FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

B SVERIGE PORTO BETALT NR 1 2006 FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten på kvarglömt virke SID 11

LEDARE Vi har nu kommit långt i upparbetningen av den stormfällda skogen och går in i en fas som mera har karaktären av städning. En fas som vi bedömer kommer att pågå fram till sommaren. Vi har 3,5 miljoner m 3 timmer i våra vattenlager, varav 1 miljon ligger på militärflygfältet i Byholma. Ett lager som dessutom kanske är världens största! Vi köper timmer Virkesterminalerna kommer att avvecklas successivt under flera år. Trots att vi har stora virkeslager kommer vi fortsatt att köpa från de skogsägare som vill avverka och sälja. Vi tror att det blir mest stormkanter under våren och hösten som vi skall ta hand om, men vi är självklart även köpare av rotstående skog. Förutsättningarna varierar dock mycket inom våra olika inköpsområden. Ökad konkurrens är att vänta Stormen kommer att förändra förutsättningarna på marknaden för våra färdiga produkter de kommande åren. Stora terminallager hos de flesta sydsvenska sågverk samtidigt som avverkningarna i stormskogen varar längre än vad man tidigare bedömt, leder till fortsatt hög produktionstakt av framförallt konstruktionsvirke de närmaste åren. I västra Canada förväntas en hög produktion de närmaste 10 åren för att kunna hålla jämna steg med skadeinsekten som kallas mountain pine beatle. En insekt som angriper och dödar stående skog. I Tyskland byggs nya sågverk och produktionen där är numera högre än i Sverige. I de gamla öststaterna såsom Tjeckien, Slovakien och Rumänien byggs sågverksindustrin ut. Vi kan alltså förvänta oss en allt hårdare konkurrens från dessa länder under de närmaste åren samtidigt som Sverige, medlemmarna i EU, Storbritannien och USA aviserar räntehöjningar. Stigande räntor och signaler om sådana medför självklart en försiktighet i investeringar i bostäder och övrig konsumtion. Byggnationen exempelvis i USA är den högsta på 33 år och man kan anta att denna trend snart vänder. VIDA står rustade Vår inriktning de senaste åren har varit att specialisera sågverken med lägre produktionskostnader som följd, mer och mer ändamålsanpassning av våra produkter mot respektive marknad och kunder såväl i Europa som i USA och Asien. Samtidigt har vi varit organiserade och varit tillräckligt finansiellt starka att ta hand om ca 6 miljoner m 3 stormtimmer varav drygt hälften ligger på lager. Detta är ett riskprojekt som vi kommer att se det definitiva resultatet av först om några år. Vi kommer att följa kvalitetsutvecklingen kontinuerligt och mycket noggrant. De senaste årens strategi med egna försäljningsorganisationer och lager i våra största köparländer har tagit bort mellanhänder och medfört en bättre service och nära kontakt med våra kunder. Samtidigt som vi förbättrat logistiken från produktion till kund med ett högre nettopris som följd. Vi känner oss redo för den fortsatta omstruktureringen av branschen, förhoppningsvis alltid på tåspetsarna. Att ständigt oroa sig är för mig ett friskhetstecken. Alvesta 2006 03 06 Santhe Dahl VIDANYTT Ansvarig utgivare: Santhe Dahl Produktion: Wafodo Kontakt: vida@vida.se För dagsaktuella nyheter se: www.vida.se

