Samkommunstyrelsen Protokoll 9/2014
Sammanträdesnummer Sammanträdestid Sammanträdesplats 9/2014 Torsdag kl. 09.00-11.25 Optima, Trädgårdsgatan, "Kallan" Beslutande x x x x x x x x x Kenneth Holmgård, ordförande Bjarne Kull, viceordförande Gustav Kortell Åsa Björkman Ulf Sourander Tuula Forsander Inger Englund Arja Uusitalo Mikael Snellman Lisbeth Staffans Jan Wenman Leif Käldman Guy Käcko Ulla Linder Mårten Forsander Johanna Överfors Minna Ingram Majvor Östman Övriga närvarande x Henrik Sandberg, fmge:s ordförande x Rainer Smedman, fmge:s I viceordf. x Mona Vikström, fmge:s II viceordf. x Rabbe Ede, direktör x Tiina Sjölund, förvaltningsdirektör x Max Gripenberg, rektor x Sixten Snellman, rektor x Rune Nyman, chef för vuxenutbildning och arbetslivstjänster Paragrafer 105-117 Underskrifter Justering Kenneth Holmgård Ordförande Tiina Sjölund Protokollförare Protokollet framlagt till påseende, ort och tid Intygar, underskrift tjänsteställning Utdragets riktighet bestyrker ort, tid och tjänsteställning Gustav Kortell Protokolljusterare Samkommunens kansli Tiina Sjölund, förvaltningsdirektör Ulf Sourander Protokolljusterare
Samkommunstyrelsen 9/2014 Sammanträdestid Sammanträdesplats Torsdag kl. 09.00-11.25 Optima, Trädgårdsgatan, "Kallan" ÄRENDEN: Sida i protokollet 105 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 1 106 Föredragningslista 1 107 Protokolljusterare 1 108 Budget 2015 och ekonomiplan 2016-2017 2 109 Ny finansieringsmodell 4 110 Utlåtande på förslag till riksdagen om lag av finansiering av utbildning 8 111 Nytt anordnarnätverk och nya anordnartillstånd 9 112 Utlåtande på förslag till riksdagen om lag gällande revidering av andra stadiets anordnarnätverk och nätverket av läroanstalter för fritt bildningsarb 12 113 Ekonomisk rapport 1-10/2014 14 114 Bolagisering av delar av vuxenutbildningen 15 115 Uppdatering av avtal gällande kopiering och utskrifter 16 116 Anmälningsärenden 17 117 Kvalitetsutmärkelse för yrkesutbildning 2014 18
1 105 Sammanträdets laglighet och beslutförhet Sammanträdet konstaterades vara lagligen sammankallat och med hänsyn till antalet närvarande beslutfört. - - - - - 106 Föredragningslista Föredragningslistan godkändes samt ett extra ärende: 117 Kvalitetsutmärkelse för yrkesutbildning 2014 114 utgick - - - - - 107 Protokolljusterare Till protokolljusterare valdes Gustav Kortell och Ulf Sourander - - - - -
2 Dnr [382/2014] 108 Budget 2015 och ekonomiplan 2016-2017 Samkommunens direktör: Samkommunens direktör: Skst 83, 20.8.2014 Samkommunstyrelsen: Undervisnings.- och kulturministeriet bereder strukturella förändringar av nätverket av utbildningsanordnare. Nya utbildningstillstånd ska hösten 2015 sökas av samtliga yrkesutbildningsanordnare, och nya tillstånd träder i kraft 1.1.2017. Samtidigt reformeras finansieringssystemet för yrkesutbildningen, så att ett nytt upplägg för finansieringen gäller fr.o.m. 2017. Frågetecknen och osäkerhetsfaktorerna är därför många vad gäller budgeteringen för de kommande åren. Vår utbildningskvot enligt ministeriets beslut i juni 2013 är 1205 studerande år 2014 1185 studerande år 2015 1160 studerande år 2016 Enhetspriset per studerande minskades med 1,5 % från år 2013 till år 2014. Enligt tidigare besked ska enhetspriset sänkas ytterligare år 2016. Budgetarbetet inom organisationen inleds i september. Utgående från gällande ekonomiplan för åren 2015-2016 borde samkommunen generera överskott på 70.000 år 2015 och 201.000 år 2016. Beredning: direktör Rabbe Ede, e-post: rabbe.ede@optimaedu.fi Samkommunstyrelsen ger budgetberedningen följande ramar för uppgörandet av budgetförslaget: - driften borde år 2015 uppvisa ett överskott på 20.000 100.000 euro. - investeringsbudgeten hålls på en miniminivå under den kommande treårsperioden Samkommunstyrelsen godkände förslaget.
