En jämförande undersökning av helträelements värmeisoleringsförmåga

Institutionen för teknik och design, TD En jämförande undersökning av helträelements värmeisoleringsförmåga A comparative thermal insulation study of massive wooden walls Växjö, 009-06-0 15 hp Examensarbete/Byggteknik 9903 Handledare: Lennart Karlsson, MHM-Scandinavia AB Handledare: Bo Källsner, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design Examinator: Bertil Bredmar, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design Examensarbete nr: TD 07/009 Fredrik Petersson Oskar berggren

Organisation/ Organization VÄXJÖ UNIVERSITET Institutionen för teknik och design Växjö University School of Technology and Design Författare/Author(s) Fredrik Petersson Oskar Berggren Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/Diploma Work Bo Källsner, Vxu Bertil Bredmar, Vxu Lennart Karlsson, MHM Titel och undertitel/title and subtitle En jämförande undersökning av helträelements värmeisoleringsförmåga A comparing thermal insulation study of massive wooden walls Sammanfattning (på svenska) I drygt ett år har MHM-Scandinavia producerat massiva väggelement i Norden helt i trä. Detta är ett miljövänligt sätt att bygga på samtidigt som väggelementen har en god värmeisolerande förmåga. Genom att göra spår i lamellerna bildas luftkanaler inuti väggen som isolerar bättre än trä. Spåren gör att kontaktytorna mellan lamellerna blir mindre. Det medför att värmetransporten som i huvudsak sker genom ledning blir mindre och väggens värmeisolerande förmåga ökar. Undersökningar av det massiva träelementets värmetransport är inte gjorda tidigare i Sverige. Vi har genom hjälpväggsmetoden jämfört tre olika typer av väggar. Väggarna har samma konstruktion fast med små avvikelser när det gäller luftkanalernas andel i lamellerna. Väggelementen är uppbyggda av korslagda lameller och förändringarna som gjorts i två av väggtyperna är endast utförda i de horisontella lamellerna. Mätningarna indikerar att ju mindre kontaktytor och mer luft som finns i väggen desto bättre värmeisolerande förmåga. Nyckelord Helträelement, värmeisoleringsförmåga, klimatcontainer, hjälpväggsmetoden, luftkanaler, termoelement, värmekamera, λ-värde, värmeledning Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/number of pages 009 Svenska/Swedish 45 II

Sammanfattning Ett gammalt sätt att bygga hus i Sverige är att använda solida träelement. I drygt ett år har MHM-Scandinavia producerat massiva väggelement i Norden helt i trä. Detta är ett miljövänligt sätt att bygga på samtidigt som väggelementen har en god värmeisolerande förmåga. Genom att göra spår i lamellerna bildas luftkanaler inuti väggen som isolerar bättre än trä. Spåren gör att kontaktytorna mellan lamellerna blir mindre. Det medför att värmetransporten som i huvudsak sker genom värmeledning blir mindre och väggens värmeisolerande förmåga ökar. Undersökningar av det massiva träelementets värmetransport är inte gjorda tidigare i Sverige. Vi har genom hjälpväggsmetoden jämfört tre olika typer av väggar. Väggarna har samma konstruktion fast med små avvikelser när det gäller luftkanalernas andel i lamellerna. Väggelementen är uppbyggd av korslagda lameller och förändringarna som gjorts i två av väggtyperna är endast utförda i de horisontella lamellerna. Tanken var att bevisa vår teori, att väggelement med mer luft och mindre kontaktytor, var bättre än de väggelement som i nuläget tillverkas. Den största skillnaden mellan väggelementen var att vår vägg innehöll 80 % mer luft än originalet. Genomförda mätningar visar att vår vägg hade 15,8 % bättre värmeisolerande förmåga än originalväggens. I undersökningen har vi även jämfört en vägg med 40 % mer luft än originalväggen. Mätningarna indikerar att ju mindre kontaktytor och ju mer luft som finns i väggen desto bättre är den värmeisolerande förmågan. III

Förord Examensarbetet har utförts vid institutionen för teknik och design vid Växjö Universitet i samverkan med Lennart Karlsson på företaget i Västervik. Arbetet är en 15 hp kurs i ämnet byggteknik. I arbetet ingår att undersöka och jämföra värmeisoleringsförmågan hos MHM:s väggelement och två förbättrade varianter av väggelementet. Resultatet är ämnat för MHM-Scandinavia för att förbättra sin redan goda värmeisolerande förmåga i väggelementen. Vår handledare har varit Bo Källsner. Ett stort tack till vår handledare Bo Källsner som varit till stor hjälp under hela arbetet samt vid rapportskrivningen. Vi vill också tacka Bertil Enqvist vid Växjö universitet som hjälp oss med material och handledning genom hela undersökningen. Sist men inte minst vill vi tacka Lennart Karlsson på MHM-Scandinavia som initierade detta examensarbete. I arbetet ingick att bestämma värmekonduktiviteten hos MHM:s väggelement med dels normal utformning på trälamellerna och dels en modifierad lamellutformning. Projektet syftade till att ytterliggare förbättra väggelementens värmeisolerande förmåga. Växjö juni 009 Fredrik Petersson och Oskar Berggren IV

Innehållsförteckning Sammanfattning... III Förord...IV Innehållsförteckning... V 1. Introduktion... I 1.1 Bakgrund...1 1. Syfte...1 1.3 Mål... 1.3.1 Huvudmål... 1.3. Delmål... 1.4 Avgränsningar.... Teori...3.1 Värme...3. Energihushållning...3.3 Värmeledning...4.4 Värmegenomgångskoefficient, U-värde...6.5 Hjälpväggsmetoden...7 3. Metod och Genomförande...8 3.1 Väggtyper...8 3.1.1 Originalvägg...9 3.1. "Dubbelsidig" -vägg...9 3.1.3 "Dubbelsidig - dubbelspårig" -vägg...10 3. Installation av elementen...10 3.3 Mätinstrument...1 3.4 Felkällor...14 4 Resultat och Diskussion... 15 4.1 Beräkning av λ-värde...15 4. Jämförelse av resultaten...16 4.3 Felkällor i resultatet...18 5. Slutsats... 19 6. Referenser... 0 7. Bilagor... 1 7.1 Tabeller...1 7. Diagram...1 7.3 Cellplastdata...19 V

1. Introduktion 1.1 Bakgrund Att bygga hus helt i trä har varit ett vanligt byggsätt i hundratals år, något som MHM- Scandinavia har vidareutvecklat i sitt byggsystem. MHM bygger idag massiva trähus som trots träets relativt dåliga isoleringsförmåga kan uppfylla kraven som ställs på ett passivhus. MHM kom till Sverige i juni 008 efter att ha byggt moderna trähus i Centraleuropa i nästan 10 år. MHM är Europas ledande producent av massivträhus med fabriker i Tyskland, Belgien, Ryssland, Schweiz, Rumänien, Österrike och Italien. Under slutet av 009 öppnar MHM fabriker i och Frankrike. MHM-elementen består av korslagda lameller som på ytan spårats med luftspalter på 3x mm. Lamellernas tjocklek är 3 mm och bredden på lamellerna kan variera från 140 till 40 mm med ett udda antal lameller i väggen, mellan 5 och 15 stycken. Lamellerna är sågade på sågverk och spåras på plats i fabriken i Västervik utan annan bearbetning av träet. Trots att ingen isolering används kan MHM-elementet hålla en god värmeisolerande förmåga som är tillräcklig för att uppfylla kraven som ställs på ett hus idag ur energisynpunkt. MHM använder endast återvinningsbara aluminiumspikar och alltså inget lim för att sätta ihop sina LH-element (Luftisolerade Helträelement). MHM framhåller i sin produktinformation att de bygger miljövänligt och inte använder några kemikalier i någon av byggnadsdelarna. På sin hemsida skriver MHM: "Miljöfördelarna med att bygga den här typen av hus är mycket stora. Till ett bostadshus med väggar i LH-element går det åt cirka 100-00 kubikmeter sågat virke. I en kombination av minskade utsläpp och koldioxid lagring så ger det en omedelbar positiv miljöbesparing på ca 00-400 ton koldioxid. Det är lika mycket som besparingen på upp till ca 400 000 mils körning med en bensindriven normal bil." Citat (http://www.mhm-scandinavia.com/koncept.aspx?culture=sv) MHM-Scandinavia vill med detta examensarbete undersöka MHM-väggens värmeisolerande förmåga samt få förslag på förbättringar av elementen ur värmeisoleringssynpunkt. MHM:s hemsida (http://www.mhm-scandinavia.se) 1. Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken typ av spårning i lamellerna som ger MHM-väggen bästa möjliga värmeisolerande förmåga och därigenom bidra till att öka väggelementens konkurrenskraft. Avsikten är att genom ytterliggare spårning av lamellerna uppnå en bättre värmeisoleringsförmåga än vad MHM:s originalvägg gör idag. 1