»JAG ÄLSKAR PELAR- SKOGEN OCH NJUTER GÄRNA AV DEN, MEN HAR FÅTT LÄRA MIG ATT OM DEN BLIR FÖR HÖG SÅ ÄR DEN EGENTLIGEN DÅLIGT SKÖTT OCH FALLER LÄTT.«Foto: Marc Iversen KONUNGEN PÅ BESÖK I STRÖBY Nästan precis ett år efter kungens första besök i stormområdet var han på återbesök för att bevittna hur man hanterat alla problem som stormen medfört och hur långt man kommit i upparbetningen. Som värd stod Södra och Vida. På programmet stod bl a besök på timmerlagringsplatsen i Ströby utanför Vislanda och på en av de största sammanhängande stormfällorna som finns på Toftaholms gård utanför Ljungby. En berörd kung kunde konstatera att rin och för att säkra exportintäkter. Något mycket hänt på kort tid. Det som från som känns oerhört positivt, sa kungen. början kändes som en oöverstiglig uppgift att ta sig an, börjar få en lösning. en vid detta besök var besöket hos en Den starkaste upplevelsen för kung- Även om mycket arbete ännu återstår skogsägare som mist hela sitt livsverk har fantastiska krafter mobiliserats och men som ändå lyckats gå vidare. samarbete mellan skogsägare, skogsindustrier och myndigheter har hittat nya sägare som mist sin skog och som åsam- Jag har stor medkänsla för de skog- vägar. kats både ekonomiska och emotionella Skogen är en viktig näring för vårt förluster. Men så här drygt ett år efteråt land och stor kraft har lagts på att kunna kan jag ändå se tecken på att det finns en rädda virket för den svenska skogsindust- stark känsla av att vilja gå vidare. När det gäller valet av trädslag för den omfattande återplanteringen som väntar de närmaste åren konstaterade kungen att det finns en diskussion som pågår om detta. Jag har inga synpunkter på inriktningen. Det är viktigt att debatten pågår, nya rön kan dyka upp, menade kungen. Men att det blir mest gran står väl klart. På frågan om kungens personliga relation till skogen svarade han; Jag är en skogsmänniska, skogen betyder mycket. Jag är gärna ute i skogen och jagar eller bara promenerar. Jag älskar pelarskogen och njuter gärna av den, men har fått lära mig att om den blir för hög så är den egentligen dåligt skött och faller lätt. Kungen avslutade med att tacka de båda värdarna Vida och Södra. Han hoppades att alla påbörjade insatser skulle fungera lika bra i fortsättningen. Och att det kändes bra att få se att mer har gjorts än vad man rimligen kunnat vänta sig.

Vindfällorna är stora och många. Terrängen verkar i princip oframkomlig. En markberedare kränger upp och ner över den ojämna marken. Och man kan tro att den skall välta vilket ögonblick som helst. Ändå skapas förvånansvärt raka fåror i spåren av de stora roterande tallrikarna. Foto: Kristofer Agermark

Går det att markbereda efter stormen? Jonas Lindh kör markberedare för Väckelsångs Skogsmaskiners räkning på en skogsgård i Konga 2 mil söder om Tingsryd. Stormfällorna efter Gudrun ser på många håll eländiga ut. Stora rotvältor och svårframkomlig terräng. På vissa ställen ser det i princip omöjligt ut att markbereda. Oron hörs från många skogsägare att det inte skulle gå att markbereda alls. Men Jonas ger lugnande besked. Jag har arbetat intensivt under ett antal månader och än så länge inte stött på något stormfälle som inte gått att markbereda. Om inte rotvältorna är alltför stora kör jag över dem. Det blir i princip lika bra som vid ett vanligt hygge. Det går över förväntan, säger Jonas. Stig Gustafsson. Foto: Kristofer Agermark Det krävs stora maskiner och arbetet sliter hårt på både maskiner och förare, säger Stig Gustafsson, en av delägarna på Väckelsångs Skogsmaskiner. Därför kan man inte arbeta och näring och dessutom kan plantan producera kåda och hjälper till att försvara plantan från t.ex. snytbaggeangrepp. Mineraljord värms också upp mer än humus när solen skiner vilket gynnar rottillväxten. En effektiv marberedning minskar också vegetationskonkurrensen Det första året efter markberedning får plantan utvecklas själv utan att behöva konkurrera om vatten och näring. Efter något år växer dock markberedningen igen men då har plantan redan utvecklat ett bra rotsystem. Under det första året efter avverkning växer gräset ganska långsamt, men sedan utvecklas det i allt högre hastighet. Det betyder att markberedningen växer igen fortare på MÅNGA UNDERSÖKNINGAR HAR VISAT ATT MARKBEREDNING ÖKAR BÅDE ÖVERLEVNAD OCH TILLVÄXT FÖR PLANTERADE PLANTOR På Väsab har man både anställt mer personal och tvingats investera i nya maskiner för att hinna med den stora mängden förfrågningar från skogsägare i närområdet. Jonas Lindh. Foto: Kristofer Agermark hur många timmar som helst. Fler man och god planering är vad som krävs, menar Stig. Varför markbereda? Många undersökningar har visat att markberedning ökar både överlevnad och tillväxt för planterade plantor men gynnar också naturlig föryngring. Vid markberedning friläggs mineraljord genom att humuslagret och vegetationen förs bort. Syftet med markberedning är att plantans rötter ska få bra kontakt med mineraljorden så att finrötter snabbt kan växa ut. Innan plantan lyckats få ut rötter i omgivande mark är den utsatt för stora risker, framför allt torka. När rötterna har börjat fungera kan de förse plantan med vatten äldre hyggen. Hittills har man enligt lag haft 3 år på sig att återbeskoga efter avverkning.»det är troligt att tiden för återbeskogning kommer att ökas till 5 år efter stormens framfart, säger Lars Karlsson på Skogsstyrelsen. Då får gräset fäste ännu bättre och då blir det desto viktigare att markbereda.«markberedning med varudeklaration Det är viktigt att få fram mineraljord för att det skall ha någon effekt mot snytbaggen. Men den skall heller inte gå för djupt. En bra markberedning underlättar för självsådda frön. Markberedning skulle behöva varudeklareras, menar Magnus Petersson på Skogsstyrelsen. TÄNK PÅ ATT! Vissa försäkringsbolag ersätter inte fullt ut insektsskador om man inte markberett före plantering.

