1 (4) Bilagor 0 019-05-13 Gäller fr o m Gäller t o m Titel Oskarshamnsverket - Underlag inför samråd enligt miljöbalken - Utökning av befintligt markförvar för mycket lågaktivt avfall vid Oskarshamns kärnkraftverk Utfärdare Skriv- och språkkontroll Katarina Andersson/AF Mariette Rickstam/GAS Sakgranskning Kvalitetsgranskning Projektgodkänt Linjegodkänt Extern granskning Jim Håkansson/AG Niklas Grimsrud/GRA Nej Nej Andreas Roos/A/019-05-17 Nej Katarina Andersson, AF, 019-05-17 Ärende Distribution
019-05-13 (4) Revisionsförteckning Utg Ändringsorsak/Berörda delar Handl (sign/org) (yyyy-mm-dd) 1 Ny. KAT/AF 019-05-03 Flyttat tillbaka de röda markeringarna till rätt placering i KAT/AF 019-05-13 figurerna på sid 11 och 3
ärdad 019 019-05-13 3 (4) Utökning av befintligt befintlig markförvar för mycket lågaktivt avfall vid Oskarshamns kärnkraftverk Underlag inför samråd enligt miljöbalken OKG AB
019-05-13 4 (4) Innehållsförteckning 1 Inledning 5 Bakgrund 7 3 Ansökningarnas omfattning och avgränsning 8 4 Områdesbeskrivning 10 4.1 Lokalisering 10 4. Riksintressen och skyddade områden 1 5 Planerad verksamhet 14 6 Alternativ 17 7 Preliminär miljöpåverkan och konsekvenser 19 7.1 Ianspråktagande av mark 19 7. Radiologiska och icke-radiologiska utsläpp till vatten 19 7.3 Risker 0 7.4 Transporter och buller 1 7.5 Energianvändning och resursförbrukning 7.6 Klimatanpassning 3 8 Preliminärt innehåll i miljökonsekvensbeskrivning 4
019-05-13 5 (4) 1 Inledning OKG AB avser att söka tillstånd enligt miljöbalken och enligt kärntekniklagen för utökning av befintligt markförvar för mycket lågaktivt avfall (MLA) vid Oskarshamns kärnkraftverk. Kärnkraftverket med tillhörande markförvar är beläget på Simpevarpshalvön inom fastigheten Simpevarp 1:8 i Oskarshamns kommun. Både markförvaret och kärnkraftverket med sina reaktorer O1, O och O3, ägs och drivs av OKG Aktiebolag. OKG har för avsikt att utöka det befintliga markförvaret, vilket planeras genomföras som en förlängning av befintligt markförvar. Markförvaret avses användas för deponering av kortlivat mycket lågaktivt avfall som uppstår vid drift och framtida rivning av reaktorer vid Oskarshamns och Barsebäcks kärnkraftverk. Markförvar för radioaktivt avfall är tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och kärntekniklagen. Detta är ett underlag inför samråd enligt 6 kap miljöbalken, vilket är en del av förberedelserna inför kommande ansökningar om tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen. Då verksamhetsutövaren anser att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan behöver inget så kallat undersökningssamråd genomföras utan det aktuella är samrådet är ett avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken. Avgränsningssamrådet ska, enligt bestämmelser i 6 kap 9 miljöbalken, avser verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. OKGs målsättning är att alla som vill engagera sig i samråden ska ges tillfälle till detta, såväl allmänhet och organisationer som kommunen och berörda myndigheter. Ett viktigt syfte med samråden är att ta tillvara den lokalkännedom som närboende och organisationer har.
019-05-13 6 (4) Underlaget kommer att presenteras vid ett samrådsmöte öppet för allmänheten den 8 maj, samt vid ett myndighetsamråd den 9 maj 019. Underlaget görs även tillgängligt på OKGs webbplats, www.okg.se, och kan beställas i tryckt format från OKG. Synpunkter kan lämnas vid mötet eller skriftligen till: Katarina.Andersson@okg.uniper.energy eller till följande adress: OKG AB Att: Katarina Andersson 5783 Oskarshamn. Synpunkter ska lämnas senast den 18 juni. Ansvarig för detta uppdrag på OKG är Katarina Andersson, tfn 0491-78 68 16.
