En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige



Relevanta dokument
Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad Bild 1

Utlandstraktamenten för 2016

Global hälsa mäts på en rad olika sätt

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Information om ansökan per land

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

De största 90-konto organisationerna, år 2016 (jfr 2015)

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

Svensk författningssamling

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn

Alla barn till skolan Schools for Africa

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Svensk författningssamling

Global förekomst av övervikt och fetma hos vuxna per region

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt

Effektrapport En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Svensk författningssamling

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Svensk författningssamling

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Svensk författningssamling

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Stockholms besöksnäring. April 2015

Skatteverkets allmänna råd

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

Svensk författningssamling

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Fler betalande studenter hösten 2012

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Svensk författningssamling

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Svensk författningssamling

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

- Att fokusera på sina möjligheter i en globaliserad värld

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

1995 IIHF World Championship

Finländska dotterbolag utomlands 2014


Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

SLUTAKT. AF/ACP/CE/2005/sv 1

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver Femårsmedeltal. Liter

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land

Transkript:

En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se www.friskverktyget.se/godanyheter godanyheter bosse@novafutura.se Tel:0481-170 170 18, Mobil: 070-395 06 19

VISIONEN OM EN BARNVÄNLIG NLIG VÄRLDV Alla barn har samma rättigheter r Alla barn är r lika mycket värdav Barnets bästa b ska beaktas vid alla beslut Alla barn har rätt r till liv, t.ex. att inte bli dödade d dade i krig och att barn får f r vård v och mediciner så att de inte dör d r av sjukdomar Alla barn har rätt r till utveckling och en bra barndom Alla barn har rätt r att säga s sin mening och fåf den respekterad Alla barn ska fåf gå i skolan Alla barn ska vara lyckliga och friska

En givmildare värld 1997 2,4 miljarder och 2006 4,5 miljarder Allt fler arbetar ideellt Fler och fler skänker saker

Minskad barnadödlighet Den globala barnadödligheten har minskat med 60 procent mellan 1960-2005. Antalet barndödsfall har minskat med 2 miljoner sedan 1990, en minskning med 25 procent i världen. 9,7 miljoner barn under fem år dör varje år. År 2006 var första gången den siffran föll under 10 miljoner. vaccineringar, ökad amning, förbättrad sanitet och hygien, rent vatten,

Mödradödligheten sjunker Mer än en halv miljon kvinnor i världen dör varje år i samband med graviditet och förlossning Flera länder har gjort snabba framsteg med att reducera mödradödligheten; Östasien, Stillahavsområdet, Latinamerika och Karibien Ökad tillgång till förlossningspersonal Utökade familjeplaneringsprogram

Minskning av mässling Antalet döda i mässling har sjunkit med 60 procent sedan 1999 År 2000 dog närmare 400 000 människor av mässlingen i Afrika. År 2006 var siffran drygt 35 000 Minskningen av dödsfall beror till stor del på immuniseringen av nära 500 miljoner barn mellan 1999 och 2004.

Minskade fall av malaria Malariafallen i världen har minskat. Under de senaste decennierna har till exempel Kina i princip utrotat malaria. Malaria har sjunkit med 80 procent i Sydafrika och 50 procent i Zambia. Ökad användning av insektsnät och besprutning av malariamyggan.

Färre barnarbetare Andelen barn i världen mellan 10 och 14 år och som arbetar har mer än halverats mellan 1960 och 2003, från 24,9 procent till 10,5 procent De arbetsförhållanden som är mest riskabla för barn är de som försvinner snabbast Fullt möjligt att inom de kommande tio åren få bort de mest riskabla formerna av barnarbete

Färre flickor könsstympas Allt fler protester och förbud mot könsstympning. 97 procent av kvinnorna i Egypten var år 1996 könsstympade. År 2005 var 65 procent av flickorna under 18 år könsstympade. Waris Dirie: En blomma i Afrikas öken, Ökenblomman återvänder och Smärtans barn

Fler länder förbjuder barnaga Det finns idag 21 länder i världen - Österrike, Cypern, Danmark, Finland, Island, Kroatien, Lettland, Norge, Rumänien, Sverige, Tyskland, Ukraina, Ungern, Grekland, Bulgarien, Nya Zeeland, Holland, Israel, Spanien och Uruguay - där aga är totalt förbjudet i lag. EU-parlamentet har antagit en barnstrategi som bland annat innehåller förbud mot barnaga, kamp mot pedofili och barnporr, skyldighet att ingripa mot hedersbrott och förbud mot könsstympning.

Fler barn går i skolan Idag får mer än 270 miljoner barn grundskoleutbildning jämfört med 1970. Mellan 1980 och 2004 steg andelen från 76 till 86 procent. Avskaffa skolavgifter och skoluniformer Erbjuda tillgång till rent vatten, toaletter och avlopp i skolorna Införa gratis skolmat Öka flickors säkerhet, i skolan och på vägen dit och hem Utbilda fler mödrar

Fler flickor är läskunniga och går i skolan I utvecklingsländerna ökade andelen läs- och skrivkunniga flickor i åldern 15-24 år från 79,2 procent år 1984-1994 till 84,4 procent 1995-2004. Motsvarande siffror för pojkar var 87,8 respektive 90,3 procent. År 1991 gick det 89 flickor per 100 pojkar i världen, och år 2005 hade andelen flickor ökat till 95 per 100 pojkar

Färre barn dör i krig Antalet väpnade konflikter har minskat med 40 procent sedan 1992. 1992 fanns det t.ex. 51 och 2005 var det 31. Antalet internationella kriser minskade med 70 procent. Antalet dödade i krig har minskat dramatiskt. Folkmord och andra former av massdödande har sjunkit med 80 procent Nordirland, Nepal, Angola, Liberia, Burundi, Uganda, Nordkorea

Fler barn lever i demokratier Under de senaste 30 åren har antalet fria länder ökat från 42 till 90 Antalet delvis fria har stigit från 49 till 60 länder medan inte fria har sjunkit från 68 till 43 länder Mauretanien, Bhutan, Angola, Burkina Faso, Rwanda, Sydafrika

Barnen i Sverige Antalet barn som upplever en separation under ett år har minskat med ungefär 7 000 barn sedan år 1999. Barn och ungdomars matvanor har blivit bättre. Det är fler som dagligen äter frukt och grönsaker och färre som äter sötsaker och dricker läsk varje dag jämfört med för några år sedan. Sedan mitten av 1980-talet har det skett en kraftig förbättring av barns tandhälsa. Under 2000-talet finns en tendens till en minskad andel överviktiga ungdomar. Hälsan hos barn under 15 år i Sverige är i jämförelse med andra länder mycket god och de flesta barn har en god hälsa. Rökningen bland ungdomar har minskat sedan början av 1990-talet. Andelen niondeklassare som dricker alkohol har minskat sedan 1970-talet. Andelen unga som har provat narkotika har sedan början av 2000- talet minskat.

Färre barn dör i trafiken Det dog 100 barn per år för 30 år sedan och 40 barn i början av 1990-talet. Nu omkommer ett tiotal barn per år. Mötesfria vägar, trafikkameror, bilbälten, krockkuddar, ombyggd trafikmiljö

Vad kan vi göra? g Bidra med pengar Engagera oss i olika organisationer Köpa ekologiska och rättvisemr ttvisemärkta produkter I olika sammanhang uppmärksamma och stödja barnens situation Stärka framtidstro och engagemang

Små summor har stor betydelse 200 kr vaccin till 150 barn mot polio 55 kr ett malarianät 250 kr vaccin till 150 barn mot mässling 400 kr sockersaltlösning till 300 barn

Vad kan vi göra? g Bidra med pengar Engagera oss i olika organisationer Köpa ekologiska och rättvisemr ttvisemärkta produkter I olika sammanhang uppmärksamma och stödja barnens situation Stärka framtidstro och engagemang

Olika organisationer Action Aid Sverige Amnesty International Barnfonden BRIS ECPAT Erikshjälpen Hoppets stjärna Individuell MänniskohjM nniskohjälp Kooperation utan gränser Läkare utan gränser Läkarmissionen Plan Sverige Rädda barnen Röda Korset SOS-Barnbyar Svenska FN-förbundet Svenska Kyrkan/Lutherhjälpen UNICEF World Childhood Foundation

Vad kan vi göra? g Bidra med pengar Engagera oss i olika organisationer Köpa ekologiska och rättvisemr ttvisemärkta produkter I olika sammanhang uppmärksamma och stödja barnens situation Stärka framtidstro och engagemang

VIKTig, ung och stolt

Skillnader mellan att fokusera på problem eller möjligheterm Fokus på p problem Hopplöshet och hjälpl lplöshet Lättare deprimerade och oroliga Sämre fysisk och psykisk hälsah Förväntar sig att saker ska gåg dåligt Presterar sämre s i skola och arbete Ger lätt l upp i samband med problem Negativ syn påp framtiden Fokus på p möjligheter Hoppfullhet och företagsamhetf Oftare lyckligare och tillitsfulla Bättre fysisk och psykisk hälsah Förväntar sig att saker ska gåg bra Presterar bättre b i skola och arbete Är r ihärdig och kommer snabbare igen efter en motgång Positiv syn påp framtiden

VIKTig,, ung och stolt Att uppmärksamma framgångar Utgå från n möjligheter, m styrkor och tillgångar Lyfta fram goda nyheter i världen v och i våra v egna liv Upptäcka dagens framgångar Skriva ned veckans höjdpunkterh Rapportera om månadens m framgångar Vad har fungerat bra sedan vårt v förra f möte? m