Ekonomisk politik
Den makroekonomiska politikens mål Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning
Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet Huvudmål: hög sysselsättning (låg arbetslöshet) Tillväxten gick av sig själv Aktivistiskt (keynesianskt) synsätt - ekonomin är i grunden instabil och måste stabiliseras - konjunktursvängningar beror på variationer i efterfrågan - använd finans- och penningpolitik för att hålla efterfrågan stabil Stor tilltro till politikernas förmåga använda de ekonomisk-politiska medlen på ett förnuftigt sätt - politiken bör ha maximal handlingsfrihet (diskretionär politik) - stabilt samband mellan inflation och arbetslöshet (Phillipskurvan)
Sammanbrott för den keynesianska politikuppläggningen i mitten av 1970-talet Inflation Arbetslösheten börjar öka Den traditionella Phillipskurvan bryter samman - samtidig inflation och arbetslöshet (stagflation) Utbudsstörningar vid sidan av efterfrågestörningar (oljepriser, skatter, löner) Växande budgetunderskott Den ekonomiska politiken utgör en central del av problematiken - prioriteringen av hög sysselsättning innebär att alla aktörer förväntar sig expansiv penning- och finanspolitik - ond cirkel av förväntad inflation, höga löneökningar, devalveringar och budgetunderskott, inflation, nya löneökningar, nya devalveringar och budgetunderskott osv.
10 8 6 4 2 0 Figure 4: Unemployment rates for EU-15, Sweden and United States during 1970-2004 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Sweden EU15 United States 1970 Unemployment rate
2000 2002 2004 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 CPI Inflation 1970-2005 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 Denmark Finland Sw eden Germany 1980 1978 1976 1974 1972 1970
Figure 1: Net government lending (per cent of GDP), 1970-2005 4 0-4 US EU-15-8 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Figure 2: Gross Government Debt (per cent of GDP), 1975-2005 100 75 50 US EU-15 25 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Grundläggande förändring av det ekonomisk-politiska synsättet Aktivistisk stabiliseringspolitik med sysselsättningsmål skapar inflation bias Ekonomin är i grunden stabil: de största störningarna kommer från en överambitiös stabiliseringspolitik Inflation och höga löneökningar ska inte ackommoderas (icke-ackommodationspolitik) Norm- eller regelstyrd politik - Storbritannien: penningmängdsnorm - Sverige och många EU-länder: växelkursnorm: låg inflation genom att hålla växelkursen fast
Inflationen dämpas men till priset av en uppgång av arbetslösheten De flesta EU-länder: 1975-85 Sverige i början av 1990-talet - successiv försämring av det relativa kostnadsläget - fastighets- och finanskris (bubblan brister) - höga räntor i Tyskland (återföreningen) - räntorna efter skatt stiger pga skattereformen - internationell lågkonjunktur Sverige tvingas överge den fasta växelkursen 1992
Stabilitetsorienterad makroekonomisk politik Delegering av penningpolitiken till självständig centralbank med prisstabilitet som främsta mål Regler och normer för finanspolitiken EU såväl som Sverige
Penningpolitiken Sverige: Tydligt inflationsmål: 2 +/- 1 procent Lika aktivistisk politik som under första delen av efterkrigstiden, men andra målprioriteringar - sysselsättningsmålet sekundärt i förhållande till inflationsmålet: - ingen större skillnad om efterfrågestörningar (inflation och sysselsättning) rör sig åt samma håll - roll vid utbudsstörningar: inflation sysselsättning - fokus på inflationsmål kan förstärka svängningar i sysselsättningen Likartad uppläggning i många länder - euro-området (ECB), Storbritannien, Nya Zeeland, Canada Låg inflation generellt kampen mot inflationen vunnen, inte minst i Sverige helt annan bild än på 1970- och 1980-talen.
