EXAMENSARBETE. Fortlevnadsbedömningen. Faktorer och information som är avgörande vid denna bedömning. Linda Kamlund Carolina Sundelin

EXAMENSARBETE Fortlevnadsbedömningen Faktorer och information som är avgörande vid denna bedömning Linda Kamlund Carolina Sundelin Ekonomie kandidatexamen Företagsekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Luleå Tekniska Universitet C-uppsats Vårterminen 2011 FORTLEVNADSBEDÖMNINGEN: Faktorer och information som är avgörande vid denna bedömning Linda Kamlund Carolina Sundelin Företagsekonomiprogrammet Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för redovisning och styrning Handledare: Monika Kurkkio

SAMMANFATTNING Ett företags fortlevnad är av stort intresse inte bara för det aktuella företaget utan även för dess intressenter. Utifrån detta har vi som avsikt att beskriva hur och på vilka grunder fortlevnaden i ett företag bedöms och om det finns några specifika företeelser som påverkar denna bedömning. Vi har även som intention att ta reda på vilken syn revisorerna har på bedömningens komplexitet och väsentlighet. Vår undersökning utgår från en deduktiv ansats där vi använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har utifrån litteraturen intervjuat sex stycken godkända eller auktoriserade revisorer. Resultaten visar att bedömningarna upplevs som komplicerade, eftersom det enligt de intervjuade revisorerna handlar om en subjektiv uppfattning om framtiden. Bedömningarnas komplexitet styrks av att revisorerna utdelat fortlevnadsanmärkningar både på företag som senare gått i konkurs men också på företag som fortfarande lever kvar. Även om det av intervjuobjekten till viss del upplevs som känsligt att göra en anmärkning, uppgav de samtidigt att denna bedömning är en väsentlig del i deras granskning av ett företag. För att kunna göra korrekta bedömningar utgår revisorerna inte enbart från de finansiella rapporterna som företaget tillhandahåller, utan även företagets interna information är av stor vikt. Angående revisorernas användande av RS 570 i bedömningen fick vi varierande svar, där ungefär hälften använder sig av denna revisionsstandard medan resten anger att de istället använder sig av sin egen erfarenhet och kompetens. Vidare uppgav intervjuobjekten att granskningen av företaget handlar mer om en helhetsbedömning och att det inte är specifika faktorer som är avgörande för hur utlåtandet kommer att bli. De faktorer som ändock nämndes som centrala vid bedömningen av ett företags fortlevnad är följande: framtida planer, storlek på företaget, antal kunder, lönsamhet, eget kapital och likviditet. Det handlar även om att granska den information som företaget levererar, då denna kan vara utsatt för subjektiva bedömningar och manipulation från ledningens sida. Nyckelord: fortlevnad, fortlevnadsprincip, fortlevnadsbedömning, redovisning och revision. 2

ABSTRACT A company s survival is of great interest not only for the company but also for its stakeholders. Therefore this study describe how and on what basis the continued existence of a company is assessed and if there are some specific features that affect this assessment. Furthermore, we had the intention to describe the complexity and essentiality of the evaluation according to the auditors. The study is therefore based on a deductive and qualitative method where six approved or authorized auditors have been interviewed. The results show that the evaluations are complicated, according to the auditors, because they deal with a subjective perception of the future. The auditors issued going concern opinions both on companies that had gone bankrupt as well as for companies that still were going, which shows the complexity of the evaluations. Although the auditors experience it afflictive to issue a going concern opinion, they also reported the going concern assessment as an important part of their audit. In order to make accurate assessments, the auditors not only base their opinion on financial reports of the company, they also said that the company s internal information was significant. Some of the auditors use RS 570, whilst the rest instead claim that they use their experiences and skills as their most important tool. Furthermore, the auditors reported that the audit of a company s going concern is more of an overall assessment, and there are no specific factors that determine the final statement. Nevertheless, the following factors appear to be crucial in the assessment: future plans, size of the company, numbers of customers, profitability, equity and liquidity. To review the information of the company is also important, as it may be exposed to subjective judging and manipulation by the corporate management. Key words: going concern, going concern opinion, audit and accounting. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 7 1.3 SYFTE... 8 2 TEORETISK REFERENSRAM... 9 2.1 TEORETISKA PERSPEKTIV... 9 2.2 BEHOVET AV REVISION FÖRKLARAS UTIFRÅN AGENTTEORIN... 9 2.2.1 Revision bidrar till högre förtroende för årsredovisningen... 10 2.3 UPPRÄTTANDE AV ÅRSREDOVISNING I BOLAG... 10 2.3.1 Spelrum i lagstiftningen påverkar redovisningens tydlighet... 10 2.3.2 Upprättande av årsredovisningen... 10 2.3.3 Revisionsberättelsen ses som ett intyg på att årsredovisningen är korrekt... 11 2.4 REVISORN OCH DENNES YRKESROLL... 11 2.4.1 Normer och regler som revisorn ska följa... 12 2.4.2 Nyttan av revision... 13 2.4.3 Kompetens och oberoende hos revisorn... 13 2.4.4 Hot mot revisorns oberoende... 14 2.4.5 Konsekvenser ifall oberoendet och kvaliteten är låg... 14 2.4.6 Revision ger förbättrad kvalitet?... 15 2.5 FORTLEVNADSPRINCIPEN... 15 2.5.1 Osäkerhet relaterad till fortlevnadsprincipen... 15 2.6 CENTRALA FAKTORER VID BEDÖMNINGEN AV ETT FÖRETAGS FORTLEVNAD... 16 2.6.1 Bedömningskriterier enligt RS 570... 16 2.6.2 Ekonomiska värden som har betydelse vid en fortlevnadsanmärkning... 16 2.6.3 Insiderinformation en viktig aspekt vid fortlevnadsbedömningen... 17 2.6.4 Framtida planer en viktig faktor vid bedömningen... 17 2.6.5 Separata villkor för små och stora företag... 18 2.6.6 Samband mellan fortlevnadsanmärkningar och konkurs... 18 2.6.7 Fortlevnadsbedömningens process... 18 2.6.8 Är fortlevnadsanmärkningen självförverkligande?... 19 2.6.9 Ytterligare aspekter att ta hänsyn till vid bedömningarna... 19 2.7 KOPPLING MELLAN TIDIGARE FORSKNING OCH VÅR STUDIE... 20 3 METOD... 21 3.1 STUDIENS SYFTE... 21 3.2 VAL AV ANSATS... 21 3.3 VAL AV METOD... 21 3.4 FALLSTUDIER SOM FORSKNINGSSTRATEGI... 21 3.5 LITTERATURSÖKNING... 22 3.5 URVAL... 22 3.6 KVALITATIVA INTERVJUER... 23 3.7 DATAANALYS... 23 3.8 METODKRITIK... 23 4 EMPIRI... 25 4.1 FORTLEVNADSBEDÖMNINGARNAS KOMPLEXITET OCH VÄSENTLIGHET... 25 4.1.1 Bedömningen upplevs som komplicerad... 25 4.1.2 Känsligt ämne... 25 4