1.3 Mål 1.3.1 Huvudmål Målet är att förbättra MHM-väggens redan goda värmeisolerande förmåga och ge förslag på förbättringar av elementen ur värmeisoleringssynpunkt. Målet är även att bevisa att vår tes, att en ökad luftandel i lamellerna och mindre kontaktytor ger en bättre värmeisolerande förmåga, stämmer. 1.3. Delmål För att kunna bestämma väggens värmeisoleringsförmåga måste vi lära oss hur en klimatcontainer används, hur ett termoelement fungerar och hur en värmekamera används för att analysera värmetransporter i väggar. 1.4 Avgränsningar MHM-Scandinavia har gett förslag på många olika intressanta undersökningsområden för deras väggelement. Först och främst ville de göra en jämförelse av den värmeisolerande förmågan av deras nuvarande väggelement med olika alternativ som vi ska ta fram. Ett annat intressant undersökningsområde är hur bärförmågan ändras när man förändra utseendet på lamellerna. Detta har vi valt att inte undersöka något närmare. Däremot har vi tagit viss hänsyn till det och valt att endast ändra utseendet i de horisontella lamellerna eftersom de inte upptar någon betydande kraft vid vertikallaster på väggelementen. Vi har alltså valt att inte göra några förändringar i de vertikala lamellerna och inte heller jämföra de olika väggelementens bärförmåga.

. Teori (Teoriavsnittet bygger på boken Värme och Fukt skriven av Kenneth Sandin, 1996).1 Värme Värme är energi som uppstår p.g.a. att molekyler setts i rörelser som krockar oregelbundet med varandra. I en varm kopp kaffe rör sig molekylerna med en högre hastighet och krockar oftare än molekylerna i en kall kopp kaffe. Värme kan överföras på tre sett; ledning, konvektion och strålning. Häller man varmt kaffe i en kopp och ställer den orörd kallnar kaffet, detta gör den genom att kaffets värme värmer upp porslinet (ledning) som i sin tur värmer upp luften runt omkring. Den varma luften stiger samtidigt som ny luft värms upp av porslinet, luften har fått rörelse p.g.a. temperaturskillnad och för med sig värmeenergi (konvektion). Värmeenergi sprider sig från varmt till kallt och till slut har temperaturen på kaffet jämnats ut till samma temperatur som luften runt omkring. Den tredje formen, strålning, uppstår när en varm yta strålar värme. Ett exempel kan vara om man ska undersöka om en spisplatta är på eller inte, då håller man handen över plattan och är den på så strålar den ut värme mot handen. (http://www.sparkraft.nu/om_energi/visa_artikel.asp?meid=10949&bdid=556). Energihushållning Under ett svensk kalenderår ändras klimatet väldigt mycket, allt från en kall, torr vinterdag till en frisk, fuktig sommarmorgon. Detta vill man undvika i inomhusklimatet, därför isolerar vi våra byggnader. Detta har vi blivit bättre och bättre på under senare tid allt eftersom energifrågan har utvecklats. Det har dock inte alltid varit så stor fokus på just isoleringen. När energifrågan inte var så framlyft som den är idag lade man mer energi på att värma upp än på att behålla den värmen vi redan hade. Man tänkte inte så mycket på var värmen kom ifrån eller på vilken bekostnad. Idag är energi- och miljöfrågan så aktuell att allt fler kommuner har gått in och märkt ut vissa områden i kommunen där det endast får byggas energisnåla byggnader, dessa områden har ofta en lokal anknytning också. Ett exempel är Växjö kommun och Trästaden Välle Broar, där har kommunen ett nära samarbetande med aktörer från hela landet. "Välle Broar har tre grundläggande ambitioner: att utveckla träbyggandet så att kunskapen om och intresset för att bygga i trä ökar att bygga miljövänligt och energisnålt med trä som en naturlig komponent att utveckla träarkitekturen" (Trästaden Välle Broar, www.vallebroar.se/articles/a35/grandutstallning.pdf) 3

Sättet att uppföra en byggnad styrs mycket av klimatet. I de kallare delarna av världen vill man förhindra att värme läcker ut ur en byggnad och likaså förhindra att kyla kommer in. I andra delar av världen är det tvärt om. I Sverige är det större delen av året lägre temperatur ute än vad som är önskvärt inne. Detta gör att vi har fokus på att försöka hålla kvar värmen vi tillför byggnaden och hålla kylan ute. I tidigare byggnormer gällde det att hålla en hygienisk nivå på inomhusklimatet, det skulle vara acceptabelt att leva i bostaden. Nuförtiden är det mest energihushållningsaspekter som styr kraven. "Den mängd energi som måste tillföras en byggnad för att erhålla ett acceptabelt inomhusklimat beror i huvudsak på: - transmissionsförluster genom golv, väggar, tak och fönster - ventilationsförluster genom ventilationsdon och genom otätheter" Citat(Sandin 1996, s. 1) Detta examensarbete behandlar transmissionsförlusterna genom väggar. Med tanke på att det är massiva träväggar vi jobbar med så har även värmekapaciteten en viktig del i energihushållningen. En stomme av massivträ kan lagra väldigt mycket värme och också väldigt mycket kyla. Det gör att inomhusklimatet blir jämnt och inte variera så mycket under dygnet. Den mängd energi som behöver tillföras för att behålla ett acceptabelt inomhusklimat blir då mindre..3 Värmeledning MHM:s väggelement kan tillverkas upp till storleken 3.5 x 6 meter. En vanlig yttervägg för ett våningsplan är ca, 80 meter hög. Temperaturskillnaden uppe och nere inne i väggen är näst intill försumbar. Detta gör att det inte finns något som driver luften inne i väggens små spår, vilket innebär att det inte uppstår någon konvektion inne i luftkanalerna. Det uppstår inte heller någon nämnvärd strålning. Det som finns kvar att transportera värmen genom väggen är värmeledning. Värmeledningen i en fast homogen kropp uppstår genom att värmeenergi överförs från en molekyl till nästa närliggande molekyl. 18 formulerade Fourier den grundläggande ekvationen för värmeledning: dt q = - λ (:1) dx där q = värmeflöde (W/m ) λ = värmekonduktivitet (W/mK) dt = temperaturgradient dx (K/m) 4

Ovanstående ekvation gäller för endimensionellt värmeflöde. Om förhållandena är stationära (temperaturen varierar inte med tiden utan endast med x) kan man för en homogen kropp skriva: T T1 q = λ (W/m ) (:) d där d = tjockleken T = yttemperaturerna Vid stationärt tillstånd är värmeflödet konstant genom hela väggen och temperaturen varierar rätlinjigt över väggen. Se figur 1. Temperaturen i en godtrycklig punkt ges då av: x T (x) = T1 ( T1 T ) (:3) d Figur 1. Temperaturvariation i homogent material vid stationärt tillstånd Värmemotståndet, R definieras (Sandin 1996) d R = ( m K / W λ ) (:4) Det kan ses som ett motstånd mot värmetransporten. Olika material har olika stora värmemotstånd p.g.a. av materialets värmekonduktivitet, λ. 5

