 Malmö totalt 889 1 087 933 760 860 760 1 181 851 Källa: Statistikbasen Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Det senaste året har antalet anmälda inbrott generellt ökat i Malmö. I en del stadsdelar ser vi en större ökning, till exempel i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo medan det tvärtom syns en minskning i Södra Innerstaden av antalet bostadsinbrott. 72

28.3 Andel (%) av befolkningen som uppger att de känner sig otrygga utomhus kvällstid i området där de bor År 2003* År 2009* År 2010* År 2011*** År 2012 Totalt Kvinnor Män Centrum 44 34 42 38 34 45 24 Södra Innerstaden 43 45 50 36 40 47 32 Västra Innerstaden 26 25 32 21 21 29 9 Limhamn-Bunkeflo 22 18 17 18 14 18 9 Hyllie 33 27 37 36 32 39 22 Fosie 42 49 53 53 54 64 44 Oxie 33 28 25 33 26 30 22 Rosengård 44 45 51 44 42 48 34 Husie 35 28 29 27 26 36 17 Kirseberg 35 34 38 30 34 35 37 Malmö totalt 36 33 38 34 33 39 25 Skåne 25 32 18 Män 28 21 28 27 25 Kvinnor 42 42 45 40 * Avser augusti år 2003 samt för år 2009-2010 ** Avser juli/augusti år 2011 Källa: Trygghetsmätningen, Malmö stad och Polisen 33 procent av malmöborna uppger att de känner sig otrygga i området där de bor vilket kan jämföras med 38 procent år 2010. Det är endast Södra Innerstaden och Kirseberg som enligt mätningen har en ökad upplevd otrygghet sedan förra året. 73

Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård En väl fungerande hälso- och sjukvård har stor betydelse för folkhälsan. Hälso- och sjukvården hjälper människor att återfå eller bibehålla sin hälsa och funktionsförmåga och bidrar till återgång i arbete eller aktivt liv på annat sätt. Ur ett folkhälsopolitiskt perspektiv är det särskilt angeläget att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser integreras i den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 29. Tandhälsa Tandhälsa är en viktig indikator för välfärden och kan påverka både sociala relationer och livskvalitet. Sedan lagen om gratis tandvård för barn och ungdomar upp till 19 år trädde i kraft år 1976 har tandhälsan förbättrats avsevärt. Det är dock fortfarande stora skillnader i tandhälsa som generellt är betydligt sämre hos barn med utländskt ursprung samt hos barn i socioekonomiskt svaga grupper. 29.1 Andel (%) barn utan nya lagningar, 12-åringar Pojkar Flickor 2005 2008 2009 2010 2011 2005 2008 2009 2010 2011 Centrum 87 88 91 85 83 93 85 84 84 88 Södra Innerstaden 70 80 74 77 78 72 77 63 74 79 Västra Innerstaden 99 94 89 88 98 91 89 88 92 95 Limhamn - Bunkeflo 87 91 93 91 95 87 92 91 91 94 Hyllie 78 80 74 77 87 71 77 79 71 87 Fosie 74 76 76 81 80 68 80 81 79 72 Oxie 81 82 75 72 89 86 84 75 81 81 Rosengård 65 77 71 69 77 64 70 78 77 80 Husie 81 95 88 88 92 88 85 86 88 87 Kirseberg 84 79 73 81 88 78 82 88 89 85 Malmö totalt 79 84 80 81 86 78 82 82 82 84 Skåne 82 86 84 84 89 81 83 83 84 88 Källa: Region Skåne 29.2 Andel (%) barn utan nya lagningar, 19-åringar Pojkar Flickor 2005 2008 2009 2010 2011 2005 2008 2009 2010 2011 Centrum 69 69 71 75 79 70 79 83 82 87 Södra Innerstaden 59 56 67 60 69 66 79 74 69 78 Västra Innerstaden 72 77 76 80 83 79 85 83 86 86 Limhamn - Bunkeflo 78 74 79 82 86 73 85 80 84 90 Hyllie 62 57 69 63 58 69 70 75 68 69 Fosie 57 53 65 61 64 57 75 64 65 76 Oxie 70 65 66 69 70 73 87 72 68 83 Rosengård 40 47 53 58 58 53 59 58 62 65 Husie 73 80 72 70 76 76 79 76 91 88 Kirseberg 70 74 75 76 78 68 81 82 84 79 Malmö totalt 64 63 69 69 72 67 77 74 74 79 Skåne 66 74 72 73 76 69 77 75 77 80 Källa: Region Skåne 74

Andelen barn utan nya lagningar ökar för Malmö på jämfört med föregående år. När det gäller 12 åringarna så finns den högsta andelen med pojkar i en Västra Innerstaden, från 88 till 98 procent, och för flickor i Hyllie, från 71 till 87 procent. Den mest markanta förändringen har skett i Södra Innerstaden för 19 åriga pojkar, från 60 procent till 69 procent. Flickorna i Oxie har den högsta andelen skett med 68 procent till 83 procent. Sedan år 2005 har tandhälsan generellt förbättrats för pojkar och flickor gällande både 12-åringar och 19-åringar. Generellt sett ökar munhälsan avseende hål i tänderna i Malmö precis på samma sätt som i Skåne för övrigt. Region Skåne har inte dessa parametrar i sitt nuvarande system så att de per automatik kan ta fram önskade uppgifter per stadsdel i Malmö. Region Skåne anlitar idag ett företag som tillhandahåller den epidemiologiska datan för barn- och ungdomstandvården. 75

Målområde 7 Skydd mot smittspridning Regeringen avser att satsa på uthålliga och utvecklade funktioner för att hantera allvarliga hälsohot. Förstärkningen av beredskapen för utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar bör fortsätta 2008 2010. (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 30. Vaccination Trots att risken för och förekomsten av infektionssjukdomar är liten i Sverige ska det betraktas som ett folkhälsoproblem och det förebyggande arbetet är därför av yttersta vikt. Vaccination är en av de mest effektiva medicinska insatser som görs idag samtidigt som det är en av de mest kostnadseffektiva formerna för förebyggande hälsovård. 30.1 Andel (%) barn födda år 2001 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2003 Difteri Stelkramp Haemo Kikhosta Polio Mässling Påssjuka Röda Hund Philus influenzae typ B Centrum 99 99 99 99 99 91 91 91 Södra Innerstaden 98 98 98 98 98 93 93 93 Västra Innerstaden 98 98 97 98 98 91 91 91 Limhamn-Bunkeflo 100 100 100 100 100 94 94 94 Hyllie 99 99 99 99 99 96 96 96 Fosie 99 99 98 98 98 92 92 92 Oxie 100 100 100 100 100 96 96 96 Rosengård 99 98 98 99 98 97 97 97 Husie 100 100 100 100 100 99 99 99 Kirseberg 97 97 97 97 97 87 87 87 Malmö totalt 99 99 98 99 99 94 94 94 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 76

30.2 Andel (%) barn födda år 2006 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2008 Difteri Stelkramp Haemo Kikhosta Polio Mässling Påssjuka Röda Hund Philus influenzae typ B Centrum 99 99 99 99 99 99 99 99 Södra Innerstaden 96 96 96 96 96 93 93 93 Västra Innerstaden 99 99 99 99 99 99 99 99 Limhamn-Bunkeflo 99 99 98 99 99 98 98 98 Hyllie 98 98 98 98 98 98 98 98 Fosie 96 96 94 96 95 95 95 95 Oxie 99 99 99 99 99 99 99 99 Rosengård 96 96 95 96 96 93 93 93 Husie 99 99 98 99 99 98 98 98 Kirseberg 99 99 98 99 99 95 95 95 Malmö totalt 98 98 97 98 98 96 96 96 Skåne 98 99 98 99 99 97 97 97 Sverige 98 98 98 98 98 97 97 97 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 30.3 Andel (%) barn födda år 2007 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2009 Difteri Stelkramp Haemo Kikhosta Polio Mässling Påssjuka Röda Hund Philus influenzae typ B Centrum 99 99 99 99 99 98 98 98 Södra Innerstaden 98 98 98 98 98 91 91 91 Västra Innerstaden 98 98 98 98 97 98 98 98 Limhamn-Bunkeflo 99 99 99 99 99 96 96 96 Hyllie 100 100 100 100 100 97 97 97 Fosie 98 98 97 98 98 92 92 92 Oxie 99 99 99 99 99 97 97 97 Rosengård 96 96 96 96 97 95 95 95 Husie 99 99 99 99 99 97 97 97 Kirseberg 98 98 98 98 98 95 95 95 Malmö totalt 98 98 98 98 98 95 95 95 Skåne 98 98 98 98 98 96 96 96 Sverige 98 98 98 98 98 96 96 96 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 77

30.4 Andel (%) barn födda år 2008 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2010 Difteri Stelkramp Haemo Kikhosta Polio Mässling Påssjuka Röda Hund Philus influenzae typ B Centrum 99 99 99 99 99 97 97 97 Södra Innerstaden 97 97 97 97 97 92 92 92 Västra Innerstaden 99 99 99 99 99 94 94 94 Limhamn-Bunkeflo 99 99 99 99 99 97 97 97 Hyllie 99 99 99 99 99 97 97 97 Fosie 97 97 97 97 97 94 94 94 Oxie 97 97 97 97 97 96 96 96 Rosengård 96 96 96 96 96 94 94 94 Husie 99 99 99 99 99 99 99 99 Kirseberg 98 98 98 98 98 93 93 93 Malmö totalt 98 98 98 98 98 96 96 96 Skåne 98 98 98 98 98 96 96 96 Sverige 98 98 98 98 98 96 96 96 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 30.5 Andel (%) barn födda år 2009 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2011 Difteri Stelkramp Haemo Kikhosta Polio Mässling Påssjuka Röda Hund Philus influenzae typ B Centrum 98 98 98 98 98 98 98 98 Södra Innerstaden 98 98 98 98 98 95 95 95 Västra Innerstaden 99 99 99 99 99 98 98 98 Limhamn-Bunkeflo 100 100 99 100 100 97 97 97 Hyllie 97 97 97 97 97 96 96 96 Fosie 98 98 98 98 98 95 95 95 Oxie 99 99 99 99 99 98 98 98 Rosengård 96 96 95 96 96 95 95 95 Husie 99 99 99 99 99 98 98 98 Kirseberg 98 98 97 98 98 93 93 93 Malmö totalt 98 98 98 98 98 96 96 96 Skåne 99 99 98 99 99 97 97 97 Sverige 98 98 98 98 98 97 97 97 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 78

30.6 Andel (%) barn födda år 2010 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2012 Difteri Stelkramp Haemo Kikhosta Polio Mässling Påssjuka Röda Hund Philus influenzae typ B Centrum 98 98 98 98 98 97 97 97 Södra Innerstaden 98 98 98 98 98 95 95 95 Västra Innerstaden 99 99 99 99 99 97 97 97 Limhamn-Bunkeflo 99 99 99 99 99 98 98 98 Hyllie 99 99 99 99 99 99 99 99 Fosie 99 99 99 99 99 98 98 98 Oxie 98 98 98 98 98 98 98 98 Rosengård 97 97 96 97 97 93 93 93 Husie 98 98 98 98 98 98 98 98 Kirseberg 95 95 95 95 95 96 96 96 Malmö totalt 98 98 98 98 98 97 97 97 Skåne 99 99 99 99 99 98 98 98 Sverige 98 98 98 98 98 97 97 97 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne Vaccinationstäckningen för barn vid 1,5 års ålder ligger år 2012 mellan 97 och 98 procent, samma nivå som för övriga Skåne och Sverige. Kirseberg har mellan år 2008 och år 2012 gått från en vaccinationstäckning, gällande mässling, påssjuka och röda hund, från 95 procent till 96 procent. 79

Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Sexualiteten är en viktig faktor i människors liv för lust och livsglädje. Hälsorisker förknippade med sexuellt beteende kan förebyggas. Det handlar om dels saklig sexualkunskap, dels att stärka individens egen identitet, självkänsla och förmåga att hantera relationer till andra människor (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 31. Användning av preventivmedel Preventivmedel är ett effektivt skydd mot oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. En enkätundersökning som Smittskyddsinstitutet låtit göra 2011 visar att trots en medvetenhet om olika könssjukdomar, är det bara i ungefär hälften av de fall då man har samlag med en ny eller tillfällig partner som unga använder kondom. Att så många inte använder kondom visar hur viktigt det är att jobba med attityder och beteende. Kunskapen om att kondom ger ett bra skydd finns redan där. 31.1 Andel, % elever i skolår 9 som använde preventivmedel vid det senaste samlaget Ht 2000 Ht 2003 Ht 2009 Vt 2012** Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 71 85 77 50 72 79 65 58 72 Södra Innerstaden 82 85 93 73 62 90 57 67 50 Västra Innerstaden 94 73 93 82 73 71 63 60 67 Limhamn-Bunkeflo 78 86 88 61 70 72 63 60 67 Hyllie 85 86 87 81 70 73 63 63 63 Fosie 74 74 89 77 68 66 51 49 55 Oxie 83 87 85 74 72 86 69 61 78 Rosengård 86 78 82 93 80 * 31 39 18 Husie 73 89 78 79 78 79 67 65 68 Kirseberg 50 60 73 72 74 68 79 90 50 Malmö totalt 81 81 85 75 72 73 58 57 59 Skåne 66 63 70 * Antal exponerade bland de svarande i stadsdelen är tio eller färre. ** OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Oftast finns det en medvetenhet om att kondom är det bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, men påverkan av attityder och beteende leder till att den inte alltid används. Störst andel flickor som använder preventivmedel finns i Kirseberg med 90 procent och minst andel i Rosengård med 18 procent. För pojkarna finns den lägsta andelen även i Rosengård med 31 procent och högst andel i Södra Innerstaden med 67 procent. 80

32. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Alla elever har enligt läroplanen rätt till sex- och samlevnadsundervisning och skolan spelar en viktig roll i arbetet med att främja en god sexualitet och i att lära ut att det går att lära sig ett ansvarsfullt och säkert sexuellt beteende. Smittskyddsinstitutet menar att om det finns stödjande strukturer tidigt finns det större förutsättningar att främja den sexuella hälsan, självkänslan och välbefinnandet. Enligt Smittskyddsinstitutet behöver arbetet med unga generellt bli mer metodiskt och strategiskt. 32.1 Upplevelsen av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan bland elever i skolår 9, andel (%) År 2003 Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ingen undervisning Centrum 8 35 22 16 11 3 Södra Innerstaden 11 27 27 8 8 11 Västra Innerstaden 13 38 27 7 8 2 Limhamn-Bunkeflo 8 39 24 12 7 7 Hyllie 17 33 23 7 9 4 Fosie 17 32 19 7 8 10 Oxie 19 44 15 5 4 6 Rosengård 15 36 17 6 4 12 Husie 18 43 23 6 5 1 Kirseberg 12 37 22 10 6 3 Malmö totalt 14 36 22 8 7 6 År 2009 Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ingen undervisning Centrum 13 40 18 10 5 9 Södra Innerstaden 15 21 25 7 5 23 Västra Innerstaden 14 39 28 9 4 3 Limhamn-Bunkeflo 10 30 29 11 9 9 Hyllie 19 37 19 7 7 10 Fosie 19 39 20 6 6 8 Oxie 29 40 19 4 3 3 Rosengård 19 44 15 3 4 11 Husie 13 41 20 11 9 5 Kirseberg 15 32 21 9 10 9 Malmö totalt 15 36 22 8 6 9 81

År 2012* Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dålig Mycket dålig Ingen undervisning P F P F P F P F P F P F Centrum 21 16 39 34 23 22 6 10 10 12 2 5 Södra Innerstaden 9 12 26 29 39 22 7 9 15 14 4 14 Västra Innerstaden 30 15 39 42 25 25 4 4 2 10 0 4 Limhamn-Bunkeflo 16 11 41 34 20 20 6 14 7 11 9 11 Hyllie 27 17 25 39 20 23 11 10 10 7 7 5 Fosie 25 22 40 41 21 23 5 6 4 5 5 3 Oxie 37 35 10 30 16 20 3 3 3 8 0 5 Rosengård 26 15 33 37 16 31 6 8 12 4 8 5 Husie 21 14 43 43 22 22 5 10 9 10 1 1 Kirseberg 33 20 37 30 16 28 9 8 2 10 2 5 Malmö totalt 23 17 37 36 31 24 7 9 7 8 5 6 Skåne 21 16 40 42 21 26 7 8 7 5 4 3 OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Enkätundersökningen 2012 genomfördes på våren och visar att Malmö är på samma nivå som Skåne när det gäller antal elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är mycket bra. Det högsta antalet står att finna i stadsdelen Oxie, med ungefär samma antal pojkar och flickor och minst bland pojkarna i Södra Innerstaden och bland flickorna i Limhamn-Bunkeflo. 33. Tonårsaborter Socialstyrelsen rapporterar att tonårsaborterna fortsätter att minska. Det är fortfarande viktigt att fortsätta arbeta med förebyggande åtgärder som en adekvat sexualundervisning och arbeta för att stärka ungdomars attityder gentemot användning av preventivmedel. 33.1 Antal aborter av kvinnor i åldern 15-19 år per 1000 kvinnor År 1995 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Malmö 25 29 24 24 24 Göteborg 26 27 27 24 18 Stockholm 26 30 28 25 28 Sverige 17 24 23 21 20 Källa: Socialstyrelsen De senaste tre åren har antalet tonårsaborter varit på samma nivå, 24 per 1 000 kvinnor. Förekomsten av tonårsaborter i Malmö är dock fortfarande något högre än Sverigesnittet. Årsrapporten för abortstatistiken 2012 kommer inte att publiceras som planerat på grund av att insamlingen av statistiken stoppats tillsvidare. Det pågår en översyn av vilken detaljeringsgrad abortuppgifter som samlas in ska ha i framtiden. 82

34. Klamydiafall Klamydiainfektionen som på grund av smittorisk är belagd med anmälningsplikt, står för ungefär hälften av alla anmälningar som inkommer till Smittskyddsinstitutet (SMI). För andra gången i rad har antalet klamydiafall minskat efter att ha varit på uppåtgående tre år i rad. 34.1 Antal klamydiafall i Malmö Ålder 0-14 15-19 20-24 25-29 30- Totalt År Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 1999 2 1 28 58 104 144 73 66 54 41 261 310 2008 2 9 103 239 279 337 188 164 169 115 741 864 2009 1 4 64 203 251 328 180 160 158 110 654 805 2010 3 7 87 243 235 330 153 149 169 124 647 853 2011 1 3 70 205 246 310 145 136 176 102 638 756 2012 1 0 116 130 222 260 134 160 117 149 590 699 Källa: Årsstatistik Smittskydd, Region Skåne Sedan år 1999 har antal klamydiafall i Malmö ökat rejält i de flesta åldersgrupper. Generellt har kvinnor varit överrepresenterade, så även i år. För år 2012 syns för kvinnor mellan 15-19 år en minskning och en ökning för män i samma ålder. När det gäller åldern 20-24 så är det minskning för både kvinnor och män. 83

Målområde 9 Fysisk aktivitet Utvecklingen mot mer inaktiva livsstilar bidrar starkt till välfärdssjukdomar och ohälsa, samtidigt som regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 35. Fysisk aktivitet på fritiden Fysisk aktivitet är en förutsättning för välmående och en god hälsoutveckling. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Nordiska rådet rekommenderar minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen. 35.1 Andel, % elever i årskurs 6 och årskurs 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan Skolår 6* År 2003 År 2009 År 2012* Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 73 77 65 79 88 71 42 53 31 Södra Innerstaden 67 76 52 72 77 65 34 45 23 Västra Innerstaden 85 88 82 85 85 86 50 63 36 Limhamn-Bunkeflo 89 88 89 88 86 90 49 53 44 Hyllie 79 82 73 82 88 74 49 58 40 Fosie 68 72 63 73 78 68 42 55 30 Oxie 73 78 67 83 85 81 45 50 41 Rosengård 72 85 52 74 82 65 45 56 34 Husie 86 83 81 83 85 80 42 53 32 Kirseberg 78 77 79 73 79 68 42 50 35 Malmö totalt 77 81 72 80 83 76 44 53 35 Skåne 46 40 52 84

Skolår 9* År 2003 År 2009 År 2012* Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 65 74 46 73 81 64 33 47 20 Södra Innerstaden 62 68 55 69 75 62 35 60 13 Västra Innerstaden 76 74 77 78 82 75 45 55 33 Limhamn-Bunkeflo 85 88 82 81 80 83 35 40 30 Hyllie 69 83 54 82 85 79 40 59 23 Fosie 69 75 61 69 78 61 33 47 20 Oxie 78 80 76 71 67 76 39 44 32 Rosengård 52 76 40 72 81 65 35 42 28 Husie 74 86 63 75 82 67 32 44 19 Kirseberg 65 68 59 73 70 76 44 50 37 Malmö totalt 70 77 63 75 79 71 36 47 25 Skåne 40 34 47 * OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. I "Malmöelevers levnadsvanor 2009" lydde frågan "Idrottar eller tränar du regelbundet?". Då denna frågeställning inte kan likställas med ovanstående fråga finns inga jämförbara siffror mer än snittet för Region Skåne. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 I "Malmöelevers levnadsvanor 2009" lydde frågan "Idrottar eller tränar du regelbundet?". Då denna frågeställning inte kan likställas med ovanstående fråga finns inga jämförbara siffror mer än snittet för Region Skåne. Siffrorna visar att Malmö totalt ligger under Skåne snittet medan pojkarna visar på en högre aktivitet jämfört med Skåne. Siffrorna för flickorna ligger lägre än siffrorna för Skåne. Generellt är träning på fritiden vanligt bland pojkar i årskurs 6 och 9. Malmös elever i skolår 6 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 44 procent, 53 procent för pojkar och 35 procent för flickor. Malmös elever i skolår 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 36 procent, 47 procent för pojkar och 25 procent för flickor. 35.2 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet (stillasittande fritid) År 2000 År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 13 21 13 17 11 9 10 6 Södra Innerstaden 20 25 14 17 15 18 16 11 Västra Innerstaden 7 12 12 13 10 8 6 12 Limhamn-Bunkeflo 14 14 9 13 13 8 9 12 Hyllie 20 15 20 18 23 27 16 15 Fosie 34 24 26 31 21 28 23 26 Oxie 23 10 15 16 17 21 16 16 Rosengård 40 34 32 37 31 33 33 27 Husie 16 20 16 17 12 17 19 18 Kirseberg 17 21 17 17 12 21 19 18 Malmö totalt 19 20 17 20 16 18 15 15 Skåne 16 17 15 17 13 16 *Uppgifterna för år 2000 har justerats efter åldersgrupp 18-80 år istället för 20-64 år som var speciellt framtagen för Malmö (men som inte ger ett så bra underlag). Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008 och 2012. Region Skåne Mellan åren 2000 och 2012 har andelen av befolkningen mellan 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet minskat successivt. I Rosengård och Fosie finns högst andel kvinnor och män som uppger att de har stillasittande fritid. Män uppger generellt i högre utsträckning än kvinnor att de har en stillasittande fritid. 85

Målområde 10 Matvanor och livsmedel Osunda matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar. Övervikts- och fetmaproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i många andra länder, och måste tas på största allvar (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik) 36. Övervikt Övervikt och fetma medför stora konsekvenser för individen i form av ökad risk för överviktsrelaterade sjukdomar men medför även stora kostnader för samhället. Ett högt Body Mass Index (BMI) under barndomen associeras också med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. 36.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år med övervikt och fetma (Body Mass Index, BMI* över 25) År 2000 År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 31 42 28 44 26 41 30 42 Södra Innerstaden 29 45 28 43 39 43 37 42 Västra Innerstaden 30 47 27 45 24 51 28 53 Limhamn-Bunkeflo 31 49 31 54 37 64 32 59 Hyllie 37 51 45 58 45 61 50 62 Fosie 50 59 49 56 50 62 52 66 Oxie 42 61 42 62 51 68 44 64 Rosengård 41 58 51 62 46 61 54 65 Husie 38 55 48 61 48 56 47 67 Kirseberg 47 50 40 53 39 59 41 63 Malmö totalt 36 51 37 52 38 54 40 56 Skåne 37 52 39 56 41 57 * BMI: Vikt i kilo dividerat med kroppslängden i kvadrat. *Uppgifterna för år 2000 har justerats efter åldersgrupp 18-80 år istället för 20-64 år som var speciellt framtagen för Malmö (men som inte ger ett så bra underlag). Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008 och 2012. Region Skåne. Sedan år 2000 har andelen överviktiga och feta malmöbor i åldern 18-80 år ökat kontinuerligt. År 2012 var det 40 procent av kvinnorna och 56 procent av männen i Malmö som var överviktiga eller feta. Den mest markanta ökningen av övervikt syns bland kvinnor i Hyllie och Rosengård och bland män i Kirseberg och Husie. Malmö ligger dock fortfarande under Skånesnittet. 86

36.2 Andel (%) flickor i skolår 4 med övervikt* och fetma** År 2010/2011 År 2011/2012* År 2012/2013** Över- Fetma Övervikt Över- Fetma Övervikt Över- Fetma Övervikt vikt + Fetma vikt + Fetma vikt + Fetma Centrum 15 6 31 22 6 28 16 2 18 Södra Innerstaden 23 11 34 21 6 27 21 8 29 Västra Innerstaden 19 3 22 18 5 23 13 7 20 Limhamn-Bunkeflo 14 3 17 16 3 19 16 1 17 Hyllie 22 8 30 28 8 36 21 8 28 Fosie 16 14 30 20 9 29 14 8 22 Oxie 33 3 36 19 11 30 16 10 27 Rosengård 13 9 22 18 14 32 21 15 36 Husie 22 5 27 27 2 29 20 8 27 Kirseberg 17 10 27 14 12 26 19 4 22 Malmö totalt 18 7 25 20 7 27 17 6 24 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2 ** Fetma BMI över 24 kg/m2 * Bäckagårdsskolan saknas helt (det rör det sig om ca 30 elever) ** Österportsskolan saknas helt (det rör sig om ca 50 elever) Källa: Region Skåne 36.3 Andel (%) pojkar i skolår 4 med övervikt* och fetma** År 2010/2011 År 2011/2012* År 2012/2013** Över- Fetma Övervikt Över- Fetma Övervikt Över- Fetma Övervikt vikt + Fetma vikt + Fetma vikt + Fetma Centrum 24 3 27 9 9 18 32 6 38 Södra Innerstaden 24 13 37 25 9 34 29 13 41 Västra Innerstaden 26 4 30 12 1 13 26 5 32 Limhamn-Bunkeflo 18 7 25 15 2 17 13 6 19 Hyllie 12 9 21 19 6 25 21 5 25 Fosie 25 6 31 22 10 32 24 8 32 Oxie 9 9 18 12 3 15 19 7 27 Rosengård 20 11 31 16 13 29 22 14 37 Husie 18 7 25 16 5 21 26 6 32 Kirseberg 18 5 23 16 6 22 25 7 32 Malmö totalt 19 7 26 17 6 23 22 7 29 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2 ** Fetma BMI över 24 kg/m2 *** Bäckagårdsskolan saknas helt (det rör det sig om ca 30 elever). Källa: Region Skåne Att barn lider av övervikt eller fetma kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Högst andel överviktiga flickor finns i Rosengård med 36 procent och lägst andel finns i Limhamn-Bunkeflo med 17 procentenheter. Bland pojkarna finns den högsta andelen i Södra Innerstaden med 41 procent och den lägsta andelen finns i Limhamn-Bunkeflo med 19 procentenheter. 87

