Ett EEBC-badrum är ett badrum där många bra, energieffektiva lösningar interagerar samtidigt! Några av dem är ett nytt värmesystem, flera vattensparande åtgärder och värmeåtervinning, där det använda varmvattnet värmer upp det som ska användas. Badrumsfaciliteterna har även fått nya, mer anpassade material; utvecklade efter deras behov. Alla dessa lösningar har vi kombinerat med en känsla av ett varmt badrum. Vi har med hjälp av välbalanserade färger, mjukare kanter, mysig inredning och behagligare material, skapat en bekväm och harmonisk atmosfär i badrummet. Badrummet utstrålar energisparande! När man går in i detta badrum ska man direkt få en känsla av energieffektivitet och miljövänlighet. Sådant skapar en medvetenhet hos användaren, som får känna att hon eller han är med och bidrar till en hållbar utveckling!
Som förberedelse inför tävlingen fick vi lära oss fyra olika metoder för produktutveckling. Brainstorming där man utan gränser kommer på olika lösningar på ett problem. Blackbox - där man plockar isär en produkt i delsystem och bryter ner den i olika delar för att se vad man skulle kunna förbättra. Idégenereringsmatris där man skapar olika idéer för varje del av en produkt. Som t.ex. handtaget, munstycket, smältningen och appliceringen till en limpistol. Sen slår man ihop alla idéerna och får kanske flera tusen förslag varav några kan vara riktigt bra. Utvärderingsmatris där man jämför liknade produkter mot varandra på punkter som t.ex. miljö, pris, säkerhet och ergonomi. Därefter får man en rangordning från den bästa till sämsta produkten. Årets uppgift presenterades för oss på kickoffen i Göteborg, där vi också fick träffa vår rådgivare, Kenneth Österlin, för första gången. Då började vi bolla idéer med varandra. Den första lektionen skrev upp allt vi behövde hinna med innan givet slutdatum och strukturerade upp ett schema där vi tog hänsyn till hur mycket tid dem olika delarna skulle ta. Vi delade in oss i grupper där vi tog reda på hur mycket den genomsnittliga energiåtgången var i de olika rummen i ett hus, för att sedan kunna se var vi kunde göra mest skillnad. Tillslut stod det mellan köket och badrummet, och efter många diskussioner bestämde vi oss för badrummet eftersom vi ansåg att det fanns mest utvecklingspotential där. Kenneth kom till vår skola och visade olika arbeten han själv hade deltagit i och vi visade honom vad vi åstadkommit på våra lektioner. Flera lektioner jobbade vi i grupp med olika delar i badrummet som t.ex. dusch, bad, handfat, toalett och övergripande och fick fram flera olika idéer till vårt koncept. Efter varje lektion skiftade vi grupper så att alla fick sin röst hörd i alla de olika delarna. 2
Efter att ha vidareutvecklat våra idéer jämförde vi dem med avseende på t.ex. hur roliga de var att jobba med eller hur nytänkande en idé var. Under den här tiden var Kenneth återigen här på besök och pratade om ytterligare några av sina tidigare arbeten. Han gav även sin åsikt om våra idéer. Eftersom vi kände att vi hade många bra idéer sammanställde vi dem och kom fram till ett slutgiltigt helrumskoncept. De två sista veckorna delade vi upp oss i tre olika grupper och sammanställde vårt arbete. En grupp skapade modeller i Inventor Studio 2010, en skrev arbetsbeskrivningen och den tredje gruppen skrev produktbeskrivningen och inledningen. 3
8 7 9 10 1 5 4 2 3 6 1. IWW 2. Dusch med lock 3. Badkar med lock 4. Vakuumtoalett med regnvattenspolning 5. Sensorkran 6. Golvvärme 7. Belysning med lågenergilampor 8. Isolering 9. Fönster 10. Ventilation 4
Varmvatten som blir stående i ledningarna orsakar stora värmeförluster. För att undvika detta har vi kommit på en lösning som innebär att man istället för dagens varmvattenberedare har en annan värmekälla som är placerad nära kranen. Vi kallar denna nya idé för Instant Warm Water, förkortat IWW, just för att varmvattnet skapas både direkt och där man behöver det. IWW:n är en apparat som värmer upp vattnet för samma elektricitetsmängd som en varmvattenberedare, förutom att man slipper längre varmvattentransporter och onödig uppvärmning av det vatten som sedan inte används. Man sparar även den energi som krävs för att uppväga värmeförlusterna i varmvattenberedaren när vatten blir stående en längre tid. En annan fördel med IWW:systemet är den plats som frigörs i och med att man kan ta bort varmvattenberedaren. IWW:n kommer även att sitta osynlig inne i väggen. Designen i badrummet kommer alltså inte att ändras eller förfulas. En vanlig toalett använder ungefär 