MARKBEREDNING GER SNYTBAGGEN TORGSKRÄCK Markberedning är ofta ett effektivt sätt att minska risken för svåra snytbaggeskador. Den skadedämpande effekten beror till stor del på att snytbaggarna inte gärna stannar och äter på plantor som står i ren mineraljord. Ett gott skydd får man om plantan omges av minst 10 cm ren mineraljord. Planteringen bör helst ske när markberedningen är färsk eftersom skyddseffekten avtar kraftigt i takt med att gräset växer och tar över den tidigare blottlagda mineraljorden. Snytbaggens larver lever i rötterna av nyligen dödade barrträd antingen avverkade eller stormfällda. I de stormdrabbade områdena finns nu en större mängd yngelmaterial för snytbaggen. De stora mängderna döda rötter kommer att innebära fler producerade snytbaggar. På skogsstyrelsen menar man dock att populationen är stor sedan innan. Det som sker nu är att populationen kan fördela sig på större yta. Larverna får på så sätt mera mat och kan föröka sig i större utsträckning. Förökningen kan ske i storleksordningen 1 till 10 från första till andra säsongen efter avverkning. Men även om tillgången på döda rötter är extremt stort är man osäker på hur stor

Foto: Claes Hellqvist inverkan detta har på populationsökningen eftersom man inte vet i hur stor utsträckning snytbaggen kan utnyttja den ökade mängden yngelmaterial. Eftersom mindre arealer kommer att avverkas under de kommande åren kommer konkurrensen att hårdna om friska granplantor för snytbaggen. Stora problem kan uppstå på nyhuggna ytor och särskilt trångt kan det bli på hyggen upptagna vintern 2006-2007. Då finns det många snytbaggar som letar efter färska rötter och det finns få nya hyggen, säger Magnus Petersson på Skogsstyrelsen. När man avverkar för att jämna till hyggeskanter attraherar det nya snytbaggar. Därför kan det vara bra att hugga upp kanter nu och inte vänta ytterligare några år för att då återigen attrahera nya snytbaggar. Om man vill läsa mer om snytbaggen så har skalbaggen en egen hemsida: http://www.entom.slu.se/snytbagge/index.htm

SNYTBAGGEN UNDVIKER ATT GÅ UT PÅ DEN BLOTTADE MINERALJORDEN. DÄRMED MINSKAR ANGREPPEN PÅ PLANTORNA VID MARKBEREDNING. Foto: Claes Hellqvist