37. Frukt och grönsaker Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet kan förebygga en rad hälsoproblem. Livsmedelverket har genom kostvaneundersökningar signalerat att barn äter ungefär hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas. Endast tio procent når upp till rekommendationen på 400 gram per dag. Barn skulle alltså behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsaker, framförallt för att få i sig mer fibrer och för att få en mer välbalanserad kost. 37.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som äter lite frukt och grönsaker* År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 17 35 17 33 17 37 Södra Innerstaden 17 40 21 28 27 24 Västra Innerstaden 13 29 18 32 14 22 Limhamn-Bunkeflo 10 27 14 21 14 28 Hyllie 24 33 18 33 23 45 Fosie 19 39 21 49 19 40 Oxie 17 39 18 35 16 33 Rosengård 16 26 21 33 30 34 Husie 21 35 16 30 22 33 Kirseberg 23 40 21 41 23 34 Malmö totalt 17 34 18 33 19 34 Skåne 17 33 17 32 18 33 *Gränsen för låg konsumtion som använts i undersökningen är Folkhälsoinstitutets rekommendation om att konsumera frukt och grönsaker minst 1,3 gånger per dag (rekommenderat genomsnitt för en individ under en vecka) Källa: Folkhälsa i Skåne år 2004, 2008 och 2012. Region Skåne Mellan år 2004 och år 2012 har det inte skett några större förändringar i siffrorna för Malmö gällande andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönsaker. Skillnaden mellan män och kvinnor är stora där kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män vilket gäller för samtliga stadsdelar. 88

38. Saft och läsk Riksmaten, Livsmedelsverkets kostundersökning, visar att barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk som utgör cirka en fjärdedel av deras intagna kalorier. Dessa livsmedel innehåller en stor andel mättat fett och socker vilket har samband med ökad risk för övervikt och ohälsa. 38.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger hur ofta de äter godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande. År 2009 År 2012** Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 72 77 68 16 18 14 Södra Innerstaden 78 80 77 24 25 24 Västra Innerstaden 61 70 53 4 6 2 Limhamn-Bunkeflo 67 78 56 6 8 4 Hyllie 73 74 72 21 21 22 Fosie 76 82 69 30 26 33 Oxie 73 77 69 17 17 16 Rosengård 78 83 73 47 52 40 Husie 73 79 67 19 24 13 Kirseberg 66 73 59 11 9 12 Malmö totalt 72 78 65 21 23 20 Skåne 13 15 11 *Frågeställningen gällande "Läsk och saft" som fanns med i mätningen år 2009 har i 2012 års mätning ändrats till "Hur ofta brukar du äta godis, chips, ostbågar, dricka läsk eller liknande?" Svarsalternativen var: 1. Aldrig eller några ggr/år 2. Några ggr/mån 3. Minst en gång/vecka 4. Nästan varje dag 5. Flera ggr/dag. Ovanstående resultat baseras på de elever som uppgett svarsalternativ 4 alt. 5. **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Uppgiftslämnare: Charlotte Malmborg, Malmö Stadskontor avd. för trygghet och säkerhet 89

38.2 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger hur ofta de äter godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande. År 2009 År 2012** Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 78 85 72 22 22 22 Södra Innerstaden 75 81 68 29 28 30 Västra Innerstaden 68 83 54 13 13 14 Limhamn-Bunkeflo 68 82 53 18 22 14 Hyllie 80 92 65 26 29 22 Fosie 79 82 76 33 33 33 Oxie 79 88 69 19 15 24 Rosengård 86 88 85 42 39 44 Husie 78 81 74 22 19 25 Kirseberg 72 81 62 11 11 10 Malmö totalt 75 84 67 25 25 26 Skåne 16 18 14 *Frågeställningen gällande "Läsk och saft" som fanns med i mätningen år 2009 har i 2012 års mätning ändrats till "Hur ofta brukar du äta godis, chips, ostbågar, dricka läsk eller liknande?" Svarsalternativen var: 1. Aldrig eller några ggr/år 2. Några ggr/mån 3. Minst en gång/vecka 4. Nästan varje dag 5. Flera ggr/dag. Ovanstående resultat baseras på de elever som uppgett svarsalternativ 4 alt. 5. **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 I skolår 6 uppger 21 procent av eleverna att de äter godis, chips, ostbågar och dricker läsk varje dag eller nästan varje dag, i skolår 9 är konsumtionen högre. I skolår 6 har pojkarna en högre konsumtion än flickor, 23 procent jämfört med 20 procent. I skolår 9 har flickor något högre konsumtion är pojkar, 26 procent jämfört med 25 procent. 90

Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är både viktiga för att förbättra människors individuella hälsa och för folkhälsan generellt (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik) 39. Rökning Rökning är en känd riskfaktor för lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och kan även orsaka problem såsom ökad stress, magsår och magkatarr, benskörhet, impotens och en rad andra hälsoproblem. Rökavvänjning är en av de mest kostnadseffektiva behandlingsmetoderna inom hälso- och sjukvården. 39.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som uppger att de röker dagligen År 2000 År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 17 16 22 16 17 15 12 20 Södra Innerstaden 28 33 26 20 20 24 12 18 Västra Innerstaden 12 25 13 13 11 10 8 9 Limhamn-Bunkeflo 17 16 15 16 12 7 8 8 Hyllie 16 18 21 14 19 15 17 17 Fosie 29 23 27 31 23 32 20 28 Oxie 17 16 19 20 19 20 12 16 Rosengård 18 28 21 30 21 29 14 25 Husie 23 16 19 14 14 9 13 9 Kirseberg 27 25 19 21 17 17 14 20 Malmö totalt 20 22 20 19 17 18 13 17 Skåne 20 18 19 17 15 14 13 12 Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008 och 2012. *Uppgifterna för år 2000 har justerats efter åldersgrupp 18-80 år istället för 20-64 år som var speciellt framtagen för Malmö (men som inte ger ett så bra underlag). 13 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i Malmö röker dagligen. Trenden sedan år 2000 visar att allt färre malmöbor röker dagligen och mellan år 2004 och år 2012 stod kvinnorna för den största minskningen. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora där det i Limhamn- Bunkeflo är åtta procent av männen och i Fosie 28 procent av männen som röker. Andelen rökare i Malmö ligger för män fortfarande över snittet för regionen medan andelen kvinnor är på samma nivå som regionen. 91

39.2 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att de röker Ht 2003 Ht 2009* Vt 2012** Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 2 0 4 2 2 2 3 2 5 Södra Innerstaden 2 1 3 5 3 6 1 2 0 Västra Innerstaden 2 1 2 3 1 4 1 0 2 Limhamn-Bunkeflo 0 0 0 2 4 1 1 2 1 Hyllie 0 0 1 1 0 1 3 4 2 Fosie 0 0 1 2 2 2 5 6 4 Oxie 2 5 0 6 5 7 2 0 3 Rosengård 1 1 2 1 0 2 2 1 3 Husie 0 0 1 3 4 2 1 0 2 Kirseberg 4 5 3 2 0 4 7 9 5 Malmö totalt 1 1 1 2 2 3 3 3 3 Skåne 2 2 2 *Frågans formulering ändrad 2009. Fram till och med 2006 var frågan Röker du? och det fanns endast två svarsalternativ: Ja eller Nej. De som svarade ja på frågan 2003 och 2006 definierades som rökare. Frågan i 2009 års undersökning var fortfarande Röker du? men det finns nu sju olika svarsalternativ: 1- Nej, jag har aldrig rökt 2- Nej, jag har bara provat 3- Nej, jag har slutat 4- Ja, varje dag 5- Ja, nästan varje dag 6- Ja, men bara när jag är på fest 7- Ja, men bara ibland Uppgifterna för eleverna i årskurs 6 är 2009 och 20012 i tabellen ovan samtliga som svarat något av alternativen 4-7. **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 39.3 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de röker Ht 2000 Ht 2003 Ht 2006 Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 16 14 19 23 16 35 14 15 13 Södra Innerstaden 21 19 21 18 18 19 19 13 25 Västra Innerstaden 21 23 19 10 5 16 14 11 18 Limhamn-Bunkeflo 16 11 21 5 1 9 13 10 16 Hyllie 16 15 18 12 9 15 14 13 15 Fosie 19 14 24 12 9 16 15 15 16 Oxie 13 7 18 10 10 10 19 22 17 Rosengård 12 11 13 15 14 15 19 18 20 Husie 17 15 19 12 9 14 10 9 12 Kirseberg 22 23 22 13 6 23 20 17 26 Malmö totalt 17 15 20 12 9 16 15 14 17 92

Ht 2009A** Svarsalternativ 4-7 Ht 2009** Svarsalternativ 4-5 Ht 2009** Svarsalternativ 4 Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 33 35 31 19 18 20 14 11 16 Södra Innerstaden 28 21 35 18 15 21 14 12 16 Västra Innerstaden 27 30 25 13 17 10 8 8 8 Limhamn-Bunkeflo 26 20 32 10 10 11 6 5 7 Hyllie 13 13 12 5 7 4 4 4 3 Fosie 22 17 27 14 9 18 11 7 17 Oxie 22 20 24 11 12 10 8 10 7 Rosengård 20 25 16 10 12 8 6 8 4 Husie 23 16 31 9 3 14 7 3 12 Kirseberg 21 23 18 14 16 12 11 11 12 Malmö totalt 24 21 26 12 11 13 9 7 10 Sverige totalt 26 23 30 11 9 12 8 7 8 Vt 2012** Svarsalternativ 4-7 Vt 2012** Svarsalternativ 4-5 Vt 2012** Svarsalternativ 4 Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 20 20 20 11 9 12 9 8 10 Södra Innerstaden 19 13 23 12 4 18 6 0 10 Västra Innerstaden 20 14 26 11 5 17 9 4 15 Limhamn-Bunkeflo 23 26 20 11 13 9 9 10 7 Hyllie 15 16 14 7 9 6 5 7 4 Fosie 17 19 16 10 14 6 9 13 5 Oxie 19 13 30 14 11 18 14 11 18 Rosengård 21 26 18 17 21 14 15 18 13 Husie 19 16 22 11 9 14 8 7 10 Kirseberg 16 15 18 8 9 8 8 9 8 Malmö totalt 19 19 19 11 11 11 9 10 9 Skåne 18 16 19 9 9 9 7 7 7 **Frågans formulering ändrad 2009 och 2012. Fram till och med 2006 var frågan Röker du? och det fanns endast två svarsalternativ: Ja eller Nej. De som svarade ja på frågan 2003 och 2006 definierades som rökare. Frågan i 2009 års undersökning var fortfarande Röker du? men det finns nu sju olika svarsalternativ: 1- Nej, jag har aldrig rökt 2- Nej, jag har bara provat 3- Nej, jag har slutat 4- Ja, varje dag 5- Ja, nästan varje dag 6- Ja, men bara när jag är på fest 7- Ja, men bara ibland **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Bland elever i skolår 6 är det tre procent som uppger att de röker och flickorna ligger på samma nivå som pojkarna. Störst andel pojkar finns i Kirseberg med 9 procent och flickorna i Centrum och Kirseberg ligger på 5 procentenheter. Under 2012 överstiger andelen rökare bland Malmöelever Skånes genomsnitt med 1 procentenheter. 9 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de röker dagligen. en Rosengård har den högsta andelen pojkar som röker, 18 procent, medan Hyllie har den lägsta andelen med 4 procent. Flickor med högst andel som röker finns i Oxie, 18 procent, och den lägsta andelen finns i Hyllie med 4 procent. 93

40. Snusning Snus innehåller det starkt beroendeframkallande ämnet nikotin och andra cancerframkallande ämnen och ger bland annat en ökad risk för cancer i bukspottskörteln. Det finns också ett samband mellan snusning och skador på leder och muskler, nedsatt hörsel samt minskad möjlighet att bli gravid. 40.1 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de snusar År 2003 År 2009 År 2012* Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 9 13 2 7 10 4 3 4 1 Södra Innerstaden 3 5 1 5 6 2 3 4 2 Västra Innerstaden 8 10 3 8 15 1 2 2 2 Limhamn-Bunkeflo 6 12 0 9 16 1 9 16 1 Hyllie 11 17 2 3 6 0 4 10 0 Fosie 4 5 1 3 5 1 3 4 1 Oxie 16 28 2 6 10 2 3 3 3 Rosengård 7 9 1 5 7 4 11 19 4 Husie 5 8 0 2 2 2 1 1 0 Kirseberg 8 8 2 10 13 6 4 7 0 Malmö totalt 7 10 2 6 9 2 5 8 2 Skåne 6 10 2 *OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Under 2012 var andelen snusare i skolår 9 något lägre i Malmö jämfört mot Skåne. Flickorna ligger på samma nivå som Skåne, 2 procent, medan pojkarna ligger på 8 procent, två procentenheter under Skånesnittet. 94

41. Konsumtion av alkohol Enligt undersökningen Skolelevers drogvanor 2010 från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) har svenska niondeklassares alkoholkonsumtion minskat för ytterligare ett år i rad. Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat, men inte i samma utsträckning. I årets undersökning konsumerade 83 procent av pojkarna och 84 procent av flickorna alkohol, de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade. 41.1 Riskkonsumtion* av alkohol. Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år År 2004 År 2008 År 2012** Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 17 27 19 28 17 24 Södra Innerstaden 23 30 20 29 24 23 Västra Innerstaden 12 21 16 29 15 21 Limhamn-Bunkeflo 9 16 14 15 11 15 Hyllie 7 9 7 7 5 13 Fosie 4 12 5 12 3 15 Oxie 7 16 8 18 8 13 Rosengård 4 12 5 10 2 6 Husie 5 13 7 10 8 13 Kirseberg 12 19 13 15 12 22 Malmö totalt 11 19 13 19 11 18 Skåne 9 16 10 17 9 15 * Riskkonsumtion: Riskkonsumtion av alkohol beräknas genom ett index baserat på tre frågor: hur ofta man dricker, hur mycket man dricker vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. ** Riskkonsumtion: Frågeställningen 2012 är ändrad sedan undersökningen 2000, därför är det inte möjligt att göra jämförelser med undersökningen för 2000. Källa: Folkhälsa i Skåne 2004, 2008 och 2012 Mellan år 2004 och år 2012 syns en minskning av riskkonsumtion av alkohol bland kvinnor. Andel män som riskkonsumerar alkohol är 18 procent jämfört med 11 procent för kvinnor. Jämfört med regionen har Malmö en högre andel riskkonsumenter av alkohol oavsett kön. 95