4.1.3 Bedömningens väsentlighet... 26 4.2 PÅ VILKA GRUNDER ETT FÖRETAGS FORTLEVNAD BEDÖMS... 26 4.2.1 Vikten av en kommunikation med företaget... 27 4.2.2 Användandet av de uppställda kriterierna enligt RS 570... 28 4.3 SPECIFIKA FAKTORER SOM PÅVERKAR REVISORNS BEDÖMNING... 28 4.3.1 Specifika faktorer eller helhetsbedömning?... 28 4.3.2 Tillvägagångssätt vid bedömning av ett företags fortlevnad... 28 4.3.3 Mallar och specifika kriterier vid fortlevnadsbedömningen... 29 4.3.4 Hänsyn till företagets framtida planer vid bedömningen... 30 4.3.5 Företeelser som utgör ett problem för ett företagets fortsatta existens... 30 4.3.6 Betydelsen av företagets storlek... 31 4.4 SAMMANSTÄLLNING AV EMPIRIN... 32 5 ANALYS... 33 5.1 FORTLEVNADSBEDÖMNINGARNAS KOMPLEXITET OCH VÄSENTLIGHET... 33 5.2 PÅ VILKA GRUNDER ETT FÖRETAGS FORTLEVNAD BEDÖMS... 35 5.3 SPECIFIKA FAKTORER SOM PÅVERKAR REVISORNS BEDÖMNING... 36 6 AVSLUTANDE DISKUSSION... 40 6.1 SLUTSATSER... 40 6.2 SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 40 6.2 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER... 42 7 KÄLLFÖRTECKNING... 43 7.1 PUBLICERADE KÄLLOR... 43 7.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 44 BILAGA 1: INTERVJUUNDERLAG... 45 5

1 INLEDNING I detta avsnitt kommer vi att översiktligt förklara och belysa vikten av revision och att denna är i enlighet med god revisionssed. Vidare kommer revisorns roll beskrivas och vi kommer att komma in på en problemdiskussion gällande en av redovisningsprinciperna som ska tillämpas vid en årsredovisning fortlevnadsprincipen. Vi kommer att belysa vilken roll denna princip spelar i redovisningen och revisionen av företaget. Detta kommer så småningom leda oss fram till syftet med vår studie, vilket vi avser att försöka besvara med hjälp av detta arbete. 1.1 Bakgrund Vi lever idag i en värld full av förändringar vilket är särskilt tydligt inom det ekonomiska området med såväl hög- som lågkonjunkturer, finanskriser samt ökad internationalisering med ökad konkurrens som följd. Att som företagare kunna känna trygghet inför sitt företags framtid och fortsatta existens är nog svårare idag än det varit på mycket länge (Alvesson & Svenningsson, 2008). Ett företags fortlevnad är av stort intresse inte bara för det aktuella företaget utan även för dess intressenter, det vill säga användarna av redovisningen. Intressenterna besitter ett informationsbehov och är i behov av underlag för att exempelvis kunna fatta beslut huruvida de ska köpa, behålla eller sälja aktier. Således finns det ett informationsbehov angående företagets ställning och fortsatta existens (Artsberg, 2005). Därav blir frågan angående företagets fortlevnad och hur denna bedöms mycket aktuell. Information om den ekonomiska ställningen fås genom företagets redovisningssystem (Fant, 1994). Eftersom företagsledningen är både användare och producent av årsredovisningen så har de ett intresse för den finansiella rapporteringens omgivning. I och med att de konkurrerar med andra företag om investerares intresse så måste de även producera den finansiella informationen till investerarna. Det finansiella rapporteringsansvaret övervakas av lagar och rekommendationer (Blomkvist, 2004). Företagsledare och aktieägare till små och medelstora företag använder sig av en revisor när det är dags att ta fram nödvändig ekonomisk rapportering, såsom företagets årsredovisning. Tidigare studier har visat att anledningen till att revisorn anlitas för detta ändamål beror på att det råder brist på kompetens i redovisningsfrågor hos företagsledningen i många företag, samt att det finns ett behov av att kontrollera de ekonomiska rapporternas riktighet med hjälp av en extern granskare (Blomkvist, 2004). Hur företagsledningen väljer att värdera och redovisa olika poster kan påverka företagets ekonomiska ställning och resultat. För att i största möjliga mån undvika att den ekonomiska informationen varit utsatt för manipulation är det av största vikt att denna granskas av en revisor (Fant, 1994). Samhället är i behov av att känna tilltro till att revisorns kvalifikationer både individuellt och som yrkeskår är tillräckliga, speciellt vad gäller revisorns oberoende och kompetens. Detta för att den övervaknings- och informationsmekanism som revisionen erbjuder ska kunna upprätthållas (Fant, 1994). FAR menar att det är förtroende som är grunden för revision och enligt aktiebolagslagen ska revisionen utföras enligt god revisionssed. Några nyckelkomponenter FAR tar upp för att inbringa samhället förtroende för revisorn är 6