019-05-13 7 (4) Bakgrund OKG har deponerat kortlivat mycket lågaktivt avfall i markförvar sedan 1986 då befintligt markförvar togs i drift som första deponi i Sverige av denna kategori. Nuvarande anläggning för markdeponering består av etapp 1 och etapp. Den första etappen som rymmer 6 000 m 3 är fylld och avslutad sedan år 1999. Den andra etappen (MLA) som nyttjas i dagsläget togs i drift år 004 och rymmer fullt utnyttjat 10 000 m 3 avfall. Nuvarande tillstånd enligt miljöbalken meddelades år 000 och omfattar en samtidig mellanlagring av maximalt 1 500 m 3 avfall och deponering av maximalt 10 000 m 3 avfall. Samma år meddelades tillstånd enligt kärntekniklagen och år 010 meddelade Strålsäkerhetsmyndigheten nya strålskyddsvillkor för markförvaret. Idag är förvaret MLA till ca 80 procent utfyllt. MLA kommer inte att rymma den maximala volymen på 10 000 m 3 på grund av att justeringar gjorts för att uppfylla kraven på släntlutningarna. Totala volymen avfall som deponeras på MLA när bottenplattan är full uppskattas till ca 7 000 m 3. Det befintliga avfallet härrör från kontinuerlig drift av de tre reaktorerna O1, O och O3 samt från SKBs centrala mellanlager för använt kärnbränsle (Clab). Den årliga genereringen av kortlivat mycket lågaktivt avfall från OKG inklusive mellanlagret Clab ligger historiskt på ca 00 ton. Under senaste åren har detta flöde minskat kraftigt. Några anledningar till detta är dels att delar av det mycket lågaktiva avfallet istället hanteras genom friklassning och dels att man i större utsträckning kan bromsa inflödet av material in till kontrollerat område. År 015 fattade OKG beslut om att reaktor O1 och O vid Oskarshamnsverket ska avvecklas och rivas. Tillstånd till nedmontering och rivning av O1 och O erhölls från mark- och miljödomstolen i juni 018. Enligt nuvarande planering kommer den storskaliga nedmonteringen och rivningen av reaktorerna att intensifieras under år 00. Under kommande år planerar Uniper även att nedmontera och riva reaktorerna B1 och B vid Barsebäcksverket. En tillståndsansökan för detta behandlas för närvarande vid mark- och miljödomstolen. Delar av det mycket lågaktiva avfallet som uppstår vid rivningen avses placeras i aktuellt utökat markförvar vid OKG.
019-05-13 8 (4) Avfallets karaktär Vid drift och rivning av ett kärnkraftverk uppstår radioaktivt avfall av olika karaktär. Det radioaktiva avfallet kategoriseras både utifrån de ingående radionuklidernas halveringstid och utifrån avfallets aktivitetsinnehåll. Det radioaktiva avfallet kan antingen vara kortlivat mycket lågaktivt, kortlivat låg- och medelaktivt eller långlivat låg- och medelaktivt. Material som aktivitetsmässigt kan klassas som rent (friklassas) får användas fritt. Det avfall som placeras i markförvar är i den lägsta aktivitetsklassen, så kallat kortlivat mycket lågaktivt avfall. Detta avfall är i princip att jämställa med ett konventionellt industriavfall, men på grund av dess härkomst har det till en viss grad blivit kontaminerat med radioaktiva partiklar. Avfallet som sorteras ut för att deponeras i ett markförvar utgörs huvudsakligen av förbrukade filter, utbytta komponenter, metallskrot, betong och sopor som exempelvis använda skyddskläder, plast och papper samt kablage etc. Det kortlivade mycket lågaktiva avfallet innehåller en mindre mängd radionuklider med halveringstider under 31 år och endast en begränsad mängd radionuklider med längre halveringstider. Avfallet kan hanteras utan särskild strålskärmning. Det kortlivade mycket lågaktiva avfallet som har sitt ursprung från rivning består av samma typ av fraktioner som det kärnavfall som kommer från drift. Nedmontering och rivning av en kärnteknisk anläggning är beroende av en väl fungerande logistik. Det behöver därför finnas flera hanteringsalternativ för de olika avfallskategorierna för att säkra att det alltid finns ett hanteringsalternativ öppet. Utökningen av befintligt markförvar är ett led i detta arbete. 3 Ansökningarnas omfattning och avgränsning För befintlig verksamhet med markförvar av lågaktivt driftavfall finns ett tillstånd meddelat av miljödomstolen vid Växjö tingsrätt 000-1-01 (mål M 700-99). Tillståndet omfattar en samtidig mellanlagring av maximalt 1 500 m 3 avfall och en deponering av maximalt 10 000 m 3 avfall. OKG planerar under år 00 att genomföra en sista deponeringsetapp inom ramen för det befintliga tillståndet.
