Beräkning av exponering för kvävedioxid i utomhusluft

Relevanta dokument
Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Luftmätningar i urban bakgrund

Aktuell luftkvalitetsövervakning

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Kronobergs samverkansområde för tätortsluft. Kronobergs Luftvårdsförbund Eva Hallgren Larsson

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Tätortsluft i Kronobergs län

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 2006/07 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftutredning Litteraturgatan

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luften i Sundsvall 2011

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2005 och vintern 2005/06 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Utredning angående havssaltsandelen av PM 10 på bakgrundsstationen Råö

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Mätning av. Luftföroreningar

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016

Luftkvalitet i tätorter 2001/02

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

Luften i Sundsvall 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftkvaliteten i Sverige 2008 och vintern 2008/09 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luften i Sundsvall 2010

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Instruktion till verktyget

Årsrapport för Landskrona kommun

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 2007/08

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län Nr U 6124 April På uppdrag av Luft i Väst

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Emissioner och spridningssmodelling praktiska exempel

Luftutredning Distansgatan

På väg mot friskare luft i Skåne

Varför modellering av luftkvalitet?

LUFTKVALITETEN I SVERIGE SOMMAREN 2002 OCH VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Transkript:

Beräkning av exponering för kvävedioxid i utomhusluft baserat på långa mätdataserier Karin Sjöberg, Karin Persson, Marie Haeger-Eugensson och Stefan Åström, IVL Bertil Forsberg, Umeå Universitet

1 URBAN - mätnätet samarbete mellan små och medelstora svenska kommuner och IVL startade1986 3-4 deltagare per år 1/3 av alla kommuner har deltagit minst en vintersäsong cirka 1 kommuner har deltagit samtliga år Mätningar Dygnsprovtagning av NO 2, SO 2, sot, PM 1 (och PM 2.5 ) Veckoprovtagning av VOC (bl.a. bensen) Månadsprovtagning av NO 2, SO 2 och O 3 i regional bakgrund

2 Syfte: underlätta för kommunala myndigheter att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen i förhållande till bl.a. mijökvalitetsnormer och miljömål studera långsiktiga förändringar i luftkvaliteten utvärderabetydelsenavbidragfrånlokala, regionalaochutländskakällor aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas att möjliggöra jämförelser mellan olika tätorter ge underlag för planering och åtgärdsuppföljning ge underlag för studier avseende hälsoeffekter för befolkningen

Nationell trend för SO 2, sot och NO 2 3 25 2 15 1 5 NO2 sot SO2 3 1986/1987 1987/1988 1988/1989 1989/199 199/1991 1991/1992 1992/1993 1993/1994 1994/1995 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2 2/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 26/27

Trend för bensen 1992/93 26/7 4 6. 5. 4. 3. 2. 1.. 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 bensen

Antalet dagar med PM 1 -halter > ÖUT, vinterhalvåret 26/7 och år 26 Antal dygn 12 1 8 6 4 2 5 Burlöv Vinterhalvår 26/7 Antal dygn med halter av PM1 då ÖUT överskrids vintern 26/7 och år 26 Antal tillåtna dygn då ÖUT, 3 µg/m3, får överskridas År 26 Karlshamn Örebro, Rudbecksskolan** Eksjö,gaturum Sollefteå, gaturum*** Landskrona Landskrona, Eriksgatan Kalmar, Larmgatan Hörby Piteå** Kävlinge Kramfors Älmhult Karlskoga Uppsala Arboga, gaturum** Trelleborg* Burlöv* Timrå* Värnamo Östersund* Falun Örkelljunga* Jönköping Mariestad Hammarö Tidaholm Motala* 26 Karlshamn Landskrona, Eriksgatan * oktober-mars, ** januari-april, ***december-april annars november-april

6 Beräkning av exponering för kvävedioxid Syfte Beräkning av antalet personer exponerade för NO 2 i förhållande till MKN / riktvärden För Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålet Frisk luft / utredning om miljötillståndet i Sverige Ny metodik framtagen inom SNAP/SoS För vart 5:e år sedan 199 Validering mot detaljerade spridningsberäkningar i Umeå, Uppsala, Göteborg samt Skåne

7 Konsekvensberäkningar Hälsoeffekter överexponering dos/responssamband, förtida dödsfall sjukhusinläggningar Samhällsekonomiska konsekvenser Tidsaspekt Kvävedioxid klart september 27 Partiklar (PM 1 ) klart december 27

8 Urban-modellen Empirisk beräkningsmodell, baserad på - uppmätta urbana bakgrundshalter - ventilationsindex - emissioner prop. mot befolkningsmängd Verktyg för bedömning av överskridanden av olika gränsvärden Utsläppsprognoser skattning av framtida luftkvalitetssituation

9 NO 2 -halter beräknade med förbättrad Urban-modell 4 35 3 Meassured NO 2 (µg/m 3 ) 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 35 4 Calculated NO 2 (µg/m 3 )

1 Val av meteorologi, aktuellt år eller typår? Typår svårt att applicera pga. stora variationer i vädersystem över landet Högtryck över södra Sverige Högtryck söder om Sverige, lågtryck norr om Sverige Lamb s väderklasser: klassificering 1948-25 1999 typår

11

12 Geografisk fördelning av NO 2 -halten i tätorter utifrån uppmätt/beräknad urban bakgrundshalt 2-25 invånare Halt i den 1 km gridruta som orten befinner sig i 25-1 invånare bell-shape -metod, 1% i centrumpunkt, halten minskar med avståndet > 1 invånare Befolkningsvägd haltfördelning, 1% i rutan med störst befolkningsmängd ex. Karlskoga Befolkningsstatistik: 1*1 meter 1*1 km