80 m 3 vatten till spolning varje år, detta innebär en kostnad på ca 2000 kronor. Vakuumtoaletten däremot gör bara av med ca 5 m 3, vilket blir 125 kronor. Energin vakuumtoaletten behöver motsvarar 5 kronor per år. Därför valde vi vakuumtoaletten för vårt badrum. För att göra den ännu mer energisnål ville vi spola med återvunnet vatten. De alternativ vi valde mellan var regnvatten eller BDH-vatten (d.v.s. vatten från bad, dusch och handfat). Vi tittade lite närmare på BDH-vatten som spolvatten och fann att det var olagligt på vissa ställen på grund av hälsorisken. Vi valde att inte begränsa oss i tillgänglighet och tyckte därför att regnvatten var det bästa alternativet. Regnvattnet kommer att samlas in på taket i en slags tratt med ett reningsfilter som leder vattnet till en tank inomhus. I andra hand kommer man att kunna använda vanligt vatten, så spolningen i toaletten kommer alltid att fungera. Vakuumtoalett med regnvattenspolning, hylla och handdukstork. 5
Detta nya material kommer att vara slitstarkt, billigt, lätt att städa och ge ett varmt intryck. Det kommer att i stor mån ersätta plåt, plast och porslin i badrum. Användningsområdena vi har tänkt oss är badkar, toalettlock, toalettsitsar, handfat och duschkabiner; där materialet är kallt eller leder bort värme. Dusch och bad är riktiga bovar när det gäller vattenåtgång, de utgör 34% av all vattenförbrukning i ett hushåll. Här kan man genom flera lösningar spara mycket energi. Dubbelglas isolerar duschar bättre och kommer därför att användas i vår dusch. Lock till bad och dusch kommer att hjälpa till att behålla värmen från vattenångan. Ett badlock är ett lock man har på badkaret som är till för att värmen som åker uppåt inte ska gå om intet, utan stanna inuti badkaret. Det finns olika designlösningar till detta problem; ett är att man bara har på locket när man tappar upp badvatten, ett annat är att ha ett skal runt om sig som man kan dra över badkaret när man badar. Effekten blir som en ångbastu. Tack vare detta skal varar den varma badupplevelsen längre och man behöver inte tappa upp nytt varmvatten för att hålla temperaturen. Locket kan sedan öppnas för att släppa ut vattenångan. Vi har valt att illustrera denna skalvariant i vår CAD - modell. Vår dusch har även en timer, liknande dem som finns på badhus. Man måste då göra ett medvetet val för att duscha en period till, när duschen slutar automatiskt kan man tänka efter om man verkligen behöver duscha längre. Vi är övertygade om att detta kommer att bli mycket efterfrågat, speciellt av tonårsföräldrar. Sensorreglerad kran, badrumsbelysning och badkar med lock. 6
Det är ett problem att man spolar mer vatten än nödvändigt ur kranen av olika anledningar, t.ex. då man borstar tänderna, går på toa eller rakar sig. Vi vill att man ska öka användningen av sensorer i badrummet, t.ex. på kranar. Vi har valt en som har sensor för vattnet, är eldriven, har en spak för temperaturändring och den kommer att flexa tillbaka till ett energisparande läge. Anledningen till att den är bra är för att den endast spolar när man behöver vatten, vilket kommer att reducera vattenförbrukningen. I vårt handfat spolas vattnet, efter aktivering, i en sekund om rörelserna inte fortsätter. Temperaturreglaget består av en spak som man kan dra åt två olika håll. Efter användning går spaken tillbaka till ett energisparläge. Man måste alltså ställa in värmen varje gång man ska använda handfatet. Detta gör att man inte spolar varmvatten i onödan. Det förhindrar också folk från att bränna sig, i och med att vi har IWW installerat i kranen. Badrummets värmekälla är golvvärme, detta valde vi för att om golvet är varmt upplevs ofta resten av rummet varmt. Därför kan man troligtvis sänka värmen lite och spara energi. Ett annat sätt att få golvet varmt är att använda badrumsmattor, vilka är orättvist underskattade. För att minska värmeförlusterna kommer badrumment vara ordentligt isolerat (8) och fönstret medelstort (9), för ett optimalt förhållande mellan ljusinsläpp och värmeförlust. Vattnet som kommer från bad, dusch och handfat (om man har tvättmaskinen i badrummet kan man ansluta den till systemet) åker ner i avloppet och sedan vidare jämte kallvattenledningen och värmer upp det vattnet. Ifall kallvattnet exempelvis är 8 grader när det når ledningen så kanske det kan vara uppvärmt till 11 grader när det lämnar ledningen, förhoppningsvis mer. Denna ledning kommer ligga kring kallvattenledningen. Genom att leda vattnet motströms i förhållande till