019-05-13 9 (4) Ett markförvar för kortlivat mycket lågaktivt avfall utgör också tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. För det befintliga markförvaret meddelade Strålskyddsinstitutet tillstånd år 000 (Dnr 66/3585/99) och därefter har Strålsäkerhetsmyndigheten meddelat nya villkor med stöd av strålskyddslagen (SSM:s beslut 010-01-1, SSM 009/4381). OKG avser att i miljökonsekvensbeskrivningen lämna övergripande upplysningar om s k notifiering till Europeiska kommissionen enligt artikel 37 i Euratomfördraget. OKG och Barsebäck Kraft AB har till Strålsäkerhetsmyndigheten redovisat skriftliga rapporter med de upplysningar som krävs enligt artikel 37, vilket innefattar upplysningar om det kärnavfall som avses placeras i det utökade markförvaret. OKG genomför nu samråd avseende en utökning av det befintliga markförvaret, vilket planeras utföras som en förlängning av det befintliga markförvaret. Det avfall som avses placeras i det utökade markförvaret består av dels av kortlivat mycket lågaktivt avfall från driften av kärnkraftsreaktorerna O1, O och O3 samt från Clab, dels kortlivat mycket lågaktivt avfall som härrör från nedmonteringen och rivningen av reaktorerna O1 och O samt reaktorerna B1 och B vid Barsebäcksverket. Den totala mängden avfall som planeras tillföras markförvaret inom ramen för det nya tillståndet kommer att uppgå till högst ca 18 000 m3. Ca 1 000 m3 har sitt ursprung från rivning (ca 7 000 m3 från OKG och ca 5 000 m3 från BKAB) resterande mängder har sitt ursprung från drift. Deponering avses ske under 5 års tid. De nya tillstånden planeras att tas i anspråk när den sista återstående deponeringsetappen har genomförts enligt nuvarande tillstånd. OKG avser att underrätta tillsynsmyndigheterna (Länsstyrelsen i Kalmar län respektive Strålsäkerhetsmyndigheten) när de nya tillstånden tas i anspråk. Täckning av det befintliga markförvaret har utförts successivt i samband med varje deponeringsetapp. Eftersom det utökade markförvaret planeras att utföras som en förlängning av det befintliga markförvaret och således ansluta till den senast genomförda deponeringsetappen, kommer det inte att genomföras någon sluttäckning av det befintliga markförvaret inom ramen för det befintliga tillståndet. OKG föreslår därför att frågan om sluttäckning av såväl det befintliga som det utökade markförvaret ska regleras i det nya tillståndet.