tystnadsplikt, kompetens och oberoende. 1 Vad gäller detta oberoende är det främst relationen revisor och företagsledning emellan som menas, samt effekter av andra kontraktsparters förtroende som är av stor vikt. Tilltron till revisorns kvalifikationer har visat ett samband mellan revisorns rykte och välfärd. Ansvar, ömsesidig övervakning och konkurrens om revisionsuppdragen är andra faktorer som kan påverka denna tilltro och är därför av betydelse (Fant, 1994). Revisorn ska granska årsredovisningen, bokföringen samt företagsledningens förvaltning för att uppnå målet med revisionen, att avlämna en revisionsberättelse. Det är av största vikt att revisorn agerar på ett sätt som följer god revisionssed och god revisorssed. I Sverige innebär god revisionssed att följa RS (Svensk redovisningsstandard) som visar på hur revisionen ska gå till. Med god revisorssed menas att revisorerna ska uppträda professionellt i sitt arbete, tillämpa tystnadsplikt och ha en oberoende och objektiv ställning. 2 En grundsten i själva redovisningen är att följa och tillämpa redovisningsprinciper. Principerna fungerar som riktlinjer för redovisningen och påverkar det som uttrycks i balansoch resultaträkningen (Artsberg, 2005). I enlighet med ÅRL 2 kap. 4, ska ett företag följa vissa redovisningsprinciper för att årsredovisningen ska vara i enlighet med god redovisningssed och rättvisande bild. En av dessa redovisningsprinciper är fortlevnadsprincipen som säger att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet, och praxis är att den tidsperiod som ska överblickas vid bedömning av antagande om fortlevnad bör vara minst, men inte begränsas till, tolv månader efter balansdagen (FAR, 2010). Revisorn ska således kunna göra en bedömning utav företagets förväntade fortlevnad. 1.2 Problemdiskussion Lagen säger som tidigare nämnts att redovisningen hos varje enskilt företag ska utgå från fortlevnadsprincipen, men kanske det existerar omständigheter som gör att ett företags framtid är osäker. Om framtiden för ett visst företag betvivlas är det av största vikt att revisorn upptäcker detta. De senaste årens redovisningsmisslyckande visar att det finns behov av en riktig och grundlig revisionsanalys (Martens, Bruynseels, Baesens, Willekens & Vanthienen, 2008). Det är viktigt att revisorn utvärderar om det finns betydande tveksamheter kring ett företags förmåga att fortsätta med sin verksamhet under en rimlig tidsperiod (Paquette & Skender, 1996). Med den fokus det idag finns på verksamhetens intressenter är fortlevnadsprincipen av stor betydelse. Om det då brister i bedömningen av företagets fortlevnad kan detta ge felaktiga signaler till både bolaget i sig samt dess intressenter. Företaget kan exempelvis drabbas genom att de kan tappa viktiga leverantörer, nekas ta lån av banken samt tappa kunder. Om en anmärkning uteblir på ett företag som sedan går i konkurs drabbar detta företagets intressenter och främst ägarna då dessa kan förlora kapital vid en överraskande konkurs. Misslyckade bedömningar skulle enligt Fant (1994) även kunna leda till att förtroendet och tilltron till 1 www.far.se 2 RS 200 7

revisorns insatser och tjänster skulle minska. Detta på grund av att revisorn är knuten till faktorer som bland annat ansvar, oberoende och kompetens, vilka ska ge en slags garanti för kvaliteten på revisionen. I ett större perspektiv skulle det kunna leda till att hela revisorkåren får ett för dem, ofördelaktigt rykte. De som har tilltro till revisionen behöver garantier för att revisorn kommer att upptäcka och rapportera oegentligheter. De behöver veta ifall revisorn kommer att kunna stå emot eventuella påtryckningar från kontraktsparterna, och han eller hon ska vara så pass säker i sin yrkesroll att själva utförandet av revisionen inte influeras av dessa påtryckningar (Fant, 1994). Även om fortlevnadsbedömningen inte är i fokus för en revisor, ses det som ett misslyckande av revisorn om ett företag som gått i konkurs inte erhållit en fortlevnadsanmärkning tidigare. Den höga frekvensen av misslyckade fortlevnadsbedömningar beror på att denna bedömning är väldigt komplicerad och kräver i hög grad självständig uppskattning (Martens et al, 2008). Fant (1994) menar att igenkännandet av vilka förändringar som skulle kunna utgöra ett hot mot företagets fortlevnad är en förutsättning för att företaget ska ha möjlighet att överleva konkurrensen från andra företag. Tidigare studier har visat på att fortlevnadsgranskningen generellt faktiskt ger en tidig varningssignal. En kvalificerad fortlevnadsbedömning förser företaget med en stark förklarande kraft vid förebyggande av konkurs (Sefcik & Long, 2002). Fortlevnadsbedömningen görs utifrån de finansiella rapporterna som företaget tillhandahåller. Vad som bör tas i beaktande är att revisorn antagligen inte lika lätt kan ta del av andra aspekter inom företaget, exempelvis dess intellektuella kapital samt drivkraften och stämningen hos de anställda. Har revisorn en så pass god kontakt med företaget att denne känner till mer än den information som finns tillgänglig offentligt? Tas framtida satsningar i beaktande när ett företags fortlevnad bedöms? Använder revisorn sig av en speciell mall när denne gör sina bedömningar eller ser kriterierna olika ut från företag till företag? Upplevs denna bedömning som komplicerad? På grund av frågor som dessa ser vi det intressant att ta reda på hur dessa bedömningar går till utifrån svenska förhållanden. 1.3 Syfte I denna studie är syftet att beskriva hur och på vilka grunder fortlevnaden i ett företag bedöms och om det finns några specifika faktorer som påverkar revisorns bedömning av företagets fortsatta existens. Vi kommer även att belysa den komplexitet som dessa bedömningar är förknippade med utifrån revisorns perspektiv. 8

2 TEORETISK REFERENSRAM Utifrån den litteratur vi studerat kommer vi till att börja med att fördjupa oss i agentteorin då denna förklarar uppkomsten av revisionen. Därefter kommer vi in på området upprättande av årsredovisning i bolag. Eftersom årsredovisningen blir utsatt för revisorns granskning och det är här en eventuell fortlevnadsanmärkning görs vill vi belysa denna process. Vidare kommer revisorn och dennes yrkesroll förklaras närmare eftersom det är revisorn som utfärdar ett utlåtande angående företagets fortlevnad och därför ser vi det som väsentligt att närmare förklara innebörden av titeln. Vidare har vi valt att belysa fortlevnadsprincipen eftersom det är utifrån denna som bedömningen av ett företags fortlevnad härstammar. Vi kommer genomgående att använda oss av benämningen fortlevnadsprincip i vår studie och inte postulat då den enligt lagen benämns som princip. Slutligen kommer vi att behandla tidigare forskning som gjorts gällande bedömningen av fortlevnaden och vilka kriterier som revisorn utgår från i denna bedömning. Detta för att så småningom kunna besvara vårt syfte som är att beskriva hur företagets fortlevnad bedöms. 2.1 Teoretiska perspektiv Enligt Bell & Bryman (2005) finns det en rad olika perspektiv att anamma vid en studie kring företag och dess verksamhet. Denna studie som belyser hur företagets fortlevnad bedöms, är mestadels gjord utifrån ett samhällsperspektiv, men studien består även av delar som kan ses utifrån ett sociobeteendeperspektiv. Ur det samhälleliga perspektivet belyser vi frågor som exempelvis vilka konsekvenser som uppstår för samhället i det stora hela och det enskilda företaget som en redovisningsenhet, ifall det brister i revisorns bedömning av företag. Sociobeteendeperspektivet utgör en annan vinkel på frågan och utifrån detta perspektiv belyser litteraturen till exempel vikten av revisorns oberoende. Då vi är intresserade av att få olika infallsvinklar i vår studie har vi utgått från litteratur som ses utifrån dessa två perspektiv. Teoriavsnittet nedan består av litteratur som belyser vårt syfte om hur företagets fortlevnad bedöms utifrån de två perspektiven. 2.2 Behovet av revision förklaras utifrån agentteorin I den ekonomiska agentteorin är den redovisningsskyldiga agenten, redovisningsmottagaren/ principalen och revisorn i fokus. Ägaren ses som principal då denne står för kapitalet och ledningen som agent (Fant, 1994). Teorin utgår från att dessa aktörer är rationella och nyttomaximerande. Det antas att relationen mellan aktörerna är konfliktartade i och med att företagsledningen försöker öka sin nytta på bekostnad av ägarens. Ett exempel på detta är att ledningen förväntas välja en sådan redovisningsmetod som ger högre vinst om dennes ersättning på något sätt är relaterat till vinstnivån (Artsberg, 2005). Då ägandet och kontrollen över företagets resurser är separerade finns det ett behov av en extern övervakningsmekanism, vilken är revision (Fant, 1994). Efterfrågan på revision är högre när ägare och ledning inom ett företag är tydligt åtskilda (Svanström, 2008). Båda kontraktsparter kommer då att agera nyttomaximerande för egen del enligt Fant (1994). 9