Värmekonduktivitet är ett mått på hur bra materialet leder värme. Ett exempel på material som har hög värmeledningsförmåga är aluminium medan mineralull har ett väldigt lågt värde. Det senare materialet används vid isolering av byggnader..4 Värmegenomgångskoefficient, U-värde Vid beräkning av värmeflödet genom olika byggnadsdelar används ofta begreppet värmegenomgångskoefficient eller U-värde (U-värdet betecknades i tidigare normer med K-värde). U-värdet definieras som den värmemängd som per tidsenhet passerar genom en ytenhet av väggen då skillnaden i lufttemperatur på ömse sidor om väggen är en grad. Värmeflödet för en yttervägg kan då tecknas q = U T i T ) (:5) ( u där U = värmegenomgångskoefficient ( W / m K) T i = inomhustemperaturen (K) T u = utomhustemperaturen (K) U-värdet är det inverterade värdet av det totala värmemotståndet, R. U 1 = (:6) R tot där R tot = det totala värmemotståndet för byggnadsdelen Vid tillämpade beräkningar av U-värdet räknas värmemotståndet upp lite p.g.a. att det finns ett visst värmeövergångsmotstånd i luftskiktet närmast byggnadsdelen. Här står luften stilla och bidrar till ett visst motstånd. Det finns både på utsidan och på insidan och kallas R se respektive R si. Enligt Boverket ska man räkna med att de tillsammans utgör ett värmeövergångsmotstånd på 0,17m K / W. Rsi = 0,13 Rse = 0,04 m K / W (insida) m K / W (utsidan) 6

.5 Hjälpväggsmetoden För en vägg bestående av två skikt är värmeflödet det samma genom båda skikten, det går på så sätt räkna ut ett skikts värmemotstånd om man känner yttemperaturerna på alla skikt samt det andra skiktets λ-värde. Detta kallas hjälpväggsmetoden. Figur. Provningarna går ut på att mäta temperaturerna på 1) ytan på väggen på den varma sidan, ) mellan vägg och cellplast och 3) ytan på cellplasten på den kalla sidan. Genom att veta dessa tre temperaturer och ha ett känt λ-värde på cellplasten kan vi räkna ut värmeflödet genom väggen. Med ett känt värmeflöde genom väggen kan vi också räkna ut λ-värdet på väggen, som sedan jämförs väggarna emellan. Detta kallas för hjälpväggsmetoden. Det studerade väggelementets värmekonduktivitet, λ träelement, kan bestämmas genom att beräkna värmeflödet genom vartdera skiktet i Figur. Ekvation (.) ger att T T q = λ cellplast λ (.7) d 3 T1 T = träelement cellplast d träelement där λ cellplast = 0,036 W/(mK) d cellplast = 0,04 m d träelement = 0,115 m 7

3. Metod och genomförande Innan vårt arbete påbörjades besökte vi MHM-Scandinavias fabrik i Västervik. Där guidades vi genom deras tillverkning och fick för första gången se hur deras väggelement var uppbyggda. På mötet med MHM-Scandinavia bestämdes inriktning och omfattning av examensarbetet. När vi bestämt oss för att jämföra deras väggelement med våra egna förslag på väggtyper var vi tvungna att kontrollera möjligheterna för att göra en sådan typ av undersökning. Växjö universitet visade sig ha en klimatcontainer som kunde vara lämpad för mätning av bland annat värmeisoleringsförmåga, dock ingen fullskalig med plats för att mäta så stora element som en stor originalvägg från MHM. Utrymmet var ca 1400 x 750 mm stort och vi valde att mäta två väggelement åt gången med storleken 600 x 600 mm. Detta för att få in ett så stort element som möjligt men med plats för tillräcklig isolering runt om för att undvika värmeflöde åt flera håll i väggen. För att få ett så bra mätresultat som möjligt vill man bara ha ett värmeflöde som går rätvinkligt från ena sidan till den andra av elementet. Vi var nu tvungna att ta reda på hur våra egna väggar skulle byggas och vi kom till slut fram till att vi själva skulle bygga ihop alla väggelement på plats i Växjö, även MHM:s originalvägg. Detta gjorde vi för att få så bra jämförelser mellan väggarna som möjligt i och med att en maskintillverkad vägg i deras fabriker kanske skulle skiljas sig för mycket mot våra handgjorda väggar. Vi försökte efterlikna de fabrikstillverkade väggarna så bra som vi kunde med stor noggrannhet i både hopsättning av elementen samt hantering och förvaring av lamellerna före och efter tillverkningen. Vid undersökningen har vi följt den europeiska standarden (The European Standard 1667:001) som även gäller som svensk standard vid mätningar av värmeledningsförmåga. Vid mätningarna har väggelement av tjockleken 115 mm använts, detta p.g.a. att vi har använt en standardtjocklek på en av MHM:s väggar. Enligt standarden ska storleken på provelementet då vara 800 x 800 mm, detta fick vi frångå för att få plats med väggelementen i klimatcontainen. Vi har använts oss av en storlek på väggelementen på 600 x 600 mm. 3.1 Väggtyper Den ursprungliga idén var att tillverka och jämföra fyra olika väggelement. Det blev bara tre på grund av problem med klimatet i klimatcontainern. Väggelementen är uppbyggda av fem skikt med korslagda lameller, lamellerna är spårade antingen i fabrik eller av oss. För att inte påverka hållfastheten av väggen görs förändringar endast i de horisontella lamellerna i väggen, då de vertikala lamellerna tar upp i stort sett all vertikal last. Vår första tanke med de egna väggtyperna var att få in mer luft i väggarna. En enkel vägg som inte skiljer sig så mycket från originalväggen är en vägg där de horisontella lamellerna är spårade på båda sidorna istället för bara en. På så sätt får man in ca 40 % mer luft. 8

Tanken med den sista väggen var att försöka få in mer luft och minska kontaktytorna ytterliggare. I den här väggen är de horisontella lamellerna spårade på båda sidorna och att hälften av alla spånter är avhyvlade. Detta innebär att det är 80 % mer luft i väggen än originalväggen. Originalvägg: 31,5 % luft, 68,75% spånt Dubbelsidig: 43,75 % luft, 56,5% spånt Dubbelsidig, dubbelspårig: 56,5 % luft, 43,75% spånt Detta är med avseende på lamellernas ytlager som innehåller spånt och luftspalt. 3.1.1 Originalvägg Originalväggen är uppbyggd av fem skikt med korslagda lameller (På samma sätt som den fabrikstillverkade väggen i Västervik). Alla de korslagda lamellerna är spårade på en sida. Spåren i lamellerna är 3x mm (3 mm djupa och mm breda) och spårade i fabriken i Västervik. Spåren sitter på mm avstånd. Elementet är hopsatt för hand och spikat med aluminiumspik. Varje spikhål är lite förborrat, anledningen till det är att aluminiumspiken är mjukare än en vanlig spik. Vid hopsättningen av väggen i fabrik används en speciell spikrobot. 3.1. "Dubbelsidig" -vägg Vägg nummer två kallar vi för "dubbelsidig" och är vår första egenkomponerade vägg. Även denna vägg är uppbyggd av fem skikt med korslagda lameller. Skillnaden mot originalväggen är att i den här väggen är de horisontella lamellerna spårade på båda sidor. Spåren är fortfarande 3x mm. När lamellerna är spårade på båda sidorna innehåller väggen mer luft samtidigt som kontaktytorna mellan lamellerna minskar. Väggen är hopsatt med aluminiumspik där hålen har förborrats. 9

3.1.3 "Dubbelsidig - dubbelspårig" -vägg Vägg nummer tre kallar vi för "dubbelsidig - dubbelspårig" och den är en vidareutveckling av vägg nummer två. Den är uppbyggd på samma sätt med korslagda lameller som är hopsatta med aluminiumspik. I den här väggen är de horisontella lamellerna spårade på båda sidorna från fabriken, efter detta har vi själva för hand hyvlat bort hälften av alla spånter. Mönstret vi har använt oss av valde vi efter smidigaste tillverkningssätt. 3. Installation av elementen När vi tillverkat elementen till önskad storlek tejpade vi kanterna med silvertejp för att förhindra rörelser av luften i luftspalterna. Sedan monterade vi väggen i klimatcontainen. Vi installerade termoelementen och isolerade utrymmet runt om väggelementen i provutrymmet. Därefter började vi mäta temperaturerna på de önskade ytorna. Figur 3:1, Placeringa av termoelementen vid första mätomgången. Resultaten för mätningarna finns i tabellerna :1 - :3. 10

