Miljönyckeltal Stockholm Exergi, 2018 Stockholm Exergi 020-31 31 51 kundservice@stockholmexergi.se Februari 2019, version 2.0
Miljönyckeltal, Stockholm Exergi 2018 Med samhället i fokus Utan energi fungerar inte samhället. Vårt företag har ansvar för en infrastruktur som är lika viktig för Stockholmsområdet som vatten- och avloppsnätet samt tunnelbanan. Med ett så viktigt uppdrag följer höga förväntningar och ett stort samhällsansvar. Vi ska erbjuda energilösningar som uppfyller våra kunders självklara förväntningar på trygghet, enkelhet och miljöprestanda till en konkurrenskraftig kostnad. Det råder ingen tvekan om att mer avfall kan och bör återvinnas som material. Det skulle ge både klimat- och resursvinster. Det som blir till fjärrvärme och el i våra anläggningar ska vara det som blir över när vi sorterat ut det som kan återvinnas på riktigt så att det ersätter jungfruliga råvaror. Självklart vill vi att plast som kan återvinnas på ska sorteras ut. Därför arbetar vi vidare i samarbete med både kommuner och företag för att så snart som möjligt realisera en bättre avfallssortering. För att klara Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen väl under 2 grader kommer det inte räcka med att minska utsläppen av fossila växthusgaser. Dessutom krävs åtgärder för så kallade negativa utsläpp, att på olika sätt ta koldioxid ur atmosfären och binda den för lång tid. För att kunna göra Stockholm till en kolsänka undersöker vi två olika tekniker, produktion av biokol och koldioxidavskiljning från biobränslebaserad produktion, s k BECCS. Många kunder uttrycker nu sitt intresse och verksamheter inom andra branscher ser möjligheter till nya samarbeten. Det stimulerar oss att arbeta vidare. Tillsammans med våra kunder har vi fortsatt att utveckla våra lösningar för smarta fastigheter. Vi har installerat Intelligy-enheter för värmestyrning, kopplat upp 1 500 fastigheter för både effekt- och värmestyrning och andra smarta fastighetstjänster, och vi har sålt våra första lösningar för solceller och laddstationer för elfordon. Det är genom fortsatt samarbete med våra kunder, kommuner och andra företag som vi utvecklar vårt energisystem mot målet en klimatpositiv fjärrvärmebaserad på förnybar eller återvunnen energi. Vi hoppas och tror att ni vill göra den resan tillsammans med oss! Ulf Wikström Hållbarhetschef, Stockholm Exergi De frågor mänskligheten måste lösa - att vi tar ut mer resurser än jorden producerar och klimatfrågan - är gigantiska och globala. Detta är utmaningar som kräver både internationella samarbeten men också att vi samverkar här, lokalt. Ulf Wikström
Året 2018 i korthet Under vintern drabbades vi av bränslebrist på flis på grund av extrem nederbörd och mild vinter i Baltikum, något som närmast lamslog skogsindustrin i området. Planerade avverkningar ställdes in då skogsvägar stängdes och marken inte bar. Våra leverantörer kunde inte få fram den skogsflis som vi räknat med. Vi lyckades undvika leveransstörningar men tvingades använda något mer fossil energi än planerat vilket ökade vår produktionskostnad. Tyvärr påverkades även miljönyckeltalen för 2018. Vi räknar med att normalisera miljöprestandan under 2019 så att detta stannar vid ett hack i kurvan. För att minska risken för liknande störningar köper vi ibland hållbara biobränslen från andra delar av världen. Det totala utsläppen av växthusgaser blir trots avståndet bara fem procent av det fossila alternativet som vi vill minimera, även för biobränslen som fraktats i stora effektiva fartyg över Atlanten. Alldeles vid slutet av året uppmärksammades en biobränsleleverans från Brasilien i media, och rubriken var att vi använde regnskog. Detta var givetvis inte sant. Biobränslet kom från en eukalyptusplantage som dessutom är certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council). Rubriken korrigerades snabbt men nyheten väckte många frågor hos både kunder och allmänheten. För oss är det avgörande att de biobränslen vi använder har producerats på ett hållbart sätt, både ekologiskt och socialt. I april beslutade Stockholms stad att anvisa mark i Lövsta för ett nytt kraftvärmeverk som ska trygga tillgången till hållbar fjärrvärme i Stockholmsregionen. Det är en viktig milstolpe i arbetet med att fasa ut det sista kolet ur fjärrvärmen år 2022. När det är klart kommer fjärrvärmen sånär som på ett par procent i form av olja, som behövs som reserv- start- och stoppbränslen, att baseras på förnybar eller återvunnen energi. Under sommarhalvåret upplevde vi Stockholms varmaste maj och juli någonsin. Kapaciteten i vårt fjärrkylasystem utmanades som aldrig tidigare. Den eleffektiva frikylan har levererat hög effekt men trots det har kylmaskinerna gått fler timmar än vanligt vilket medfört ett ökat elbehov och därmed något sänkt COP jämfört med normalt. Klimatkompensering tills vidare Vi klimatkompenserar utsläpp från produktion av fjärrvärme med fossila bränsle (olja och kol) för all egen produktion. Kompensationen görs genom att vi på frivillig basis köper utsläppsreduktioner från FN-godkända projekt, så kallade CDM-projekt, som medför lägre utsläpp i utvecklingsländer. Nyckeltal för fjärrvärmes miljövärden enligt VMK som redovisas på nästa sida tar inte hänsyn till denna kompensation. Vill du ta hänsyn till den skall du använda nyckeltalen nedan. Utsläpp av växthusgaser efter klimatkompensation, g/kwh fjärrvärme 2013 2014 2015 2016 2017 2018 68,7 35,1 35,6 32,7 34,5 40,2 Nyckeltal för miljöklassning Vår fjärrvärme ger bra prestanda för dig som vill miljöklassa din byggnad. Tre av de system som rekommenderas av Sweden Green Building Council (SGBC) kallas BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. Dessa kräver olika typer av underlag som du finner här.
