Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0581/2016 4.5.2016 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0365/2016 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen om spårbarhet av fiskeri- och vattenbruksprodukter i restauranger och detaljhandel (2016/2532(RSP)) Alain Cadec för fiskeriutskottet RE\1094518.doc PE582.599v01-00 Förenade i mångfalden
B8-0581/2016 Europaparlamentets resolution om spårbarhet av fiskeri- och vattenbruksprodukter i restauranger och detaljhandel (2016/2532(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 1, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet 2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 3, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd 4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 5, med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om livsmedelskrisen, bedrägerier i livsmedelskedjan och kontrollen över detta 6, med beaktande av förslaget till resolution från fiskeriutskottet, 1 EUT L 354, 28.12.2013, s. 1. 2 EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. 3 EUT L 304, 22.11.2011, s. 18. 4 EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. 5 EUT L 343, 22.12.2009, s. 1. 6 Antagna texter, P7_TA(2014)0011. PE582.599v01-00 2/5 RE\1094518.doc
med beaktande av frågan till kommissionen om spårbarheten av fiskeri- och vattenbruksprodukter i restauranger och detaljhandel (O-000052/2016 B8-0365/2016), med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. EU är världens största fisk- och skaldjursmarknad, som får leveranser både från EU:s fiskerisektor och genom import från tredjeländer. B. Konsumenterna har rätt till information, som ska anges på ett begripligt sätt och även innehålla kustrelaterade och geografiska uppgifter om fångstområdena, och bör kunna lita fullständigt på hela den kedja som levererar fiskeriprodukter till EU-marknaden. EU och medlemsstaterna är skyldiga att skydda EU:s invånare mot bedrägeri, och alla importerade produkter måste följa EU:s regler och normer. C. Kommissionen håller på att utarbeta en utförlig och uttömmande förteckning över frivillig information som hänför sig till fiskeri- och vattenbruksprodukter som saluförs i EU. Resultatet av kommissionens arbete skulle kunna leda till att man inrättar en extern struktur för bestyrkande av frivillig information för fiskeri- och vattenbruksprodukter på EU:s marknad. D. I kommissionens kontrollplan 2015 1, som innehåller en undersökning av förekomsten på marknaden av vitfisk som märkts felaktigt i förhållande till den angivna arten, konstaterades att de angivna arterna kunde bekräftas i 94 procent av proverna. För vissa arter var den bristande överensstämmelsen emellertid mycket utbredd. Ändå anses 6 procent vara en relativt låg siffra jämfört med andra, mindre studier i medlemsstaterna. E. Enligt artikel 36 i förordning (EU) nr 1379/2013 skulle kommissionen senast den 1 januari 2015 till Europaparlamentet och rådet överlämna en genomförbarhetsrapport om möjligheterna att införa ett system för miljömärkning av fiskeri- och vattenbruksprodukter. F. Den samlade marknadsordningen bör garantera rättvis konkurrens och skälig inkomst för producenter av fiskeriprodukter som säljs eller köps i EU. 1. Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro och sin besvikelse över resultaten från flera studier av vilka det framgår att fiskprodukter som säljs på EU:s marknad, även i EU-institutionernas restauranger, ofta är felmärkta. Parlamentet påminner om att avsiktlig och bedräglig felmärkning av fiskarter innebär en överträdelse av EU-lagstiftningen, däribland den gemensamma fiskeripolitiken, och att detta enligt nationell lagstiftning kan utgöra en straffbar handling. 2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka de nationella kontrollerna, däribland kontrollen av obearbetad fisk som levereras till restauranger och cateringsektorn, för att försöka bekämpa bedrägeri och fastställa var i leveranskedjan som felmärkning av fisken sker. Parlamentet finner det oroande att arter av hög kvalitet 1 http://ec.europa.eu/food/safety/official_controls/food_fraud/fish_substitution/index_en.htm?subweb=343&lang= en RE\1094518.doc 3/5 PE582.599v01-00