019-05-13 10 (4) Följdverksamheter Verksamheten vid det utökade markförvaret kommer att ge upphov till följdverksamhet i form av transport av det lågaktiva avfallet från OKGs mellanlager vid kärnkraftverket. Dessa transporter kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. Transporter till mellanlagret beskrivs inte i denna ansökan då dessa hanterades i ansökningarna om nedmontering och rivning av reaktorerna O1 och O respektive B1 och B. 4 Områdesbeskrivning 4.1 Lokalisering Oskarshamnsverket är beläget vid Östersjön i Oskarshamns kommun på Simpevarpshalvön, 0 km nordost om Oskarshamn, se figur 1. På Simpevarpshalvön (Simpevarp 1:9) finns även Svensk kärnbränslehanterings (SKBs) centrala mellanlager för använt kärnbränsle (Clab). SKB bedriver också hamnverksamhet i Simpevarps hamn. Hamnen är belägen i direkt anslutning till Oskarshamnsverket och används främst för mottagning av använt kärnbränsle som ska till Clab samt för borttransport av radioaktivt avfall till mottagningsanläggningar. Genom Oskarshamns kommun går europaväg E. Länsväg 743 förbinder E med kusten och utgör, tillsammans med en ca 1 km lång väg, förbindelse för transporter till och från Oskarshamnsverket. I Simpevarpsområdet är bebyggelsen gles. Närmaste bostäder är belägna i Åkvik, drygt en km sydväst om kärnkraftverket och närmast belägna samhälle är Figeholm åtta km sydväst om kärnkraftverket.
019-05-13 11 (4) Figur 1. Lokalisering av OKGs anläggningar (markerat med röd ring). Inom industriområdet finns de tre reaktorerna O1, O och O3 med kringutrustning och tillhörande anläggningar (exempelvis ångturbiner, elgeneratorer, kylvattenuttag, avfallshanteringsbyggnader, miljöstation, avloppsreningsverk och vattenverk.) Befintligt markförvar ligger norr om reaktorerna i anslutning till Hamnefjärden. Mellanlager för lågaktivt avfall planeras att utökas 1 och användas som mellanlager för avfall från både drift och avveckling. Det finns också ett bergrum för mellanlagring av lågoch medelaktivt avfall (BFA). Verksamhetsområdet med dess olika delar finns i figur. 1 Utökning av mellanlager för lågaktivt avfall ingår i tillståndsgiven nedmontering och rivning av O1 och O
019-05-13 1 (4) Befintligt markförvar O3 Mellanlager lågaktivt avfall Avfallsbyggnad Clab O1 O Figur. Karta över verksamhetsområdet och Simpevarpshalvön. Simpevarp 1:8 är detaljplanelagt och strandskyddet är upphävt inom området. 4. Riksintressen och skyddade områden Simpevarpshalvön och Ävrö är av riksintresse för bland annat elproduktion och slutlig förvaring för använt kärnbränsle och kärnavfall. Farleden utanför Simpevarps hamn är av riksintresse för sjöfarten. Västerviks och Oskarshamns skärgårdar är av riksintresse för naturvården och hela norra Smålands skärgård är av riksintresse för friluftslivet. Hela kust- och skärgårdsområdet ingår i riksintresse enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna för högexploaterade kuststräckor. Norr om Simpevarpshalvön och på ett par kilometers avstånd är naturreservatet Misterhults skärgård beläget. Området är också ett Natura 000- område och ingår i ett nätverk av skyddade områden inom EU. Längs väg 743 ligger också Natura 000-området Figeholm. Det finns flera nyckelbiotoper i omgivningen där naturvärdet främst är kopplat till ädellövsskogsmiljöer.
019-05-13 13 (4) Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar finns inom hela Simpevarpshalvön, även inom Oskarshamnsverkets verksamhetsområde, se figur 3. Av värde är även det väl bevarade kulturlandskapet i området som är typiskt för bygden med sina åker-, ängs- och hagmarker med insprängda små och flikiga stycken i dalgångar. Figur 3. Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom Simpevarpshalvön. (Fornsök, Riksantikvarieämbetet, 018-04-18)
019-05-13 14 (4) 5 Planerad verksamhet Aktuell etapp för markförvaret (MLA3), planeras som en utbyggnad av det befintliga förvaret (MLA), se figur 4. En grundförutsättning vid utformning av ett markförvar är att omgivande mark och vatten inte ska förorenas. Deponins tätskikt utformas därför så att i princip inget lakvatten uppstår under den tid som avfallet är radioaktivt. Deponin byggs upp med en tät bottenplatta som hindrar eventuellt lakvatten att tränga ner i marken samt ett tätt toppskikt som hindrar regnvatten från att tränga in i deponin. Eventuellt lakvatten leds via ett dräneringsskikt till en infiltrationsbädd för att renas och fördröjas. Figur 4. Illustration av planerad utökning av markförvar i anslutning till befintligt markförvar. Då MLA har visat sig vara en robust och säker konstruktion kommer en liknande teknisk utformning att tillämpas även för utbyggnaden, se figur 5. En betongplatta gjuts med lutning mot en geologisk barriär. I denna finns rännor som leder eventuellt lakvatten ner genom den geologiska barriären. Den geologiska barriären behöver förlängas inför utökningen av markförvaret och utformas för att fördröja utlakade ämnen minst 50 år. I anläggningsskedet kommer nivåjustering av marken behöva göras för att nå nivå för befintlig platta. Sprängning kan bli aktuell.
