Välkommen till Nyhetsbrev nr från Kalle Eriksson och Bjäreförlaget

Transkript

1 Välkommen till Nyhetsbrev nr från Kalle Eriksson och Bjäreförlaget Oktober Det var slagtröskekväll uti Smeagårdsloge Här fanns gubbarna tre som med slagorna sloge Med all kraft uppå rågneke sträv. Där ute så bister kom vinden och kylan som nålstick stack näsan och kinden Från Hatreberg hördes skrik från en räv ( Okänd poet.) När världens oro flyttade in i Bjäre. Kamp mot nazismen redan då. Ämnena är många i dokumenten från förr. Flera ger anledning till funderingar. Och jämförelser. I pressklippen ser jag, att kampen mot nazismen, som ju då och då dyker upp i dagens samhälle, har förekommit under lång tid. Vid ett möte med V. Karups arbetarekommun 1941 togs, enligt mötesprotokollet, frågan om hotet från nazismen upp vid ett möte. Baltzar Gustafsson rapporterade om den olust som råder inom militärförläggningarna med anledning av att dess nazistiskt inställda befälspersoner tillåts föra befäl. Problemet med den framväxande nazismen dyker upp på ytterligare ett ställe i protokollen det året. Idoff Winberg håller en diskussionsinledning om bekämpande av de svenska ytterlighetspartierna, nazister och kommunister.

2 När jag läser protokollen från arbetarekommunen under dessa år, slås jag av att de allmänpolitiska nationella - frågorna tas upp förhållandevis ofta. Idoff Winberg, som under vistelse i USA hade funnit, att republiken orsakade stora slitningar i samhället i USA, vilket hade fått honom att bli tveksam till det starka kravet på införande av republik i Sverige beslutar arbetarekommunen att driva kravet om fria läromedel i skolorna. 1943, dvs mitt under det brinnande världskriget, har man som talare riksdagsledamoten Etty Eriksson från Ängelholm. Hon kan, trots de många hemska rapporterna från slagfälten, skönja slutakten i det stora världsdramat. *Etty Eriksson berör också den trötthet som i krigets skugga breder ut sig. Hon anser att detta måste motverkas, så att vi, när kriget är slut, står rustade att återupptaga det samhällsbyggande reformarbetet Lokala organisationsfrågor dyker förstås ofta upp i protokollen skissar man inom arbetarekommunen på ett program för en effektivare partiorganisation. * Ökad satsning på medlemsvärvning, * Utveckling av mera givande mötesprogram. * satsning på studiearbete, *Arbete för ökad spridning av god litteratur mm talet. Depressionen slog hårt mot de flesta i samhället. Allra hårdast förstås mot dem, som redan hade det svårt. Arbetslösheten grep tag i Bjäre. För många handlade det om, att den rena svälten stod för dörren. Det medförde att även medlemsavgiften i den lokala partiorganisationen blev en alltför tung börda. Medlemsantalet i organisationen sjönk. Om den tidens praktiska problem för dem som anordnade möten, får jag en påminnelse i ett protokoll från V. Karups arbetarekommun beslutar, att i fortsättningen hålla sina medlemsmöten på söndagar i stället för på vardagskvällar. Orsak: De långa avstånden gör det svårt för medlemmarna att cykla till mötena på kvällarna under vintern. Det där med att medlemmarna cyklade till mötena dyker upp i ett referat från en medlemsfest : Festen fick inte den tillslutning man väntat på grund av det åskväder med ihållande regn som vid tiden för mötet drog fram över trakten Ännu svårare problem hade bjäreborna att tampas med under de år, då depressionen på 1930-talet slog till med full kraft. Särskilt de som var lågavlönade drabbades. Arbetarna tillhörde förlorarna, dvs de mest drabbade. Arbetarekommunen låter lägga ut insamlingslistor i affärerna till förmån för de allra fattigaste. Beloppen som kommer in är blygsamma, men dock. Arbetarekommunens arbetslöshetskommitte skriver nu ut inköpskort till de medlemmar som är i allra störst behov av hjälp för att hålla svälten borta. Fattigdomen, nöden och svälten, påverkade förstås även den politiska föreningsverksamheten Många medlemmar ansåg sig inte ha råd att betala medlemsavgiften. Vid ett styrelsemöte föreslog styrelsen i V. Karups arbetarekommun, att medlemmar som inte erlagt medlemsavgift,skulle anmodas att betala. När ärendet kom till det allmänna medlemsmötet beslöts dock om allmän uteslutning av dem som inte betalat sin medlemsavgift. Det var som synes tuffa tag från organisationens sida Dessa uteslutningar av medlemmar ledde förstås till, att medlemsantalet minskade.

