Välkommen till Nyhetsbrev nr 17-2018 från Kalle Eriksson och Bjäreförlaget Vi är inne i den 7:e månaden. Tiden flyger iväg. Vi är redan inne i den 7:e månaden. Jovisst. Sept, dvs sju. Nåväl. Det VAR en gång den 7:e månaden. Ända tills man år 153 f.kr flyttade årets början till januari i stället för mars. I gamla kalendrar kallades september för höstmånad. I Sverige. I Danmark var namnet fiskemåned Det händer i september Vad händer under den här månaden? I Sverige är det förstås valet som hamnar i förgrunden. Denna demokratins stora högtidsdag. Folkets dag. Dagen när varje röstberättigad medborgare är med och bestämmer. I landet. I regionen. I kommunen. Övrigt att koppla till september. I USA minns man 11 september och kallar dagen Patriot Day. I Australien firar man fars Dag. September har under årens lopp serverat åtskilligt med dramatik. Inte bara flygattacken mot skyskraporna i New York. 11 september ägde militärkuppen i Chile rum. Svallvågorna löpte runt hela jorden. Med tiden nådde de Båstad..! Sverige skulle spela DC-tennis mot Chile!! I Båstad!!! Våldsamma demonstrationer. Matchen spelades inför nästan tomma läktare. På mina bilder från matchen ser jag mest poliser. Mer september-dramatik. Nu från vår lokala historia: I Margretetorp hittades en länsad postväska. Den hade tillhört en postiljon som blivit rånad och skjuten på Åsen. Han förde post som var på väg från Köpenhamn till Oslo.
Det händer mycket i september på kultur- och föreningsområdet i Bjäre. Det visar bl.a. den föredömliga sammanställningen, som kommit från kommunens kulturavdelning. Tack. Som jag nämnt i tidigare Nyhetsbrev, visar dessa månadsvisa sammanställningar, att vi är välförsedda med den här sortens aktiviteter för olika smak- och intresseinriktningar. Prao tillbaka i skolan Från gångna tider till nutid: För en tid sedan såg jag en tidningsuppgift om att prao praktisk arbetslivsorientering är på väg tillbaka in som obligatorium i den svenska grundskolan. För min del är det särskilt intressant att följa de snabba modeväxlingarna på det här området. Jag råkar ha min tid som lärare under den period, när tanken på prao dök upp och hur den delen av skolverksamheten utvecklades under pionjäråren. Från början var dock beteckningen pryo praktisk yrkesorientering. Blev med tiden prao praktisk arbetslivsorientering. Det här ämnet kom i samband med att grundskolans högstadium infördes. Med utökat antal år i grundskolan ansågs det angeläget, att eleverna fick inblick i den värld som fanns utanför skolan. Yrkeslivet. Ämnet var nytt för alla För att ämnet skulle ge eleverna det som var avsikten krävdes, att alla, som var involverade, var väl insatta i ämnets syfte. Eleverna naturligtvis men också föräldrarna, lärarna, arbetsgivarna som skulle erbjuda pryoplatser åt eleverna, personalen på dessa arbetsplatser m.fl. Allt detta krävde särskilda insatser från skolan sida. Jag var yrkesvalslärare (som det hette då). Min uppgift var att organisera denna helt nya verksamhet. Ny för skolans personal. Ny för företagen som skulle bereda pryoplatser för eleverna. Ny för föräldrarna. Ny för alla... Jag minns otaliga konferenser med handledarna på pryo-arbetsplatserna. Från skolans sida var vi förstås angelägna om, att handledarna på arbetsplatserna inte bara skulle se eleverna som en gratis arbetskraft. Pryo blev prao Pryo hade som namnet angav riktat fokus mot just de yrken, som eleven skulle möta på sin pryo-arbetsplats. Med tiden vidgades perspektivet. Eleverna skulle under sin tid på arbetsplatsen få en någorlunda mångsidig bild av de olika yrken som fanns på platsen. Dessutom: att ge eleven en mera övergripande bild av arbetslivet som sådant. Arbetslivsorientering. Pryo blev prao. Handledarna på arbetsplatserna skulle vara handledare för eleverna. En sorts lärare-roll, således. Belastning för arbetsgivarna? Utvecklingen under senare tid har jag bara kunnat följa från åskådarplats. Notiser i pressen. Där har det talats om bristande intresse från arbetsgivarnas sida. Det blev allt svårare att hitta praoplatser för eleverna. Som om det skulle vara en nyhet!!!! Jag minns att det under pryo-praos barndom krävdes enorma insatser för att göra arbetsgivarna motiverade och därmed beredda att ta emot skolans elever. Men: det gick. Vi fick med tiden arbetsgivarna att förstå, att prao var en tillgång för företaget. Ett sätt att lära känna de ungdomar som stod beredda att ta steget från skolans värld till arbetslivets värld. Blev skåningarna svenskar 1658? Från våra historieböcker har vi lärt oss, att freden i Roskilde 1658 innebar, att Skåne blev svenskt. Innebar det att skåningarna därefter betraktades som svenskar?. Knappast. De sågs lika lite som