3 3.11.2014 Budget 2015 och ekonomiplan 2016-2017 Samkommunens direktör: Vid sammanträdet redogör rektor Max Gripenberg för tyngdpunkter och utmaningar för den grundläggande yrkesutbildningen på andra stadiet samt utbildningsenhetens förvaltning. Beredning: direktör Rabbe Ede, e-post: rabbe.ede@optimaedu.fi Beslutsförslag: Skst 102, 3.11.2014 Samkommunstyrelsen: Samkommunstyrelsen tar del av redogörelsen. Samkommunstyrelsen godkände förslaget. Budget 2015 och ekonomiplan 2016-2017 Samkommunens direktör: Beslutsförslag: Skst 108, Samkommunstyrelsen: Vid sammanträdet ges följande redogörelser: - Sixten Snellman: tyngdpunkter och utmaningar för den yrkesinriktade specialundervisningen - Rune Nyman: tyngdpunkter och utmaningar för vuxenutbildning och arbetslivstjänster Beredning: direktör Rabbe Ede, e-post: rabbe.ede@optimaedu.fi Samkommunstyrelsen tar del av redogörelserna. Samkommunstyrelsen godkände förslaget.
4 Dnr [468/2014] 109 Ny finansieringsmodell Hänv.: bilaga1 Översiktsbild Förvaltningsdirektören: Den nya finansieringsmodellen för utbildning ska enligt planerna träda i kraft den 1.1.2017. Den nya lagen kommer att gälla för gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Huvuddragen i den nya modellen för yrkesutbildningens del: - Det nuvarande systemet med finansiering utgående från förverkligade kostnader slopas. I det nya systemet tilldelas Undervisnings- och kulturministeriet ett årligt fast budgetanslag, som ministeriet fördelar till utdelningsanordnarna på basen av ett antal kriterier. Det statliga budgetanslaget indexjusteras. - Det budgetanslag som ministeriet tilldelas baserar sig på de prestationer som registrerats under åren före budgetåret. Utbildningsanordnarnas andel av budgetanslaget utgår enligt det förhållande som vars och ens prestationer utgör av de sammanlagda prestationerna för alla utbildningsanordnare. Systemet innebär att det euromässiga beloppet för det sammanlagda antalet prestationer för en utbildningsanordnare kan variera från år till år, beroende på totalantalet prestationer som har registrerats nationellt under de tidigare åren. Det årligen tilldelade beloppet är slutgiltigt, och utjämnas inte på basen av verksamhetsresultaten under budgetåret. - Modellen bygger på fyra utbildningsformer: läroplansbaserad yrkesinriktad grundutbildning, yrkesinriktad grundutbildning enligt läroavtal, läroplansbaserad yrkesinriktad tilläggsutbildning samt läroavtalsbaserad yrkesinriktad tilläggsutbildning. - Finansieringsmodellen byggs upp enligt tre finansieringsandelar: basandel (perusrahoitusosuus), prestationsandel (suoritusrahoitusosuus) och effektandel ( vaikuttavuusrahoitusosuus ). Dessas andel av totalfinansieringen fastställs genom lag. Perioden fram till år 2021 (år 2020 för den läroplansbaserade tilläggsutbildningen) kommer att vara en övergångstid så, att i början av perioden är grundandelen större, och år för år ökas de procentuella andelarna för de två övriga finansieringsandelarna. - För var och en av de tre finansieringsandelarna beaktas olika prestationer, så som antal studerandeår, avlagda examen och examensdelar.