3 Här vore det förstås intressant att undersöka, om motsvarande medlemstapp drabbade även de övriga lokala partiorganisationerna. Får jag fram uppgifter om detta återkommer jag Kommuner slås samman. Jag hittar en informationsskrift, som handlar om de i Bjäre ganska omvälvande åren, när de mindre kommunerna slogs samman för att bilda en större kommun. Vi är därmed tillbaka till året, då storkommunen Båstad bildades: De tidigare kommunerna - Förslövsholm, V. Bjäre, Båstads dåvarande kommun och Ö.Karups församling fanns nu inte mer. Att kommuner slogs samman ledde till, att även de lokala partiorganisationerna blev nödsakade att göra motsvarande sammanläggningar. I mitt arkiv finns endast exempel från arbetarrörelsen. Jag gör några nedslag i dessa och får återkomma till de övriga partierna i kommande Nyhetsbrev. Det kunde vara intressant att kartlägga hur de olika lokala partiorganisationerna hanterade denna omvälvande organisationsförändring. Partitoppar på besök. Nyåret Bjäres kommuner har slagits samman en en storkommun En omvälvande förändring har skett, som berör kommunerna på bjärehalvön. Kommunsammanläggningen. De tidigare kommunerna slogs samman till en storkommun. Båstads kommun. Det som hände på det kommunala planet återverkade förstås även på de politiska partiernas lokala organisationer. Vi kan nog utgå ifrån, att aktiviteten inom de olika partiorganisationerna ökade avsevärt under dessa år. Så var det åtminstone inom den organisation, om vilken jag har tillgång till en samlad redogörelse Båstads arbetarekommun. När jag studerar denna skrift slås jag av den imponerande aktiviteten. Det tycks som om de stora organisatoriska uppgifterna man hade att ta hand om, ledde till en vitalisering av arbetet med det politiska innehållet. Ett konkret resultat av detta är, att man ofta - tack vare den aktivitet man visat på det lokala planet- får besök av partiets främsta företrädare. Partiledare. Statsråd. Exempel: *Ernst Wigforss kom och talade vid ett medlemsmöte i Förslövs Bygdegård Intresset visade sig vara stort från alla politiska läger. Det var ju en legendar i svensk politik som talade. *Tage Erlander. Kom Anledning: Oron i Båstad i anslutning till Davis Cup-matchen mot Chile. Två år tidigare hade demokratin i Chile krossats genom militärjuntans revolt och mordet på den folkvalde presidenten. Tage Erlander deltog tillsammans med den svenska ambassadören i Chile, Harald Edelstam, i en manifestation på torget i Båstad. Protestera mot militärjuntan inte mot matchen på tennisstadion, var hans budskap. Detta budskap stod i skarp kontrast till protesterna från de tusentals demonstranter, som en dag senare demonstrerade i Båstad. och som hade som mål att stoppa matchen. Tage Erlanders tema, dvs att rikta kritiken mot den chilenska juntan inte mot matchen i Båstad återkom i det principuttalande som Båstads arbetarekommun antog: Vi ser det som självklart att genom fredliga demonstrationer visa vår avsky mot juntan och dess terror, tortyren och rättslösheten i Chile. Men: vi kan inte arbeta för demokrati i andra länder genom att själva använda odemokratiska metoder. Vi tror dessutom, att alla försök att med våld och hot om våld stoppa matchen, kan bli ett propagandavapen i händerna på juntan och andra reaktionär krafter