ETT BRA RÅD KAN VARA ATT OMBEHANDLA PLANTORNA I FÄLT ANDRA ÅRET EFTER PLANTERING Hyggesvila. Foto: Claes Hellqvist SATSA PÅ PLANTOR SOM STÅR PALL FÖR ANGREPP Idealiskt läge för att en planta skall klara sig är att ha markberett, att man använder en behandlad planta och en planta som är grövre, dvs att stammen är minst 10 mm i diameter. Snytbaggen äter barken och när den gnagt runt hela plantans stam så dör plantan. På en grövre planta minskar risken att snytbaggen lyckas äta runtom. I normalfallet är plantorna förbehandlade med kemiska bekämpningsmedel när man köper dem på plantskolan. För säkerhets skull bör man även göra en manuell behandling mot snytbaggeskador av plantorna följande höst. Stormen kommer att innebära en brist på plantor och då i första hand barrotsplantor. Detta innebär att täckrotsplantor av mindre storlek kommer att användas i större utsträckning. Då är det extra noga att markbereda och att använda behandlade plantor. Ett bra råd kan vara att ombehandla plantorna i fält andra året efter plantering. Om man vill använda alternativ till kemiska bekämpningsmedel så kan vissa plantskolor erbjuda mekaniska plantskydd som också minskar skadorna av snytbagge. En gissning från plantbranschen är att det kommer att råda brist på plantor under våren 2006 och även under 2007. Men att läget är någorlunda återställt 2008. Med andra ord: återföryngringen efter stormen kommer att pågå under flera år. Granplanta med Bugstop. Foto: Claes Hellqvist

MASSIV FÖRÖKNING AV GRANBARKBORRAR ATT VÄNTA EFTER GUDRUN SKÄRPTA REGLER FRÅN SKOGSSTYRELSEN För att minimera risken för massiva insektsangrepp till följd av det kvarlämnade virket skärper Skogsstyrelsen skogsvårdslagens föreskrifter om skyddsåtgärder mot insekter i de värst stormdrabbade områdena. De nya föreskrifterna innebär dels att den tillåtna volymen färskt granvirke som får lämnas kvar i skogen minskas från fem till tre kubikmeter skog inom ett hektar. Granbarkborre, åttatandad barkborre. Foto: Kent Bäckström DRYGT ETT ÅR HAR GÅTT SEDAN GUDRUNS FRAMFART. Att upparbeta och ta om hand den stormfällda skogen kändes säkert då för många som ett oöverstigligt projekt. Enorma arbetsinsatser och många skogstimmar Tidpunkten för när avverkat och insektsbegärligt granvirke måste forslas till skogsindustri, eller på annat sätt göras otjänligt för granbarkborrar, tidigareläggs också från den 1 augusti till den 15 juli. senare kan vi ändå konstatera att huvuddelen av det stormfällda virket är upparbetat och att arbetet gått över förväntan. MEN ÄN KAN MAN INTE SLÅ SIG TILL RO Nu återstår att ta hand om så mycket virke som möjligt, för att minska risken för insektsskador. För många skogsägare återstår en hel del städhuggning. Vindfällor och gagnvirke av gran som lämnats kvar skall tas om hand. Andelen vindfällen, dvs idealiska yngelträd för granbarkborren, som ligger kvar kommer att bli avgörande för hur mycket granbarkborren kommer att kunna förökas under den kommande sommaren och hur stora skadorna sedan kan komma att bli under de närmaste två åren. VÅRT RÅD TILL DIG Vårt råd är att du snarast går över din fastighet och letar fram de sista vindfällorna. Markera platserna på en karta och ring sedan omgående till oss, så att vi hinner upparbeta dem före sommaren! Passa också på att rätta till hyggeskanterna samtidigt vi hjälper dig även med den insatsen.