Figur 3:. Placeringa av termoelementen vid andra mätomgången. Resultaten för mätningarna finns i tabellerna :4 - :7. Temperaturen registreras var femtonde minut i en logger (se avsnitt 3. Mätinstrument, DataTaker dt85). Värden sparas i loggern och förs sedan över till en dator i ett excel-dokument. Där ser man temperaturen vid varje klockslag för varje termoelement (se bilaga 1. tabell 1:1-1:7). Utifrån excel-dokumentet gjorde vi diagram över varje väggtyp som sedan jämfördes mellan väggarna och där kunde vi enkelt avläsa vilken vägg som var varmast och kallast på respektive ytor. När provningen av de två första väggarna, MHM:s originalvägg och vår dubbelsidiga vägg, var klara tog vi ut den dubbelsidiga väggen och satte in vår tredje vägg, den s.k. "dubbelsidig - dubbelspåriga" -väggen. Samma jämförelse som tidigare gjordes mellan samma originalvägg och den "dubbelsidig - dubbelspåriga" -väggen. 11

3.3 Mätinstrument Klimatcontainer (Fakta från http://www.labrum.se/index.php?pg=products&cid=78ce&dm=lrk) Klimatcontainern från "LabRum Klimat" har tre rum och anpassas efter kundens önskemål med hänsyn till vilka krav kunden ställer. I ett rum görs inställningar av temperaturer, relativ fuktighet mm. I frysrummet där temperaturen kan ställas in till ner mot -40 grader. I klimatrummet kan man själv välja luftfuktighet samt temperatur upp till +80 grader. Rummen i klimatcontainern är utrustade med dubbelväggar och tak med luftspalter och flera hundra luftdysor, som jämt fördelar temperatur, fukt och luft. I det varma rummet sitter ett värmeaggregat och i frysrummet ett kylaggregat samt cirkulationsfläktar, befuktare, avfuktare, mm som sitter i dubbeltaket utanför isolerrummet. Termoelement (Fakta från www.inor.se/temperatur/temperatur-produkter/tempdel/teori.pdf www.tfe.umu.se/courses/elektro/elmat1/aa...ding...b/cdocuments%0and%0settingstaskon0 SkrivbordTemperaturgivare.doc och http://energihandbok.se/x/a/i/10708/matning-avtemperatur.html) Termoelement används för att mäta temperaturer. Termoelementet är uppbyggt av två ledare av olika material som sammanfogas i den ena änden genom lödning. Den punkten kallas det varma lödstället och det är vid den punkten som temperaturen mäts. Vi använde oss av Termoelement Typ T, Koppar-Konstantan, som kan användas i temperaturer mellan -00 och +370 grader. Typ T är vanlig vid mätningar under 0 grader och är väldigt korrosionstålig. DataTaker dt85 (Fakta från http://www.datataker.com/products/dt85.html) DataTaker dt85 är en datalogger som är till för att lagra information vid mätningar av bl.a. temperaturer med termoelement. Loggern kopplas till en dator. I ett datorprogram bestämmer man hur ofta loggern ska samla in data från termoelementen. Informationen lagras i loggern och hämtas sedan i datorprogrammet där värdena sparas som ett exceldokument (se bilaga 1, tabell 1:1-1:7). 1

Värmekamera (Fakta från http://www.trinergi.se/produkter/varmekameror/fakta-varmekamera och http://www.proffsmagasinet.se/v%c3%a4rmekamera/v%c3%a4rmekamera-flir-i50.html ) För att kunna få en uppfattning om hur värmen transporteras i väggen använder vi värmekameran "Flir i50". Med värmekameror är det möjligt att se temperaturskillnader i omgivningen. Principen bygger på att det studerade föremålet skickar ut infraröd strålning (värme). Strålningen registreras på en sensor i kameran som omvandlar det till en elektrisk signal. Signalen visas på skärmen i form av en bild av föremålet i olika färger med hänsyn till vilken temperatur ytan har (IR-bilder). Flir i50 kan mäta temperaturer mellan -0 upp till +350 grader och har en känslighet i sina mätningar på 0,1 grad. Den har en inbyggd digitalkamera som sparar bilderna på ett minneskort och kan sedan enkelt läggas in på en dator. Förutom i vårt examensarbete används värmekameror för bl.a. lokalisering av elektriska och mekaniska problem. Värmekameran kan användas för att upptäcka värmegenomströmningar i en konstruktion genom att lysa på t.ex. en vägg och ser då var isolering, reglar och eventuella luftspalter finns. Förutom att visa IR-bilder kan den även ta s.k. "bild-i-bild" bilder med både digitalkamerabild och värmekamerabild, digitalkamerabilderna endast i svartvitt. Värmekameran har även en funktion som fungerar precis som en vanlig digitalkamera, dvs. tar vanliga bilder i färg, den varianten saknar dock funktionen att mäta yttemperaturer. IR-bild Bild-i-bild Digitalkamera 13

3.4 Felkällor Termoelementens noggrannhet, Täthet mellan termoelement/cellplast Termoelementen sitter tryckta mot väggen med ett "plåster" av tunn cellplast och silvertejp på ytorna. Mellan väggelementet och cellplasten sitter termoelementet med silvertejp. Det är viktigt att cellplasten trycks in mot väggen och termoelementet så det inte kommer in någon luft mellan skikten. Klimatcontainern Klimatcontainern har visat svagheter på flera punkter. Kylrummet har problem med att hålla en stabil temperatur. Temperaturen i kylrummet varierar mellan 0 och -3 grader regelbundet vilket ger en ostabil yttemperatur inne i kalla rummet. Två gånger dagligen avfrostas frysrummet och då stiger temperaturen till ca +8 grader, vilket medför att dels yttemperaturen snabbt följer med och höjs till dryga +6 grader (se tabell 1:1-1:3, bilaga 1). Vid den andra provningen var förhållandena lite annorlunda. Temperaturen varierade mellan -1 och +6 grader vilket försämrar precisionen i mätningen (se tabell 1:4-1:7, bilaga 1). Avfrostning i dörröppningar Runt dörröppningarna i frysrummet sitter värmeslingor som är till för att inte dörrarna ska frysa igen vid provningar vid låga temperaturer. Värmeslingorna går dock inte att reglera och de håller en temperatur på ca: +37. Detta medför att våra väggelement blir varmare i kanterna trots att utrymmet mellan vägg och dörrkarm är isolerade med mineralull. (se Fig. 3.). Det här problemet hade vi endast i första omgången. Under andra omgången var avfrostningen i ramen avstängd och höll istället samma temperatur som övriga väggen som skiljer frysrummet från det varma rummet. Väggens hopsättning Lamellerna i väggarna har torkat och deformerats. De flesta lamellerna är skeva och detta gör att väggarna inte blir perfekta vid hopsättning av elementen. Det bildas luft mellan lamellerna utöver det som är tänkt vid spårningen vilket ger missvisande resultat. 14

4. Resultat och Diskussion Uppmätta temperaturer redovisas i tabellerna 1.1-1.7 i Bilaga 1. Vi har använt oss av medeltemperaturerna i ett tidsintervall då väggarna nått stationärt tillstånd. λ-värdet på cellplasten har vi fått från leverantören, Se bilaga 3. Vid första omgången fanns en värmeslinga installerad i väggöppningen där våra väggar var isatta. Anledningen var att öppningen inte skulle frysa igen vid mätningar vid låga temperaturer. Detta kan ha gett oss något missvisande värden, men eftersom väggarna i första omgången sitter under samma förhållanden spelar detta ingen roll när vi jämför dem med varandra. Vi kan däremot inte jämföra väggarna i första omgången med de i andra då förhållandena inte var de samma. Därför valde vi att sätta in originalväggen även i andra omgången av mätningarna så vi kunde jämföra vår vägg med en originalvägg under samma förhållanden. Under andra mätomgången var värmeslingan urkopplad och därför hade vi heller inget problem med värmeledning från sidorna. 4.1 Beräkning av λ-värde Nedan följer uträkningar av λ-värden enligt ekv (.7) för respektive väggtyp. Temperaturerna vi använt är medeltemperaturerna från tabellerna i bilagorna, (Se Bilaga 1. Tabell 1:1, 1:, 1:4, 1:5). Originalväggen (omgång 1): 9,07 q = 0,036 = 8,163W / m 0,04 där ΔT = T T = 10,59 1,5 = 9, 07 C 3 7,7 8,163 = λ träelement λ träelement = 0,116W /( m K) 0,115 där ΔT = T T = 18,31 10,59 = 7, 7 C 1 Dubbelsidiga väggen (omgång 1): 8,98 q = 0,036 = 8,08W / m 0,04 där ΔT = T T = 10,69 1,71 = 8, 98 C 3 7,96 8,08 = λ träelement λ träelement = 0,1168W /( m K) 0,115 där ΔT = T T = 18,65 10,69 = 7, 96 C 1 15