019-05-13 15 (4) På plattan placeras en hård kärna av avfall i containrar. Därefter byggs deponin på med mjukare balar med komprimerat avfall. För att deponin ska behålla sin form fylls alla håligheter i och mellan avfallskollina med stenmjöl. Utplaceringen av avfallskollina innebär att upplaget får en trappstegsformad konfiguration. Därefter krävs en terrassering så att en jämn och kupolformad överyta erhålls. Slänterna får inte vara brantare än 1:3. Avjämningsskiktet görs med hjälp av stenmjöl. En bentonitmatta (lermaterial) samt en polyetenmatta (så kallade geomembran) läggs över deponin som ett tätskikt för att säkerställa att inläckaget är minimerat. Över geomembranen läggs ca 0,1 meter stenmjöl och ovan på detta 0,5 meter drän/penetrationslager av stenkross. Slutligen påförs ett skyddslager på och den slutliga formen justeras med morän, jord och grus. Snarast efter färdigställandet besås överytan med lämplig fröblandning. För att den sluttäckta deponin ska smälta in i miljön låter man växter som finns i omgivningen sprida sig på deponin. Figur 5. Principskiss teknisk utformning av markförvar Dränerande material Deponering på MLA sker kampanjvis. Varje kampanj omfattar minst 1 500 m 3 avfall. I MLA har det hittills gjorts två deponeringskampanjer, 004 och 014. En tredje och sista deponeringskampanj i MLA planeras till 00.
019-05-13 16 (4) Mellan två markdeponeringskampanjer mellanlagras producerade halvhöjdscontainers under tak. Sopbalar mellanlagras i containers placerade på betongplattan vid MLA. Vid genomförandet av en markdeponeringskampanj transporteras halvhöjdscontainers till MLA med hjälp av en gaffeltruck och vagn, där de staplas 4 m högt. Sopbalarna lastas ur containrarna. Därefter täcks avfallet för sluttäckning. Figur 6 visar ett foto från deponering i befintligt markförvar i samband med kampanjen år 004. Figur 6. Deponering i befintligt markförvar i samband med kampanjen år 004. En utökning av befintligt markförvar innebär att MLA efter den sista deponeringskampanjen inte försluts utan istället att det byggs till en förlängning av den befintliga limpformen. När deponering i det nya förvaret är slutförd försluts markförvaret och en slänt skapas motsvarande befintlig släntutformning och lutning. Efter avslutad deponering kommer förvaret att övergå i en passiv fas med innehåll av aktivt avfall. Aktiviteten avtar förhållandevis snabbt och efter ca 50 år är aktiviteten på en nivå som möjliggör fri användning av avfallet ur ett radiologiskt perspektiv.