Ägaren kommer att anlita en revisor så länge som det bedöms att den ekonomiska nyttan överstiger kostnaden för revisionsärendet (Artsberg, 2005). Enligt Fant (1994) kan även ledningen kan ha ett intresse av denna revision. Revisionen kan visa på ett korrekt agerande från deras sida vilket kan leda till ökad kompensation för ledningen (Svanström, 2008). 2.2.1 Revision bidrar till högre förtroende för årsredovisningen Det är vanligtvis ägaren som utser revisorn i syfte att säkerställa kvaliteten i den ekonomiska rapporteringen. Revisorn är dock inte bara avsedd för ägaren utan ska också fungera som en kontrollant å intressenternas vägnar. Nyttan av revisionen får alltså ett vidare begrepp då den inte bara fungerar som ägarnas kontrollant av ledningen utan den minskar även informationsasymmetrin mellan ledning och aktieägare eftersom revisionen innebär större förtroende för informationen i årsredovisningen (Svanström, 2008). Detta för oss vidare till nästa del av referensramen som beskriver upprättandet av årsredovisningen, vilken sedan utgör grunden för revisorns granskning. 2.3 Upprättande av årsredovisning i bolag De som är skyldiga att upprätta en årsredovisning är bland annat aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag där en eller flera juridiska personer är delägare (Bokföringslag 1999:1078 6 kapitlet 1 ). Årsredovisningens grundläggande syfte är att ge externa beslutsfattare relevant information angående företaget. Informationen som produceras i en årsredovisning kan utgöra bland annat underlag för finansiärer angående beslut om företaget ska beviljas finansiering eller inte (Blomkvist, 2004). Årsredovisningen ska ge en bild av verksamheten och eftersom denna bild påverkas av vilka värderingsprinciper verksamheten har i fokus så innehåller lagen bestämmelser om vilka principer som får användas (Blomquist & Leonardz, 1994). 2.3.1 Spelrum i lagstiftningen påverkar redovisningens tydlighet Det finns en del lagkrav på årsredovisningen. Civillagstiftningen anger högsta tillåtna värden i redovisningen medan skattelagstiftningen anger lägsta tillåtna värden. Civillagstiftningens syfte är att skydda ägare och långivare från att tro att företaget gått bättre än det faktiskt gjort. Skattelagstiftningen skyddar allmänheten från att ge ett sken av att företaget gått sämre än det faktiskt gjort. Detta innebär alltså att det finns ett spelrum för de siffror som finns representerade i resultat- och balansräkningen (Blomquist & Leonardz, 1994). Fördelen med spelrummet är att lagstiftningen därmed kan fungera som en automatisk konjunkturregulator. Nackdelen är dock att det blir svårare för en extern läsare att bedöma om resultatet stämmer väl överens med vad verksamheten har inbringat, eftersom spelrummet kan utnyttjas och påverka resultatet positivt eller negativt, men fortfarande inom lagens gränser (Blomquist & Leonardz, 1994). 2.3.2 Upprättande av årsredovisningen Blomkvist (2004) menar att det i utformningen av en årsredovisning finns ett antal aktörer och faser som producerar information och redovisningstransaktioner, vilka leder fram till en färdig årsredovisning. Med aktörer menas redovisare, revisorer och/eller företagsledningen. Faserna som tillsammans ska mynna ut i ett färdigt dokument, årsredovisningen, kallar hon för: 10

Fas 1: avstämnings- och periodiseringsfasen. Här sker avstämning av balans- och resultaträkning mot annan sidoordnad redovisning som finns i företaget. Fas 2: värderingsfasen. I den andra fasen görs en värdering av tillgångar och skulder som kan vara av omfattande belopp. Fas 3: bokslutsdispositionsfasen. Bland annat skatteregler och avdragsgilla/icke avdragsgilla kostnader beaktas och bedöms av redovisare och revisor i denna fas. Mellan fas 3 och fas 4 reviderar en revisor bokslutet, innan det kan betraktas som färdigt. Revisorns synpunkter kan leda till slutliga justeringar för att få ett godkänt bokslut. Fas 4: årsredovisningsfasen. Årsredovisningen tas fram, även bokslutet ska ingå här. Föregående års rapporter ska också vara presenterade i denna rapport (Blomkvist, 2004). Hur dessa faser hänger samman och tillslut leder fram till årsredovisningen illustreras nedan. Saldo- Preliminärt Preliminärt Bokslut Årsredorapporter bokslut 1 bokslut visning FAS 1 FAS 2 FAS 3 FAS 4 Figur 1: Bokslutsprocessen. Källa: Blomkvist (2004). 2.3.3 Revisionsberättelsen ses som ett intyg på att årsredovisningen är korrekt Revisorn ska bedöma huruvida årsredovisningen ger en riktig bild av företagets resultat och ställning (Blomquist & Leonardz, 1994). Han eller hon har till uppgift att granska bokföringen och företagsledningens förvaltning för att sedan kunna avlämna en revisionsberättelse.² Alla aktiebolag måste avge en revisionsberättelse som bolagets revisor ansvarar för (Blomquist & Leonardz, 1994). Mellemvik, Monsen och Olson (1988) anser att meningen med redovisningen är att reducera osäkerhet i beslutsprocessen. Revisionsberättelsen finns till för att minska osäkerheten som kan finnas kring bokslutsinformationen och bidra till effektiv fördelning av resurser. Vilket innehåll revisionsberättelsen ska ha finns det lagkrav på, vilket bidrar till tillförlitligheten för denna (Fant, 1994). Smärre brister och felaktigheter tas inte upp i revisionsberättelsen utan påpekas istället direkt till företaget i samband med revisionen. Om det däremot finns anmärkningar i revisionsberättelsen kan man anta att större och mer allvarliga fel har begåtts. Om ett företag erhåller en fortlevnadsanmärkning är det således i revisionsberättelsen denna syns (Blomquist & Leonardz, 1994). Årsredovisningen ska som tidigare nämnt granskas av en revisor vilket för oss in på nästkommande stycke som behandlar revisorn och dennes yrkesroll. 2.4 Revisorn och dennes yrkesroll Informationen som ska kunna inhämtas via företagets årsredovisning ska ge företagets intressenter så pass god överblick att de kan fatta riktiga beslut. Men för att rätt beslut ska 11