Originalväggen (omgång ): 7,6 q = 0,036 = 6,534W / m 0,04 där ΔT = T T = 11,69 4,43 = 7, 6 C 3 6,45 6,534 = λ träelement λ träelement = 0,1165W /( m K) 0,115 där ΔT = T T = 18,14 11,69 = 6, 45 C 1 Dubbelsidig, Dubbelspåriga väggen (omgång ): 6,3 q = 0,036 = 5,688W / m 0,04 där ΔT = T T = 11,51 5,19 = 6, 3 C 3 6,67 5,688 = λ träelement λ träelement = 0,0981W /( m K) 0,115 där ΔT = T T = 18,18 11,51 = 6, 67 C 1 Originalväggen, Hörn (omgång ): 7,45 q = 0,036 = 6,705W / m 0,04 där ΔT = T T = 1,78 5,33 = 7, 45 C 3 6,51 6,705 = λ träelement λ träelement = 0,1184W /( m K) 0,115 där ΔT = T T = 19,9 1,78 = 6, 51 C 1 Resultaten visar att båda våra väggtyper har ett bättre λ-värde än originalväggen. 4. Jämförelse av resultaten Första jämförelsen var mellan MHM:s originalvägg och vår "dubbelsidiga" -vägg, som innehåller 40 % mer luft. Originalväggen visade sig ha ett λ-värde på 0,116 W/(mK) och den dubbelsidiga väggen hade ett λ-värde på 0,1168 W/(mK). Detta visade på att den "dubbelsidiga" -väggen var en aning bättre än originalväggen. Vid jämförelsen av värdena i omgång två mellan originalväggen och den "dubbelsidig - dubbelspåriga" -väggen upptäckte vi en ytterligare förbättring. De här elementen skiljer 16

sig ännu mer i avseende på luft och kontaktyta mellan lamellerna. Den "dubbelsidig - dubbelspåriga" -väggen innehåller 80 % mer luft än originalväggen. Originalväggen hade denna gång ett λ-värde på 0,1165 W/(mK), lite bättre än vid förra mätningarna men som nämns tidigare var inte förhållandena de samma. Den "dubbelsidig - dubbelspåriga" -väggen visade sig ha ett λ-värde på 0,098 W/(mK). Procentuellt är den "dubbelsidiga" -väggen endast 4 % bättre än originalväggen enligt våra mätningar. Däremot var den "dubbelsidig - dubbelspåriga" -väggen hela 15,8 % bättre än originalväggen i andra omgången. Här märkte vi att vi var på rätt spår med vår undersökning och en undersökning på ett väggelement med fler skikt hade varit intressant. Om man också skulle dubbla bredden på spåren i både de vertikala och horisontella lamellerna skulle man få ännu mer luft och mindre kontaktytor i den typen av vägg jämfört med MHM:s originalvägg. Detta skulle vara intressant att titta närmre på. Det man då måste ta med i beräkningarna är hur bärförmågan ändras. Nedan följer en teoretisk uträkning av λ-värdet på originalväggen och den "dubbelsidigt - dubbelspåriga" -väggen. Vi har räknat med att λ-värde på trä = 0,14 W/(mK) och luft = 0,06 W/(mK). Originalvägg λ res λ res = α λträ + β λluft ( W / m K) α = 0,5 % trä β = 0,5 % luft = 0,5 0,14 + 0,5 0,06 = 0,083 d R = ( m K / W ) λ R 0,015 0,083 1 = = R trä = 0,1 0,14 0,181 = 0,714 ΣR = 0,181+ 0,714 = 0,895 ( m K / W ) 0,115 λ vägg = = 0,185 ( W / m K) 0,895 "Dubbelsidig - dubbelspårig"-vägg λ res λ res = α λträ + β λluft ( W / m K) α = 0,5 % trä β = 0,75 % luft = 0,5 0,14 + 0,75 0,06 = 0,054 17

d R = ( m K / W ) λ R R 0,01 0,0545 1 = = 0,009 0,083 = = R trä 0,094 = = 0,14 0,0 0,108 0,671 ΣR = 0,0 + 0,108 + 0,671 = 0,999 ( m K / W ) 0,115 λ vägg = = 0,1151 ( W / m K) 0,999 Dessa teoretiskt beräknade λ-värden skiljer sig lite från de praktiskt uppmätta värdena. Detta kan bero på lite olika saker. Som vanligt går det inte att få perfekta förhållanden vid praktiska mätningar. De uppmätta λ-värdena är lite bättre (lägre) än de teoretiska. Detta tror vi främst beror på väggens hopsättning. Vid de praktiska mätningarna var förmodligen inte väggarna helt täta och innehöll säkert mer luft än vad som beräknats vid de teoretiska beräkningarna. Vi kan även ha valt några decimaler fel vid de λ- värden vi använt vid beräkningarna. Det viktiga är att λ-värdena är någorlunda rimliga i förhållande till varandra. Väggelementen vi jämförde i denna undersökning var innerväggar med endast fem skikt av korslagda lameller, en yttervägg har upp mot femton skikt. Vi anser att företaget borde göra ytterliggare undersökningar på huru vida vår "dubbelsidig, dubbelspåriga" -vägg är bättre än deras originalvägg. Detta eftersom vår vägg i den här undersökningen är 15,8 % bättre än originalväggen. En annan aspekt är att det ställs allt högre krav på energianvändningen i byggnader och man måste ta vara på alla möjligheter att göra dem bättre. 4.3 Felkällor i resultatet MHM skriver på deras hemsida att enligt egna gjorda mätningar ska väggelementen ha ett λ-värde på 0,094 W/(mK). Vid våra mätningar har vi fått ett λ-värde på originalväggen på 0,116 W/(mK) vid första mätomgången och 0,1165 W/(mK) vid andra mätomgången. Våra värden ligger lite högre och detta kan bero på lite olika faktorer. I vår undersökning har vi gjort mätningar på elementet med storleken 600 x 600 mm. MHM har gjort mätningar på fullskaliga väggar med storleken 3,5 x 6,0 meter. De har även gjort sina mätningar på tjockare väggar. Vi hade inte möjlighet att mäta på så stora element p.g.a. begränsningar i klimatcontainen. Tillverkningen av våra element gjordes för hand på Växjö universitet medan MHM hade maskintillverkade väggar som spikades med en spikrobot. Det är även möjligt att våra mätutrustningar skiljde sig i kvalité och noggrannhet. 18

5. Slutsats Provningarna visade att våra väggtyper med spårade lameller var bättre än MHM:s originalvägg. Den "dubbelsidiga" -väggen var 4 % bättre och den "dubbelsidiga - dubbelspåriga" -väggen var 15,8 % bättre än MHM:s originalvägg. Ett av våra mål var att visa att våra väggar som innehåller mer luft och mindre kontaktytor har en bättre förmåga att värmeisolera än originalväggen. Detta tycker vi att vi har visat. Genom våra undersökningar har vi kommit fram till att den "dubbelsidig -dubbelspåriga" -väggen har bäst λ-värde. Vi har stött på en del potentiella felkällor. Dessa har vi inte riktigt kunnat styra men vi tycker ändå att vi fått logiska resultat i förhållande till de aktuella förutsättningarna. Vi jämförde endast de två väggelementen med varandra som satt i under respektive mätomgång. d.v.s. vi jämförde våra två egna väggelement med samma originalvägg i två olika mätomgångar. Ur ekonomisk synvinkel kan man ställa sig frågan om vår typ av förbättring av väggelementen kan vara lönsam. Nya maskiner för dubbelspårning måste finnas. Tiden för spårningen fördubblas eftersom spårningen ska göras på båda sidorna istället för bara på en sida. Vid spårning i två maskiner krävs dubbelt så många arbetare jämfört med vad som krävs när endast en maskin används. 19