019-05-13 17 (4) 6 Alternativ Till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning bifogas. En miljökonsekvensbeskrivning ska innefatta en beskrivning av rimliga alternativ med avseende på lokalisering och utformning av den sökta verksamheten. Vidare ska miljökonsekvensbeskrivningen innefatta ett nollalternativ som beskriver trolig utveckling om verksamheten inte kommer till stånd. Det innebär att befintligt markförvar kommer att sluttäckas när sista deponeringskampanjen har genomförts. Anslutande markområde kommer att fortsätta att vara industriområde då det ligger inom OKGs verksamhetsområde. Om utökningen av markförvaret inte kommer till stånd behöver det mycket lågaktiva avfallet tas om hand på annat sätt. För den aktuella avfallsfraktionen kan flera alternativ vara aktuellt: friklassning, extern behandling och slutförvaring i slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark i Östhammars kommun. Friklassning ska väljas om det inte innebär en orimlig merkostnad eller oacceptabel risk för människors hälsa och miljö. Allt avfall i avfallsfraktionen kan dock inte friklassas, men det pågår arbete att försöka friklassa så mycket som möjligt lokalt, till exempel byggs en ny friklassningsbyggnad inför nedmontering och rivning. Friklassning av material kommer dock att medföra att transporter med konventionellt avfall ökar. Dessutom måste det finnas en mottagare som är villig att ta emot, och återvinna, det friklassade materialet. Extern behandling av mycket lågaktivt material handlar om smältning eller förbränning inför friklassning eller för volymsreducering innan slutförvaring och innebär en möjlighet till materialåtervinning och till viss del energiutvinning. Den externa behandlingen fodrar emellertid omfattande radioaktiva transporter. Om markförvaret inte kommer till stånd behöver material som inte kan friklassas istället slutförvaras i SFR. En utbyggnad av SFR för att möjliggöra slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall som härrör från rivning är förnärvarande föremål för tillståndsprövning. Det utbyggda SFR planeras i nuläget att stå klart någon gång runt år 030. Detta alternativ innebär en längre tid för mellanlagring, ökade transporter och en längre hanteringskedja än om avfallet kan hanteras på plats av avfallsproducenten, samt att det mycket lågaktiva avfallet tar utrymme i anspråk i SFR.
019-05-13 18 (4) Alternativ lokalisering Inför beslutet om den sökta lokaliseringen av markförvaret har sex alternativa lokaliseringar utretts på Simpevarpshalvön. De sex alternativen presenteras nedan samt i figur 7. 1 Intill befintligt markförvar Bockstrupen 3 Byggavfallstippen 4 Ställverksplan - SVP 5 Hamrarna Figur 7. Alternativa lokaliseringar av markförvar för mycket lågaktivt avfall (MLA). Den samlade bedömningen är att en lokalisering i nära anslutning till nuvarande deponier (enligt alt 1) är att föredra. Det finns redan idag två sammanbyggda markförvar för lågaktivt avfall vid Oskarshamnsverket. Samlokalisering innebär att kontroll av verksamheten underlättas och när driftområdet lämnas är endast ett område i behov av sanering/åtgärder. Nuvarande konstruktion med deponering i limpform anses som en beprövad teknik som är lämplig för fortsatt användning.
019-05-13 19 (4) 7 Preliminär miljöpåverkan och konsekvenser I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökningarna kommer den sökta verksamhetens påverkan och konsekvenser för människors hälsa och miljön att beskrivas. I detta avsnitt görs preliminära bedömningar av den påverkan och konsekvenser som förväntas uppstå. Beskrivningarna kommer att utvecklas och detaljeras inför det att ansökningarna lämnas in. 7.1 Ianspråktagande av mark Utbyggnaden av befintligt markförvar innebär att mark inom industriområdet kommer att tas i anspråk för detta ändamål. Ytan som planeras byggas ut är idag en grusplan som används som uppställningsplats för material. Inga kända markföroreningar finns på den aktuella platsen. En markundersökning planeras dock att genomföras innan markarbeten påbörjas. Fornlämningar finns inom industriområdet. Dessa ligger dock på ett avstånd om minst 50 meter från markförvaret och bedöms inte påverkas av planerad verksamhet. Efter avslutad deponering kommer förvaret övergå i en passiv fas med innehåll av aktivt avfall. Aktiviteten avtar förhållandevis snabbt och efter ca 50 år är aktiviteten på en nivå som möjliggör fri användning av avfallet ur radiologiskt perspektiv. Av denna anledning kan deponin konstrueras så att ingenting hindrar en framtida uppgrävning av avfallet. 7. Radiologiska och icke-radiologiska utsläpp till vatten Markförvarets uppbyggnad med bottenplatta, olika tätskikt och den geologiska barriär som omger förvaret har till syfte att förhindra och fördröja eventuella utsläpp av förorenande ämnen innan de når omgivningen. Provtagning av vatten sker kvartalsvis i enlighet med egenkontrollprogrammet för OKG och rapporteras årligen till SSM och Länsstyrelsen. Uppgifter om bland annat utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen i den årliga miljörapporten. Provtagning vid MLA1 sker i en lågpunkt med en pumpgrop och ett system för uppsamling och provtagning av lakvatten. Från pumpgropen pumpas vattnet till Hamnefjärden via en ledning.