svenskar som invånarna i det tyska Pommern, som erövrats 1648 och som under en tid var en svensk provins. Språket, som talades i Skåne efter 1658 kallades östdanska. Roskildefreden 1658 stipulerade att de nyerövrade provinserna Skåne, Halland. Blekinge och Bornholm - skulle ha kvar sina gamla lagar och samhällsskick i övrigt. Språkfrågan ägnades vid den tiden inte särskilt stort intresse till en början. Från svensk sida såg man det inte som angeläget att kulturellt försvenska Skåneland. Omkring 1680 skedde en förändring. Sverige gick mot envälde. De enväldiga kungarna behövde instrument för att genomdriva sin politik. Det krävdes likformighet inom förvaltningens olika grenar framför allt kyrkoväsendet. För att nå framgång i denna strävan krävdes svenskt gudstjänstspråk och svensk ungdomsundervisning. Finurligt nog förmådde den svenska regeringen de skånska ledarna att själva begära denna nyordning. Därmed slapp man att bryta mot de inte helt klara fredsbestämmelserna i Roskilde-freden. Nu tog man i Skåne och de övriga erövrade provinserna fram svenska ABC-böcker, katekeser och psalmböcker. Den danska prästdräkten med fotsid kjortel och pipkrage avskaffades. Klockarna fick ta hand om ungdomsundervisningen. Tillsättningen av prästtjänster styrdes så, att det gynnade försvenskningen. Bland allmänheten dröjde det dock länge, innan någon förändring av språket ägde rum, när det gällde talspråket. Jag ser i mina skriftiga källor, att ännu i slutet av 1800-talet (!) levde provinsens gamla dialekt kvar bland de äldre. Vi, som nu tillhör de äldre, kan också minnas det språk, som vi kunde höra de äldre tala under vår barndom. I tidigare Nyhetsbrev har jag då och då tagit med ett antal gamla dialektord och gjort det till ett lite språkprov. De många svaren från läsarna har visat, att kunskapen hos Nyhetsbrevens läsare om dessa gamla uttryck är mycket god. Som en avslutning på det här avsnittet om språk kan det vara lämpligt med ett nytt lite språkprov. Orden hämtar jag från en välkänd profil i vår bjärehistoria folkskolläraren, hembygdsforskaren och författaren Emil Söderman. Han har skrivit bl.a. boken Bjärebygden i forna tider. I den boken, liksom i andra alster, finner vi bl.a. följande exempel på ord som användes i Bjäre förr. Känner du igen orden? Den här gången bifogar jag facit som synes. (Du kan givetvis själv dölja facit om du vill testa dina kunskaper.) Stångenti stundom Blajje blevo Basel barndop Bena bjudna Söm socken Böjden bygden Hajje hednisk Lad lat Lianöjd liknöjd Telleme till och med Blaj blev Krägen kreaturen Jyftasvajsen giftasvuxen Förrlip i kär i Mena myckna Hor var
Össe också Förrmajna förmena Hode huvud Fårrbavst förvånad Säjlbena självbjudna Hoa hast mycket brådskande Dyva sköven djupa skogen Sajna sakna Lajda let Kröved krupit Henge henne Syger sjuk Värdas vardags Egen eken Majnad menat Teula tåla Bjällekon tornklocka. Rödder - rötter När Skåne delades Tillbaka till 1600-talet: När Skåne blivit svenskt 1658, ingick det i ett genralguvernement, som omfattade alla de erövrade provinserna. Uppdelningen av Skåne i två län dröjde en tid till 1719. Dock var gränsen mellan länen annorlunda än den nuvarande. Bl.a. Helsingborg och Landskrona tillhörde då Kristianstads län. Dock: redan efter ett år skedde en förändring så att gränsen blev i stort sett som den nuvarande. Därmed byter vi ämne. Dock stannar vi kvar i 1600-talet. Lösa rykten kunde leda till döden Bland det mest tragiska i vår historia är de s.k. häxprocesserna på 1600-talet. Kvinnor stämplades som häxor, när det uppstod behov av syndabockar. Ofta skyllde man kvinnor för att vara trollpackor, när skörden slog fel, sillfisket misslyckades, när korna sinade osv. Häxorna spårades oftast bland samhällets olycksbarn. De fattigaste, och de socialt utstötta i samhället. De föll offer för skvaller och sladder, när man jagade syndabockar Den sista skånska kvinnan som dömdes till elden för häxeri var Hanna Hansdotter i Östra Grevie. Hennes brott var att hon ansågs ha läst förbannelser ur en psalm (!) över medmänniskor. När någon av dessa medmänniskor senare insjuknade, fick hon skulden. Hon dömdes till döden genom att brännas på bål. Processen iscensattes i oktober 1756. Efter allt detta om 1600-talet och all den tragik som då utspelades, är det dags att återvända till vår egen tid och mera angenäma ämnen. Följande rader har jag blivit stimulerad att skriva efter att ha tagit del av de förteckningar av kulturarrangemang, som kommunens har serverat oss. Jag väljer sta n för kulturens skull Jag förmodar att du liksom jag ofta har hört påståenden om att om man skall ha tillgång till kulturen måste man bo i stan.- Jag kommer att tänka på detta varje gång jag från kommunens kulturavdelning får den digra förteckningen över kulturarrangemang, som serveras oss. Musik, sång, föreläsningar, guidade vandringar osv. Flertalet arrangemang har skapats av ideella föreningar. Sammantaget blir det ett imponerande utbud. Framför allt under sommaren. Nu ser jag, att även september är fulladdat med kulturinslag.