6. Referenser Litteratur: Sandin, Kenneth (1996) Värme och Fukt. Lund 1996, Lunds tekniska högskola, institutionen för byggnadsteknik, byggnadsfysik. Elektroniska källor: MHM-Scandinavia. (http://www.mhm-scandinavia.com/koncept.aspx?culture=sv) 10 MHM-Scandinavia (http://www.mhm-scandinavia.se) 10 Sparkraft (http://www.sparkraft.nu/om_energi/visa_artikel.asp?meid=10949&bdid=556) 05 Trästaden Välle Broar, (www.vallebroar.se/articles/a35/grandutstallning.pdf) 04 LabRum Klimat http://www.labrum.se/index.php?pg=products&cid=78ce&dm=lrk) 08 Inor (www.inor.se/temperatur/temperatur-produkter/tempdel/teori.pdf) 08 Tillämpad fysik och elektronik, (http://www.tfe.umu.se/courses/elektro/elmat1/aa_dat00v36/seminar%0el_ Ding_003/Gr%0(3)/Gr3_B/CDocuments%0and%0Settingstaskon0SkrivbordT emperaturgivare.doc) 08 Energihandboken, (http://energihandbok.se/x/a/i/10708/matning-av-temperatur.html) 08 Datataker (http://www.datataker.com/products/dt85.html) 10 Trinergi (http://www.trinergi.se/produkter/varmekameror/fakta-varmekamera) 10 Proffsmagasinet http://www.proffsmagasinet.se/v%c3%a4rmekamera/v%c3%a4rmekamera-flir-i50.html ) 009-05.10 0

7. Bilagor 7.1 Tabeller Tabell 1:1 - Originalväggens temperaturer mellan avfrostningar, första omgången. Varma Kalla Yta Vägg, Mellan Yta Cellplast, Klockslag: Rummet Rummet Varmt Rum Vägg/Cellplast Kallt Rum 01 09:45 18,70-3,08 18,15 10,77 1,05 01 10:00 18,73-1,09 18,19 10,57 1,5 01 10:15 18,69 -,54 18,18 10,55 1,47 01 10:30 18,80-1,96 18, 10,50 1,30 01 10:45 18,8-1,71 18,3 10,48 1,3 01 11:00 18,83-0,77 18,5 10,49 1,41 01 11:15 18,85-0,01 18,7 10,51 1,58 01 11:30 18,85 -,48 18,30 10,5 1,58 01 11:45 18,79-1,69 18,30 10,55 1,41 01 1:00 18,78-0,37 18,3 10,55 1,43 01 1:15 18,84 -,4 18,37 10,56 1,55 01 1:30 18,79-0,39 18,34 10,53 1,50 01 1:45 18,83-0,78 18,3 10,55 1,41 01 13:00 18,88 -,3 18,34 10,55 1,68 01 13:15 18,86-0,60 18,3 10,57 1,47 01 13:30 18,9-1,94 18,38 10,58 1,46 01 13:45 18,87-0,9 18,34 10,59 1,75 01 14:00 18,81-0,60 18,34 10,57 1,43 01 14:15 18,81-1,78 18,34 10,61 1,45 01 14:30 18,89-0,57 18,38 10,58 1,68 01 14:45 18,94-0,50 18,39 10,60 1,50 01 15:00 18,95-1,7 18,38 10,60 1,47 01 15:15 18,94-1,65 18,37 10,6 1,50 01 15:30 18,93-0,48 18,36 10,63 1,70 01 15:45 19,01-0,56 18,40 10,6 1,48 01 16:00 18,99-0,98 18,43 10,63 1,50 01 16:15 18,95-1,37 18,40 10,64 1,53 01 16:30 18,89 -, 18,41 10,66 1,56 01 16:45 18,96 -,56 18,39 10,65 1,54 01 17:00 18,95-1,91 18,43 10,66 1,70 01 17:15 19,0-0,9 18,43 10,69 1,77 01 17:30 19,0 0,06 18,41 10,65 1,67 01 17:45 19,00-0,17 18,41 10,67 1,61 01 18:00 18,97-0,51 18,38 10,67 1,54 01 18:15 19,0-0,87 18,38 10,67 1,4 01 18:30 18,89 -,01 18,37 10,70 1,5 01 18:45 18,88-1,94 18,37 10,70 1,40 01 19:00 18,87-0,33 18,36 10,67 1,69 1

01 19:15 18,91-0,53 18,35 10,65 1,41 01 19:30 18,94-1,65 18,35 10,65 1,34 01 19:45 18,9-0,08 18,33 10,65 1,60 01 0:00 18,89-1,03 18,30 10,63 1,35 01 0:15 18,90-0,50 18,3 10,6 1,65 01 0:30 18,9-0,88 18,3 10,6 1,37 01 0:45 18,90 -,7 18,31 10,6 1,59 01 1:00 18,76-0,73 18,3 10,61 1,8 01 1:15 18,78-0,08 18, 10,6 1,58 01 1:30 18,76-1,67 18,4 10,61 1,30 01 1:45 18,76-0,75 18,5 10,63 1,33 01 :00 18,73-0,15 18,3 10,60 1,48 01 :15 18,76-1,97 18,1 10,60 1,55 01 :30 18,77-1,47 18,3 10,58 1,4 01 :45 18,80-0,77 18,5 10,58 1,37 01 3:00 18,81-0,46 18,5 10,55 1,4 01 3:15 18,85-0,41 18, 10,54 1,35 01 3:30 18,81-0,14 18,4 10,5 1,53 01 3:45 18,85-0,48 18,4 10,53 1,63 0 00:00 18,8-0,97 18,4 10,5 1,58 0 00:15 18,83 -,70 18,4 10,50 1,43 0 00:30 18,83-0,83 18,5 10,49 1,58 0 00:45 18,80-0,10 18,4 10,51 1,60 0 01:00 18,70-0,3 18,4 10,49 1,44 0 01:15 18,73-0,64 18,1 10,49 1,34 0 01:30 18,66 3,67 18,0 10,54 3,53 Medelvärde: 18,85-1,0 18,31 10,59 1,5 Tabell 1: - Dubbelsidiga väggens temperaturer mellan avfrostningar, första omgången. Varma Kalla Yta Vägg, Mellan Yta Cellplast, Klockslag: Rummet Rummet Varmt Rum Vägg/Cellplast Kallt Rum 01 09:45 18,70-3,08 18,4 10,67 0,84 01 10:00 18,73-1,09 18,44 10,5 1,45 01 10:15 18,69 -,54 18,46 10,5 1,66 01 10:30 18,80-1,96 18,45 10,5 1,44 01 10:45 18,8-1,71 18,4 10,5 1,39 01 11:00 18,83-0,77 18,47 10,56 1,56 01 11:15 18,85-0,01 18,49 10,59 1,79 01 11:30 18,85 -,48 18,51 10,61 1,71 01 11:45 18,79-1,69 18,55 10,63 1,57 01 1:00 18,78-0,37 18,57 10,64 1,65 01 1:15 18,84 -,4 18,60 10,67 1,7 01 1:30 18,79-0,39 18,59 10,68 1,69 01 1:45 18,83-0,78 18,61 10,69 1,5 01 13:00 18,88 -,3 18,6 10,73 1,79

