Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

Relevanta dokument
wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:18 Arkeologisk utredning Strövelstorp 31:1 2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

Arkeologisk utredning, steg Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

Kulturlandskapsanalys Granhults socken Uppvidinge kommun Småland

. M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

Gång- och cykelväg i Simris

. M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2014:19 PM kulturmiljö Selleberga 17:1 Bjuvs socken Bjuvs kommun Skåne

. M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING

. M Uppdragsarkeologi AB B. Arkeologisk förundersökning Makrillen 4 och Piggvaren 1 RAÄ 17, Vellinge socken Vellinge kommun i Skåne

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Eskilstorp i äldre kartor

. M Uppdragsarkeologi AB B

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:58

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Kullbäckstorp i Härryda

Arkeologisk utredning, steg

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

Historiska lämningar i Kråkegård

. M Uppdragsarkeologi AB B

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Tägneby i Rystads socken

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Råvattenledning Hällungen-Stenungsund

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

. M Uppdragsarkeologi AB B

Dränering av Bjuvs kyrka

. M Uppdragsarkeologi AB B

Boplats och åker intill Toketorp

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Glostorp 1:12. Arkeologisk utredning Undersökning inför byggandet av ett ridhus. Glostorp socken i Malmö stad Skåne län.

M Uppdragsarkeologi AB B

Påtorp - Fornanäs. Ronneby socken, Ronneby kommun. Kulturmiljöutredning. Blekinge museum rapport 2006:14 Mikael Henriksson

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

. M Uppdragsarkeologi AB B

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Kulturlandskapsinventering, arkeologi steg 1. Planerad utbyggnad av Kristianstad Golfklubb Västra Täppet Åhus socken Kristianstads kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

. M Uppdragsarkeologi AB B

Nättraby - Måstad 1:1 m.fl.

GÅRDENING ÄNGSLYCKAN GÅRDENING ÄNGSLYCKAN ÄNGSLYCKAN

. M Uppdragsarkeologi AB B. Arkeologisk förundersökning Falsterbo 3:15, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne

Kulturlandskapsunderlag. Arkeologisk utredning. Tullstorps Tofta socken. Skåne

ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 RAPPORT 2015:28 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR

Nyupptäckt boplats i Bua

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.

. M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax

arkeologi Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ola Matthing

. M Uppdragsarkeologi AB B

Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet

Godsstråket Bergslagen, Hallsberg Mjölby

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold

. M Uppdragsarkeologi AB B

Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning

I N V E N T E R I N G

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Kv Minerva 24 i Helsingborg

Utredning vid Närtuna-Ubby

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

GREBO: PÅ FORNLÄMNINGS- FRONTEN INTET NYTT

Planerad bergtäkt i Stojby

OVANÅKER TILL MALVIK VÄG 605

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Lampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson

Mesta Östergård. Tyra Ericson. Södermanland, Fors socken, Mesta 5:19, Mesta 5:36, Mesta 5:37, Mesta 5:40, RAÄ 139 UV MITT, RAPPORT 2006:2

M Uppdragsarkeologi AB B

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

. M Uppdragsarkeologi AB B

På Borgmästare och Rådmäns ängar

Transkript:

kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne Omslaget visar en del av den nuvarande kraftledningen mellan Åkarp och Hjärup. Södra Stambanan i bakgrunden. Foto från öst.

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne En flyttning av kraftledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för det synliga kulturlandskapet. Det finns viss möjlighet att några stolpplatser kan komma i konflikt med fornlämningar. Sannolikheten bedöms som måttlig och gäller två delytor av korridoren. Fig. 1. Området ligger mellan Hjärup och Åkarp och korsar Södra Stambanan. Vägkartan från Lantmäteriet i skala 1:100 000. 2

Fig. 3 Detalj av storskifteskartan över Hjärup från 1795. De många små och smala åkerremsorna inom Wästre och Södre Wång syns tydligt. Grönt är äng och mörkt gult är själva bytomten där gårdarna låg. Utsnittet är förminskat till skala 1:10 000. ling med kungamaktens expansion och spridningen av kristendomen till att byarna blev stationära. I sockencentra uppfördes kyrkor och befolkningen blev efterhand inordnade i en rikstäckande organisation både värdsligt och andligt. På bynivå organiserades jorden i inmark och utmark. Inmarken bestod av åker och äng, där ängen endast var avsedd för höproduktion. Utmarken bestod av skog och övrig mark och den användes som betesmark, för ved- och virkestäkt med mera. På de skånska slätterna försvann skogen redan tidigt under medeltiden och inmarken expanderade mer och mer på utmarkens bekostnad. Åkermarken var uppdelad så att varje gård skulle ha sin del av varje markslag. Detta resulterade efterhand i att varje gård kunde ha sin åkermark uppdelad på kanske 100 remsor vilket gjorde det hela mycket svårodlat. Kring århundradeskiftet 1700-1800 genomfördes därför de första skiftesreformerna, dessa syftade till att ge varje gård färre åkerdelar och därmed möjliggöra ett effektivare jordbruk. I slättbygden blev den andra skiftesreformen, enskiftet det mest effektiva och genomgripande. Resultatet för landskapsbilden blev omvälvande. Tidigare hade byns bebyggelse legat samlad i bykärnan omkring kyrkan om det fanns en sådan. Åkermarken hade legat runt omkring och alltså varit uppdelad i ett stort antal smala remsor i tre vångar där en vång låg i träda varje år. 4