kunna fattas behöver redovisningen innehålla riktig och sann information, denna behöver då granskas utifrån av en oberoende part 3 och det är här revisorn kommer in i bilden. Revisorn är en specialist inom redovisning av bolag och tillämpning av gällande lagar och regler. 4 Han eller hon kan ses som en slags övervakare utav företagsledningens agerande och redovisningsbeteende och har som uppgift att verifiera och informera ägarna om detta beteende (Fant, 1994). Revisorns granskande legitimerar företaget och tack vare att revisionen förknippas med legitimitet stöds den också av samhället (Power, 2003). Något som är av stor vikt när det gäller revisorns insatser och rapportering är att det ska motsvara förväntningar hos användarna av informationen, vilken ska vara rättvis, tillräcklig samt att tillgången till informationen ska vara obegränsad (Fant, 1994). 2.4.1 Normer och regler som revisorn ska följa De normer och regler som en revisor ska anamma är främst revisionsstandarden, god revisionssed samt god revisorssed. En kortare beskrivning av dessa följer här nedan: Revisionsstandarden RS. IFAC s (International Federation of Accountants) revisionsrekommendationer har utav FAR översatts till svenska, vilket har utmynnat i den svenska revisionsstandarden RS. Revisionsstandarden ska användas vid revisionen av företagsledningars förvaltning, årsredovisningar samt vid bokföringsarbete. Revisorn måste vara väl insatt i regelverket RS för att kvalitetssäkra sitt eget arbete och uppfylla revisionsstandarden i Sverige. God revisionssed. FAR s uttryck för god revisionssed är följande: god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme.¹ Begreppet god revisionssed kan även nämnas som god revisionskvalitet (Fant, 1994). Kvaliteten på revisionen uppnås enligt Fant (1994) genom att revisorn besitter sådana kvaliteter i sitt yrkesutövande att denne kan efterleva de tydliga normerna inom revision. Dock menar Fant (1994) att det inte finns utstakade detaljer och åtgärder konstruerade, detta innebär att god revisionssed alltid kommer innehålla någon form av flexibilitet. Vad som likställs med gott revisionsutförande påverkas av ekonomiska och politiska faktorer (Power, 2003). God revisorssed. Enligt revisorslagen 19, är det en allmän plikt för revisorn att iaktta god revisorssed. Det finns många varianter på uttryck för god revisorssed, bland andra CGR s (av Centralhandelskammaren godkänd revisor) uttalande: god revisorssed återger den normering vars efterlevnad man rimligtvis kan förvänta sig av varje revisor. Samt FAR s definition: arbetet ska utföras efter god yrkesmässig praxis. Det är dock inte uppenbart vad god revisorssed egentligen innebär, eftersom arbetet är så pass tvetydligt även för revisorerna själva. 3 www.skatteverket.se 12

2.4.2 Nyttan av revision Nyttan med revisionen kan ses ur flera perspektiv. Det första är där ägare och ledning i ett företag är åtskiljda. Revisionen har som uppgift att begränsa ledningens möjligheter att agera på det sätt som gynnar just dem bäst. Bearbetad redovisningsinformation ses då som ett kostnadseffektivt svar på agentkostnaderna. (Svanström, 2008). Revisionen kan också frambringa en intern nytta för företaget. Den kan innebära en minskad informationsasymmetri i den interna rapporteringen och mer effektiva interna processer. Den bearbetade redovisningsinformationen innebär också ett bättre underlag för företagsledningen vid beslutsfattande (ibid). De finansiella rapporter som granskats av en revisor anses som mer tillförlitliga än om de inte utsatts för revision (Power, 2003). Även ett företags intressenter har nytta av revisionen. Samhället, främst skatteverket, har nytta av att företag anlitar revisorer. Idealet är att revisionen innebär färre ekonomiska brott om spelreglerna följs korrekt, vilket är till fördel för seriösa företag och ger större samhällsnytta då resurserna kan utnyttjas mer effektivt (Svanström, 2008). 2.4.3 Kompetens och oberoende hos revisorn Hög kvalitet på revision ses som lika med att tveksam redovisning upptäcks och att detta rapporteras. Hur kapabel en revisor är på att upptäcka fel sammankopplas med revisorns eller revisionsbyråns kompetens, medan benägenheten att rapportera detta relateras till hur oberoende revisorn kan vara i förhållande till sin klient. Revisionskvalitet ses därmed som lika med kompetens och oberoende (Svanström, 2008). Kompetens ses som en förmåga att kunna kontrollera, analysera och värdera klientens upplysningar för att sedan utifrån sin yrkesmässiga erfarenhet bilda sig en egen uppfattning om riktigheten i dem (Svanström, sid.75, 2008). I Sverige efterföljs kompetenskraven genom att det finns bestämmelser för att minst en revisor som granskar ett aktiebolag ska vara godkänd eller auktoriserad, vilket kräver att revisorn har både teoretisk och praktisk utbildning (ibid). En revisor måste vara av oberoende karaktär för att ses som tillförlitlig. Vad gäller detta oberoende är det främst relationen revisor och företagsledning emellan som menas (Fant, 1994). Det krävs karaktär hos revisorn för att våga stå för de felaktigheter som upptäckts och att stå fast vid detta trots påtryckningar från klienten. Oberoende står enligt IFAC för det sinnestillstånd som tillåter en individ att ha en åsikt som inte äventyras av influenser som påverkar det yrkesmässiga omdömet samt agera med integritet, opartiskhet samt professionell skepsis (Svanström, sid.73, 2008). Revisorer antas ha marknadsbaserade motiv till sitt oberoende. Trovärdigheten och ryktet hos revisorn och dess byrå kommer att skadas vid dålig kvalitet på revisionen, vilket är allvarligt eftersom ett högt förtroende och ett gott rykte är väldigt viktiga aspekter hos ett revisionsbolag. Detta innebär att det finns incitament för revisorn att genomföra en oberoende revision. I praktiken är det dock bevisat att yrkesutövare, inom olika genres, påverkas i sitt beslutsfattande av deras egna intressen och fördomar. Kompetens och oberoende till klienten 13