01 13:15 18,86-0,60 18,6 10,7 1,57 01 13:30 18,9-1,94 18,63 10,76 1,56 01 13:45 18,87-0,9 18,64 10,76 1,96 01 14:00 18,81-0,60 18,64 10,77 1,59 01 14:15 18,81-1,78 18,67 10,79 1,63 01 14:30 18,89-0,57 18,66 10,79 1,86 01 14:45 18,94-0,50 18,68 10,80 1,67 01 15:00 18,95-1,7 18,69 10,83 1,65 01 15:15 18,94-1,65 18,71 10,80 1,65 01 15:30 18,93-0,48 18,73 10,84 1,86 01 15:45 19,01-0,56 18,75 10,86 1,64 01 16:00 18,99-0,98 18,76 10,89 1,6 01 16:15 18,95-1,37 18,78 10,87 1,66 01 16:30 18,89 -, 18,78 10,90 1,67 01 16:45 18,96 -,56 18,76 10,89 1,77 01 17:00 18,95-1,91 18,79 10,9 1,91 01 17:15 19,0-0,9 18,8 10,94 1,95 01 17:30 19,0 0,06 18,78 10,91 1,90 01 17:45 19,00-0,17 18,80 10,9 1,80 01 18:00 18,97-0,51 18,78 10,94 1,69 01 18:15 19,0-0,87 18,78 10,94 1,64 01 18:30 18,89 -,01 18,80 10,95 1,64 01 18:45 18,88-1,94 18,80 10,94 1,6 01 19:00 18,87-0,33 18,79 10,88 1,89 01 19:15 18,91-0,53 18,77 10,83 1,6 01 19:30 18,94-1,65 18,77 10,83 1,60 01 19:45 18,9-0,08 18,78 10,77 1,8 01 0:00 18,89-1,03 18,74 10,76 1,58 01 0:15 18,90-0,50 18,73 10,71 1,93 01 0:30 18,9-0,88 18,73 10,67 1,5 01 0:45 18,90 -,7 18,7 10,67 1,86 01 1:00 18,76-0,73 18,71 10,65 1,53 01 1:15 18,78-0,08 18,67 10,61 1,81 01 1:30 18,76-1,67 18,69 10,63 1,48 01 1:45 18,76-0,75 18,69 10,61 1,59 01 :00 18,73-0,15 18,69 10,57 1,76 01 :15 18,76-1,97 18,63 10,53 1,81 01 :30 18,77-1,47 18,65 10,53 1,47 01 :45 18,80-0,77 18,65 10,5 1,60 01 3:00 18,81-0,46 18,64 10,50 1,61 01 3:15 18,85-0,41 18,61 10,48 1,67 01 3:30 18,81-0,14 18,60 10,46 1,78 01 3:45 18,85-0,48 18,59 10,46 1,87 0 00:00 18,8-0,97 18,58 10,44 1,86 0 00:15 18,83 -,70 18,57 10,43 1,60 0 00:30 18,83-0,83 18,56 10,40 1,87 0 00:45 18,80-0,10 18,58 10,4 1,87 0 01:00 18,70-0,3 18,55 10,40 1,7 0 01:15 18,73-0,64 18,55 10,40 1,53 3

0 01:30 18,66 3,67 18,51 10,48 3,65 Medelvärde: 18,85-1,0 18,65 10,69 1,71 Tabell 1:3 - Originalväggens temperaturer i springan mellan avfrostningar, första omgången. Varma Kalla Yta Vägg, Mellan Yta Cellplast, Klockslag: Rummet Rummet Varmt Rum Vägg/Cellplast Kallt Rum 01 09:45 18,70-3,08 19,40 1,6,36 01 10:00 18,73-1,09 19,44 1,07,41 01 10:15 18,69 -,54 19,4 1,06,6 01 10:30 18,80-1,96 19,48 1,04,4 01 10:45 18,8-1,71 19,49 1,03,39 01 11:00 18,83-0,77 19,5 1,07,53 01 11:15 18,85-0,01 19,53 1,06,70 01 11:30 18,85 -,48 19,56 1,09,7 01 11:45 18,79-1,69 19,55 1,11,56 01 1:00 18,78-0,37 19,61 1,13,57 01 1:15 18,84 -,4 19,6 1,14,7 01 1:30 18,79-0,39 19,60 1,13,63 01 1:45 18,83-0,78 19,61 1,15,5 01 13:00 18,88 -,3 19,64 1,17,85 01 13:15 18,86-0,60 19,58 1,19,58 01 13:30 18,9-1,94 19,64 1,0,61 01 13:45 18,87-0,9 19,61 1,3,88 01 14:00 18,81-0,60 19,61 1,3,6 01 14:15 18,81-1,78 19,6 1,5,57 01 14:30 18,89-0,57 19,6 1,3,77 01 14:45 18,94-0,50 19,66 1,7,66 01 15:00 18,95-1,7 19,65 1,7,63 01 15:15 18,94-1,65 19,61 1,8,65 01 15:30 18,93-0,48 19,59 1,9,84 01 15:45 19,01-0,56 19,67 1,31,58 01 16:00 18,99-0,98 19,67 1,31,60 01 16:15 18,95-1,37 19,63 1,3,64 01 16:30 18,89 -, 19,64 1,33,70 01 16:45 18,96 -,56 19,64 1,33,76 01 17:00 18,95-1,91 19,65 1,35,87 01 17:15 19,0-0,9 19,66 1,35,89 01 17:30 19,0 0,06 19,65 1,31,79 01 17:45 19,00-0,17 19,65 1,3,68 01 18:00 18,97-0,51 19,63 1,33,66 01 18:15 19,0-0,87 19,6 1,3,61 01 18:30 18,89 -,01 19,6 1,36,68 01 18:45 18,88-1,94 19,63 1,3,54 01 19:00 18,87-0,33 19,6 1,9,8 01 19:15 18,91-0,53 19,60 1,3,51 4

01 19:30 18,94-1,65 19,61 1,4,48 01 19:45 18,9-0,08 19,60 1,3,69 01 0:00 18,89-1,03 19,56 1,,48 01 0:15 18,90-0,50 19,57 1,19,75 01 0:30 18,9-0,88 19,57 1,15,45 01 0:45 18,90 -,7 19,57 1,15,76 01 1:00 18,76-0,73 19,5 1,14,4 01 1:15 18,78-0,08 19,48 1,13,71 01 1:30 18,76-1,67 19,50 1,1,41 01 1:45 18,76-0,75 19,50 1,1,43 01 :00 18,73-0,15 19,48 1,11,63 01 :15 18,76-1,97 19,47 1,07,75 01 :30 18,77-1,47 19,50 1,05,39 01 :45 18,80-0,77 19,48 1,03,46 01 3:00 18,81-0,46 19,49 1,00,55 01 3:15 18,85-0,41 19,49 1,00,46 01 3:30 18,81-0,14 19,50 11,96,64 01 3:45 18,85-0,48 19,49 11,96,73 0 00:00 18,8-0,97 19,49 11,95,7 0 00:15 18,83 -,70 19,49 11,94,58 0 00:30 18,83-0,83 19,48 11,9,73 0 00:45 18,80-0,10 19,49 11,93,74 0 01:00 18,70-0,3 19,47 11,89,59 0 01:15 18,73-0,64 19,46 11,90,4 0 01:30 18,66 3,67 19,46 11,95 4,69 Medelvärde: 18,85-1,0 19,56 1,16,65 Tabell 1:4 - Originalväggens temperaturer mellan avfrostningar, andra omgången. Varma Kalla Yta Vägg, Mellan Yta Cellplast, Klockslag: Rummet Rummet Varmt Rum Vägg/Cellplast Kallt Rum 09 :45 18,79 1,49 18,11 11,90,41 09 3:00 18,8,75 18,10 11,74 3,35 09 3:15 18,78,79 18,11 11,74 3,43 09 3:30 18,78,44 18,11 11,71 3,5 09 3:45 18,80 1,98 18,1 11,73 3,08 10 00:00 18,79 1,16 18,10 11,74,86 10 00:15 18,79-0,05 18,1 11,76,98 10 00:30 18,78-1,76 18,10 11,74 3,67 10 00:45 18,81 0,39 18,11 11,7 5,11 10 01:00 18,8 4,46 18,1 11,69 5,93 10 01:15 18,83 5,61 18,14 11,68 5,87 10 01:30 18,81 5,40 18,13 11,67 5,66 10 01:45 18,85 5,15 18,13 11,65 5,4 10 0:00 18,81 4,87 18,1 11,64 5,16 10 0:15 18,8 4,54 18,15 11,64 4,86 10 0:30 18,83 4,11 18,14 11,64 4,47 5