MILITÄR RADAR SPÅRAR VIRKE EFTER GUDRUN Risken för massiva insektsangrepp har fått Skogsstyrelsen att tillämpa militär teknik i spårandet efter kvarlämnat granvirke. Ett världsunikt radarsystem utvecklat av FOI skall användas för att kartlägga kvarlämnat virke efter Gudrun. Med hjälp av militär teknik ursprungligen utvecklad för att upptäcka militära fordon som döljs i vegetationen kan kvarliggande träd hittas och massiva insektsangrepp undvikas. Det är skogsstyrelsen som ligger bakom projektet och som med FOIs hjälp kommer att genomföra flygningar över den stormfällda skogen i södra Sverige. Resultatet av kartläggningen kommer att följas upp av skogsstyrelsen och berörda markägare kommer att informeras om var särskilda insatser måste till. Det är FOI och Ericsson Microwave System som tillsammans utvecklat CARABAS. Systemet bygger på radiovågor med låg frekvens som kan ur-skilja föremål oberoende av väder och vegetation. Utrustningen är installerad i flygplan från Försvarets materielverk (FMV) som flyger över de stormfällda områdena under februari. De fastigheter där det finns vindfällen kvar kommer att få ett brev om detta i brevlådan, med önskemål om att snarast ta hand om dessa! Källa: www.svo.se

» VI BLIR EN TYDLIGARE PARTNER I ALLT SOM RÖR SKOG. «Så här ett drygt år efter stormen och efter många nya erfarenheter tar vi pulsen på Gunnar Jakobsson, VD på VIDA Skog. Vida flaggar för att man börjar bli klar med upparbetningen efter stormen. Hur ser läget ut just nu? Upparbetningen har i stort sett gått enligt plan. I de värst drabbade områdena bedömer vi att slutstädningen kommer att pågå fram till sommaren. De stora mängderna med snö innebär säkerligen att en del skogsägare behöver få hjälp med att ta hand om de sista vindfällena under maj och juni. Sammantaget har vi dock kommit så långt att vi nu återigen köper rotstående skog. Våra vattenlager kommer vi att fördela under flera år, varför vi är köpare av både slutavverkning och gallring. Dessutom har vi nya priser att erbjuda. Vad blir nästa steg? Nu vässar vi oss inför framtiden. Det är viktigt för oss att behålla långsiktiga relationer och även skapa nya. Vi vill göra det lätt för skogsägaren. Vi tror det är viktigt att skogsägaren har en kontaktperson. Därför breddar vi vårt erbjudande ytterligare och vårt fullserviceerbjudande blir komplett. Vad innebär detta konkret? Vi har tydligare produkter att erbjuda. Vi har gått på djupet när det gäller erbjudande av plantor och plantering. Vi har lagt ett stort engagemang i att hitta de bästa resurserna när det gäller kvalitet på plantor och för att säkra tillgången under den återplanteringstid som vi står inför. Skogsägaren kan köpa hela tjänsten fram till planta i backen genom sin lokale inköpare. Detta är genomgående för samtliga tjänster som vi erbjuder. Att arbeta fram en skogsbruksplan eller att PEFC-certifiera en fastighet är projekt som inköparen driver och genomför för skogsägarens räkning tillsammans med berörda myndigheter. Vad innebär detta i kontakten mellan skogsägare och inköpare? Vi blir en tydligare partner i allt som rör skog. Inköparen har ett heltäckande erbjudande mot skogsägaren. Det viktigaste är att skogsägaren har en kontaktperson i alla de ärenden som rör deras skog. Alltifrån skogsvårdsplaner, gallring, avverkning till råd i enskilda frågor. Och det målet arbetar vi intensivt på för att hela tiden leva upp till. Heta nyheter? Inte från Byholma! Byholma virkesterminal Det går många rykten om VIDAs timmerlager i Byholma. Ett av dessa är att det är 70 grader mellan vältorna, ett annat är att det brinner. Som bekant kan självantändning uppstå i porösa material med stor fiberyta tex sågspån. Ett ämne sägs självantända när det börjar brinna utan att ha utsatts för yttre uppvärmning eller kommit i kontakt med öppen låga eller gnista. I de fall värmen inte avleds tillräckligt kan självantändning uppstå. Däremot är som alla vet inte timmer av porös karaktär och självantändning kan därför inte av rent kemiska skäl uppkomma. Vi kan därför bara meddela att ryktena om Byholmas tillstånd är betydligt överdrivna. Temperaturen mellan vältorna är densamma som i luften i övrigt. VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01 E-post: vida@vida.se