utgör dock grunden för revisionsprofessionen, revisionsteorin och revisorernas arbete. Utifrån agentteorin poängteras just vikten att granskningen av redovisningsinformationen utförs av en extern oberoende granskare. Enbart kompetens är av ringa värde om inte revisorn också har ett oberoende förhållningssätt (Svanström, 2008). 2.4.4 Hot mot revisorns oberoende Enligt Svanström (2008) finns det ett antal faktorer som anses kunna hota revisorns oberoende: Den ekonomiska betydelse som klienten har för revisorn. Detta problem uppkommer i och med att revisorn blir anställd av klienten och får också sin betalning av denne. Konkurrensen på revisionsmarknaden. Vid hög konkurrens ökar revisorns ekonomiska beroende till sina aktuella klienter. Utförande av rådgivningstjänster till klienten. Att revisionsbyråerna utför rådgivningsuppdrag till sina klienter utgör en risk för oberoendet eftersom ett ifrågasättande av klientens redosvisning kan innebära uteblivna uppdrag för revisorn. Utformningen av aktuell lagstiftning. Hotet mot revisorns oberoende är störst i de lägen där det finns en otydlig reglering. I dessa fall kan revisorer med större sannolikhet förväntas acceptera redovisning i gråzonen (Svanström, 2008). Jönsson (2004) nämner en till faktor som han anser innebär ett hot mot revisorns oberoende: Storleken på de dominerande revisionsbyråerna utgör en standardisering och skapar brist på utrymme för professionalism. Jönsson (2004) menar att revisorsverksamhet bör knytas till duktiga yrkesutövare och inte stora firmanamn. 2.4.5 Konsekvenser ifall oberoendet och kvaliteten är låg Att kvaliteten på revisorernas bedömning är god är viktigt för deras egen överlevnad på marknaden. Dock är revisionskvalitet svårt att mäta, vilket innebär att revisorns beteende istället observeras. Det är de nära kontakterna som kan påverka revisorns beteende i den riktningen att dålig revisionskvalitet uppstår. Dålig revisionskvalitet beskrivs som handlingar som utförs av en revisor samtidigt som denne har en relation till bolaget, vilket minskar effektiviteten i bedömningen av bolagets redovisning (Herrbach, 2001). Om revisorn inte är oberoende kan detta innebära att han eller hon förbiser felaktigheter i redovisningen och inte rapporterar om detta i revisionsberättelsen. En revisor som inte har ett oberoende förhållningssätt i sin granskning medför en lägre redovisningskvalitet som riskerar att vara missvisande för användarna av redovisningen (Svanström, 2008) och kan även skada professionens rykte (Herrbach, 2001). Det kan som tidigare nämnts vara svårt att observera vilken kvalitet som revisionen faktiskt håller då denna är en funktion av revisorns ansträngande. Det finns därför ett ökat tryck på att ta fram modeller på tillvägagångssätt som kan fungera som ett stöd i revisorns arbete. Denna 14

önskan om en bättre struktur på revisionsarbetet visar att det finns ett behov av att kunna kontrollera kvaliteten på revisorers arbete (Power, 2003). 2.4.6 Revision ger förbättrad kvalitet? Revisorer vet inte om de är bra revisorer eller inte, hur mycket arbete de än lägger ned. De kan sällan avgöra om revisionen har misslyckats eller inte trots all ansträngning. Detta kan bero på att revisionsprocessen tillåter både intuition och subjektiva uppfattningar (Power, 2003). Vidare är det svårt att bedöma om kvaliteten på redovisningen verkligen påverkas av att en revisor granskar denna. Det är rimligt att revisorn upptäcker ett antal fel vid granskningen av redovisningsinformationen, men det är svårt att uppskatta vilken betydelse detta har för användarna av redovisningen. Enligt en studie från 1994 drar man slutsatsen att revisorns närvaro faktiskt minskar felaktigheter i redovisningen. Om ett företag inte har en revisor som granskar dess redovisning kan detta leda till att kvaliteten på redovisningsinformationen sjunker, då motivationen till att sköta redovisningen korrekt kan fallera i och med kännedomen om att ingen extern granskning kommer att ske (Svanström, 2008). Efter att ha resonerat kring revisorn och de förtjänster och problem som denne förknippas med kommer vi i nästa stycke att presentera en av de principer som revisorn enligt lag ska kontrollera efterlevs i företagen: fortlevnadsprincipen. 2.5 Fortlevnadsprincipen Fortlevnadsprincipen är en av de mest betydelsefulla och fundamentala principerna inom redovisningsområdet (Artsberg, 2005). Utifrån FAR (2010) kan man utläsa att det förutsätts att företagets verksamhet kommer att fortsätta såvida inte företagets livslängd uppenbart är begränsad. Den tidsperiod som ska betraktas vid bedömning av fortlevnadsantagandet bör vara minst 12 månader. Eftersom en verksamhet anses ha obegränsat liv är detta också anledningen till att verksamhetens livslängd behöver delas upp i perioder (Falkman, 2000). Principen tillåter periodisering och anstånd av intäkter och kostnader för att underlätta matchningen av igenkännande inkomster i nutid och framtida redovisningsperioder. I praktiken betyder följaktligen fortlevnadsprincipen att en enhet förväntas att fortsätta sin drift inom en förutsägbar framtid, samt att kunna förvärva tillgångar och fullgöra sina åtaganden i en normal ekonomisk riktning (Martin, 2000). Artsberg (2005) menar dock att det inte finns någon gemensam enighet om vad principen innebär när det kommer till värdering och mätning i redovisning. 2.5.1 Osäkerhet relaterad till fortlevnadsprincipen Om osäkerhet kring företagets fortlevnad finns, ska revisorn generellt belysa problemet genom att betona detta tillstånd med en anmärkning i revisionsberättelsen (ibid). Sefcik och Long (2002) anser att ett yttrande angående fortlevnadsprincipen ger värdefull och relevant information, och då framför allt till börsnoterade företag. Dock har revisorn inget krav på att utforma specifika granskningsprocedurer för att identifiera tillstånd och händelser som skulle kunna väcka misstankar angående validiteten av fortlevnadsprincipen. Venuti (2004) menar 15