5 Utöver de tre finansieringsandelarna ges också finansiering för särskild utbildningsuppgift inom specialundervisningen, finansiering för inkvartering, samt behovsprövad finansiering. Privata utbildningsanordnare kan också få ersättning för mervärdesskatt. - Finansiering av utbildning som inte leder mot examen upphör. Basandel: - I den yrkesinriktade grundutbildningen ges grundfinansiering under högst tre år (gäller inte för yrkesförberedande utbildning). Om den studerande har en tidigare examen från andra stadiet kan grundfinansiering ges för högst två år. Basandelens maximigräns är bunden till den pågående utbildningen. Om den studerande avbryter sina studier och inleder andra studier erkänns tidigare kunnande om sådant finns och studietiden fastställs utgående från detta. Om inget tidigare kunnande finns börjar en ny treårsperiod. - Inom den yrkesinriktade grundutbildningen och inom läroavtalsutbildningen kommer prestationen studerandeår att ersätta den nuvarande beräkningen av antalet studerande på basis av räkning två gånger per år (20.1. och 20.9.). Inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen ersätter studerande år det nuvarande begreppet studerandeårsverk. Begreppet/prestationen blir således gemensamt för alla utbildningsformer. Med ett studerandeår förstås 365 kalenderdagar under vilken tid en studerande eller person som erlägger examen tas i beaktande i finansieringsgrunderna. - De förverkligade studerandeåren under året som var två år innan budgetåret (budgetåret -2) utgör grund för finansieringens basandel. I den läroplansbaserade utbildningen (såväl grundutbildning som tilläggsutbildning) justeras utbildningsområden och examen med koefficienter samt beaktas studerande som fått specialundervisning. Inga koefficientförhöjningar gällande branscher tillämpas inom den läroavtalsutbildningen. - I utbildningstillstånden kommer att finnas en övre gräns för antalet studerandeår som finansieras. - Vid fastställande av finansieringen beaktas branschvisa kostnadsskillnader och andra faktorer som orsakar högre kostnader, så som specialstuderande och studerande som saknar en tidigare examen från andra stadiet. - Finansieringsandelen kommer år 2021 att utgöra 49 % av finansieringen för den läroplansbaserade grundutbildningen. För den läroplansbaserade
6 tilläggsutbildningen är andelen 35 % år 2020. Finansieringsandelen för den läroavtalsbaserade grundutbildningen blir 49 % och för den läroavtalsbaserade tilläggsutbildningen 35 %. Prestationsandel: - Prestationerna examen och examensdelar innefattar gjorda examina och delar av examen, och delar av utbildning som förbereder för yrkesinriktad grundexamen. Förhöjning ges för studerande som fått specialundervisning och för studerande som inte har en tidigare utbildning från andra stadiet. - Vid beräkning av antalet prestationer som ska ligga till grund för finansieringsåret används ett medeltal för registrerade prestationer under tre tidigare år. - Avlagda examen och examensdelar kan utgöra finansieringsgrund även utöver de år som finansieras genom grundandelen. - Eftersom det i dagsläget finns 374 olika examen innefattande ca 3500 examensdelar av olika omfattning och med olika krav på kunnande kommer examensdelarna att få olika tyngd utgående från deras förhållande till examen i sin helhet. Antalet studiepoäng för respektive examensdel beaktas. Även branschvisa kostnadsskillnader och andra faktorer som orsakar högre kostnader beaktas, så som specialstuderande och studerande som saknar en tidigare examen från andra stadiet. Inga koefficientförhöjningar gällande branscher eller examensdelar tillämpas inom läroavtalsutbildningen. - Finansieringsandelen