10 0:45 18,78 3,60 18,1 11,63 4,06 10 03:00 18,8 3,0 18,1 11,65 3,59 10 03:15 18,8,3 18,14 11,66 3,1 10 03:30 18,8 1,16 18,15 11,68,91 10 03:45 18,81-0,94 18,14 11,70 3,1 10 04:00 18,84 0,17 18,14 11,70 5,00 10 04:15 18,77 5,59 18,13 11,68 6,01 10 04:30 18,79 5,49 18,13 11,66 5,76 10 04:45 18,78 5,0 18,13 11,64 5,47 10 05:00 18,81 4,89 18,14 11,66 5,15 10 05:15 18,79 4,50 18,14 11,63 4,81 10 05:30 18,77 4,07 18,1 11,59 4,43 10 05:45 18,81 3,58 18,14 11,59 4,05 10 06:00 18,81 3,03 18,15 11,61 3,66 10 06:15 18,80,38 18,16 11,66 3,4 10 06:30 18,78 1,31 18,15 11,66,90 10 06:45 18,78-0,4 18,1 11,68,93 10 07:00 18,80-1,04 18,16 11,67 4,41 10 07:15 18,81 5,0 18,16 11,66 6,00 10 07:30 18,79 5,54 18,14 11,65 5,81 10 07:45 18,79 5,7 18,15 11,6 5,55 10 08:00 18,78 5,04 18,14 11,6 5,34 10 08:15 18,80 4,8 18,1 11,58 5,13 10 08:30 18,8 4,59 18,15 11,60 4,91 10 08:45 18,8 4,35 18,16 11,59 4,71 10 09:00 18,84 4,17 18,17 11,61 4,51 10 09:15 18,8 3,90 18,15 11,59 4,30 10 09:30 18,78 3,67 18,1 11,58 4,16 10 09:45 18,83 3,6 18,14 11,59 4,08 10 10:00 18,83 3,55 18,15 11,59 4,03 10 10:15 18,86 3,55 18,18 11,79 4,03 10 10:30 18,87,97 18,15 1,06 3,48 10 10:45 18,81,97 18,15 11,87 3,48 10 11:00 18,81 4,36 18,15 11,77 4,71 10 11:15 18,80 4,88 18,16 11,75 5,15 10 11:30 18,78 5,18 18,17 11,75 5,46 10 11:45 18,76 5,41 18,16 11,74 5,69 10 1:00 18,77 5,0 18,18 11,76 5,9 10 1:15 18,77 1,09 18,18 11,75 5,34 10 1:30 18,74-1,5 18,15 11,77 3,57 10 1:45 18,73 0,73 18,17 11,75 3,06 10 13:00 18,75,16 18,15 11,69 3,6 10 13:15 18,76 3,19 18,16 11,69 3,76 10 13:30 18,67 3,94 18,16 11,67 4,6 10 13:45 18,73 4,53 18,15 11,66 4,81 10 14:00 18,77 4,95 18,16 11,68 5,3 10 14:15 18,76 5,39 18,15 11,69 5,64 10 14:30 18,74,89 18,13 11,69 5,7 Medelvärde: 18,80 3,6 18,14 11,69 4,43 6

Tabell 1:5 - Tabell: Dubbelsidig, dubbelspåriga väggens temperaturer mellan avfrostningar, andra omgången. Varma Kalla Yta Vägg, Mellan Yta Cellplast, Klockslag: Rummet Rummet Varmt Rum Vägg/Cellplast Kallt Rum 09 :45 18,79 1,49 18,19 11,57 3, 09 3:00 18,8,75 18,1 11,49 4,17 09 3:15 18,78,79 18,1 11,50 4,30 09 3:30 18,78,44 18,19 11,51 4,19 09 3:45 18,80 1,98 18,19 11,5 4,07 10 00:00 18,79 1,16 18,19 11,53 4,03 10 00:15 18,79-0,05 18,17 11,55 4,31 10 00:30 18,78-1,76 18,16 11,56 4,93 10 00:45 18,81 0,39 18,18 11,57 6,06 10 01:00 18,8 4,46 18,17 11,56 6,55 10 01:15 18,83 5,61 18,18 11,56 6,46 10 01:30 18,81 5,40 18,17 11,50 6,7 10 01:45 18,85 5,15 18,17 11,53 6,05 10 0:00 18,81 4,87 18,17 11,53 5,80 10 0:15 18,8 4,54 18,17 11,50 5,54 10 0:30 18,83 4,11 18,19 11,51 5,0 10 0:45 18,78 3,60 18,17 11,51 4,85 10 03:00 18,8 3,0 18,16 11,50 4,50 10 03:15 18,8,3 18,15 11,53 4,19 10 03:30 18,8 1,16 18,17 11,57 4,07 10 03:45 18,81-0,94 18,16 11,58 4,47 10 04:00 18,84 0,17 18,18 11,58 6,01 10 04:15 18,77 5,59 18,17 11,58 6,6 10 04:30 18,79 5,49 18,15 11,54 6,37 10 04:45 18,78 5,0 18,16 11,53 6,11 10 05:00 18,81 4,89 18,17 11,5 5,8 10 05:15 18,79 4,50 18,18 11,49 5,51 10 05:30 18,77 4,07 18,15 11,48 5,16 10 05:45 18,81 3,58 18,15 11,50 4,84 10 06:00 18,81 3,03 18,18 11,51 4,49 10 06:15 18,80,38 18,16 11,51 4,3 10 06:30 18,78 1,31 18,17 11,54 4,06 10 06:45 18,78-0,4 18,15 11,55 4,6 10 07:00 18,80-1,04 18,15 11,55 5,57 10 07:15 18,81 5,0 18,17 11,53 6,58 10 07:30 18,79 5,54 18,16 11,51 6,39 10 07:45 18,79 5,7 18,15 11,50 6,14 10 08:00 18,78 5,04 18,14 11,51 5,95 10 08:15 18,80 4,8 18,15 11,49 5,74 10 08:30 18,8 4,59 18,15 11,46 5,55 10 08:45 18,8 4,35 18,16 11,45 5,33 10 09:00 18,84 4,17 18,18 11,46 5,19 10 09:15 18,8 3,90 18,17 11,44 4,98 10 09:30 18,78 3,67 18,16 11,43 4,81 7

10 09:45 18,83 3,6 18,17 11,44 4,80 10 10:00 18,83 3,55 18,16 11,44 4,70 10 10:15 18,86 3,55 18,0 11,59 4,70 10 10:30 18,87,97 18,19 11,75 4,01 10 10:45 18,81,97 18,19 11,55 4,01 10 11:00 18,81 4,36 18,19 11,49 5,19 10 11:15 18,80 4,88 18,0 11,49 5,67 10 11:30 18,78 5,18 18,0 11,50 5,93 10 11:45 18,76 5,41 18, 11,50 6,15 10 1:00 18,77 5,0 18,3 11,53 6,40 10 1:15 18,77 1,09 18,3 11,5 6,05 10 1:30 18,74-1,5 18,3 11,5 4,79 10 1:45 18,73 0,73 18,6 11,50 4,07 10 13:00 18,75,16 18,1 11,46 4,10 10 13:15 18,76 3,19 18, 11,46 4,46 10 13:30 18,67 3,94 18,9 11,45 4,86 10 13:45 18,73 4,53 18, 11,44 5,36 10 14:00 18,77 4,95 18,6 11,46 5,73 10 14:15 18,76 5,39 18,5 11,49 6,11 10 14:30 18,74,89 18,4 11,47 6,5 Medelvärde: 18,80 3,6 18,18 11,51 5,19 Tabell 1:6 - Tabell: Originalväggens temperaturer i springan mellan avfrostningar, andra omgången. Varma Kalla Yta Vägg, Mellan Yta Cellplast, Klockslag: Rummet Rummet Varmt Rum Vägg/Cellplast Kallt Rum 09 :45 18,79 1,49 19,0 1,8 3,56 09 3:00 18,8,75 19,05 1,66 4,36 09 3:15 18,78,79 19,03 1,63 4,39 09 3:30 18,78,44 19,03 1,60 4,4 09 3:45 18,80 1,98 19,0 1,63 4,04 10 00:00 18,79 1,16 19,0 1,6 3,90 10 00:15 18,79-0,05 19,01 1,6 4,08 10 00:30 18,78-1,76 19,05 1,61 4,80 10 00:45 18,81 0,39 19,04 1,58 6,18 10 01:00 18,8 4,46 19,07 1,57 6,93 10 01:15 18,83 5,61 19,09 1,55 6,83 10 01:30 18,81 5,40 19,04 1,54 6,57 10 01:45 18,85 5,15 19,07 1,5 6,33 10 0:00 18,81 4,87 19,08 1,51 6,11 10 0:15 18,8 4,54 19,08 1,49 5,78 10 0:30 18,83 4,11 19,10 1,48 5,4 10 0:45 18,78 3,60 19,1 1,49 5,03 10 03:00 18,8 3,0 19,06 1,50 4,58 10 03:15 18,8,3 19,07 1,51 4,17 10 03:30 18,8 1,16 19,10 1,54 3,95 8