Regler för finanspolitiken Sverige - budgetkonsolidering under andra hälften av 1990-talet - ny budgetprocess med utgiftstak och saldomål (2 procents överskott över konjunkturcykeln) EU - Maastrichtfördraget och stabilitetspakten - no-bail-out clause - medelfristigt budgetmål: close to balance or surplus - högst 3 % av BNP i budgetunderskott - högst 60 % av BNP i offentlig skuld eller, om skuldkvoten är högre, minskande skuldkvot
Oklart vart finanspolitiken inom EU är på väg De finanspolitiska reglerna har inte följts Excessive deficits i 11 av 25 medlemsländer - Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Tyskland - Cypern, Malta, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern Excessive deficit procedure avbröts 2003 fördragsvidrigt för Frankrike och Tyskland Excessive deficits i Grekland sedan 1997 upptäcktes först 2004 tidsfrist till 2007 Reform av stabilitetspakten mars 2005 - diskretionärt beslutsfattande i stället för tydliga regler - stora möjligheter till undantag och förlängda tidsfrister - osannolikt att man vågar använda sanktioner - politiskt beslutsfattande om hur reglerna ska användas fungerar inte Underskotten minskar till följd av konjunkturförbättring - tyska och franska underskott under 3 % 2007 - men är budgetförstärkningarna tillräckliga? - störst problem i Italien och Portugal
Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP 5 5 0 0-5 -5-10 -10-15 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08-15
Svensk finanspolitik Utgiftstaken har klarats genom manipulationer - skatteutgifter i stället för utgifter - tidsförskjutningar Budgetbalansen borde vara starkare - fel mix finans- och penningpolitik - starkare budgetbalans med hänsyn till demografin - onödigt expansiv politik 2006 - Hur blir det framöver?
12 10 8 6 4 2 0 Standardized unemployment rate (percentage of civilian labour force, 2004) 10.6 10.5 9.6 9.5 8.9 8.4 8 6.7 6.4 5.5 5.5 5.5 4.9 4.7 4.7 4.6 4.5 4.4 3.9 3.7 Spain Greece France Germany Finland Belgium Italy Portugal Sweden US Australia Denmark Austria UK Japan Netherlands Ireland Switzerland New Zealand South Korea
90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Total employment (percentage of working age population, 2004) 77.4 76 73.5 73.5 72.7 72 71.2 70.3 68.7 67.8 67.8 67.2 65.5 65 63.6 62.4 62 60.5 59.6 57.4 Denmark Sweden New Zealand UK Netherlands US Australia Japan Austria Portugal Finland Ireland Germany South Korea France Spain Belgium Greece Italy Switzerland
1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Average annual hours actually worked per person of working age (2004) 1583 1361 1361 1347 1306 1209 1206 1194 1182 1176 1170 1166 1116 1109 1069 1015 1008 1002 963 930 Belgium South Korea Switzerland Japan US Australia Portugal UK Sweden New Zealand Finland Denmark Austria Ireland Greece Spain Netherlands Germany Italy France
2500 2000 1500 1000 500 0 Average annual hours actually worked per employed person (2005) 2053 1811 1809 1804 1791 1775 1775 1685 1672 1666 1638 1636 1587 1551 1535 1534 1435 1367 Greece Australia New Zealand US Italy Spain Japan Portugal UK Finland Ireland Austria Sweden Denmark France Belgium Germany Netherlands
2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1816 Revised annual hours worked per employed person (2002) 1688 1639 1586 1585 1546 1533 1497 1491 1480 1467 1451 1410 1349 1223 Netherlands Spain Switzerland Ireland UK Italy Austria Finland Germany France Belgium Denmark Sweden Portugal Greece
Annual Average Hours Worked per Person of Working Age 1 500 Denmark 1 400 Finland 1 300 1 200 Sweden 1 100 1 000 euro area 900 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Source: OECD Economic Outlook Database.