kommer år 2021 att utgöra 45 % av finansieringen för den läroplansbaserade grundutbildningen. För den läroplansbaserade tilläggsutbildningen är andelen 61 % år 2020. Finansieringsandelen för den läroavtalsbaserade grundutbildningen blir 47 % och för den läroavtalsbaserade tilläggsutbildningen 61 %. Effektandel: - Finansieringsandelen, som kommer att ges åt alla utbildningsanordnare, fördelas utgående från anordnarens verksamhet och kvalitet. Målsättningen är att få utbildningsanordnarna att rikta utbildningen mot de branscher som har behov av arbetskraft samt se till att utbildningen motsvarar de krav som arbetslivet har, samt säkerställa kvaliteten på utbildningen. - I effektandelen intas som ny mätare minskande av studieavbrott, en välmående-enkät för studerande samt studerandes arbetslivsfeedback. Upp-
7 gifter gällande studerandes välmående börjar insamlas år 2017 och intas i finansieringen år 2019. Mätaren för studerandes arbetslivsfeedback tas i bruk år 2019 och används som finansieringsgrund fr.o.m. 2021. - I finansieringsandelen skall också ingå ett resultatbaserat index utgående från den befintliga Tulo-modellen. - Finansieringsandelen kommer år 2021 att vara 6 %, alltså större än den nuvarande resultatbaserade finansieringsandelen. För den läroplansbaserade tilläggsutbildningen är andelen 4 % och tas i användning år 2020. Finansieringsandelen för såväl den läroavtalsbaserade grundutbildningen som den läroavtalsbaserade tilläggsutbildningen blir 4 %. Särskild utbildningsuppgift: Specialundervisning utgående från att utbildningsanordnaren har getts en särskild utbildningsuppgift finansieras inte enligt ovanstående. För utbildningen ges en grundandel, som förhöjs med olika koefficienter. I finansieringen beaktas så som nu även graden av handikapp samt behovet av skolgångsbiträde. Finansiering ges för examensinriktad utbildning, utbildning som förbereder för yrkesinriktad grundutbildning samt för utbildning som förbereder för arbete och självständigt liv. Beredning: förvaltningsdirektör Tiina Sjölund, e-post:tiina.sjolund@optimaedu.fi Beslutsförslag: Skst 109, Samkommunstyrelsen: Samkommunstyrelsen antecknar informationen för kännedom. Samkommunstyrelsen godkände förslaget.
8 Dnr [469/2014] 110 Utlåtande på förslag till riksdagen om lag av finansiering av utbildning Hänv.: Bilaga 2 Begäran om utlåtande Bilaga 3 Utlåtande Samkommunens direktör: Beslutsförslag: Skst 110, Samkommunstyrelsen: Undervisnings- och kulturministeriet har begärt utlåtande senast 14.11.2014 gällande utkast till regeringsproposition med förslag till lag om finansiering av utbildning (OKM/58/010/2014). Propositionen ansluter sig till verkställandet av regeringens strukturpolitiska program och syftar till att förnya grunderna för statsandel för utbildning på andra stadiet enligt besluten i regeringens strukturpolitiska program samt att öka finansieringssystemets förutsägbarhet, genomskinlighet och tydlighet. Avsikten är att regeringspropositionen avlåts till riksdagen så snabbt som möjligt. Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry och Suomen oppisopimuskoulutuksen järjestäjät ry (OpSo), i vilka Optima är medlem, kommer också att ge utlåtanden. Styrelsen informeras om innehållet i dessa utlåtanden vid sammanträdet. Lagförslaget, som enbart finns på finska, finns att läsa på ministeriets hem, http://www.minedu.fi/opm/koulutus/koulutuspolitiikka/hankkeet/toisen_aste en_rakenneuudistus/index.html Beredning: direktör Rabbe Ede, e-post: rabbe.ede@optimaedu.fi Samkommunstyrelsen avger det bifogade utlåtandet till Undervisnings- och kulturministeriet. Samkommunstyrelsen godkände förslaget. Paragrafen justerades omedelbart.