41.2 Konsumtion av alkohol. Andel (%) elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol Ht 2009 Totalt Pojkar Flickor Ht 2003 Totalt Pojkar Flickor Dricker inte Dricker inte Dricker inte Öl ll Starkalkohol*alkohol*alkohol** Öl ll Stark- Öl ll Stark- Centrum 81 73 76 72 88 75 Södra Innerstaden 85 87 85 91 85 84 Västra Innerstaden 81 77 81 80 84 53 Limhamn-Bunkeflo ** ** ** ** ** ** Hyllie 87 81 89 86 85 79 Fosie 90 82 90 82 91 83 Oxie 79 66 75 59 84 72 Rosengård 88 87 89 85 86 89 Husie 88 81 86 79 91 85 Kirseberg 87 70 86 69 87 70 Malmö totalt 86 80 85 79 88 81 Dricker inte Dricker inte Dricker inte Öl ll Starkalkohol*alkohol*alkohol** Öl ll Stark- Öl ll Stark- Centrum 69 82 68 81 70 82 Södra Innerstaden 76 85 76 85 75 84 Västra Innerstaden 57 80 53 81 62 79 Limhamn-Bunkeflo 61 81 52 77 70 86 Hyllie 82 93 83 93 79 92 Fosie 82 93 78 92 86 93 Oxie 66 83 59 80 73 86 Rosengård 89 96 84 93 94 99 Husie 77 89 77 90 77 89 Kirseberg 74 89 68 88 80 90 Malmö totalt 73 87 70 86 77 88 96

Vt 2012* Totalt Pojkar Flickor Har ej druckit alkohol de senaste 12 månaderna Har ej druckit alkohol de senaste 12 månaderna Har ej druckit alkohol de senaste 12 månaderna Centrum 77 77 78 Södra Innerstaden 87 79 96 Västra Innerstaden 73 74 72 Limhamn-Bunkeflo 85 80 90 Hyllie 81 77 85 Fosie 76 77 76 Oxie 76 74 78 Rosengård 92 90 94 Husie 83 79 87 Kirseberg 83 79 86 Malmö totalt 82 80 84 Skåne 80 75 84 * Frågeställningen i mätningen år 2012 ändrades för årskurs 6 till: "Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller starkcider, vin eller sprit?" OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. ** Starkalkohol = starköl, starksprit, vin och alkoläsk. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 41.3 Konsumtion av alkohol. Andel (%) av elever i årskurs 9 som ej konsumerar alkohol Ht 2003 Totalt Pojkar Flickor Dricker inte Dricker inte Dricker inte Öl ll Starkalkohol*alkohol*alkohol** Öl ll Stark- Öl ll Stark- Centrum 64 32 65 33 63 30 Södra Innerstaden 70 52 63 52 76 49 Västra Innerstaden 59 34 58 42 58 28 Limhamn-Bunkeflo 58 33 52 32 65 35 Hyllie 65 39 61 39 71 39 Fosie 68 41 67 44 69 39 Oxie 57 28 55 28 62 30 Rosengård 76 64 75 70 81 60 Husie 59 26 56 28 64 26 Kirseberg 66 30 70 39 67 20 Malmö totalt 64 39 63 41 68 37 97

Ht 2009 Totalt Pojkar Flickor Dricker inte Dricker inte Dricker inte Öl ll Starkalkohol*alkohol*alkohol** Öl ll Stark- Öl ll Stark- Centrum 33 44 36 48 36 47 Södra Innerstaden 51 57 59 67 43 46 Västra Innerstaden 26 36 28 34 25 39 Limhamn-Bunkeflo 21 36 31 39 21 32 Hyllie 44 56 42 53 47 59 Fosie 44 56 46 56 41 56 Oxie 22 41 17 37 28 45 Rosengård 71 75 61 63 78 84 Husie 33 47 39 54 27 40 Kirseberg 25 35 25 38 24 31 Malmö totalt 36 48 36 48 36 47 Vt 2012 Totalt Pojkar Flickor Dricker inte Dricker inte Dricker inte Öl ll Starkalkohol*alkohol*alkohol** Öl ll Stark- Öl ll Stark- Centrum 71 55 66 59 76 52 Södra Innerstaden 78 61 78 56 78 65 Västra Innerstaden 58 46 64 54 51 38 Limhamn-Bunkeflo 64 43 55 42 74 44 Hyllie 79 57 78 59 81 55 Fosie 86 64 82 65 89 64 Oxie 69 59 70 66 68 49 Rosengård 82 71 72 62 90 79 Husie 74 47 69 52 80 41 Kirseberg 74 51 71 51 77 51 Malmö totalt 75 57 71 57 79 56 Skåne 73 50 68 52 78 49 * OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. ** Starkalkohol = starköl, starksprit, vin och alkoläsk. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 2012 års mätning visar på att elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol, öl II och stark alkohol är 84 procent för flickor och 80 procent för pojkar. Flickorna ligger på samma nivå som i övriga Skåne. Pojkarna ligger på 80 procent, en skillnad med fem procentenheter jämfört med övriga Skåne. För eleverna i årskurs 9 visar siffrorna på att pojkar och flickor i Malmö ligger högre till än i Skåne. 98

42. Missbruk och användning av narkotika Användning av narkotika kan snabbt leda till ett missbruk som i sin tur är förenat med flera hälsorisker och bland narkotikamissbrukare är sjuklighet, dödlighet och psykisk ohälsa mycket högre än för övriga befolkningen. Enligt undersökningen Skolelevers drogvanor 2010 från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) är narkotikaanvändningen större bland gymnasieelever än niondeklassare och 2010 var det 21 procent pojkar och 14 procent flickor som använt narkotika. 42.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som uppger att de har använt narkotika* År 2000 År 2004 År 2008 År 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 17 20 26 34 29 35 26 39 Södra Innerstaden 18 21 33 43 26 44 40 47 Västra Innerstaden 4 22 15 25 22 28 19 38 Limhamn-Bunkeflo 7 11 12 16 12 20 10 25 Hyllie 5 12 9 12 9 19 10 14 Fosie 14 13 5 14 8 22 5 17 Oxie 9 20 10 9 7 12 17 12 Rosengård 3 8 3 9 7 12 7 9 Husie 7 10 5 12 11 16 9 17 Kirseberg 16 18 16 26 11 19 21 31 Malmö totalt 11 16 15 22 16 26 17 28 *År 2000: Använt hasch, år 2004 och år 2008: använt hasch eller marijuana. Siffrorna över tid kan dock anses jämförbara. **Uppgifterna för år 2000 har justerats efter åldersgrupp 18-80 år istället för 20-64 år som var speciellt framtaget för Malmö (men som inte ger ett så bra underlag). Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008 och 2012, Region Skåne Det syns en ökning bland både män och kvinnor som uppger att de har använt hasch eller marijuana. Andelen kvinnor som har använt narkotika är 17 procent medan andelen för män ligger på 28 procent. Kvinnor och män med lägst andel som använt narkotika finns i Rosengård, 7 respektive 9 procentenheter. 42.2 Andel (%) elever i skolår 9 som använder/har använt narkotika Ht 2003 Använder narkotika Har använt narkotika Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 6 7 6 16 13 22 Södra Innerstaden 2 3 1 12 8 13 Västra Innerstaden 2 4 0 9 10 8 Limhamn-Bunkeflo 1 1 1 5 6 4 Hyllie 4 4 3 8 10 6 Fosie 2 3 1 5 6 3 Oxie 3 3 0 6 7 5 Rosengård 3 6 1 9 16 5 Husie 2 4 1 6 6 5 Kirseberg 2 2 1 9 8 11 Malmö totalt 2 4 1 8 9 7 99

Ht 2006 Använder narkotika Har använt narkotika Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 4 5 2 10 13 6 Södra Innerstaden 3 3 4 9 12 6 Västra Innerstaden 2 2 1 8 8 8 Limhamn-Bunkeflo 3 4 1 8 10 5 Hyllie 3 4 2 10 15 6 Fosie 3 5 1 9 11 8 Oxie 3 2 5 14 16 12 Rosengård 4 6 1 10 16 4 Husie 4 3 4 8 10 6 Kirseberg 3 4 1 16 20 13 Malmö totalt 3 4 2 10 12 7 Ht 2009 Använder narkotika Har använt narkotika Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 6 8 5 16 22 10 Södra Innerstaden 5 5 4 13 16 9 Västra Innerstaden 6 9 3 16 21 11 Limhamn-Bunkeflo 4 7 0 9 13 5 Hyllie 2 3 0 5 8 1 Fosie 3 4 2 6 8 5 Oxie 3 5 0 8 12 5 Rosengård 6 9 4 9 15 4 Husie 1 1 1 5 6 4 Kirseberg 4 3 6 10 6 14 Malmö totalt 4 6 2 10 13 6 Vt 2012* ** Använder narkotika Har använt narkotika Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Centrum 8 11 4 16 15 16 Södra Innerstaden 4 2 6 15 19 12 Västra Innerstaden 4 4 4 9 11 6 Limhamn-Bunkeflo 6 9 2 11 16 6 Hyllie 5 7 3 9 10 8 Fosie 4 5 3 8 12 4 Oxie 3 5 0 8 10 5 Rosengård 12 23 4 16 26 8 Husie 4 2 5 10 11 10 Kirseberg 5 9 0 10 11 8 Malmö totalt 6 8 3 11 14 8 Skåne 3 4 2 7 9 6 *Frågeställningen ändrad i 2012 års mätning till: "Har du någon gång använt narkotika?" och "Har du använt narkotika de senaste 30 dagarna?" **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Denna mätning visar att andelen narkotikaanvändare var dubbelt så många i Malmö jämfört mot Skånesnittet under våren 2012. Pojkarna har större andel än flickorna och Malmö totalt. Andelen pojkar som använder narkotika är 8 procent och flickorna ligger på 3 procent och andelen för Malmö totalt är 6 procentenheter. 100

Statistiskt underlag Statistiskuppgifterna i redovisningen är hämtade från följande verksamheter, register och undersökningar. Brottsförebyggande rådet Statistikdatabasen - Trygghet inbrott, misshandel Malmö stad Malmö stads elevregister ELIT - Behörighet till gymnasieskolan Malmö stadskontor - Hemlöshetsräkningarna o Hemlöshet (unga) o Hemlöshet (vuxna) Verksamhetsstatistik, IoF-statistik - Ekonomiskt bistånd Rapporten Obligatoriska skolan - Nationella prov i skolår 6 Undersökningen Malmöelevers levnadsvanor - Användning av preventivmedel - Delaktighet och inflytande - Fysisk aktivitet på fritiden (unga) - Föreningsdeltagande - Konsumtion av alkohol (unga) - Konsumtion av läsk och saft - Missbruk/användning av narkotika (unga) - Rökning (unga) - Sex- och samlevnadsundervisning i skolan - Skolk - Skoltrivsel - Snusning Rapportering från respektive stadsdel - Simkunnighet Polismyndigheten i Skåne Malmö stad och Polisens trygghetsmätning - Trygghet - otrygghet Region Skåne Barnhälsovården Sydvästra Skåne - Årsstatistik o Vaccinationer Folktandvården Skåne - Tandhälsa Smittskydd Skåne - Årsstatistik o Klamydiafall (Malmönivå) Avdelningen för folkhälsa och miljö - Barndatabasen o Ekonomisk stress o Trångboddhet (unga) Inrapportering av uppgifter från skolhälsovården i Malmö - Övervikt (unga) Skaderegistret PASIS - Olycksfall Undersökningen Folkhälsa i Skåne - Anspänd arbetssituation - Emotionellt stöd - Frukt och grönsaker - Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna) - Förtroende för samhällsinstitutioner - Konsumtion av alkohol (vuxna) - Missbruk/användning av narkotika (vuxna) - Psykisk hälsa - Rökning (vuxna) - Socialt deltagande - Tillit - Trångboddhet (vuxna) - Övervikt (vuxna) Rädda Barnen Årsrapport Barns ekonomiska utsatthet - Ekonomiskt utsatta barn Skolverket Databas för jämförelsetal - Fullföljandegrad gymnasiet (Malmönivå) Socialstyrelsen Officiell statistik - Tonårsaborter (Malmönivå) Statens folkhälsoinstitut Kommunala basfakta - Ohälsotal Statistiska centralbyrån Arbetsmarknadsstatistik - Förvärvsfrekvens - Befolkningsstatistik - Beräknad medellivslängd - Bostäder - Malmöbor/befolkning med utländsk bakgrund - Åldersfördelning i Malmö samt i respektive stadsdel Inkomststatistik - Inkomst Kommunala valen - Valdeltagande Utbildning och forskning Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg - Kvalitén inom förskolan Utbildningsregistret - Utbildningsnivå Valmyndigheten - Europaparlamentsvalet - Valdeltagande 101

Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (antal) Datum 2013-06-17 Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Apelgårdsskolan Flicka 208,52 28 14,43 19 19 19 19 19 6 Apelgårdsskolan Pojke 163,57 21 12,81 11 11 11 11 11 9 Apelgårdsskolan Total 188,85 49 13,73 30 30 30 30 30 15 Augustenborgsskolan Flicka 210,55 65 15,28 55 53 52 57 58 41 Augustenborgsskolan Pojke 179,48 59 13,66 42 38 40 44 44 34 Augustenborgsskolan Total 195,78 124 14,51 97 91 92 101 102 75 Bergaskolan Flicka 258,78 72 16,86 69 69 69 69 69 69 Bergaskolan Pojke 222,95 67 16,25 62 61 61 64 64 57 Bergaskolan Total 241,51 139 16,57 131 130 130 133 133 126 Bäckagårdsskolan Flicka 258,39 31 17,03 31 31 31 31 31 31 Bäckagårdsskolan Pojke 227,02 26 16,85 25 25 25 25 25 24 Bäckagårdsskolan Total 244,08 57 16,95 56 56 56 56 56 55 Dammfriskolan Flicka 190,00 41 14,78 31 30 31 31 31 23 Dammfriskolan Pojke 183,08 53 13,55 34 34 32 39 40 23 Dammfriskolan Total 186,13 94 14,09 65 64 63 70 71 46 Höjaskolan Flicka 230,10 26 16,88 25 25 25 25 25 23 Höjaskolan Pojke 220,58 31 15,16 27 26 27 28 28 24 Höjaskolan Total 225,00 57 15,95 52 51 52 53 53 47 Johannesskolan Flicka 203,23 24 13,63 16 16 15 17 17 13 Johannesskolan Pojke 182,24 21 11,19 12 12 12 13 13 6 Johannesskolan Total 193,95 45 12,49 28 28 27 30 30 19

Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Kirsebergsskolan Flicka 184,09 41 13,59 29 28 29 29 29 25 Kirsebergsskolan Pojke 185,13 60 13,82 43 40 41 43 43 35 Kirsebergsskolan Total 184,70 101 13,72 72 68 70 72 72 60 Lindeborgsskolan Flicka 210,21 48 15,58 39 39 38 39 39 33 Lindeborgsskolan Pojke 197,75 61 14,61 46 44 44 47 48 38 Lindeborgsskolan Total 203,29 109 15,04 85 83 82 86 87 71 Lindängeskolan Flicka 186,00 43 13,16 26 24 26 26 26 23 Lindängeskolan Pojke 176,00 43 12,98 25 22 23 28 28 20 Lindängeskolan Total 181,30 86 13,07 52 46 49 54 54 43 Linnéskolan Flicka 199,24 33 15,03 24 23 24 24 24 22 Linnéskolan Pojke 200,08 32 15,00 27 23 27 27 27 18 Linnéskolan Total 199,65 65 15,02 51 46 51 51 51 40 Malmö Idrottsgrundskola Flicka 261,39 18 16,67 18 18 17 18 18 17 Malmö Idrottsgrundskola Pojke 218,52 32 15,78 29 29 29 29 29 25 Malmö Idrottsgrundskola Total 233,95 50 16,10 47 47 46 47 47 42 Munkhätteskolan Flicka 181,88 33 12,82 16 15 16 16 16 14 Munkhätteskolan Pojke 152,97 38 11,61 18 17 17 18 18 11 Munkhätteskolan Total 166,38 71 12,17 34 32 33 34 34 25 Möllevångsskolan Flicka 186,50 11 13,36 8 6 6 10 10 5 Möllevångsskolan Pojke 161,45 20 12,35 14 13 5 15 15 4 Möllevångsskolan Total 170,09 31 12,71 22 19 11 25 25 9 Olympen Flicka 0,00 0 0,00 0 0 0 0 0 0 Olympen Pojke 65,83 4 4,75 0 0 0 1 1 0 Olympen Total 65,83 4 4,75 0 0 0 1 1 0 Oxievångsskolan Flicka 218,59 56 14,95 48 46 48 48 48 45 Oxievångsskolan Pojke 202,11 71 14,90 59 57 59 59 59 54 Oxievångsskolan Total 209,36 127 14,92 107 103 107 107 107 99 Rosengårdsskolan 6-9 Flicka 123,45 22 8,64 7 6 5 8 8 4 Rosengårdsskolan 6-9 Pojke 137,98 28 9,82 10 9 9 11 11 8 Rosengårdsskolan 6-9 Total 131,49 50 9,30 17 15 14 19 19 12

Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Rönnenskolan Flicka 227,37 56 16,59 54 54 54 54 54 48 Rönnenskolan Pojke 229,02 28 16,75 27 27 27 27 27 21 Rönnenskolan Total 227,92 84 16,64 81 81 81 81 81 69 Rörsjöskolan 2, Zenith Flicka 210,07 35 14,83 27 26 27 28 28 21 Rörsjöskolan 2, Zenith Pojke 189,04 40 12,95 27 25 27 28 28 20 Rörsjöskolan 2, Zenith Total 198,99 75 13,83 54 51 54 56 56 41 Sakura Flicka 0,00 0 0,00 0 0 0 0 Sakura Pojke 137,50 4 10,50 2 2 2 2 2 2 Sakura Total 137,50 4 10,50 2 2 2 2 2 2 Slottsstadens skola Flicka 253,94 66 16,55 64 63 64 64 64 62 Slottsstadens skola Pojke 246,29 64 16,45 60 58 60 61 61 58 Slottsstadens skola Total 250,17 130 16,50 124 121 124 125 125 120 Sofielundsskolan Flicka 156,67 21 12,62 8 8 8 8 8 8 Sofielundsskolan Pojke 120,29 18 9,39 2 2 2 2 2 2 Sofielundsskolan Total 140,39 39 11,13 10 10 10 10 10 10 Sorgenfriskolan Flicka 184,38 20 13,80 14 14 8 14 14 13 Sorgenfriskolan Pojke 185,52 24 13,29 18 15 7 20 20 14 Sorgenfriskolan Total 185,00 44 13,52 32 29 15 34 34 27 Stenkulaskolan Flicka 171,45 19 13,37 9 9 8 9 9 7 Stenkulaskolan Pojke 187,76 29 13,90 18 18 18 18 18 14 Stenkulaskolan Total 181,30 48 13,69 27 27 26 27 27 21 Strandskolan Flicka 266,53 18 17,11 18 18 18 18 18 18 Strandskolan Pojke 230,00 30 16,17 27 26 27 28 28 23 Strandskolan Total 243,70 48 16,52 45 44 45 46 46 41 Sundsbroskolan Flicka 237,59 28 16,39 26 26 26 26 26 23 Sundsbroskolan Pojke 209,60 45 15,33 36 34 36 36 36 32 Sundsbroskolan Total 220,49 73 15,74 62 60 62 62 62 55

Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Söderkullaskolan Flicka 219,82 58 15,98 50 50 46 50 50 36 Söderkullaskolan Pojke 224,27 65 15,82 56 54 55 56 56 34 Söderkullaskolan Total 222,19 123 15,89 106 104 101 106 106 70 Velanderskolan Flicka 189,17 3 16,00 3 3 3 3 3 3 Velanderskolan Pojke 170,63 4 15,25 3 2 3 3 3 2 Velanderskolan Total 178,57 7 15,57 6 5 6 6 6 5 Videdalsskolan Flicka 222,97 48 16,35 42 41 41 42 42 38 Videdalsskolan Pojke 189,15 59 14,88 46 44 46 46 46 33 Videdalsskolan Total 204,32 107 15,54 88 85 87 88 88 71 Värner Rydénskolan Flicka 172,42 30 13,03 14 13 13 14 14 10 Värner Rydénskolan Pojke 165,91 22 12,82 12 11 10 12 12 9 Värner Rydénskolan Total 169,66 52 12,94 26 24 23 26 26 19 Västra Hamnens skola Flicka 252,98 26 16,42 24 24 24 24 24 23 Västra Hamnens skola Pojke 230,33 23 16,57 23 22 23 23 23 20 Västra Hamnens skola Total 242,35 49 16,49 47 46 47 47 47 43 Örtagårdsskolan 6-9 Flicka 226,03 29 15,28 21 21 20 21 21 17 Örtagårdsskolan 6-9 Pojke 134,09 22 10,27 8 8 6 10 10 5 Örtagårdsskolan 6-9 Total 186,37 51 13,12 29 29 26 31 31 22 Mottagningsskolan Mosaik Flicka 54,50 24 3,00 1 1 0 2 2 0 Mottagningsskolan Mosaik Pojke 52,86 30 3,30 0 0 0 0 0 0 Mottagningsskolan Mosaik Total 53,54 54 3,17 1 1 0 2 2 0 Total 202,85 2 247 14,41 1685 1628 1622 1718 1 721 1 400

Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Almviksgårdens skola Flicka - Almviksgårdens skola Pojke - 4 0,00 0 0 0 0 0 0 Almviksgårdens skola Total - 4 0,00 0 0 0 0 0 0 Apelgårdsskolan Flicka 175,00 30 13,10 20 18 16 21 21 13 Apelgårdsskolan Pojke 110,21 24 9,13 10 10 7 12 12 3 Apelgårdsskolan Total 145,10 54 11,33 30 28 23 33 33 16 Augustenborgsskolan Flicka 196,69 65 14,80 51 46 51 51 51 42 Augustenborgsskolan Pojke 195,96 54 15,09 47 46 47 47 47 34 Augustenborgsskolan Total 196,37 119 14,93 98 92 98 98 98 76 Bergaskolan Flicka 255,23 65 16,86 64 62 64 64 64 61 Bergaskolan Pojke 230,44 80 16,28 74 73 74 74 74 71 Bergaskolan Total 241,55 145 16,54 138 135 138 138 138 132 Bäckagårdsskolan Flicka 213,75 20 16,35 18 17 18 19 19 17 Bäckagårdsskolan Pojke 217,50 28 16,96 28 28 28 28 28 25 Bäckagårdsskolan Total 215,94 48 16,71 46 45 46 47 47 42 Centrumskolan Flicka 32,50 2 3,00 0 0 0 0 0 0 Centrumskolan Pojke 62,50 2 5,00 0 0 0 0 0 0 Centrumskolan Total 47,50 4 4,00 0 0 0 0 0 0 Dammfriskolan Flicka 219,65 72 15,61 59 59 57 59 59 43 Dammfriskolan Pojke 188,85 65 15,43 53 51 53 53 53 38 Dammfriskolan Total 205,04 137 15,53 112 110 110 112 112 81 Eriksfältskolan Flicka 159,44 9 14,11 5 4 5 5 5 4 Eriksfältskolan Pojke 196,58 20 13,30 12 10 12 12 12 9 Eriksfältskolan Total 184,64 29 13,55 17 14 17 17 17 13 Höjaskolan Flicka 234,84 31 16,45 28 27 26 28 28 26 Höjaskolan Pojke 165,23 23 13,39 14 14 13 15 15 12 Höjaskolan Total 205,94 54 15,15 42 41 39 43 43 38 Johannesskolan Flicka 185,00 11 13,45 8 7 8 8 8 6 Johannesskolan Pojke 235,31 16 16,00 15 15 15 15 15 14 Johannesskolan Total 214,81 27 14,96 23 22 23 23 23 20

Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Kirsebergsskolan Flicka 177,19 34 12,74 19 18 18 19 19 14 Kirsebergsskolan Pojke 184,89 47 13,87 32 30 31 32 33 26 Kirsebergsskolan Total 181,73 81 13,40 51 48 49 51 52 40 Lindeborgsskolan Flicka 204,36 55 14,82 37 37 37 37 37 32 Lindeborgsskolan Pojke 177,78 66 12,53 38 37 36 38 38 30 Lindeborgsskolan Total 190,17 121 13,57 75 74 73 75 75 62 Lindängeskolan Flicka 188,03 34 14,03 23 21 23 23 23 18 Lindängeskolan Pojke 139,27 41 11,80 20 17 20 20 20 13 Lindängeskolan Total 161,01 75 12,81 43 38 43 43 43 31 Linnéskolan Flicka 220,34 45 15,04 35 35 35 35 35 35 Linnéskolan Pojke 190,83 37 14,24 27 21 24 28 28 20 Linnéskolan Total 207,06 82 14,68 62 56 59 63 63 55 Malmö Idrottsgrundskola Flicka 245,87 23 16,83 22 22 22 22 22 22 Malmö Idrottsgrundskola Pojke 219,50 30 15,53 27 27 26 27 27 26 Malmö Idrottsgrundskola Total 230,94 53 16,09 49 49 48 49 49 48 Munkhätteskolan Flicka 151,32 35 11,66 12 11 11 12 12 7 Munkhätteskolan Pojke 128,72 39 10,72 13 12 13 13 13 9 Munkhätteskolan Total 139,25 74 11,16 25 23 24 25 25 16 Möllevångsskolan Flicka 186,90 21 14,48 16 15 13 16 16 11 Möllevångsskolan Pojke 190,65 23 14,65 17 17 12 19 20 12 Möllevångsskolan Total 188,86 44 14,57 33 32 25 35 36 23 Olympen Flicka Olympen Pojke 100,00 2 9,00 1 1 1 1 1 1 Olympen Total 100,00 2 9,00 1 1 1 1 1 1 Oxievångsskolan Flicka 215,30 50 15,64 43 42 42 43 43 36 Oxievångsskolan Pojke 185,07 76 14,62 61 60 61 62 63 49 Oxievångsskolan Total 197,06 126 15,02 104 102 103 105 106 85 Rosengårdsskolan 6-9 Flicka 146,72 33 9,48 13 13 10 13 13 8 Rosengårdsskolan 6-9 Pojke 98,28 32 7,31 4 3 3 6 6 1 Rosengårdsskolan 6-9 Total 122,50 65 8,42 17 16 13 19 19 9

Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Rönnenskolan Flicka 232,17 23 17,00 23 23 23 23 23 21 Rönnenskolan Pojke 194,75 20 15,80 19 18 19 19 20 15 Rönnenskolan Total 214,77 43 16,44 42 41 42 42 43 36 Rörsjöskolan 2, Zenith Flicka 229,66 30 15,10 26 25 26 26 26 24 Rörsjöskolan 2, Zenith Pojke 197,37 20 13,50 15 15 15 15 15 13 Rörsjöskolan 2, Zenith Total 216,88 50 14,46 41 40 41 41 41 37 Sakura Flicka 197,50 2 16,00 1 1 1 1 1 1 Sakura Pojke 122,50 2 11,50 1 1 1 1 1 0 Sakura Total 160,00 4 13,75 2 2 2 2 2 1 Segevångsskolan Flicka 183,57 7 15,57 6 6 6 6 6 4 Segevångsskolan Pojke 210,50 11 13,82 9 9 9 9 9 8 Segevångsskolan Total 199,41 18 14,50 15 15 15 15 15 12 Slottsstadens skola Flicka 247,45 51 16,37 48 48 47 48 48 45 Slottsstadens skola Pojke 239,71 70 16,60 68 67 67 68 68 68 Slottsstadens skola Total 242,98 121 16,50 116 115 114 116 116 113 Sofielundsskolan Flicka 158,33 33 12,45 16 16 16 17 17 16 Sofielundsskolan Pojke 144,52 31 11,97 13 13 12 13 13 10 Sofielundsskolan Total 151,64 64 12,22 29 29 28 30 30 26 Sorgenfriskolan Flicka 217,29 24 15,50 19 17 18 20 20 15 Sorgenfriskolan Pojke 174,41 18 13,28 11 10 11 12 12 10 Sorgenfriskolan Total 199,51 42 14,55 30 27 29 32 32 25 Stenkulaskolan Flicka 221,85 27 15,52 22 22 22 23 23 17 Stenkulaskolan Pojke 155,00 25 12,24 14 12 14 15 15 7 Stenkulaskolan Total 189,71 52 13,94 36 34 36 38 38 24 Strandskolan Flicka 240,28 18 16,78 17 17 16 17 17 15 Strandskolan Pojke 204,73 37 16,30 34 34 34 34 34 31 Strandskolan Total 216,36 55 16,45 51 51 50 51 51 46 Sundsbroskolan Flicka 240,63 32 16,06 30 30 30 30 30 29 Sundsbroskolan Pojke 202,56 39 15,95 35 35 35 35 35 33 Sundsbroskolan Total 219,72 71 16,00 65 65 65 65 65 62

Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Söderkullaskolan Flicka 242,57 70 16,70 65 63 64 65 66 57 Söderkullaskolan Pojke 201,75 78 14,85 62 58 58 65 65 42 Söderkullaskolan Total 221,19 148 15,72 127 121 122 130 131 99 Velanderskolan Flicka 166,67 3 15,33 3 2 3 3 3 2 Velanderskolan Pojke 125,00 2 12,00 1 0 1 1 1 1 Velanderskolan Total 150,00 5 14,00 4 2 4 4 4 3 Videdalsskolan Flicka 220,85 42 19,40 38 36 36 38 38 31 Videdalsskolan Pojke 207,44 41 19,05 35 34 33 35 35 29 Videdalsskolan Total 214,15 83 19,23 73 70 69 73 73 60 Värner Rydénskolan Flicka 175,27 37 13,68 24 17 23 25 25 14 Värner Rydénskolan Pojke 171,60 25 13,60 16 13 16 16 16 13 Värner Rydénskolan Total 173,79 62 13,65 40 30 39 41 41 27 Västra Hamnens skola Flicka 230,00 18 16,78 18 18 18 18 18 18 Västra Hamnens skola Pojke 183,52 27 14,00 20 20 20 20 20 20 Västra Hamnens skola Total 202,11 45 15,11 38 38 38 38 38 38 Västra Kanalskolan Pojke 1 0,00 0 0 0 0 0 0 Västra Kanalskolan Total 1 0,00 0 0 0 0 0 0 Örtagårdsskolan 6-9 Flicka 164,09 23 12,13 10 10 10 11 11 10 Örtagårdsskolan 6-9 Pojke 149,60 25 12,00 11 10 11 11 11 7 Örtagårdsskolan 6-9 Total 156,38 48 12,06 21 20 21 22 22 17 Total 198,28 2 256 14,64 1696 1626 1647 1717 1 722 1 414

Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Almviksgårdens skola, ej 2013 Flicka Almviksgårdens skola, ej 2013 Pojke Almviksgårdens skola, ej 2013 Total Apelgårdsskolan Flicka 33,52-2 1,33-1 1 3-2 -2-7 Apelgårdsskolan Pojke 53,36-3 3,69 1 1 4-1 -1 6 Apelgårdsskolan Total 43,75-5 2,40 0 2 7-3 -3-1 Augustenborgsskolan Flicka 13,86 0 0,48 4 7 1 6 7-1 Augustenborgsskolan Pojke -16,48 5-1,43-5 -8-7 -3-3 0 Augustenborgsskolan Total -0,59 5-0,42-1 -1-6 3 4-1 Bergaskolan Flicka 3,55 7 0,00 5 7 5 5 5 8 Bergaskolan Pojke -7,49-13 -0,02-12 -12-13 -10-10 -14 Bergaskolan Total -0,04-6 0,03-7 -5-8 -5-5 -6 Bäckagårdsskolan Flicka 44,64 11 0,68 13 14 13 12 12 14 Bäckagårdsskolan Pojke 9,52-2 -0,12-3 -3-3 -3-3 -1 Bäckagårdsskolan Total 28,14 9 0,24 10 11 10 9 9 13 Centrumskolan, ej 2013 Flicka Centrumskolan, ej 2013 Pojke Centrumskolan, ej 2013 Total Dammfriskolan Flicka -29,65-31 -0,83-28 -29-26 -28-28 -20 Dammfriskolan Pojke -5,77-12 -1,88-19 -17-21 -14-13 -15 Dammfriskolan Total -18,91-43 -1,44-47 -46-47 -42-41 -35 Eriksfältskolan, ej 2013 Flicka Eriksfältskolan, ej 2013 Pojke Eriksfältskolan, ej 2013 Total Höjaskolan Flicka -4,74-5 0,43-3 -2-1 -3-3 -3 Höjaskolan Pojke 55,36 8 1,77 13 12 14 13 13 12 Höjaskolan Total 19,06 3 0,80 10 10 13 10 10 9 Johannesskolan Flicka 18,23 13 0,17 8 9 7 9 9 7 Johannesskolan Pojke -53,08 5-4,81-3 -3-3 -2-2 -8 Johannesskolan Total -20,86 18-2,47 5 6 4 7 7-1

Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Kirsebergsskolan Flicka 6,90 7 0,85 10 10 11 10 10 11 Kirsebergsskolan Pojke 0,24 13-0,06 11 10 10 11 10 9 Kirsebergsskolan Total 2,97 20 0,33 21 20 21 21 20 20 Lindeborgsskolan Flicka 5,84-7 0,77 2 2 1 2 2 1 Lindeborgsskolan Pojke 19,97-5 2,08 8 7 8 9 10 8 Lindeborgsskolan Total 13,12-12 1,47 10 9 9 11 12 9 Lindängeskolan Flicka -2,03 9-0,87 3 3 3 3 3 5 Lindängeskolan Pojke 36,73 2 1,18 5 5 3 8 8 7 Lindängeskolan Total 20,29 11 0,26 9 8 6 11 11 12 Linnéskolan Flicka -21,10-12 -0,01-11 -12-11 -11-11 -13 Linnéskolan Pojke 9,24-5 0,76 0 2 3-1 -1-2 Linnéskolan Total -7,41-17 0,33-11 -10-8 -12-12 -15 Malmö Idrottsgrundskola Flicka 15,52-5 -0,16-4 -4-5 -4-4 -5 Malmö Idrottsgrundskola Pojke -0,98 2 0,25 2 2 3 2 2-1 Malmö Idrottsgrundskola Total 3,01-3 0,01-2 -2-2 -2-2 -6 Munkhätteskolan Flicka 30,55-2 1,16 4 4 5 4 4 7 Munkhätteskolan Pojke 24,25-1 0,89 5 5 4 5 5 2 Munkhätteskolan Total 27,13-3 1,01 9 9 9 9 9 9 Möllevångsskolan Flicka -0,40-10 -1,11-8 -9-7 -6-6 -6 Möllevångsskolan Pojke -29,20-3 -2,30-3 -4-7 -4-5 -8 Möllevångsskolan Total -18,78-13 -1,86-11 -13-14 -10-11 -14 Olympen Flicka 65,83 0 0,00 0 0 0 0 0 0 Olympen Pojke -34,17 2-4,25-1 -1-1 0 0-1 Olympen Total 118,59 2-4,25-1 -1-1 0 0-1 Oxievångsskolan Flicka -13,19 6-0,69 5 4 6 5 5 9 Oxievångsskolan Pojke 24,29-5 0,28-2 -3-2 -3-4 5 Oxievångsskolan Total -73,61 1-0,10 3 1 4 2 1 14 Rosengårdsskolan 6-9 Flicka -8,74-11 -0,85-6 -7-5 -5-5 -4 Rosengårdsskolan 6-9 Pojke 33,21-4 2,51 6 6 6 5 5 7 Rosengårdsskolan 6-9 Total 9-15 0,88 0-1 1 0 0 3

Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Rönnenskolan Flicka -4,81 33-0,41 31 31 31 31 31 27 Rönnenskolan Pojke 34,27 8 0,95 8 9 8 8 7 6 Rönnenskolan Total 13,15 41 0,20 39 40 39 39 38 33 Rörsjöskolan 2, Zenith Flicka -19,58 5-0,27 1 1 1 2 2-3 Rörsjöskolan 2, Zenith Pojke -8,33 20-0,55 12 10 12 13 13 7 Rörsjöskolan 2, Zenith Total -17,89 25-0,63 13 11 13 15 15 4 Sakura Flicka -197,50-2 -16,00-1 -1-1 -1-1 -1 Sakura Pojke 15,00 2-1,00 1 1 1 1 1 2 Sakura Total -22,50 0-3,25 0 0 0 0 0 1 Segevångsskolan, ej 2013 Flicka Segevångsskolan, ej 2013 Pojke Segevångsskolan, ej 2013 Total Slottsstadens skola Flicka 6,49 15 0,17 16 15 17 16-40 17 Slottsstadens skola Pojke 6,57-6 -0,15-8 -9-7 -7-66 -10 Slottsstadens skola Total 7,20 9 0,00 8 6 10 9-106 7 Sofielundsskolan Flicka -1,67-12 0,16-8 -8-8 -9-3 -8 Sofielundsskolan Pojke -24,22-13 -2,58-11 -11-10 -11 7-8 Sofielundsskolan Total -11,25-25 -1,09-19 -19-18 -20 4-16 Sorgenfriskolan Flicka -32,91-4 -1,70-5 -3-10 -6-11 -2 Sorgenfriskolan Pojke 11,11 6 0,01 7 5-4 8 6 4 Sorgenfriskolan Total -14,51 2-1,03 2 2-14 2-5 2 Stenkulaskolan Flicka -50,40-8 -2,15-13 -13-14 -14-5 -10 Stenkulaskolan Pojke 32,76 4 1,66 4 6 4 3 13 7 Stenkulaskolan Total -8,41-4 -0,25-9 -7-10 -11 8-3 Strandskolan Flicka 26,25 0 0,33 1 1 2 1 9 3 Strandskolan Pojke 25,27-7 -0,13-7 -8-7 -6 2-8 Strandskolan Total 27,33-7 0,07-6 -7-5 -5 11-5 Sundsbroskolan Flicka -3,04-4 0,33-4 -4-4 -4-4 -6 Sundsbroskolan Pojke 7,04 6-0,62 1-1 1 1 1-1 Sundsbroskolan Total 0,77 2-0,26-3 -5-3 -3-3 -7

Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (antal) Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Ämnen G HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR Före GY11 Alla G Söderkullaskolan Flicka -22,75-12 -0,72-15 -13-18 -15-16 -21 Söderkullaskolan Pojke 22,52-13 0,97-6 -4-3 -9-9 -8 Söderkullaskolan Total 1,00-25 0,17-21 -17-21 -24-25 -29 Velanderskolan Flicka 22,50 0 0,67 0 1 0 0 0 1 Velanderskolan Pojke 45,63 2 3,25 2 2 2 2 2 1 Velanderskolan Total 28,57 2 1,57 2 3 2 2 2 2 Videdalsskolan Flicka 2,12 6-3,05 4 5 5 4 4 7 Videdalsskolan Pojke -18,29 18-4,17 11 10 13 11 11 4 Videdalsskolan Total -9,82 24-3,69 15 15 18 15 15 11 Värner Rydénskolan Flicka -2,85-7 -0,64-10 -4-10 -11-11 -4 Värner Rydénskolan Pojke -5,69-3 -0,78-4 -2-6 -4-4 -4 Värner Rydénskolan Total -4,13-10 -0,70-14 -6-16 -15-15 -8 Västra Hamnens skola Flicka 22,98 8-0,35 6 6 6 6 6 5 Västra Hamnens skola Pojke 46,81-4 2,57 3 2 3 3 3 0 Västra Hamnens skola Total 40,24 4 1,38 9 8 9 9 9 5 Västra Kanalskolan, ej 2013 Pojke Västra Kanalskolan, ej 2013 Total Örtagårdsskolan 6-9 Flicka 61,94 6 3,15 11 11 10 10 10 7 Örtagårdsskolan 6-9 Pojke -15,51-3 -1,73-3 -2-5 -1-1 -2 Örtagårdsskolan 6-9 Total 29,99 3 1,06 8 9 5 9 9 5 Mottagningsskolan Mosaik, ny 2013 Flicka Mottagningsskolan Mosaik, ny 2013 Pojke Mottagningsskolan Mosaik, ny 2013 Total Total 4,57-9 -0,23-11 2-25 1-1 -14

Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Apelgårdsskolan Flicka 28 67,9 67,9 67,9 67,9 67,9 21,4 Apelgårdsskolan Pojke 21 52,4 52,4 52,4 52,4 52,4 42,9 Apelgårdsskolan Total 49 61,2 61,2 61,2 61,2 61,2 30,6 Augustenborgsskolan Flicka 65 84,6 81,5 80,0 87,7 89,2 63,1 Augustenborgsskolan Pojke 59 71,2 64,4 67,8 74,6 74,6 57,6 Augustenborgsskolan Total 124 78,2 73,4 74,2 81,5 82,3 60,5 Bergaskolan Flicka 72 95,8 95,8 95,8 95,8 95,8 95,8 Bergaskolan Pojke 67 92,5 91,0 91,0 95,5 95,5 85,1 Bergaskolan Total 139 94,2 93,5 93,5 95,7 95,7 90,6 Bäckagårdsskolan Flicka 31 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Bäckagårdsskolan Pojke 26 96,2 96,2 96,2 96,2 96,2 92,3 Bäckagårdsskolan Total 57 98,2 98,2 98,2 98,2 98,2 96,5 Dammfriskolan Flicka 41 75,6 73,2 75,6 75,6 75,6 56,1 Dammfriskolan Pojke 53 64,2 64,2 60,4 73,6 75,5 43,4 Dammfriskolan Total 94 69,1 68,1 67,0 74,5 75,5 48,9 Höjaskolan Flicka 26 96,2 96,2 96,2 96,2 96,2 88,5 Höjaskolan Pojke 31 87,1 83,9 87,1 90,3 90,3 77,4 Höjaskolan Total 57 91,2 89,5 91,2 93,0 93,0 82,5 Johannesskolan Flicka 24 66,7 66,7 62,5 70,8 70,8 54,2 Johannesskolan Pojke 21 57,1 57,1 57,1 61,9 61,9 28,6 Johannesskolan Total 45 62,2 62,2 60,0 66,7 66,7 42,2

Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Kirsebergsskolan Flicka 41 70,7 68,3 70,7 70,7 70,7 61,0 Kirsebergsskolan Pojke 60 71,7 66,7 68,3 71,7 71,7 58,3 Kirsebergsskolan Total 101 71,3 67,3 69,3 71,3 71,3 59,4 Lindeborgsskolan Flicka 48 81,3 81,3 79,2 81,3 81,3 68,8 Lindeborgsskolan Pojke 61 75,4 72,1 72,1 77,0 78,7 62,3 Lindeborgsskolan Total 109 78,0 76,1 75,2 78,9 79,8 65,1 Lindängeskolan Flicka 43 60,5 55,8 60,5 60,5 60,5 53,5 Lindängeskolan Pojke 43 58,1 51,2 53,5 65,1 65,1 46,5 Lindängeskolan Total 86 59,3 53,5 57,0 62,8 62,8 50,0 Linnéskolan Flicka 33 72,7 69,7 72,7 72,7 72,7 66,7 Linnéskolan Pojke 32 84,4 71,9 84,4 84,4 84,4 56,3 Linnéskolan Total 65 78,5 70,8 78,5 78,5 78,5 61,5 Malmö Idrottsgrundskola Flicka 18 100,0 100,0 94,4 100,0 100,0 94,4 Malmö Idrottsgrundskola Pojke 32 90,6 90,6 90,6 90,6 90,6 78,1 Malmö Idrottsgrundskola Total 50 94,0 94,0 92,0 94,0 94,0 84,0 Munkhätteskolan Flicka 33 48,5 45,5 48,5 48,5 48,5 42,4 Munkhätteskolan Pojke 38 47,4 44,7 44,7 47,4 47,4 28,9 Munkhätteskolan Total 71 47,9 45,1 46,5 47,9 47,9 35,2 Möllevångsskolan Flicka 11 72,7 54,5 54,5 90,9 90,9 45,5 Möllevångsskolan Pojke 20 70,0 65,0 25,0 75,0 75,0 20,0 Möllevångsskolan Total 31 71,0 61,3 35,5 80,6 80,6 29,0 Olympen Flicka 0 Olympen Pojke 4 0,0 0,0 0,0 25,0 25,0 0,0 Olympen Total 4 0,0 0,0 0,0 25,0 25,0 0,0 Oxievångsskolan Flicka 56 85,7 82,1 85,7 85,7 85,7 80,4 Oxievångsskolan Pojke 71 83,1 80,3 83,1 83,1 83,1 76,1 Oxievångsskolan Total 127 84,3 81,1 84,3 84,3 84,3 78,0 Rosengårdsskolan 6-9 Flicka 22 31,8 27,3 22,7 36,4 36,4 18,2 Rosengårdsskolan 6-9 Pojke 28 35,7 32,1 32,1 39,3 39,3 28,6 Rosengårdsskolan 6-9 Total 50 34,0 30,0 28,0 38,0 38,0 24,0

Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Rönnenskolan Flicka 56 96,4 96,4 96,4 96,4 96,4 85,7 Rönnenskolan Pojke 28 96,4 96,4 96,4 96,4 96,4 75,0 Rönnenskolan Total 84 96,4 96,4 96,4 96,4 96,4 82,1 Rörsjöskolan 2, Zenith Flicka 35 77,1 74,3 77,1 80,0 80,0 60,0 Rörsjöskolan 2, Zenith Pojke 40 67,5 62,5 67,5 70,0 70,0 50,0 Rörsjöskolan 2, Zenith Total 75 72,0 68,0 72,0 74,7 74,7 54,7 Sakura Flicka 0 Sakura Pojke 4 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Sakura Total 4 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Slottsstadens skola Flicka 66 97,0 95,5 97,0 97,0 97,0 93,9 Slottsstadens skola Pojke 64 93,8 90,6 93,8 95,3 95,3 90,6 Slottsstadens skola Total 130 95,4 93,1 95,4 96,2 96,2 92,3 Sofielundsskolan Flicka 21 38,1 38,1 38,1 38,1 38,1 38,1 Sofielundsskolan Pojke 18 11,1 11,1 11,1 11,1 11,1 11,1 Sofielundsskolan Total 39 25,6 25,6 25,6 25,6 25,6 25,6 Sorgenfriskolan Flicka 20 70,0 70,0 40,0 70,0 70,0 65,0 Sorgenfriskolan Pojke 24 75,0 62,5 29,2 83,3 83,3 58,3 Sorgenfriskolan Total 44 72,7 65,9 34,1 77,3 77,3 61,4 Stenkulaskolan Flicka 19 47,4 47,4 42,1 47,4 47,4 36,8 Stenkulaskolan Pojke 29 62,1 62,1 62,1 62,1 62,1 48,3 Stenkulaskolan Total 48 56,3 56,3 54,2 56,3 56,3 43,8 Strandskolan Flicka 18 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Strandskolan Pojke 30 90,0 86,7 90,0 93,3 93,3 76,7 Strandskolan Total 48 93,8 91,7 93,8 95,8 95,8 85,4 Sundsbroskolan Flicka 28 92,9 92,9 92,9 92,9 92,9 82,1 Sundsbroskolan Pojke 45 80,0 75,6 80,0 80,0 80,0 71,1 Sundsbroskolan Total 73 84,9 82,2 84,9 84,9 84,9 75,3

Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Söderkullaskolan Flicka 58 86,2 86,2 79,3 86,2 86,2 62,1 Söderkullaskolan Pojke 65 86,2 83,1 84,6 86,2 86,2 52,3 Söderkullaskolan Total 123 86,2 84,6 82,1 86,2 86,2 56,9 Velanderskolan Flicka 3 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Velanderskolan Pojke 4 75,0 50,0 75,0 75,0 75,0 50,0 Velanderskolan Total 7 85,7 71,4 85,7 85,7 85,7 71,4 Videdalsskolan Flicka 48 87,5 85,4 85,4 87,5 87,5 79,2 Videdalsskolan Pojke 59 78,0 74,6 78,0 78,0 78,0 55,9 Videdalsskolan Total 107 82,2 79,4 81,3 82,2 82,2 66,4 Värner Rydénskolan Flicka 30 46,7 43,3 43,3 46,7 46,7 33,3 Värner Rydénskolan Pojke 22 54,5 50,0 45,5 54,5 54,5 40,9 Värner Rydénskolan Total 52 50,0 46,2 44,2 50,0 50,0 36,5 Västra Hamnens skola Flicka 26 92,3 92,3 92,3 92,3 92,3 88,5 Västra Hamnens skola Pojke 23 100,0 95,7 100,0 100,0 100,0 87,0 Västra Hamnens skola Total 49 95,9 93,9 95,9 95,9 95,9 87,8 Örtagårdsskolan 6-9 Flicka 29 72,4 72,4 69,0 72,4 72,4 58,6 Örtagårdsskolan 6-9 Pojke 22 36,4 36,4 27,3 45,5 45,5 22,7 Örtagårdsskolan 6-9 Total 51 56,9 56,9 51,0 60,8 60,8 43,1 Mottagningsskolan Mosaik Flicka 24 4,2 4,2 0,0 8,3 8,3 0,0 Mottagningsskolan Mosaik Pojke 30 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Mottagningsskolan Mosaik Total 54 1,9 1,9 0,0 3,7 3,7 0,0 Total 2 247 75,0 72,5 72,2 76,5 76,6 62,3

Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Almviksgårdens skola Flicka Almviksgårdens skola Pojke 4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Almviksgårdens skola Total 4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Apelgårdsskolan Flicka 30 66,7 60,0 53,3 70,0 70,0 43,3 Apelgårdsskolan Pojke 24 41,7 41,7 29,2 50,0 50,0 12,5 Apelgårdsskolan Total 54 55,6 51,9 42,6 61,1 61,1 29,6 Augustenborgsskolan Flicka 65 78,5 70,8 78,5 78,5 78,5 64,6 Augustenborgsskolan Pojke 54 87,0 85,2 87,0 87,0 87,0 63,0 Augustenborgsskolan Total 119 82,4 77,3 82,4 82,4 82,4 63,9 Bergaskolan Flicka 65 98,5 95,4 98,5 98,5 98,5 93,8 Bergaskolan Pojke 80 92,5 91,3 92,5 92,5 92,5 88,8 Bergaskolan Total 145 95,2 93,1 95,2 95,2 95,2 91,0 Bäckagårdsskolan Flicka 20 90,0 85,0 90,0 95,0 95,0 85,0 Bäckagårdsskolan Pojke 28 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 89,3 Bäckagårdsskolan Total 48 95,8 93,8 95,8 97,9 97,9 87,5 Centrumskolan Flicka 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Centrumskolan Pojke 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Centrumskolan Total 4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Dammfriskolan Flicka 72 81,9 81,9 79,2 81,9 81,9 59,7 Dammfriskolan Pojke 65 81,5 78,5 81,5 81,5 81,5 58,5 Dammfriskolan Total 137 81,8 80,3 80,3 81,8 81,8 59,1 Eriksfältskolan Flicka 9 55,6 44,4 55,6 55,6 55,6 44,4 Eriksfältskolan Pojke 20 60,0 50,0 60,0 60,0 60,0 45,0 Eriksfältskolan Total 29 58,6 48,3 58,6 58,6 58,6 44,8 Höjaskolan Flicka 31 90,3 87,1 83,9 90,3 90,3 83,9 Höjaskolan Pojke 23 60,9 60,9 56,5 65,2 65,2 52,2 Höjaskolan Total 54 77,8 75,9 72,2 79,6 79,6 70,4 Johannesskolan Flicka 11 72,7 63,6 72,7 72,7 72,7 54,5 Johannesskolan Pojke 16 93,8 93,8 93,8 93,8 93,8 87,5 Johannesskolan Total 27 85,2 81,5 85,2 85,2 85,2 74,1

Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Kirsebergsskolan Flicka 34 55,9 52,9 52,9 55,9 55,9 41,2 Kirsebergsskolan Pojke 47 68,1 63,8 66,0 68,1 70,2 55,3 Kirsebergsskolan Total 81 63,0 59,3 60,5 63,0 64,2 49,4 Lindeborgsskolan Flicka 55 67,3 67,3 67,3 67,3 67,3 58,2 Lindeborgsskolan Pojke 66 57,6 56,1 54,5 57,6 57,6 45,5 Lindeborgsskolan Total 121 62,0 61,2 60,3 62,0 62,0 51,2 Lindängeskolan Flicka 34 67,6 61,8 67,6 67,6 67,6 52,9 Lindängeskolan Pojke 41 48,8 41,5 48,8 48,8 48,8 31,7 Lindängeskolan Total 75 57,3 50,7 57,3 57,3 57,3 41,3 Linnéskolan Flicka 45 77,8 77,8 77,8 77,8 77,8 77,8 Linnéskolan Pojke 37 73,0 56,8 64,9 75,7 75,7 54,1 Linnéskolan Total 82 75,6 68,3 72,0 76,8 76,8 67,1 Malmö Idrottsgrundskola Flicka 23 95,7 95,7 95,7 95,7 95,7 95,7 Malmö Idrottsgrundskola Pojke 30 90,0 90,0 86,7 90,0 90,0 86,7 Malmö Idrottsgrundskola Total 53 92,5 92,5 90,6 92,5 92,5 90,6 Munkhätteskolan Flicka 35 34,3 31,4 31,4 34,3 34,3 20,0 Munkhätteskolan Pojke 39 33,3 30,8 33,3 33,3 33,3 23,1 Munkhätteskolan Total 74 33,8 31,1 32,4 33,8 33,8 21,6 Möllevångsskolan Flicka 21 76,2 71,4 61,9 76,2 76,2 52,4 Möllevångsskolan Pojke 23 73,9 73,9 52,2 82,6 87,0 52,2 Möllevångsskolan Total 44 75,0 72,7 56,8 79,5 81,8 52,3 Olympen Flicka Olympen Pojke 2 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Olympen Total 2 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Oxievångsskolan Flicka 50 86,0 84,0 84,0 86,0 86,0 72,0 Oxievångsskolan Pojke 76 80,3 78,9 80,3 81,6 82,9 64,5 Oxievångsskolan Total 126 82,5 81,0 81,7 83,3 84,1 67,5 Rosengårdsskolan 6-9 Flicka 33 39,4 39,4 30,3 39,4 39,4 24,2 Rosengårdsskolan 6-9 Pojke 32 12,5 9,4 9,4 18,8 18,8 3,1 Rosengårdsskolan 6-9 Total 65 26,2 24,6 20,0 29,2 29,2 13,8

Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Rönnenskolan Flicka 23 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 91,3 Rönnenskolan Pojke 20 95,0 90,0 95,0 95,0 100,0 75,0 Rönnenskolan Total 43 97,7 95,3 97,7 97,7 100,0 83,7 Rörsjöskolan 2, Zenith Flicka 30 86,7 83,3 86,7 86,7 86,7 80,0 Rörsjöskolan 2, Zenith Pojke 20 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 65,0 Rörsjöskolan 2, Zenith Total 50 82,0 80,0 82,0 82,0 82,0 74,0 Sakura Flicka 2 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Sakura Pojke 2 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 0,0 Sakura Total 4 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 25,0 Segevångsskolan Flicka 7 85,7 85,7 85,7 85,7 85,7 57,1 Segevångsskolan Pojke 11 81,8 81,8 81,8 81,8 81,8 72,7 Segevångsskolan Total 18 83,3 83,3 83,3 83,3 83,3 66,7 Slottsstadens skola Flicka 51 94,1 94,1 92,2 94,1 94,1 88,2 Slottsstadens skola Pojke 70 97,1 95,7 95,7 97,1 97,1 97,1 Slottsstadens skola Total 121 95,9 95,0 94,2 95,9 95,9 93,4 Sofielundsskolan Flicka 33 48,5 48,5 48,5 51,5 51,5 48,5 Sofielundsskolan Pojke 31 41,9 41,9 38,7 41,9 41,9 32,3 Sofielundsskolan Total 64 45,3 45,3 43,8 46,9 46,9 40,6 Sorgenfriskolan Flicka 24 79,2 70,8 75,0 83,3 83,3 62,5 Sorgenfriskolan Pojke 18 61,1 55,6 61,1 66,7 66,7 55,6 Sorgenfriskolan Total 42 71,4 64,3 69,0 76,2 76,2 59,5 Stenkulaskolan Flicka 27 81,5 81,5 81,5 85,2 85,2 63,0 Stenkulaskolan Pojke 25 56,0 48,0 56,0 60,0 60,0 28,0 Stenkulaskolan Total 52 69,2 65,4 69,2 73,1 73,1 46,2 Strandskolan Flicka 18 94,4 94,4 88,9 94,4 94,4 83,3 Strandskolan Pojke 37 91,9 91,9 91,9 91,9 91,9 83,8 Strandskolan Total 55 92,7 92,7 90,9 92,7 92,7 83,6 Sundsbroskolan Flicka 32 93,8 93,8 93,8 93,8 93,8 90,6 Sundsbroskolan Pojke 39 89,7 89,7 89,7 89,7 89,7 84,6 Sundsbroskolan Total 71 91,5 91,5 91,5 91,5 91,5 87,3

Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Söderkullaskolan Flicka 70 92,9 90,0 91,4 92,9 94,3 81,4 Söderkullaskolan Pojke 78 79,5 74,4 74,4 83,3 83,3 53,8 Söderkullaskolan Total 148 85,8 81,8 82,4 87,8 88,5 66,9 Velanderskolan Flicka 3 100,0 66,7 100,0 100,0 100,0 66,7 Velanderskolan Pojke 2 50,0 0,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Velanderskolan Total 5 80,0 40,0 80,0 80,0 80,0 60,0 Videdalsskolan Flicka 42 90,5 85,7 85,7 90,5 90,5 73,8 Videdalsskolan Pojke 41 85,4 82,9 80,5 85,4 85,4 70,7 Videdalsskolan Total 83 88,0 84,3 83,1 88,0 88,0 72,3 Värner Rydénskolan Flicka 37 64,9 45,9 62,2 67,6 67,6 37,8 Värner Rydénskolan Pojke 25 64,0 52,0 64,0 64,0 64,0 52,0 Värner Rydénskolan Total 62 64,5 48,4 62,9 66,1 66,1 43,5 Västra Hamnens skola Flicka 18 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Västra Hamnens skola Pojke 27 74,1 74,1 74,1 74,1 74,1 74,1 Västra Hamnens skola Total 45 84,4 84,4 84,4 84,4 84,4 84,4 Västra Kanalskolan Pojke 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västra Kanalskolan Total 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Örtagårdsskolan 6-9 Flicka 23 43,5 43,5 43,5 47,8 47,8 43,5 Örtagårdsskolan 6-9 Pojke 25 44,0 40,0 44,0 44,0 44,0 28,0 Örtagårdsskolan 6-9 Total 48 43,8 41,7 43,8 45,8 45,8 35,4 Total 2 256 75,2 72,1 73,0 76,1 76,3 62,7

Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Almviksgårdens skola, ej 2013 Flicka Almviksgårdens skola, ej 2013 Pojke Almviksgårdens skola, ej 2013 Total Apelgårdsskolan Flicka -2 1,2 7,9 14,5-2,1-2,1-21,9 Apelgårdsskolan Pojke -3 10,7 10,7 23,2 2,4 2,4 30,4 Apelgårdsskolan Total -5 5,7 9,4 18,6 0,1 0,1 1,0 Augustenborgsskolan Flicka 0 6,1 10,7 1,5 9,2 10,7-1,5 Augustenborgsskolan Pojke 5-15,9-20,8-19,2-12,5-12,5-5,3 Augustenborgsskolan Total 5-4,2-3,9-8,2-0,9-0,1-3,4 Bergaskolan Flicka 7-2,6 0,4-2,6-2,6-2,6 2,0 Bergaskolan Pojke -13 0,0-0,3-1,5 3,0 3,0-3,7 Bergaskolan Total -6-0,9 0,4-1,6 0,5 0,5-0,4 Bäckagårdsskolan Flicka 11 10,0 15,0 10,0 5,0 5,0 15,0 Bäckagårdsskolan Pojke -2-3,8-3,8-3,8-3,8-3,8 3,0 Bäckagårdsskolan Total 9 2,4 4,5 2,4 0,3 0,3 9,0 Centrumskolan, ej 2013 Flicka Centrumskolan, ej 2013 Pojke Centrumskolan, ej 2013 Total Dammfriskolan Flicka -31-6,3-8,8-3,6-6,3-6,3-3,6 Dammfriskolan Pojke -12-17,4-14,3-21,2-8,0-6,1-15,1 Dammfriskolan Total -43-12,6-12,2-13,3-7,3-6,2-10,2 Eriksfältskolan, ej 2013 Flicka Eriksfältskolan, ej 2013 Pojke Eriksfältskolan, ej 2013 Total Höjaskolan Flicka -5 5,8 9,1 12,3 5,8 5,8 4,6 Höjaskolan Pojke 8 26,2 23,0 30,6 25,1 25,1 25,2 Höjaskolan Total 3 13,5 13,5 19,0 13,4 13,4 12,1 Johannesskolan Flicka 13-6,1 3,0-10,2-1,9-1,9-0,4 Johannesskolan Pojke 5-36,6-36,6-36,6-31,8-31,8-58,9 Johannesskolan Total 18-23,0-19,3-25,2-18,5-18,5-31,9

Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Kirsebergsskolan Flicka 7 14,8 15,4 17,8 14,8 14,8 19,8 Kirsebergsskolan Pojke 13 3,6 2,8 2,4 3,6 1,5 3,0 Kirsebergsskolan Total 20 8,3 8,1 8,8 8,3 7,1 10,0 Lindeborgsskolan Flicka -7 14,0 14,0 11,9 14,0 14,0 10,6 Lindeborgsskolan Pojke -5 17,8 16,1 17,6 19,5 21,1 16,8 Lindeborgsskolan Total -12 16,0 15,0 14,9 16,9 17,8 13,9 Lindängeskolan Flicka 9-7,2-6,0-7,1-7,2-7,2 0,5 Lindängeskolan Pojke 2 9,3 9,7 4,7 16,3 16,3 14,8 Lindängeskolan Total 11 2,0 2,8-0,3 5,5 5,5 8,7 Linnéskolan Flicka -12-5,1-8,1-5,1-5,1-5,1-11,1 Linnéskolan Pojke -5 11,4 15,1 19,5 8,7 8,7 2,2 Linnéskolan Total -17 2,9 2,5 6,5 1,6 1,6-5,5 Malmö Idrottsgrundskola Flicka -5 4,3 4,3-1,2 4,3 4,3-1,2 Malmö Idrottsgrundskola Pojke 2 0,6 0,6 4,0 0,6 0,6-8,5 Malmö Idrottsgrundskola Total -3 1,5 1,5 1,4 1,5 1,5-6,6 Munkhätteskolan Flicka -2 14,2 14,0 17,1 14,2 14,2 22,4 Munkhätteskolan Pojke -1 14,0 14,0 11,4 14,0 14,0 5,8 Munkhätteskolan Total -3 14,1 14,0 14,0 14,1 14,1 13,6 Möllevångsskolan Flicka -10-3,5-16,9-7,4 14,7 14,7-6,9 Möllevångsskolan Pojke -3-3,9-8,9-27,2-7,6-12,0-32,2 Möllevångsskolan Total -13-4,0-11,4-21,3 1,1-1,2-23,2 Olympen Flicka 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Olympen Pojke 2-50,0-50,0-50,0-25,0-25,0-50,0 Olympen Total 2-50,0-50,0-50,0-25,0-25,0-50,0 Oxievångsskolan Flicka 6-0,3-1,9 1,7-0,3-0,3 8,4 Oxievångsskolan Pojke -5 2,8 1,3 2,8 1,5 0,2 11,6 Oxievångsskolan Total 1 1,7 0,1 2,5 0,9 0,1 10,5 Rosengårdsskolan 6-9 Flicka -11-7,6-12,1-7,6-3,0-3,0-6,1 Rosengårdsskolan 6-9 Pojke -4 23,2 22,8 22,8 20,5 20,5 25,4 Rosengårdsskolan 6-9 Total -15 7,8 5,4 8,0 8,8 8,8 10,2

Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Rönnenskolan Flicka 33-3,6-3,6-3,6-3,6-3,6-5,6 Rönnenskolan Pojke 8 1,4 6,4 1,4 1,4-3,6 0,0 Rönnenskolan Total 41-1,2 1,1-1,2-1,2-3,6-1,6 Rörsjöskolan 2, Zenith Flicka 5-9,5-9,0-9,5-6,7-6,7-20,0 Rörsjöskolan 2, Zenith Pojke 20-7,5-12,5-7,5-5,0-5,0-15,0 Rörsjöskolan 2, Zenith Total 25-10,0-12,0-10,0-7,3-7,3-19,3 Sakura Flicka -2-50,0-50,0-50,0-50,0-50,0-50,0 Sakura Pojke 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,0 Sakura Total 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25,0 Segevångsskolan, ej 2013 Flicka Segevångsskolan, ej 2013 Pojke Segevångsskolan, ej 2013 Total Slottsstadens skola Flicka 15 2,9 1,3 4,8 2,9 2,9 5,7 Slottsstadens skola Pojke -6-3,4-5,1-2,0-1,8-1,8-6,5 Slottsstadens skola Total 9-0,5-2,0 1,2 0,3 0,3-1,1 Sofielundsskolan Flicka -12-10,4-10,4-10,4-13,4-13,4-10,4 Sofielundsskolan Pojke -13-30,8-30,8-27,6-30,8-30,8-21,1 Sofielundsskolan Total -25-19,7-19,7-18,1-21,2-21,2-15,0 Sorgenfriskolan Flicka -4-9,2-0,8-35,0-13,3-13,3 2,5 Sorgenfriskolan Pojke 6 13,9 6,9-31,9 16,7 16,7 2,8 Sorgenfriskolan Total 2 1,3 1,6-35,0 1,1 1,1 1,8 Stenkulaskolan Flicka -8-34,1-34,1-39,4-37,8-37,8-26,1 Stenkulaskolan Pojke 4 6,1 14,1 6,1 2,1 2,1 20,3 Stenkulaskolan Total -4-13,0-9,1-15,1-16,8-16,8-2,4 Strandskolan Flicka 0 5,6 5,6 11,1 5,6 5,6 16,7 Strandskolan Pojke -7-1,9-5,2-1,9 1,4 1,4-7,1 Strandskolan Total -7 1,0-1,1 2,8 3,1 3,1 1,8 Sundsbroskolan Flicka -4-0,9-0,9-0,9-0,9-0,9-8,5 Sundsbroskolan Pojke 6-9,7-14,2-9,7-9,7-9,7-13,5 Sundsbroskolan Total 2-6,6-9,4-6,6-6,6-6,6-12,0

Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2012 och vt 2011 skolnivånivå (andel) Enhetsnamn Kön Antal HÖGSKF % HÖGSKN % HÖGSKS % YRKFÖR % Före GY11 Alla G % Söderkullaskolan Flicka -12-6,7-3,8-12,1-6,7-8,1-19,4 Söderkullaskolan Pojke -13 6,7 8,7 10,3 2,8 2,8-1,5 Söderkullaskolan Total -25 0,4 2,8-0,3-1,7-2,3-10,0 Velanderskolan Flicka 0 0,0 33,3 0,0 0,0 0,0 33,3 Velanderskolan Pojke 2 25,0 50,0 25,0 25,0 25,0 0,0 Velanderskolan Total 2 5,7 31,4 5,7 5,7 5,7 11,4 Videdalsskolan Flicka 6-3,0-0,3-0,3-3,0-3,0 5,4 Videdalsskolan Pojke 18-7,4-8,4-2,5-7,4-7,4-14,8 Videdalsskolan Total 24-5,7-4,9-1,8-5,7-5,7-5,9 Värner Rydénskolan Flicka -7-18,2-2,6-18,8-20,9-20,9-4,5 Värner Rydénskolan Pojke -3-9,5-2,0-18,5-9,5-9,5-11,1 Värner Rydénskolan Total -10-14,5-2,2-18,7-16,1-16,1-7,0 Västra Hamnens skola Flicka 8-7,7-7,7-7,7-7,7-7,7-11,5 Västra Hamnens skola Pojke -4 25,9 21,6 25,9 25,9 25,9 12,9 Västra Hamnens skola Total 4 11,5 9,4 11,5 11,5 11,5 3,3 Västra Kanalskolan, ej 2013 Pojke Västra Kanalskolan, ej 2013 Total Örtagårdsskolan 6-9 Flicka 6 28,9 28,9 25,5 24,6 24,6 15,1 Örtagårdsskolan 6-9 Pojke -3-7,6-3,6-16,7 1,5 1,5-5,3 Örtagårdsskolan 6-9 Total 3 13,1 15,2 7,2 15,0 15,0 7,7 Mottagningsskolan Mosaik, ny 2013 Flicka Mottagningsskolan Mosaik, ny 2013 Pojke Mottagningsskolan Mosaik, ny 2013 Total Total -9-0,2 0,4-0,8 0,4 0,3-0,3