13 Interpolerade årsmedelvärden av NO 2

14 Hälsoeffekter långtidsexponering för NO 2 (årsmedel) Antalet extra dödsfall > 1 µg/m 3 Relativ ökning: 1.3% per 1 µg/m 3 ökad NO 2 -halt NO2 klass Befolkn antal Bef viktad medelhalt Extra dödsfall/år Andel av bef (%) -5 428747 2,7 48,2 5-1 2789238 7,2 31,3 1-15 1486972 12, 2349 16,7 15-2 136716 16,6 298 1,5 2-25 176136 21,6 499 2, 25-3 159 28,5 37,12 3-35 12665 33,3 55,14 >35 n.a. Totalt 8899725 6,3 3238 1

Korttidsexponering 15 Vinterhalvårs/årsmedelhalt vs. 98-%il för dygnsmedelvärden 98%-ile (Winter half year/annual mean (NO 2 (µg/m 3 ) 12 1 8 6 4 2 Winter half year Annual Linear (Annual) Linear (Winter half year) R 2 =.73 R 2 =.86 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Winter half year/annual mean NO 2 (µg/m 3 ) Amount of days 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Jämförelse mellan beräknat och uppmätt antal dagar i resp. koncentrationsklass Monitored Calculated 5-1 1-15 15-2 2-25 25-3 3-35 35-4 >=4 Concentratioin class

16 Frekvensfördelning av dygnsmedelvärden inom olika klasser av årsmedelvärden 36 33 3 Antal dagar/år 27 24 21 18 15 12 9-5 5-1 1-15 15-2 25-3 2-25 3-35 35-4 >=4 6 3-5 5-1 1-15 15-2 2-25 25-3 3-35 > 35 Årsmedelvärden (µg/m3)

Extra sjukhusinläggningar till följd av dygnsmedelhalter av NO 2 > 1 µg/m 3 17 luftvägar: 31 fall/år ; hjärt/kärl: 299 fall/år Årsmedel klass 1-15 15-2 2-25 25-3 3-35 35-4 >4 Totalt -5,,,,,,, 5-1 36,4 8,4 4,1,,,, 1-15 26,1 43,3 38,4 1, 35,2 4,6, 15-2 2,2 5,2 5,4 2,8 5,8 2,4 3,6 2-25 2,1 7,4 9,6 6,8 12,1 6,1 11,8 25-3,1,4,7,7 1,1,6 1,3 3-35,1,3,9,9 1,4,8 1,8 >35,,,,,, Totalt 66,9 65, 59,1 21,1 55,6 14,6 18,5 3,8

18 Årliga samhällsekonomiska kostnader, 25 Socio-economic Value of avoided Health Effect Health effects in 25 Socio-economic cost [million SEK 25 ] Total Sweden 1845 million SEK 25 Out of which: VSL (11 years of prolonged life) 5691468 [SEK 25 ] 3238 death occurrences 18429 Hospitalisation, cardiology Hospitalisation, generic (respiration) 5592 [SEK 25 / day] 1823.9 days 1 3342 [SEK 25 / day] 1595.3 days 5 WTP to avoid hospital admissions* 4522 [SEK 25 / occurrence] 6 hospital admissions 3 Productivity loss of absence from work 849 [SEK 25 / employee-day] 3419.2 days 3 *One hospital admission is in this case equal to three days at hospital followed by five days at home.

Trend i befolkningsexponering 199, 1995, 2 och 25 19 5 Percentage of exposed population 45 4 35 3 25 2 15 1 199 1995 1999 25 5-5 5-1 1-15 15-2 2-25 25-3 3-35 35-4 4-45 >45 Concentration groups

2 Validering lokalt årsmedelvärden av NO 2 1999 i Umeå a) b) c) lokal beräkning; 1*1 km lokal beräkning; 5*5 m 1*1 km nationell beräkning; 1*1 km Nationellt Lokalt NO2 klass NO2 medel % exp NO2 medel % exp <5 3, 24 - - 5-1 7, 64 8,4 49 1-15 12,8 12 11,7 47 15-2 - - 15,5 3,9 Medel 6,8 1,2

21 Validering regionalt årsmedelvärden av NO 2 1999 i Skåne nationellt lokalt beräknade halter Nationellt Lokalt relativ differens NO2 klass <5 NO2 medel 4, % exp 16 NO2 medel 3,6 % exp 29 5-1 6,7 5 7,3 34 1-15 12,8 23 12,4 22 15-2 16,7 9,7 17, 13 2-25 21,8 1,6 2,5 1,5 Medel 8,9 8,8

22 Validering nationellt årsmedelvärden av NO 2 Concentration of NO 2 ( µg/m 3 ) 25 2 15 1 5 6% -2% 2% Measurements Calculations actual met Calculations normal met 1% 199 1995 1999 25 Yearly means Resultat från Urban-modellen jämfört med uppmätta halter För tätorter med > 2 invånare, beräknat för både aktuell och normal meteorologi I figuren visas den procentuella skillnaden i halt mellan beräkning med aktuell meteorologi och mätdata

23 Tack för uppmärksamheten! EMEP-stationen Råö. Foto: Kjell Peterson, IVL Rapport B 1749 kan laddas ner från /rapporter