9 Dnr [470/2014] 111 Nytt anordnarnätverk och nya anordnartillstånd Förvaltningsdirektören: Nuvarande tillstånd för utbildningsanordnarna på andra stadiet (gymnasier och yrkesutbildare) upphör att gälla den 31.12.2016. Nya tillstånd ska sökas i september 2015. Enligt planerad tidtabell besluter Undervisnings- och kulturministeriet om de nya tillstånden före 1 april 2016. De nya tillstånden träder i kraft fr.o.m. 1.1.2017. Enligt lagförslaget kan i vissa fall (t.ex. då två eller flera organisationer håller på och förbereder en samgång, eller för att trygga studerandes rätt till genomförande av påbörjad utbildning) en övergångstid på högst ett år ges, så att de nya tillstånden gäller senast från 1.1.2018. Huvuddragen i reformen: - Avsikten är att effektivera utbildningssystemet samt stärka andra stadiets utbildningsanordnares möjligheter att mer flexibelt svara på det förändrade behovet hos studerande, arbetslivet, övriga samhället och regionerna genom undervisning och utbildning av hög kvalitet - Nätverket av anordnare görs tätare för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för anordnare av gymnasie- och yrkesutbildning - Avsikten är att trygga regional tillgång till utbildning som motsvarar arbetslivets behov och möjliggör fortsatta studier - Målsättningen är ett nätverk av starka utbildningsanordnare på andra stadiet - Utbildningsanordnarnas administration förnyas så att det strategiska beslutsfattandet stärks och utbildningsanordnarnas koppling till det egna verksamhetsområdet, till andra utbildningsanordnare och till det omkringliggande samhället stärks. - I reformen granskas svenskspråkig utbildning och det svenskspråkiga utbildningsnätverket som en helhet, och ett tillräckligt svenskspråkigt utbildningsutbud säkerställs. - I utbildningstillståndet anges undervisningsspråket, som är antingen svenska eller finska. - Ministeriets beslut om nya anordnartillstånd grundar sig på de på förhand fastställda kriterierna och på en helhetsbedömning. Eftersom lagförslaget och handlingarna i anslutning till detta ännu endast tillställts oss på finska ges här ett utdrag ur den finskspråkiga texten:
10 Tavoitteet järjestäjäverkon ja ylläpitäjäverkon uudistamiseksi; ammatillinen perus- ja lisäkoulutus: Ammatillisen perus- ja lisäkoulutuksen järjestäjäverkko muodostuu elinvoimaisista ja monialaisista, koko ammatillisen koulutuksen palveluvalikoiman kattavista koulutuksen järjestäjistä ja erikoistuneista koulutuksen järjestäjistä (esimerkiksi aikuiskoulutus tai toimiala). - Järjestäjällä on harkintavaltaa käyttää ammatillisen koulutuksen palveluvalikoimaa joustavasti työelämän ja opiskelijan tarpeen mukaan. Järjestäjällä voi olla lupa sekä ammatilliseen peruskoulutukseen että lisäkoulutukseen tai toiseen näistä. Luvat säilyvät erillisinä. - Koulutuksen järjestäjä voi lupiensa puitteissa kohdentaa joustavasti koulutustarjontaa koulutustarpeen mukaisesti. - Monialaisilla koulutuksen järjestäjillä on pääsääntöisesti palveluvalikoimassaan riittävällä volyymilla kaikki ammatillisen perus- ja lisäkoulutuksen järjestämis- ja tutkinnonsuorittamismuodot. - Erityisin perustein koulutustehtävä voidaan antaa sellaiselle hakijalle, jolla ammatillisen koulutuksen lisäksi on riittävästi muuta koulutustoimintaa, esim. vapaan sivistystyön koulutusta. - Koulutuksen järjestäjän tulee profiloitua ja erikoistua strategiansa mukaisesti, esimerkiksi kohderyhmän tai toimialan perusteella. Järjestämislupen myöntämisen kriteerit; ammatillinen perus- ja lisäkoulutus: Järjestämislupien myöntämistä arvioidaan kokonaisuutena seuraavien kriteerien perusteella: - Koulutustoiminta vastaa alueellisen ja/tai valtakunnalliseen koulutustarpeeseen - Hakijalla on pitkän aikajänteen ammatilliset ja taloudelliset edellytykset koulutustehtävän asianmukaiseen järjestämiseen toiminnan laatu, vaikuttavuus ja tuloksellisuus huomioon ottaen - Hakijalla on koko sen toiminnan kattava toimintajärjestelmä ja toimivat laadunhallinnan menettelyt - Aikuiskoulutustehtävä (ammatillinen lisäkoulutus ja oppisopimuskoulutus) voidaan antaa pääsääntöisesti sellaiselle hakijalle, jolla on vahvan omaehtoisen aikuiskoulutuksen lisäksi riittävästi muiden tahojen rahoittamaa koulutusta ja työelämän kehittämistoimintaa. Ammatillisen aikuiskoulutuksen järjestämislupien arvioinnissa otetaan huomioon seuraavia tekijöitä: - Osaaminen näyttötutkintojen järjestämisessä sekä tutkinnon ja siihen valmistava koulutuksen henkilökohtaistamisessa - Toteutunut työelämäyhteistyö ja työelämän kehittäminen
11 - Osaaminen oppisopimuskoulutuksen toteuttamisessa Beredning: förvaltningsdirektör Tiina Sjölund, e-post:tiina.sjolund@optimaedu.fi Beslutsförslag: Skst 111, Samkommunstyrelsen: Samkommunstyrelsen antecknar informationen för kännedom. Samkommunstyrelsen godkände förslaget.