019-05-13 0 (4) 7.3 Risker I MLA rinner lakvattnet till en geologisk barriär som har två provtagningspunkter: GW i mitten av barriären, och GW3 efter den geologiska barriären. Provtagning av grundvatten (GW1 referensvärde) sker även uppströms den geologiska barriären. Barriären avvattnas med självfall till Hamnefjärden. Provtagning av radiologiska ämnen i provpunkterna GW och GW3 har visat mycket låg aktivitet, under eller strax över detektionsgränsen. Alfaaktivitet har inte detekterats. Co-60 har detekterats fyra gånger i låg koncentration i mitten av den geologiska barriären. Vid ett tillfälle har Co-60 påträffats även i provpunkten efter den geologiska barriären, då i mycket låg koncentration strax över detektionsnivå. De radiologiska utsläppen i sin helhet från markförvaret motsvarar som högst någon hundratusendel av kraftverkens normala utsläpp till Hamnefjärden via kylvattnet och är därmed försumbara. Analyser av metaller (Cr, Cu, Co, Ni, Zn, Cd, Hg och Pb) har visat mycket låga koncentrationer i samtliga provpunkter. MLA3 som nu planeras väntas ge motsvarande utsläppsnivåer som befintligt förvar då avfallets egenskaper och förvarets utformning motsvarar befintlig verksamhet. Radiologiska risker har utretts i samband med miljötillståndsansökan för MLA och de huvudsakliga slutsatserna från utredningen redovisas nedan. Utformningen av det utökade markförvaret, verksamhetens och avfallets karaktär är den samma som den tidigare etappen. Genomförd riskanalys kommer dock att ses över inför inlämnande av ansökan. Risken för brand i deponin bedöms vara som störst under de få veckor avfallet ligger blottat. Av denna anledning upprätthålls en höjd beredskap vid platsen, även nattetid. Delar av kommunens räddningstjänst är förlagd vid OKG, ca 500 m från förvaret, och kan därför vara på platsen inom någon minut. Sannolikheten för en brand bedöms dock som ringa, framförallt eftersom det brännbara avfallet är hårt packat och övertäcks med sand allteftersom deponeringen fortgår. Om en brand i förvaret mot förmodan skulle uppstå blir det troligtvis ett pyrande förlopp, ur miljösynpunkt innebärande ofullständig förbränning med större utsläpp av kolmonoxid (CO).
019-05-13 1 (4) Modellberäkningar av ett förlopp med öppen brand i MLA har utförts. I det allra värsta fallet med atmosfärisk spridning av radioaktivitet blir den effektiva dosen som individer i den kritiska gruppen (på avståndet km från förvaret) erhåller under hela sin livstid inte högre än 3,3 µsv. Detta kan jämföras med den årliga dosen av ca 000 µsv som varje individ bland svensk allmänhet erhåller från den naturliga bakgrundsstrålningen. Beräkningar har även utförts för en extrem händelse där ett mycket kraftigt skyfall antas försätta de täckande barriärerna ur funktion samtidigt som omfattande momentana skador på avfallets emballage uppkommer. Denna händelse är extremt osannolik, men skulle enligt beräkningarna ge en årsdos på som mest 4 µsv till individ i kritisk grupp. Området vid markförvaret är inhägnat från sjösidan vilket förhindrar tillträde av obehöriga besökare, och detta kommer förbli till dess att OKG upphör som industriområde. Då avfallet är väl emballerat och av sådan karaktär att det inte innehåller organiska ämnen är det helt luktfritt, och innehållet lockar inte heller till sig några skadedjur. 7.4 Transporter och buller Utökningen av markförvaret medför att det mycket lågaktiva avfallet kan deponeras lokalt vilket begränsar behovet av transporter. Transporter av avfall till markförvaret kommer att ske med truckar inom OKGs industriområde. Avfallet deponeras i kampanjer som pågår under ca 5-7 veckor, vanligtvis under april-maj då risken för nederbörd är liten. För att deponeringen ska bli effektiv ur resurssynpunkt bör minst 1 500 m 3 avfall finnas i mellanlager. Vid själva deponeringen används två truckar, en för att transportera containers från mellanlagret och en mindre truck som lyfter fram sopbalar till bottenplattan. En grävlastare med gripklo placerar ut balarna på plattan samt fyller med sand och hanterar täckmassor. Eventuellt kan även en större grävmaskin av typen hjullastare och/eller en lastbil behövas för att forsla täckmassor till platsen för markdeponering. Den tillkommande belastningen från dessa fordon förväntas inte utmärka sig bland ordinarie transporter inom Simpevarps industriområde.