att en revisor bör ta fasta på ifall vissa tillstånd eller händelser som upptäcks under revisionen motsäger sig fortlevnadsprincipen. I nästa avsnitt kommer vi att behandla de kriterier som är aktuella vid en fortlevnadsbedömning. 2.6 Centrala faktorer vid bedömningen av ett företags fortlevnad Fortlevnadsbedömningen är en svår uppgift för revisorn eftersom det handlar om en subjektiv uppskattning om en oviss framtid. Revisorerna upplever att fortlevnadsbedömningen är en komplex process samtidigt som det finns få vägledningar som kan hjälpa revisorn att fatta beslut angående en verksamhets möjligheter till fortlevnad (Paquette & Skender, 1996). På grund av denna komplexitet vid fortlevnadsbedömningar så har det gjorts försök till att ta fram modeller som ska kunna fungera som en hjälp vid bedömningen av fortlevnaden. Dessa modeller har enligt Martens et al (2008) dock inte alltid uppfattats som användarvänliga av revisorer, då de ofta karaktäriserats som statistiska och svårbegripliga. 2.6.1 Bedömningskriterier enligt RS 570 En vägledning i denna bedömning kan vara revisionsstandard (RS) 570. RS 570 menar att en av revisorns uppgifter är att granska företagets bedömning av dess fortsatta drift, och se om denna bedömning är rätt ställd. De bedömningskriterier som används för att utröna om det finns tvivel angående ett företags fortsatta drift enligt RS 570 är följande: Om företaget har förlorat marknadsandelar och är förlustbringande tyder detta på en negativ finansiell utveckling. Företaget har inte tillräcklig likviditet för att kunna göra nyinvesteringar. Oförmåga att betala skulder inom utsatt tid, eller på andra sätt inte uppfyller de lånevillkor som det slutits avtal om. 4 Osäkerhetsfaktorer av väsentlig grad är enligt RS 570 som följer: En väsentlig osäkerhetsfaktor är för handen om dess möjliga påverkan är så stor att det enligt revisorns bedömning är nödvändigt att klart och tydligt upplysa om osäkerhetsfaktorns karaktär och konsekvenser för att årsredovisningen inte skall vara missvisande. ³ 2.6.2 Ekonomiska värden som har betydelse vid en fortlevnadsanmärkning Mutchler (1985) genomförde en studie där han nämner att bedömningen av fortlevnaden kan karaktäriseras som en tvåstegsprocess där revisorn först uppmärksammar att ett företag har vissa problem och därefter använder sig av ytterligare information för att eventuellt utfärda en fortlevnadsanmärkning. Studien undersöker vidare vilka företeelser som enligt en revisor utgör problem för ett företag och dess fortsatta existens. De sex mest förekommande faktorerna som studien tog upp är följande: Kassaflöden 4 RS 570 16

Nuvarande tillgångar/nuvarande skulder Nettoförmögenhet/totala tillgångar Totala antalet långsiktiga skulder/totala tillgångar Totala skulder/totala tillgångar Nettoinkomst före skatt/nettoförsäljning Martens et al (2008) har kommit fram till liknande resultat. För att ett företag ska få en fortlevnadsanmärkning ska de enligt Martens et al (2008) uppfylla minst två av följande faktorer: Negativt balanserat styrmedel Negativt rörelseresultat Negativ nettoinkomst Negativt rörelsekapital Negativ nettointäkt Negativt kassaflöde De viktigaste variablerna i bedömningen är de två lönsamhetsvariablerna: vinsten i förhållande till de totala tillgångarna samt negativ nettoinkomst. Martens et al (2008) indikerar att det är mer troligt att ett företag tilldelas en fortlevnadsanmärkning om det har lägre totala tillgångar, lägre resultat, minskat rörelsekapital i förhållande till de totala tillgångarna samt ökade skulder i förhållande till tillgångar (Martens et al, 2008). 2.6.3 Insiderinformation en viktig aspekt vid fortlevnadsbedömningen Generellt så vet inte revisorn om ett företag kommer att gå i konkurs eller inte när denne genomför sin fortlevnadsbedömning, men en hjälp till denna bedömning kan vara insyn i företagets interna information. Enligt Mutchler (1985) är det inte ovanligt att revisorerna utgår från insiderinformation när de gör sina fortlevnadsbedömningar. Revisorerna har ofta skapat relationer med sina klienter sedan långt tillbaka i tiden och har därför ofta tillgång till mer information än den som finns tillgänglig offentligt (Martens et al, 2008). Mutchler (1985) menar att revisorerna tittar mycket på likviditetsbudgetar, vilka inte är offentliga handlingar men som kan vara betydelsefull information att utgå från när bedömningarna görs. Om revisorerna har tillgång till insiderinformation innebär detta att deras revisionsuttalande får tyngre informationsinnehåll. Men i de fall de endast har tillgång till samma information som allmänheten är deras uttalanden överflödiga anser Mutchler (1985). 2.6.4 Framtida planer en viktig faktor vid bedömningen Det är viktigt att fortlevnadsstatusen inte enbart baseras på företagets förmåga att fortsätta sin drift på exakt det sätt som den nuvarande verksamheten bedrivs utan att det även tas hänsyn till framtida planer (Sefcik & Long, 2002). När fortlevnaden bedöms granskar revisorn om det finns omständigheter i framtiden som antingen kan lindra eventuella problem eller om det finns faktorer som faktiskt kan förvärra situationen (Mutchler, 1985). Exempel på situationer och förhållanden som innebär tveksamheter till fortsatt existens för företaget inkluderar förutom de ekonomiska värdena även icke-ekonomiska planer såsom driftstopp eller projekt 17

som är avgörande för företagets framtid. Om revisorn anser att det finns tveksamheter kring ett företags fortsatta existens ska denne identifiera och utvärdera hur ledningens planer kommer att påverka detta tillstånd. Vid de situationer där revisorn menar att ledningens framtida planer kan övervinna dessa tvivel behöver företagets fortlevnad inte ifrågasättas. Men i de fall där tveksamheter förekommer kan en fortlevnadsanmärkning komma att utdelas (Martens et al, 2008). 2.6.5 Separata villkor för små och stora företag I fortlevnadsbedömningen görs det en distinktion mellan små och stora bolag enligt Sefcik och Long (2002). För större bolag hänförs själva fortlevnaden till att se om enheten är kreditvärdig och kan fortsätta bedrivas på precis samma sätt som den bedrivs i nuläget, och detta inom den närmsta framtiden. Vid mindre företag fokuseras det istället på om en fortsatt existens för företaget är trolig. För de mindre företagen ändras betoningen från potentiell överlevnad till att se om det existerar ett självständigt företag som är separerat från dess nuvarande ägare/ledning. Således är den relevanta frågeställningen vid bedömning av mindre företag ifall verksamheten kan fortsätta bedrivas även vid ett signifikant byte av ägare/ledning. Betoningen ligger helt och hållet på företagets framtida prestationsförmåga (Sefcik & Long, 2002). 2.6.6 Samband mellan fortlevnadsanmärkningar och konkurs Även om flertalet studier har bekräftat relevanta förslag på vilka faktorer som är aktuella vid fortlevnadsanmärkningar och eventuell konkurs som följd, så finns det fortfarande ingen universell enighet om vilka faktorer som är starka tecken för konkurs och varför (Bhimani, Gulamhussen & Lopes, 2009). Det finns inte ett direkt samband mellan konkurs och en negativ fortlevnadsbedömning, men ändock är de två begreppen relaterade till varandra. Det finns fall där företag inte fått en ifrågasatt fortlevnad men som ändå gått i konkurs, samtidigt som det också finns företag som har fått sin fortlevnad betvivlad men som klarat sig ifrån konkurs (Mutchler, 1985). Studier visar dock att företag som får en fortlevnadsanmärkning har större sannolikhet att råka ut för konkurs än företag som inte fått en sådan anmärkning (Bhimani et al, 2009). 2.6.7 Fortlevnadsbedömningens process Det finns enligt Paguette och Skender (1996) en möjlighet för revisorn att använda sig av konkurs- eller z-score modeller då dessa kan fungera som en hjälp vid bedömningen av ett företags fortlevnad. Modellerna utgår från företagets information och kan användas för att utvärdera om det finns några väsentliga tveksamheter kring ett företags förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet under en rimlig tidsperiod. Om det finns tveksamheter kring den fortsatta driften måste revisorn bedöma företagsledningens planer för hur de tänkt avlägsna de tveksamheter som finns inom verksamheten (Paquette & Skender, 1996). Detta tillvägagångssätt illustreras i figuren på nästa sida. 18