Miljöbokslut fjärrvärme 2018 I tabellen nedan redovisar vi nyckeltal för fjärrvärmes miljövärden som beräknas enligt Värmemarknadskommittén (VMK), fjärrvärmebranschens överenskommen metod, som revideras årligen. I överenskommelsen finns schablonvärden för emissionsfaktorer för de bränslen som används av fjärrvärmeföretagen. Dessa schablonvärden är baserade på data från bland annat Naturvårdsverket som Stockholm Exergi tillämpar. Läs mer här. Fjärrvärmes miljövärden enligt VMK 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kwh1 fjärrvärme Utsläpp av växthusgaser från transport och produktion av bränslen, g/kwh1 fjärrvärme 82,0 74,9 83,1 63,8 65,7 77,3 7,9 6,9 7,0 6,4 4,8 4,9 Primärenergifaktor 0,22 0,19 0,20 0,15 0,14 0,17 Andel fossila bränslen, % 13 11 13 9 9 12 1 Utsläppen är utryckta i gram koldioxidekvivalenter per levererad kwh fjärrvärme, i växthusgaserna ingår lustgas, metan och koldioxid. Miljöbokslut fjärrkyla 2018 På sommaren produceras fjärrkylan framförallt från frikyla i Ropsten. Frikyla är kyla som produceras från kallt sjövatten som inte behöver kylas i någon process. Elförbrukning behövs då enbart för att pumpa vattnet till och från sjön samt till distributionen av kyla i nätet. När värmen stiger och effekten från frikylan inte räcker till så använder vi dessutom våra kylalager, tex. Hornsbergslagret. När detta inte heller räcker till så använder vi dessutom kylmaskiner. På vintern återanvänder vi spillkyla från värmepumpar i Ropsten, Värtaverket och Hammarby som återvinner energin till fjärrvärme. När fjärrkylavattnet lämnar fastigheterna har det värmts upp, det är den värmen som återvinns i värmepumparna. Elen som används för att driva kylmaskiner och värmepumpar är ursprungsmärkt vind-, bio- och vattenkraft. COP, Coefficient of Performance beskriver förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionens effektivitet. Fjärrkylas miljövärden 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Indirekt koldioxidutsläpp på grund av elanvändning, g/kwh 0 0 0 0 0 0 COP 8,1 5,9 7,2 6,8 6,8 5,8 Värmeåtervinning genom fjärrkyla, GWh 164 157 139 130 102 118
Övriga miljövärden Fjärrvärmes övriga miljövärden 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Koldioxid utsläpp med hänsyn tagen till systemeffekt g/kwh fjärrvärme 114 133 142 91 48 64 Andel förnybar eller återvunnen energi, % 84 85 83 89 89 88 Andel förnybar energi, % 75 75 74 78 74 79 Kväveoxider, mg/kwh fjärrvärme 125 114 103 102 92 114 Svaveldioxid, mg/kwh fjärrvärme 40 24 19 20 14 23 Stoft, mg/kwh fjärrvärme 2,8 1,7 1,7 1,8 1,7 1,6 Det första nyckeltalet avser koldioxidutsläpp ur ett globalt systemperspektiv som omfattar nettobalansen av elproduktionen mot kraftnätet. Koldioxidutsläppet för den nordiska elmarginalproduktionen som används är hämtad från Elforsks rapport 8:30. Nyckeltalet synliggör klimatnyttan som uppstår när vi exporterar el med lågklimatpåverkan till våra grannländer. Siffran kan användas av dig som vill jämföra vår fjärrvärmeproduktion med andra uppvärmningsalternativ där både lokala utsläpp och elsystemets utsläpp beaktas. Med förnybar energi menas biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten samt andel förnybar energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. Med återvunnen energi menas spillvärme, återvunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte identifieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. Notera att andel förnybar energi inte kan sättas i relation till siffran andel fossilt enligt VMK (12%) då den senare omfattar de fossila bränslena kol, olja och gas och inte den fossila delen av avfallsbränslet. Tillförda bränslen Här redovisas bränslemixen för fjärrvärmeproduktion 2018 enligt VMK. 12% 9% 33% 2% 6% 12% 26% Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen Värme i avloppsvatten Värme i sjövatten Värmeåtervinning genom fjärrkyla El Kol, olja, gas (fossila bränslen)