12 Dnr [471/2014] 112 Utlåtande på förslag till riksdagen om lag gällande revidering av andra stadiets anordnarnätverk och nätverket av läroanstalter för fritt bildningsarb Hänv: bilaga 4 Begäran om utlåtande bilaga 3 Förslag till utlåtande Samkommunens direktör: Beslutsförslag: Undervisnings- och kulturministeriet har begärt utlåtande senast 17.11.2014 gällande utkast till regeringsproposition med förslag om ändring av gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning samt 4 i lagen om fritt bildningsarbete (OKM/57/010/2014). Propositionen ansluter sig till verkställandet av regeringens strukturpolitiska program som syftar till starka utbildningsanordnare och huvudmän, som kan besvara arbetslivets, individens och samhällets föränderliga och ökande kunskapskrav. Avsikten är att regeringspropositionen avlåts till riksdagen så snabbt som möjligt. Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE, i vilken Optima är medlem, kommer också att ge utlåtande. Styrelsen informeras om innehållet i detta utlåtande vid sammanträdet. Lagförslaget, som enbart finns på finska, finns att läsa på ministeriets hem, http://www.minedu.fi/opm/koulutus/koulutuspolitiikka/hankkeet/toisen_aste en_rakenneuudistus/index.html Beredning: direktör Rabbe Ede, e-post: rabbe.ede@optimaedu.fi Samkommunstyrelsen avger det bifogade utlåtandet till Undervisnings- och kulturministeriet med tillägget att svenskspråkiga versioner av lagförslagen och till den hörande handlingen hade varit önskvärda för att underlätta genomgången och beredningen av ärendena.
13 Skst 112, Samkommunstyrelsen: Samkommunstyrelsen godkände förslaget. Paragrafen justerades omedelbart.
14 Dnr [472/2014] 113 Ekonomisk rapport 1-10/2014 Hänv.: bilaga 5 Investeringsrapport bilaga 6 Driftsrapport Förvaltningsdirektören: Beslutsförslag: Skst 113, Samkommunstyrelsen: Rapporten presenteras vid sammanträdet. Beredning: förvaltningsdirektör Tiina Sjölund, e-post:tiina.sjolund@optimaedu.fi Samkommunstyrelsen antecknar rapporten för kännedom. Samkommunstyrelsen godkände förslaget.