Tyder revisionsgranskningen på att det finns tvivel kring företagets fortlevnad? Ja Nej Ingen anmärkning Ja Revisorn tar del av ledningens Nej Finns det information om hur planer och granskar dessa. ledningen planerar att av- Ger dessa upphov till fortsatt lägsna de tveksamheter som tvivel kring fortlevnaden? finns inom verksamheten? Ja Revisorn ber om ytterligare upplysningar. Ger dessa en mer positiv framtidsbild? Ja Nej Nej Fortlevnadsanmärkning Ingen anmärkning Figur 2: Fortlevnadsbedömningens process. Källa: Paquette och Skender (1996). 2.6.8 Är fortlevnadsanmärkningen självförverkligande? Samtidigt som bedömningen är komplicerad innebär den vid ett negativt utlåtande konsekvenser, både för företaget som bedöms och för revisorn som utför bedömningen (Martens et al, 2008). Det är ändock viktigt att bedömningen utförs då denna är av intresse för företagets intressenter (Mutchler, 1985). En anmärkning angående företagets fortlevnad kan påverka intressenters förtroende för företaget. Anmärkningen skulle kunna vara självförverkligande i den meningen att revisorns uttryck för osäkerhet angående företagets förmåga till att fortleva skulle kunna bidra till att det faktiskt blir så menar Venuti (2004). På grund av att fortlevnadsprincipen skulle kunna vara självförverkligande kan revisorer vara motsträviga till att ta upp frågan. Revisorerna hamnar i ett etiskt och moraliskt dilemma: antingen måste denne påtala företagets fortlevnadsproblem och riskera att eskalera den finansiella bedrövelsen för sin klient. Alternativt att inte påtala problemen, men då riskera att inte informera intressenter om företagets möjliga misslyckande. Ett annat större bekymmer som nämnts tidigare i rapporten är att revisorers misslyckade bedömningar kan bero på brist av oberoende. Detta på grund av att företagsledningen bestämmer revisorns varaktighet och ersättning (ibid). 2.6.9 Ytterligare aspekter att ta hänsyn till vid bedömningarna Flertalet modeller har tagits fram i syfte att kunna spå framtida konkurser genom att titta på årsredovisningar. Fortlevnaden blir följaktligen bedömd utifrån den informationen som finns i företagets finansiella rapporter. Man har valt att utgå från årsredovisningar då dessa är offentliga handlingar. Dessa modeller har dock fått en del kritik då de utgår från att den information som finns i årsredovisningen ger en rättvisande bild (Bhimani et al, 2009). Dock 19

så är det inte alltid totalt tillförlitlig information som redovisas i dessa. Fant (1994) nämner han att informationen kan ha varit utsatt för manipulation och subjektiva bedömningar av de som framställer den. Det finns bevis på att speciellt företag som är på väg mot konkurs manipulerar sin årsredovisning (Bhimani et al, 2009). 2.7 Koppling mellan tidigare forskning och vår studie Tidigare forskning förklarar uppkomsten och existensen av revisionen, att det handlar om ett ömsesidigt beroende mellan revisorn och företaget. Revisorn fungerar som en slags försäkran på att företagets redovisning är korrekt vilket i sin tur ger företaget legitimitet. För att revisionen ska fortsätta ha en legitimerande effekt på redovisningen krävs det att revisorn förknippas med kompetens, oberoende och tystnadsplikt. Den variabel som kanske är svårast att mäta är revisorns oberoende vilket är ett problem då denne anställs av företaget och därmed också får sin betalning av företaget. Det finns således incitament för revisorn att tillmötesgå företagets önskemål. Det som talar för att oberoendet är närvarande är att hela revisionsbranschen skulle drabbas väldigt hårt om det framkom att revisorerna inte har ett oberoende förhållningssätt gentemot de företag de granskar. Oavsett vilken nivå revisorns oberoende ligger på är de enligt lag skyldiga att bedöma företagens fortsatta existens. När ett företags fortlevnad ska bedömas tar tidigare studier upp att de vanligaste faktorerna som spelar in är bland annat lönsamhetsvariabler, likviditet, negativa värden, framtida planer och den information revisorerna har tillgång till. Revisionsstandarden anser att revisorn ska titta närmare på om företaget förlorat marknadsandelar, likviditeten samt förmågan att betala skulder i tid. Vår fråga är nu ifall revisorerna använder sig av de kriterier som tidigare studier nämner är relevanta vid fortlevnadsbedömningar. Vilken information använder de sig av i sina bedömningar, använder de sig av några specifika kriterier eller är detta olika från fall till fall och skiljer sig dessa kriterier åt beroende på företagets storlek? Upplevs denna bedömning som komplicerad och i sådana fall varför? Samt hur väsentlig uppfattas denna del av granskningen utav revisorerna? Nedan demonstrerar vi en illustration av hur den teoretiska referensramen leder fram till syfte. Revisorns yrkesroll och de egenskaper som förknippas med denna Årsredovisningen: Fortlevnadsprincipens grunden för revisionen betydelse i redovisningen SYFTE: hur bedöms ett företags fortlevnad, Behovet av revision vilka faktorer och vilken Kriterier vid förklaras utifrån info är i fokus, och hur fortlevnadsagentteorin komplicerad upplevs bedömningar bedömningen? Figur 3: Sammanställning av den teoretiska referensramen som leder fram till vårt syfte. 20