Sjukdomar & Botemedel Varning för smitta...
Barnsängsfeber För de flesta av medeltidens människor bestod livet av hårt arbete och fattigdom. Döden var en naturlig del av tillvaron och gjorde sig ständigt påmind genom sjukdomar, svält och krig. Människorna kunde emellertid finna stöd och hopp genom kristendomen som gav löfte om ett bättre liv efter döden. När kvinnorna födde barn fanns det tyvärr stor risk för den dödliga barnfebern. Varför tror ni? Sjukdomen spred sig genom bakterier från lik till de nya mammorna då personalen på sjukhusen inte tvättade händerna...
Spetälska / Lepra Den sjuke får stora sår på kroppen som sakta fräts sönder. Fingrar och fötter vissnar och trillar av. Den orsakas av en bakterie och sprids via luften. Sjukdomen finns kvar än i dag i vissa delar av världen. Eftersom den var mycket smittsam fick man lämna sitt hem, sin familj och sina vänner och flytta in på hospital där de fick bo tills de dog. Det fanns till och med särskilda personer som höll utkik efter personer med spetälska så att de inte kom in i staden. I dag finns det botemedel (antibiotika) mot sjukdomen som tur är.
Digerdöden kommer till sverige Kyrkan sa att pesten berodde på att människan hade syndat och att detta var ett straff. Sanningen var dock något helt annat...
Digerdöden / Pesten Stora bölder på kroppen och hög feber. De flesta dog efter bara några dagar. Men några överlevde också. Extrem hög dödlighet, många dog och det var svårt att undkomma, sjukdomar spreds fort. Många gårdar stod tomma, svårt att hitta arbete till jordbruken. En tredjedel av Europas befolkning dog på endast 3 år Digerdöden gjorde inte skillnad på rik eller fattig!
Sjukhus och Hospital De svaga i samhället levde på allmosor. De som var givmilda fick syndernas förlåtelse, enligt kyrkan. Nunnorna och munkarna drev sjukstugorna som fanns i klostren dit sjuka fick vända sig. I städerna fanns sjukhus men 9 av 10 fick inte plats där. Utanför städerna fanns också hospital, speciella sjukhus för de som fått spetälska. Ett Hospital i Göteborg
Botemedel Botemedel Åderlåtning På medeltiden trodde man att människan hade fyra kroppsvätskor: blod, slem, gul galla och svart galla och att den bästa vägen till god hälsa var att alla vätskorna var i balans. Hade man för mycket eller för lite av någon vätska blev man alltså sjuk, trodde man, men ett sätt att återställa balansen mellan dessa vätskor var att tappa den sjuke på blod. Detta kallades åderlåtning och det gick till så att man skär hål på ytliga blodkärl så att blodet kan komma ut
Mediciner Lavendel Lavendel används mot huvudvärk och för att dölja dålig lukt.
Mediciner Salvia Salvia ansågs vara bra mot dåligt minne, hosta och grått hår.
Mediciner Johannesört Johannesört var lugnande.
Mediciner Bolmört Bolmört kunde användas som bedövningsmedel när någon skulle opereras, men man fick inte ta för mycket för då kunde man dö.
Mediciner Ringblomma Ringblomma var bra mot sår och hudutslag.
Mediciner Libbsticka Libbsticka var bra mot kärlekssorg.
Mediciner Blodiglar Blodiglar sattes på skinnet så att de kunde bita sig fast och suga blod. Man tänkte nämligen att blodiglarna då också sög ut sjukdomen.
Mediciner Hundbajs Hundbajs kunde användas mot sjukdomen gikt, som ger knölar och värk särskilt hos äldre personer.
Mediciner En konstig blandning Ingredienserna till en viss medicin blandades till pulver eller kokades till en vätska. Det fanns många konstiga ingredienser: - Råttbajs mot ögonvärk... - Människobajs med peppar sades också vara bra mot tandvärk...
Ahmed i medeltiden https://urskola.se/produkter/158829-med-ahmed-i-medeltiden-sj ukdom
Uppgift