Fig. 4. Hjärups bymarker efter enskiftet 1811. Jorden har fördelats till de olika gårdarna i stora sammanhängande enheter. Originalkartan är i skala 1:4 000 och cirka 90 cm bred. Efter enskiftet splittrades byarna och varje gård fick sin rektangulära åkermark där gården, så vitt möjligt låg i centrum. Selma Lagerlöfs rutnätslandskap som vi känner det från Nils Holgersson. Vid mitten av 1800-talet skedde nästa större landskapsförändring, järnvägen påverkade landsbygd och stad. Södra Stambanan Malmö-Lund invigdes 1856. Detta påverkade bystrukturen genom att tyngdpunkten i de byar som låg nära järnvägen flyttades och nya stationssamhällen uppstod. Järnvägen drev på industrialiseringen genom bättre transportmöjligheter. Biltrafikens första genombrott under 1920-talet och den andra vågen under 1950-talet medförde ett omfattande vägbyggande som även detta påverkade landskapet. Under de senaste 50 åren har jordbruksrationaliseringar bidragit till större fält och näringslivets utveckling har gjort att majoriteten av befolkningen nu bor i städer och större tätorter istället för på landsbygden. 5

gravar från förhistorisk tid. Något annorlunda är det i korridorens sydligaste parti där det finns en svag åsbildning med sydsluttning mot vad som idag är ett dike men som tidigare varit en bäck, ett typiskt fornlämningsläge. Sammanfattning En flyttning av kraftledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för det synliga kulturlandskapet. Det finns viss möjlighet att några stolpplatser kan komma i konflikt med fornlämningar. Sannolikheten bedöms som måttlig och gäller korridorens sydligaste del, och i viss mån även partiet längs uppfarten till gården se karta. Om dessa delar av korridoren kommer att utnyttjas för stolpplatser bör en arkeologisk utredning utföras. Tillstånd för en sådan söks hos länsstyrelsen Södra Sandby den 11 maj 2017 Litteratur eller Källor Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Lantmäteriverket Sveriges Geologiska Undersökning Riksantikvarieämbetet Fastighetskartan Historiska kartor Häradskartan Vägkartan Jordartskartan Arrhenius fosfatkarta över Skånska jordar Fornminnesregistret, FMIS Arkeologisk utredning, steg 1. Järnvägsutbyggnad Flackarp- Arlöv, Flackarps, Uppåkra och Burlövs socknar, Skåne. Rapport kulturlandskap och arkeologi 2011:33 Arkeologisk utredning, steg 2. Järnvägsutbyggnad Flackarp- Arlöv. Flackarps, Uppåkra och Burlövs socknar. Staffanstorps och Burlövs kommuner, Skåne. Rapport kulturlandskap och arkeologi 2012:8 Kulturlandskapsanalys. Järnvägsutbyggnad Flackarp-Arlöv. Flackarps, Uppåkra och Burlövs socknar. Staffanstorps och Burlövs kommuner, Skåne. Rapport kulturlandskap och arkeologi 2012:9 PM Kulturmiljö, samrådsunderlag. Snabbcykelstråk, väg E22 Malmö Lund, Malmö stad, Burlövs, Staffanstorps och 8

Förhistorisk tid Som förhistorisk tid, stenålder, bronsålder och järnålder, räknas i Sverige tiden fram till medeltiden. Från och med medeltiden finns det historiska källor som berättar om händelser och levnadsförhållanden. Exempel på historiska källor är skattelängder, brev och annan skriven information från tiden. Inägomark Från medeltiden och fram till skiftesreformerna var in(ägo)marken en beteckning på åker och äng. Inägomarken var enskilt ägd och inhägnad för att skyddas för betande djur. Storskifte Storskiftesförordningen kom 1758 och var den första moderna skiftesreformen. Storskiftet hade två huvudsakliga syften; dels skulle åker- och ängstegarna sammanföras i färre enheter, dels skulle den gemensamt ägda marken delas upp mellan brukarna för att därigenom hävdas bättre. Utmark Från medeltiden och fram till skiftesreformerna var utmarken den gemensamt ägda, icke odlade jorden, som oftast låg i utkanten av den mark som tillhörde byn. Utmarken användes till bete och ur skogen på utmarken togs ved och virke. Bysamfälligheten beslöt hur utmarken skulle utnyttjas. Tillfälliga åkrar, lyckor, kunde tas upp inom utmarken. 10