ersätts av arter av lägre kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra spårbarheten av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Parlamentet stöder inrättandet av en arbetsgrupp som ska harmonisera införandet av spårbarhet i samtliga medlemsstater samt inrättandet av en extern struktur för bestyrkande av frivillig information för fiskeri- och vattenbruksprodukter på EU:s marknad. 3. Europaparlamentet stöder ett effektivt system för spårbarhet från landning till konsumtion som skulle skapa förtroende hos konsumenterna och således minska det kommersiella beroendet av importerade fiskeri- och vattenbruksprodukter, vilket därmed skulle stärka EU:s marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja streckkodsmärkning med hjälp av DNA för att förbättra spårbarheten, eftersom detta skulle kunna bidra till att arter kan identifieras genom DNA-sekvensering. 4. Europaparlamentet välkomnar den nya ramen för den gemensamma marknadsordningen och uppmanar kommissionen med kraft att i enlighet med artikel 36 i förordning (EU) nr 1379/2013 överlämna en genomförbarhetsrapport om möjligheterna att införa ett system för miljömärkning av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Parlamentet anser att det behöver införas minimikrav för miljömärkning, och att de viktigaste delarna i märkningssystemet måste garantera att certifieringsförfarandet är insynsvänligt, oberoende och trovärdigt. Parlamentet efterlyser en ingående analys av fördelarna med införandet av en EU-omfattande märkning. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet undersöka i vilken utsträckning den erforderliga informationen anges på etiketterna. Parlamentet understryker att märkningen måste innehålla begriplig, kontrollerbar och korrekt information. När det gäller frivillig märkning uppmuntrar parlamentet medlemsstaterna att ange all tillgänglig information som konsumenterna behöver för att kunna göra ett välgrundat val. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att främja kampanjer som ökar medvetenheten om märkningskraven för fiskeri- och vattenbruksprodukter. 6. Europaparlamentet betonar att en sund europeisk märkningspolitik i fiskerisektorn skulle vara en viktig faktor för att stimulera den ekonomiska utvecklingen i kustsamhällen, eftersom bästa praxis för yrkesfiskarna därmed erkänns och kvaliteten på de produkter som levereras till konsumenterna framhävs. 7. Med tanke på konsumenternas rätt till korrekt, tillförlitlig och lättbegriplig information uppmanar Europaparlamentet kommissionen att vidta åtgärder för att avhjälpa den förvirring som de nuvarande kraven för märkning medför, vilka grundar sig på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) områden och delområden. Detta är särskilt allvarligt när det gäller fångster i vissa delområden av område nr 27, där bl.a. Galicien och Cádizbukten är märkta som portugiska farvatten, Wales som Irländska sjön och Bretagne som Biscayabukten. 8. Europaparlamentet uppmärksammar att information om fiskeriprodukternas ursprung måste anges på ett insynsvänligt och tydligt sätt. 9. Europaparlamentet understryker att man måste se till att en eventuell framtida EU-täckande miljömärkning samt miljömärknings- och certifieringssystem för PE582.599v01-00 4/5 RE\1094518.doc
fiskeriprodukter i länder utanför EU är förenliga med FAO:s riktlinjer för miljömärkning av fisk och fiskeriprodukter från havsfiske. 10. Europaparlamentet anser att en EU-omfattande miljömärkning för fiskeri- och vattenbruksprodukter, vars kriterier bör diskuteras ytterligare på EU-nivå, skulle kunna bidra till att förbättra konsumentinformationen om spårbarhet och göra den mer insynsvänlig. Parlamentet anser att Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) skulle kunna finansiera en sådan märkning. 11. Europaparlamentet konstaterar att vissa handelsbeteckningar för fisk som gäller i medlemsstaterna skiljer sig mellan länderna beroende på nationell praxis, vilket skulle kunna skapa en viss förvirring. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att inleda ett pilotprojekt, som parlamentet har godkänt, för att införa en offentlig databas som ska ge information om handelsbeteckningarna på alla officiella EU-språk. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra sina insatser mer kända för allmänheten när det gäller skyddet av de marina resurserna och kampen mot olagligt fiske. 13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen. RE\1094518.doc 5/5 PE582.599v01-00