4 Historia innehåller även framtiden I mina Nyhetsbrev har jag, som bekant, ofta hämtat stoff från gångna historieperioder. Då och då har jag påpekat, att det är naturligt att i det historiska perspektivet även ta upp framtiden. Allt hör ju ihop dåtid, nutid, framtid. Just nu tycks vi befinna oss vid en sorts vägskäl. På en av vägvisarna vid detta vägskäl står det Artificiell intelligens (AI). Det här tycks vara något, som kan komma att påverka oss alla även i de mest vardagliga situationer. Utvecklarna av AI talar redan om bättre sjukdomsdiagnostik, skräddarsydda tjänster, självkörande fordon och flygplan, smidigare lagerhantering inom handeln etc. AI kan, påstår utvecklarna, göra, att vi kan spara pengar och minimera risker. Exempel på det senare är trafiken. Det amerikanska rättssystemet anses ha påverkats av AI genom att det förekommit inbyggd diskriminering i den automatiska mjukvara, som föreslagit.. vilken längd på fängelsestraff en dömd brottsling skall få Automatiserade jobbannonser har fördelats efter etnisk tillhörighet. Bildanalytiska databaser har innehållit snedvridning, där kvinnor har kopplats till köket medan männen kopplats till jakt o.dy. Ansiktsigenkänning har fungerat sämre på afroamerikaner än på vita. Allt leder till de grundläggande frågorna kring AI: Vems normer skall gälla? Vilka värderingar? Tycker du att det är svårt att hänga med i AI- snårskogen?

5 Jag håller med. Därför lämnar jag nu funderingarna kring AI och återkommer till mera jordnära och lokala frågeställningar: Våra dialekter I vår lokala kunskapsbok Bjärebygden, dvs den årsbok, som Bjäre Härads Hembygdsförening utger alltsedan 1930-talet, hittar vi kloka ord av en som har vetat särskilt mycket om dialekter i allmänhet och bjäredialekterna i synnerhet. Fil.dr. Ingemar Ingers. I anslutning till en artikel om bjärebygdens dialekter (Bjärebygden 1956) skriver han: dialekten utgör en värdefull beståndsdel av den gamla folkliga kulturen och den bör beaktas som en tillgång, som vi inte har råd att undvara, Dialekterna är inte till sin uppkomst en förvrängning av skriftspråket, som många föreställer sig. De är självständiga utvecklingar av det språk, som talades i Norden i forntiden, och många egendomligheter i dialektens uttal har sina förutsättningar i ljudövergångar, som skett under århundradena lopp. Pamps skrivhäften - en lokalhistorisk guldgruva. Folkskollärare Erik Pamp, som tjänstgjorde vid Svenstads folkskola under början av 1900-talet har jag haft anledning av uppmärksamma flera gånger i mina Nyhetsbrev. En orsak till detta är, att han som elev hade en flicka som hette Birgit Nilsson!! Birgit har själv skrivit och berättat om sin tid i Svenstads skola och med Pamp som lärare. Hon skildrar honom i mycket uppskattande ordalag. En annan orsak till att jag stött på Pamp är, att jag under min tid som redaktör för årsboken Bjärebygden, som utges av Bjäre Härads Hembygdsförening, hade anledning att fördjupa mig i föreningens rika material. Där fanns bl.a. en särskild guldgruva, signerad Erik Pamp. Pamp hade som lärare ambitionen att i sin undervisning anknyta till livet utanför skolan. Såväl det lokala som det nationella och globala. I enkla skrivhäften samlade han pressklipp och bilder, som illustrerar denna verklighet.. Små lokala detaljer. Stora, globala händelser och företeelser.. Sammantaget blir det när man fördjupar sig i dessa häften som en resa bakåt i tiden. Bjärebor från min barndom, händelser jag hört talas om eller minns! dyker ständigt upp. Som läsare av mina Nyhetsbrev kommer du förmodligen att få stöta på glimtar från denna guldgruva. Skolan i centrum då och nu Bland pressklippen i Erik Pamps samlingar hittar jag några, som får mig att konstatera, att debatten om våra skolor tycks vara evig i kommunala sammanhang. Jag låter texten i tidningsurklippen tala, och lämnar åt dig som läsare att fundera och göra jämförelser mellan då och nu. Skolbesvären från Ramsjö (Notis i Engelholms tidning 1944.) Folkskolinspektören Ragnar Wallin i Halmstad har till domkapitlet i Lund avgivit yttrande över de besvär, som anförts av Paulsson i Ramsjöstrand över folkskolestyrelsens i V. Karup beslut om indragning av småskolan i Ramsjö och förändring av folkskolan i Möllhult till folkskola av första B-formen. Klaganden har anfört dels att indragningen av småskolan är olämplig, och dels att beslutet ej fattats i laga ordning, enär sluten omröstning verkställts i stället för öppen, som lagen om skolstyrelse föreskriver i sådant fall som detta. Folkskolestyrelsen har anfört, att beslutet endast är av förberedande art och därför icke med framgång kan överklagas. Häri instämmer folkskoleinspektören. Den omständigheten att omröstningen icke ägt rum på i lagen föreskrivet sätt torde emellertid föranleda, att de anförda besvären måste bifallas.