Okej. Jag inser att vi här ute på landet inte kan få uppleva de stora verken som de stora scenerna i stan serverar. Opera. Teater. Dans. Men: i stället bjuds vi på mängder av evenemang av ett annat slag. Det är inte fråga om en sämre sorts kultur. Bara en annorlunda kultur. Mera småskaliga evenemang. Ofta kan det vara högklassig konst som gör även den mest kräsne nöjd. Framför allt är utbudet mångsidigt. Opretentiöst. Nära Utrymmet i brevet räcker bara till ett fåtal exempel, hämtat ur sommarutbudet: Från Aida till Sieglinde. Operasångerskan Helena Döse Filmkryssning på Ingmar Bergman-dagen. Färgsprakande jazzmusik. Mamma Mia. Here we go again. Film på Scala-biografen Byavandring i Torekov. Nobelvandring i Båstad Musik vid havet. Hallavara Stompers. Ramsjöstrand Mina fantastiska teaterår. Marianne Mörck berättar. Lilla Filmfestivalen i Båstad. Svante Thuresson på Jazz Club. Jazzklubb Basilika i Hallavara. Folkmusikens dag i Boarp. Medeltidsdag i Norrviken. Strandvandring med Gunilla Roos. Som nämnts: detta är ett litet, litet urval. Min boklåda Boktitel Ord.pris Rea-på-rea-pris Så blev Båstad tennis 225 60 Bilder av ett sekel i Bjäre Slutsåld Vår bjärehistoria i bild 350 70 Bjärebor berättar om Bjäre Slutsåld Strövtåg i Bjäres historia 350 70 NÄRA HAVET trivs jag bäst 350 Ny Enstaka ex. av de böcker som är slutsålda hos mig, kan finns på mina säljställen bl.a. bokhandel i Båstad, Laholm och Ängelholm samt vissa ställen på bjärehalvön, ex. Rest. Hovs Hallar, V. Karups IF:s loppisbutik i V. Karup, Kajs Fiskrökeri i Segeltorp. Kulturnämnden gör come back. Jag ser i det lokala Bladet, att kulturnämnden skall göra come back i Båstads kommun. Under ett antal år har kulturärenden fått samsas med diverse andra ärenden, bl.a. de som hört hemma i den tidigare Fritidsnämnden. Om kulturnämndens återinträde på scenen innebär, att kulturpolitikerna vill flytta fram sina positioner, eller om det finns andra skäl, vet jag inte. Kanske någon läsare vet..? Påminner igen om att datorproblemen för en tid sedan kan ha lett till, att vissa av de ca 1200 mottagarna av breven har ramlat ur sändlistan. Andra kan ha fått dubbla ex. Hör av dig om du noterat avvikelser från det normala.
Demokratins stora högtidsdag stundar nu. 9 september. Allmänna val till riksdag, region och kommun. Dagen då vi alla får vara med och bestämma. Dagen då vi alla bör vara med och ta ansvar. Avslutningsvis den vanliga påminnelsen: om du tror att någon i din bekantskapskrets, som inte får mina Nyhetsbrev, önskar komma med på sändlistan tipsa gärna. Vänligen Kalle Kalle Eriksson Hallavaravägen 102 269 91 Båstad Tel. 0431-365 332 kalle@bjarenet.com