Att ge en njure...
Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari 2003. Design och tryck: Medicinsk Informationsteknik AB
Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är njursjuk.
Hur fungerar njurarna? Njurarnas viktigaste funktion är att rena kroppen från slaggprodukter, reglera vatten- och saltbalansen samt reglera blodtrycket. Det finns många olika orsaker till njursjukdom. Ibland leder njursjukdomen till uremi (kronisk urinförgiftning).
Vilka behandlingsalternativ finns vid uremi? Det finns tre behandlingsalternativ vid uremi. 1. Haemodialys, dvs. rening av blodet med hjälp av en dialysmaskin (konstgjord njure). Behandlingen behöver oftast ges 3 gånger i veckan, cirka 4 5 timmar varje gång. Denna behandling kan ske på sjukhus eller i vissa fall i hemmet. 2. Peritonealdialys (CAPD), så kallad påsdialys. Det innebär att en sockerlösning tappas in i bukhålan via en inopererad tunn slang. Där drar lösningen åt sig gifter som normalt skulle utsöndras med urinen. Lösningen byts cirka 4 gånger per dygn och behandlingen sköts av patienten i hemmet. 3. Njurtransplantation med njure från avliden eller från levande donator (givare). Vid transplantationsenheten i Malmö utförs varje år cirka 60 njurtransplantationer. En tredjedel av de njurar som transplanteras kommer från levande donator. Tillgången på njurar från avlidna donatorer är begränsad och väntetiden för njurtransplantation blir ofta lång. Om en njure doneras av en närstående kan operationen planeras så att det passar både donator och mottagare. Det är därför en mycket värdefull möjlighet för den njursjuke patienten. Dessutom kan man förvänta sig bättre resultat både på kort och lång sikt.
Vad innebär det att donera en njure? Det är av största vikt att den som vill ställa upp som donator gör detta av fri vilja och en äkta önskan. Det är också viktigt att varje tilltänkt donator har fått, och har tillgodogjort sig, en fullständig information om vad en donation och transplantation innebär. Kan man ta bort den ena njuren utan risk? Två normalt fungerande njurar innebär en avsevärd reservkapacitet. Man kan leva ett helt normalt liv med bara en njure. Uppföljningsstudier på personer som donerat en njure för transplantation visar att det inte föreligger någon ökad risk för sjukdom eller död på lång sikt. Från stora internationella sammanställningar kan man beräkna risken att avlida i samband med en njurdonation till en på drygt 3000. Även om risken med ingreppet således är mycket liten är den, som vid alla operationer, inte helt obefintlig.
Vilka är fördelarna med att få njure från levande givare? Operationen kan planeras i god tid och väntetiden blir kortare. Ibland kan transplantationen planeras så att dialys ej behöver påbörjas. Man vet att mottagaren får en frisk njure, eftersom givaren är noggrant utredd. Chansen att få behålla den transplanterade njuren är större jämfört med en njure från en avliden donator.
Vem kan bli donator? Donatorn måste vara väsentligen frisk. Detta säkerställs med en noggrann medicinsk utredning. Hög ålder behöver inte vara ett hinder, utan hälsotillståndet är det viktiga. Vanligast är att en förälder, ett syskon eller make/ maka/sambo donerar. Donator och mottagare med annan relation kan också komma ifråga och situationen värderas då från fall till fall. Ofta ingår då också ett samtal med psykolog eller psykiatriker i utredningen. Detta för att vi vill förvissa oss om att önskan att donera är äkta och adekvat i rådande situation. Beslut om donation måste vara frivilligt och fattas utan påtryckningar från familj eller sjukvården.
Hur går utredningen till? Den läkare som ansvarar för utredning och bedömning av donatorn är oftast inte samma läkare som ansvarar för vården av mottagaren. Detta förfaringssätt har man för att få en objektiv bedömning och för att särskilt beakta den tilltänkte donatorns intressen. När man vet att blodgrupperna stämmer överens kallas den tilltänkte donatorn till ett läkarbesök på njurmottagningen. Vid detta första besök får donatorn ytterligare information och kan diskutera såväl med läkare som med kurator om möjligheten och lämpligheten att ge en njure till sin närstående. I beslutet att donera organ till en annan människa finns olika sociala och psykologiska aspekter som är viktiga att diskutera före donationen. Vidare görs en noggrann hälsoundersökning och utredning som syftar till att säkerställa att donatorn är väsentligen frisk och har två fullgoda njurar. Hela denna utredning tar tid, kanske ett halvår. För utförlig information om utredningen liksom om donationsingreppet, efterförloppet, sjukskrivningstid med mera finns skriften Att donera sin ena njure. Fråga efter denna om du vill ha mer information. Givetvis kan man när som helst ändra sig och avbryta utredningen.
Förlorar man ekonomiskt på att ställa upp som donator? Alla kostnader och inkomstförluster skall ersättas. Donatorn ska varken göra någon ekonomisk vinst eller förlust. De ekonomiska frågorna tas om hand av kurator på den njurmedicinska kliniken där utredningen sker. Det är viktigt att utredning angående ersättning för förlorad arbetsinkomst är klar innan operationen kommer till stånd. Vart vänder man sig om man funderar över att donera en njure till en närstående? Kontakta gärna den njurmedicinläkare eller klinik som ansvarar för vården av din närstående. På baksidan av denna broschyr finns användbara adresser för vidare kontakt.
Njurmottagningen Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Telefon 046-17 14 53 Fax 046-211 17 65 Transplantationssekretariatet Kliniken för njurmedicin och transplantation Universitetssjukhuset MAS 205 02 Malmö Telefon 040-33 38 40 Fax 040-33 62 11 Hemsida www.tpmas.com Riksförbundet för Njursjuka, RNj Box 9514 102 74 Stockholm Telefon 08-66 81 570 Hemsida www.rnj.se Föreningen för Njursjuka i Sydsverige (lokalavdelning till RNj) Telefon 040-12 49 80