6 Ordf. Debatt om indragning av skola (Annons i Engelholms Tidning 1943.) Diskussionsmöte hålles i Häljarps skola torsdagen den 9 september 1943 kl 3 e.m. rörande skolans ev. indragning under nästa år, vartill alla intresserade härmed kallas. Folkskolinspektör Wallin kommer att närvara. Skolstyrelsen kallas till sammanträde omedelbart efter mötet för behandling av förslag om indragning av Möllhults småskola, folkskolans omändring till B1-form, anordnande av skolskjuts till Ramsjö m.fl. ärenden Om problemen med lastbilstransporter när bensin saknas. Vi lämnar skolans värld men stannar kvar i 1940-talet. Krigsåren med total avsaknad av bensin till bilarna, men också av import av en vara som jag måste få hjälp med av mina läsare. I pressklippet kan vi läsa om åkeriet som åkte till Tyskland för att hämta kosaghys-rötter!!??. I artikeln kan vi läsa om maskrosgummi, maskrosrötter och kosaghys-rötter. Jag känner mig väldigt okunnig, som inte vet det exakta svaret när det gäller kosaghys. Pinsamt, förstås. Nu ställer jag hoppet till min läsare. I artikeln om lastbilstransporten får vi samtidigt en god illustration till besvärligheterna med gengasdrivna bilar. Mängden kol och bilved, som man måste ha med sig på färden. Hälsingborgare resa pr lastbil till Tyskland. (Notis i Engelholms Tidning 13 april 1944) Ledamoten av styrelsen för svenska lastbilsägareförbundet, åkeriägare Karl Kvist i Hälsingborg, har med två av sina lastbilar och i sällskap med tre andra chaufförer i torsdags morse startat för resa till Tyskland. Hans ärende är att hämta tre ton maskrosrötter att användas vid försöksodlingar här i landet Det är fråga om experiment med maskrosgummit - arten kosaghys som ryssarna lyckats bra med och som man delvis sökt omplantera i svensk jord, men misslyckats. Orsaken till misslyckandet tillskrives bristen på maskrosrötter att användas i stället för frö. Genom överenskommelse med Tyskland har staten nu lyckats köpa tre ton kosaghys-rötter. Dessa måste emellertid hämtas i Tyskland. Att man startade med två bilar beror på, att drivmedel måste medföras för både ditoch återresan. Man har således tagit med 50 hl bilkol och 50 hl bilved, vilket bör räcka för minst 200 mils körning. Återigen är det dags för mig att ta mina läsare till hjälp: Ge mig lite mer kött på benen när det gäller kosaghys.) Min boklåda Boktitel Ord.pris Rea-på-rea-pris Så blev Båstad tennis Bilder av ett sekel i Bjäre Slutsåld Vår bjärehistoria i bild Bjärebor berättar om Bjäre Slutsåld Strövtåg i Bjäres historia NÄRA HAVET trivs jag bäst 350 Ny Enstaka ex. av de böcker som är slutsålda hos mig, kan finnas kvar hos någon av våra säljare, bl.a. bokhandel i Båstad, Laholm och Ängelholm eller på något av på säljställen på bjärehalvön, ex. V. Karups IF:s loppisbutik i V. Karup, Rest. Hovs Hallar, Kajs Fiskrökeri i Segeltorp, Torekovs Turistbyrå.

7 Hög tid för ev. julklapp Funderar du på att använda någon av mina böcker som julklapp är mitt tips att inte vänta. Ytterligare ett par av böckerna är nära stupstocken, dvs nära att hamna bland slutsålda. Avslutningsvis den vanliga uppmaningen: Vet du någon i din bekantskapskrets som du tror skulle uppskatta att få mina Nyhetsbrev informera gärna. Vänligen Kalle Eriksson Hallavaravägen Båstad kalle@bjarenet.com Hemsida: bjareforlaget.com