varandra blir det definitivt mer effektivt än om man kör medströms - då man till sist får en konstant medeltemperatur. Man skulle kunna ha liknande separata system för köket och tvättstugan, där man kan ta vara på disk- och tvättmaskinens varmvatten. Detta system passar bäst för de som har varmvattenberedare, men kan förvärma vattnet för de med IWW installerat, som då inte behöver värma upp vattnet hela vägen till den önskade temperaturen. När man går in i ett rum ändras vår sinnesstämning, det är inredningen och formen av rummet som påverkar detta. Moderna badrum har ofta raka och rena linjer vilket ger ett hårt och kallt intryck. Detta leder troligtvis till att man ökar värmen, eftersom rummet upplevs kyligare än vad det är. Om man däremot inreder så att förändringen mellan badrummet och huset i övrigt inte blir så stor kommer man att trivas bättre och problemet är bortbyggt. Badrummet bör därför inredas mer som ett vanligt rum; med mjuka kanter, 7
böljande linjer, varma färger, växter och andra uttryck för den personliga prägeln. En möjlighet är att man byter ut vissa material på badrumsinredningen till ett varmare eller färggladare. Då känns rummet varmare. Många detaljer i konceptbadrummet är av trä, vilket känns varmare och miljövänligare än t.ex. kakel. Allt ska självklart vara lätt att städa och upplevas fräscht, men detta omintetgör inte ett mer inbjudande badrum! Vårt mål har hela tiden varit att det ska synas hur energieffektivt och miljövänligt badrummet är. Detta har resulterat i gröna och bruna färger, som för associationer till naturen. Däremot har vi inte anammat den nya trenden inom miljösammanhang med vitt, eftersom det skulle kännas för kallt. Vi planerar att ha en display en central som visar hur mycket energi och vatten man har gjort av med. För att det ska bli mer påtagligt kommer förbrukningen även att visas i form av pengar. Display uppmärksammar energiförbrukningen och förhoppningsvis kommer man att inse att man kan sänka energianvändningen. För att spara maximal energi i badrummet måste man tänka på de små detaljerna, som till exempel belysning. Därför har vi valt energisnåla lampor som regleras med hjälp av en dimmer och rörelsesensorer (7). Detta gör att man kan anpassa ljuset i rummet efter behov, samtidigt som det aldrig lyser när ingen vistas i badrummet. Vi hade först en tanke om att ha alla vattenledningar kring en punkt. Genom en huvudledning i centrum skulle då vattnet fördelas till handfat, dusch och toalett genom kortare ledningar som kopplats samman med huvudledningen. Med detta skulle vi alltså förkorta sträckan från kranen till huvudledningen. Men efter idén med IWW valde vi att lägga denna idé på hyllan. Ventilationen (nummer 10 på bilden) är också något som kan dra onödigt mycket energi och ström. Därför kommer vårt badrum ha sensorstyrd ventilation som känner av luftfuktighet och när luften i rummet behöver bytas. En stor energibov i badrummet är det onödiga spolandet av vatten som sedan inte används. Vi anser att problemet beror på bristande kunskap hos allmänheten och därför har vi utvecklat en kampanj för att göra människor medvetna om hur mycket vatten och energi som kan sparas. Kampanjen innehåller tips för att minska hemmets vattenförbrukning, hur mycket man kan spara i pengar, enkla tips för att inte spola vatten i onödan och även genomsnittliga siffror på hur mycket vatten ett normalstort badrum förbrukar så att man kan jämföra med sitt eget. Eftersom kampanjen ska nå fram till alla grupper i samhället har vi därför valt att placera kampanjen på platser där olika målgrupper kan tänkas befinna sig. Till 8
exempel vid idrottshallar, skolor, kulturhus och mataffärer. Vi har även valt att ha kampanjen som reklam på TV, reklam innan film på biografer, annonser i tidningar, affischer på offentliga platser och även på alla platser där det säljs badrumsartiklar. Kampanjen ska synas i vetenskapstidningar, modetidningar, dagstidningar och kvällstidningar. Det finns olika varianter inom marknadsföring: de som är irriterande, de som riktar sig mot samvetet och de som får en att må bra. Exempel på en reklam vi tycker är irriterande är Festmetoden, en reklam som ger oss dåligt samvete är Unicefs reklam där Mickael Persbrandt medverkar och en reklam som får oss att ryckas med och må bra är Panta mer -reklamen. För att få människor att vilja ändra sina vanor ska denna kampanj få oss att må bra och att tycka att det är roligt att spara energi. Det ska förvåna hur lätt och hur mycket man kan spara! 9