019-05-13 (4) Under anläggningsfasen kan eventuellt sprängning bli aktuellt inom området för planerad utökning av markförvar för att få bort berg som uppenbarar sig i samband med schaktning. Sådan sprängning kommer att ske med stor försiktighet. I största möjliga mån kommer schaktmassorna att återanvändas som kringfyllnad runt deponin. Detta kan dock innebära att större block behöver krossas och att en mobil krossanläggning behöver upprättas på platsen för detta ändamål under några veckors tid. Buller som uppstår till följd av transporter under anläggningsfasen och efterföljande deponeringskampanjer och sluttäckning väntas totalt sett vara av begränsad omfattning och utbredning. När förvaret är fyllt och förslutet kommer transporter och buller kopplat till anläggningen att upphöra. 7.5 Energianvändning och resursförbrukning Förbrukningen av naturresurser vid anläggande och drift av förvaret väntas vara liten och utgörs av sand (finkornig och grovkornig) samt eventuellt andra jordarter som behövs för anläggande av den geologiska barriären. Utöver detta förbrukas omkring 100 m 3 sand vid varje deponeringskampanj, där det används dels som dränerande material och dels som avjämningslager. Sanden hämtas från täkt i närområdet. Massor som schaktas ur vid markberedningen återanvänds i största möjliga utsträckning vid uppbyggnad av deponins skyddsskikt och inpassning i omgivningen. De massor som planeras återanvändas mellanlagras på yta intill anläggningsplatsen. Energi och bränslen kommer att användas i begränsad omfattning vid driften av arbetsmaskiner, och kommer även att ge vissa utsläpp till luft. Inga kemikalier kommer att användas vid uppförande eller drift av markförvaret.
019-05-13 3 (4) 7.6 Klimatanpassning Förvaret planeras förläggas på en nivå av ca 3,5-4,5 meter över havet vilket är samma nivå som MLA. I figur 8 redovisas en modellering av förhöjda havsnivåer på upp till 3 meter (mörkblå markering) och hur det skulle påverka området kring kärnkraftverket. Modelleringen visar att området där det utökade markförvaret planeras inte skulle översvämmas vid en havsnivåhöjning på 3 meter. Hur framtida höjda havsnivåer till följd av klimatförändringar kan komma att påverka markförvaret kommer att utredas och beskrivas närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Figur 8. Modellering av förhöjda havsnivåer och påverkan på området kring Oskarshamnsverket. Platsen för utökning av markförvar är illustrerat med röd cirkel. (Länsstyrelsen år 016)
019-05-13 4 (4) 8 Preliminärt innehåll i miljökonsekvensbeskrivning 1 Icke-teknisk sammanfattning Inledning och bakgrund 3 Avgränsning 4 Samråd 5 Platsförutsättningar 6 Planerad verksamhet 7 Påverkan och konsekvenser I anspråkstagande av mark och markföroreningar Radiologiska och icke-radiologiska utsläpp till vatten Risker Transporter och buller Energianvändning och resursförbrukning Klimatanpassning 8 Alternativredovisning 9 Samlad konsekvensbedömning 10 Uppföljning 11 Ordlista