Reguljär sysselsättningsgrad Procent av befolkningen i åldern 20-64 år, säsongrensade kvartalsvärden 82 82 81 81 80 80 79 79 78 78 77 77 76 76 75 75 74 74 73 93 95 97 99 01 03 05 07 73 Reguljärt sysselsatta 20-64 år Sysselsättningsmål
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Tusental, säsongrensade kvartalsvärden 250 250 200 200 150 150 100 100 50 50 0 93 95 97 99 01 03 05 07 0 Arbetsmarknadsåtgärder Utbildningsåtgärder Sysselsättningsåtgärder
Sjukskrivningsdagar Miljoner dagar per år 120 120 110 110 100 100 90 90 80 80 70 70 60 60 50 70 75 80 85 90 95 00 05 50 Summa karens-, sjuklöne- och sjukpenningdagar Mål
Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar (tidigare förtidspension) Tusental 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 71 76 81 86 91 96 01 06 30
Utgifter för arbetsmarknad respektive ohälsa Procent av BNP 4.0 4.0 3.5 3.5 3.0 3.0 2.5 2.5 2.0 2.0 1.5 1.5 1.0 1.0 0.5 93 95 97 99 01 03 05 07 0.5 Arbetsmarknad Ohälsa
Employment and persons actually at work in Sweden (percentage of working age population)
Alternativa mått på svensk arbetslöshet 18 16 Arbetslöshet, procent 14 12 10 8 6 4 2 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Officiell Officiell + åtgärder Justerad 1 Justerad 2
Arbetsmarknadsgap Procent av potentiellt arbetade timmar, säsongrensade kvartalsvärden 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6-8 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08-8
Orsaker till konjunkturarbetslöshet Riksbanken och alla andra underskattade produktivitetstillväxten Överskattning av priserna för importerade industriprodukter För låg inflation Det hade funnits utrymme för lägre räntor för att öka efterfrågan och sysselsättningen Men konjunkturarbetslösheten svarar bara för en liten del av arbetslösheten
Produktivitet i näringslivet Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 0 Näringslivet Näringslivet, trend
Arbetsmarknadsgap, timlön och UND1X-inflation Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 7 6 6 4 5 2 4 0 3-2 2-4 1-6 0 93 95 97 99 01 03 05 07-8 UND1X Timlön i näringslivet Arbetsmarknadsgap (höger)
Kommer alliansens jobbprogram att fungera? Lägre arbetslöshetsersättning vid långtidsarbetslöshet och inget höjt tak Sänkta statsbidrag till a-kassorna och viss differentiering av avgifterna efter kassornas arbetslöshet Jobbavdrag ( pensionärsskatt ) Sänkta arbetsgivaravgifter - nystartjobb - vissa tjänster - ungdomar Ungdomsgaranti
Lägre a-kassa Överväldigande empiriskt stöd för att lägre arbetslöshetsersättning minskar arbetslösheten - makroekonomiska studier av skillnaderna i arbetslöshet mellan länder och över tiden - OECD: sänkning av ersättningsgraden med 10 procentenheter sänker arbetslösheten på lång sikt med 1,2 procentenheter - mikroekonomiska studier av flöden ur arbetslöshet Vissa effekter av mer effektivt sökande De stora effekterna kommer av effekterna på lönebildningen - lägre löner (före skatt) än som annars skulle bli fallet - både via lägre reservationslöner och återhållsamhet i fackliga lönekrav - lägre löneökningar över tiden
Differentierade avgifter till a-kassan Teoretiskt klara effekter - återhållande effekt på lönebildningen - mer rörlighet - incitament för a-kassorna utöva mer kontroll Ingen empirisk forskning
Jobbavdrag Ett växande antal studier pekar på positiva sysselsättningseffekter av skattesänkningar Särskilt stor anledning tro att skattesänkning på enbart arbetsinkomster har positiva sysselsättningseffekter - positiva erfarenheter från främst USA och Storbritannien (särskilt ensamstående mödrar) - men avsevärt mindre skatterabatter i Sverige
Sänkta arbetsgivaravgifter Positiva sysselsättningseffekter Olika sänkningar för olika grupper - OK för tjänstesektorn (motverkar snedvridning pga att egenarbete är obeskattat) - mer tveksamt för ungdomar
Ungdomsgaranti Traditionell Ams-åtgärd Dessa har fungerat sämst för ungdomar - stora undanträngningseffekter - tveksamma resultat för enskilda individer
Helhetseffekter Positiva sysselsättningseffekter Men alla åtgärder i syfte att minska strukturarbetslösheten tar tid - jfr Danmark, Nederländerna och Storbritannien - fördel att genomföra i bra konjunkturläge - brukar bara få stöd i lågkonjunkturer Oklara effekter på lönenivån - mer positiv effekt på lönen efter skatt än före - störst sannolikhet för positiva effekter för ungdomar i tjänstesektorn