15 Dnr [473/2014] 114 Bolagisering av delar av vuxenutbildningen Ärendet utgick.
16 Dnr [474/2014] 115 Uppdatering av avtal gällande kopiering och utskrifter Förvaltningsdirektören: Beslutsförslag: Skst 115, Samkommunstyrelsen: Optima gick för några år sedan in för ett system där all utskriftshantering via nätverksskrivare och kopieringsmaskiner administreras av Canorama, liksom även anskaffning av maskiner och färgpatroner. Efter flyttningen från Paul Hallvars gata och Hagagränd till Trädgårdsgatan har utskriftsfunktionerna granskats, och ett förslag till justering av avtal gjorts i samråd med vår ikt-chef. Förslaget är att det nya avtalet uppdateras till ett mer ändamålsenligt avtal som gör systemet mer överskådligt, mer effektivt, flexiblare och mer hanterbart. Utskriftsmiljön förenhetligas och maskinparken minskas, och service- och beställarprocesserna automatiseras. Från att tidigare haft flera olika avtal och ett stort antal fakturor per år koncentreras nu allt till ett enda avtal med en fastställd månadsavgift, och betalningen kan ske som årsfaktura eller med av oss önskade intervall. Från att vi tidigare har varit uppe i utskrifter på 140.000 sidor/månad ligger vi nu på en nivå om ca 88.000 sidor/månad, och målsättningen är att komma ner till ca 70.000 eller lägre. I dagsläget utgör utskriftshanteringskostnaden 7712 euro/månad plus en kalkylerad fakturahanteringskostnad på 100. Enligt det nya avtalet skulle minmifaktureringen ske för 70.000 svartvita sidor/månad. Kostnaden för tjänsten, med en avtalsperiod på 60 månader (med granskning och optimering före den 31.12.2016) skulle ligga på 6.915 euro/månad. För utskrifter som överskrider 70.000 st. debiteras 1,0 cent/, och färgsidor debiteras separat enligt användning. Beredning: förvaltningsdirektör Tiina Sjölund, e-post:tiina.sjolund@optimaedu.fi Samkommunstyrelsen godkänner ovanstående uppdatering av avtalet med Canorama att gälla för 60 månader fr.o.m. 1.1.2015. Samkommunstyrelsen godkände förslaget.
17 116 Anmälningsärenden Direktören: Förvaltningsdirektören: Beslutsförslag: Skst 116, Samkommunstyrelsen: - direktörens resor: 7.11 SAJO 11-12 UKM:s yrkesutbildningsseminarium i Kouvola - julbord för personalen och styrelsen 2.12. kl. 14:30 Ärendet antecknas för kännedom. Samkommunstyrelsen godkände förslaget.
18 Dnr [481/2014] 117 Kvalitetsutmärkelse för yrkesutbildning 2014 Hänv.: bilaga 7 Diplom bilaga 8 Ministeriets pressmeddelande bilaga 9 Optimas pressmeddelande Samkommunens direktör: Beslutsförslag: Skst 117, Samkommunstyrelsen: Undervisnings- och kulturministeriet har gett Optima samkommun och Kainuun ammattiopisto årets kvalitetsutmärkelse för yrkesutbildning 2014. Därutöver fick Hyria koulutus Oy hedersomnämnande. Temat för 2014 var att främja slutförandet av studier och minska antalet avbrutna studier. Kvalitetsutmärkelserna delades ut av kanslichef Anita Lehikoinen vid ministeriets och AMKE ry:s seminarium i Kouvola den 11.11.2014. Optima representerades vid tillfället av Rabbe Ede, Tiina Sjölund, Max Gripenberg och Kenneth Holmgård. Ett diplom utdelades, och ett penningpris kommer att meddelas inom kort. Beredning: direktör Rabbe Ede, e-post: rabbe.ede@optimaedu.fi Samkommunstyrelsen antecknar ärendet för kännedom. Samkommunstyrelsen godkände förslaget.
19 BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt 91 kommunallagen rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer 105-109, 111, 113, 116, 117 Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1. mom. kommunallagen kan framställas över beslutet: Paragrafer 110, 112, 115 Enligt 3 1 mom. FörvBesvL/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grunden för besvärsförbudet. ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Myndighet hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress och postadress: Optima Samkommunstyrelsen Trädgårdsgatan 30 68600 JAKOBSTAD Paragrafer 110, 111, 115 Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framställer det. Fogas till protokollet
20 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet och besvärstid I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress länsrätt Kommunalbesvär, paragrafer Förvaltningsbesvär, paragrafer Annan besvärsmyndighet, adress och postadress Paragrafer Besvärstid 30 dagar Besvärstid dagar Besvärstid dagar Besvärsskrift Besvärstiden börjar från delfåendet av beslutet I besvärsskriften skall uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringarna till att beslutet bör ändras Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som författat skriften. Om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges. Inlämnande av besvärs handlingarna Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia och intyg om den dag från vilken besvärstiden skall räknas. Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: Paragrafer namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Tilläggsuppgifter Detaljerad anvisning för rättelseyrkande/besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten