1 Rapport om utfallet av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige år 2004
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Referensperiod... 3 1.2 Det svenska programmet för nationellt stöd... 4 1.3 Metoder vid beräkning av det nationella stödet... 4 1.4 Fastställande... 4 1.5 Administration och kontroller... 4 2 Utfallet 2004... 5 2.1 Villkor... 5 2.2 Mjölkproduktion... 5 2.2.1 Sammanlagt utbetalat stöd för produktion av komjölk... 5 2.2.2 Förutsättningar och villkor för stöd för produktion av komjölk... 5 2.2.2.1 Ansökan och utbetalning... 6 2.2.3 Stöd för direktförsäljning av komjölk... 6 2.2.4 Transportstöd... 6 2.2.5 Mjölkkvotssystemet... 6 2.3 Slaktsvinsproduktion... 6 2.3.1 Ansökan och utbetalning... 7 2.4 Smågrisproduktion... 7 2.5 Äggproduktion... 7 2.6 Antal stödberättigande slaktsvin, suggor och värphönor... 7 2.7 Getter... 7 2.8 Bär- och grönsaksproduktion... 8 2.9 Sammanlagt utbetalat nationellt stöd 2004... 8 2.10 Potatisproduktion... 8 3 Effekter av stödet... 9 3.1 Allmän utveckling... 9 3.2 Produktionens utveckling... 9 3.2.1 Enskilda produktionsgrenar... 9 3.3 Slutsatser 9 Bilaga 1: Kommissionens beslut 96/228/EG genom nationell lagstiftning... 11 Bilaga 2: Tabeller för stödår 2004... 12 Bilaga 3: Tabeller över stödformernas och jordbrukets utveckling... 14 2
1 Inledning I enlighet med artikel 142 i anslutningsfördraget ges Sverige rätt till att lämna långsiktigt nationellt stöd för att säkerställa att traditionell jordbruksverksamhet kan bibehållas i särskilda regioner som fastställts av EU-kommissionen. Detta stöd är helt finansierat av den svenska staten. Vid avgränsningen har hänsyn framför allt tagits till låg befolkningstäthet (högst 10 personer/km 2 ), jordbruksarealens andel av den totala arealen (mindre än 10 procent) samt den andel av den utnyttjade jordbruksarealen (UJA) som utnyttjas för odling av jordbruksgrödor avsedda för livsmedel. Området utgör en yta på sammanlagt 509 442 hektar utnyttjad jordbruksareal vilket motsvarar 14 procent av Sveriges totala UJA. Området omfattar jordbruksområdena norr om den sextioandra breddgraden och några närliggande områden med liknande klimatförhållanden söder om den sextioandra breddgraden. Det långsiktiga stödet differentieras per stödområde och beviljas på grundval av produktionsfaktorer (mängd, djur eller hektar) med beaktande av de begränsningar som finns angivna i kommissionens beslut nr 96/228/EG av den 28 februari 1996, ändrat genom beslut nr 97/557/EG och 2000/411/EG. Stödet får inte vara knutet till framtida produktion eller leda till att den samlade produktionen eller det samlade stödet ökar i förhållande till referensperioden. Kommissionens beslut nr 2000/411/EG gäller retroaktivt från och med januari 1998. I enlighet därmed räknas, vid jämförelsen mellan utfallet och referensnivån, uppgifter samman avseende antal slaktsvin, suggor och värphöns. Vidare beslutades om en överföring av medel från stöd för komjölk till stöd för transport av komjölk. Referensnivån för mjölktransportstödet höjdes från 17,3 miljoner kronor per år till 18,6 miljoner kronor. Referensnivån för stöd till mjölkproduktion sänktes från 276,17 miljoner kronor till 274,87 miljoner kronor. Kommissionens beslut nr 2004/291/EG av den 30 mars 2004 om ändring av beslut 96/228/EG gäller retroaktivt från och med den 1 januari 2003. I detta beslutades att den sammanlagda referensstödnivån höjs till 318,67 miljoner kronor. Beslutet innebär för de enskilda stödformerna att stödet för smågrisproduktion höjs i alla stödområden samt att stöden för mjölkproduktion och getter höjs i stödområde 1. Vidare beslutades att referensnivåer avseende produktionen utgår. Grundläggande inhemska bestämmelser om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige finns i förordningen (1996:93) om stöd till jordbruket i norra Sverige. Stöd kan enligt denna förordning lämnas för att skapa bättre förutsättningar för jordbruk inom områden i norra Sverige där det med hänsyn till klimat och andra produktionsförutsättningar är särskilt svårt att bedriva sådan verksamhet. På grund av de svåra permanenta naturförhållanden som råder i detta område är jordbruk berättigade till ett bidragsbelopp som är större än det maximibelopp som föreskrevs i rådets förordning som reglerade kompensationsbidraget 1995. Området kännetecknas av kort odlingssäsong och långa transportavstånd. Dessa omständigheter försvårar för jordbrukare att uppnå skälig inkomst. Med skälig inkomst menas inkomst som ligger på samma nivå som för jämförbara jordbrukare i andra områden. Sverige ska varje år till kommissionen lämna en redogörelse för effekterna av det nationella stöd som beviljats till jordbruket i norra Sverige det närmast föregående kalenderåret. I redogörelsen ska utvecklingen av den produktion och de produktionsmetoder som gynnas av stödet, den ekonomiska utvecklingen i stödområdena samt effekterna på miljön och landsbygden redovisas. Även förändringar över tiden och strukturutvecklingen för respektive stödområde och produktionsgren ska beaktas. I det följande lämnas en redovisning av stöden under 2004. Statistik har hämtats från mejeri- och slakteriföreningar, lantbrukets företagsregister (LBR) och stödsystemens databaser. 1.1 Referensperiod Grundförutsättningen har varit att jordbruksproduktionen inte får öka i förhållande till den produktion som rådde tiden före anslutningen. Det samlade stödet ska bibehållas på som högst oförändrad nivå. Sverige valde, enligt kommissionsbeslut nr 96/228/EG och på grundval av tillgänglig nationell statistik, år 1994 som referensperiod för komjölksproduktion och produktion av bär och grönsaker. Detta gällde såväl kvantitet som nivå på stödet. Perioden bedömdes inte vara påverkad av effekter av den kommande anslutningen och representerade samtidigt situationen efter den svenska reformeringen av jordbrukssektorn. Detta år var också det första år under vilket stöd lämnades för bär och grönsaker. För de andra produktionsgrenarna valdes 1993 som referensperiod. 3
1.2 Det svenska programmet för nationellt stöd Nationellt stöd lämnas, i enlighet med kommissionsbeslut nr 96/228/EG, för produktion av komjölk, slaktsvin, getter, smågrisar, ägg samt bär och grönsaker. Stöd till potatisodling lämnas inom ramen för en särskild notifiering, dock redovisas i denna rapport potatisstödets betalningsutveckling och dess underliggande areal. Vidare lämnas stöd för transport av komjölk mellan produktionsplats och uppsamlingscentrum eller platsen för första bearbetning. Detta betraktas som ett stöd för att underlätta avyttrandet av produkterna enligt avsikten i artikel 142:3 anslutningsakten. Ersättning lämnas för antal djur med undantag för mjölkproduktion och transportstöd. För dessa stöd lämnas ersättning för levererad mängd mjölk. Under 2004 antog regeringen i SFS 2004:287 ändringar i förordningen (1996:293) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Därvid antogs ändringen att nationellt stöd inte kan lämnas till brukare som uppbär statlig ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. Vidare antogs ändringar i vissa stödnivåer och att det nationella stödet inte längre får beviljas på grundval av den producerade mängden med undantag för det stöd som beviljas inom sektorn för komjölk. Dessa ändringar har beskrivits utförligare i rapporten om utfallet av det nationella stödet 2003 eftersom de infördes med verkan att gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2003. Under 2004 har Jordbruksverket inte antagit några regeländringar. Detta betyder att SJVFS 2002:91 av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:54) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige alltjämt är den senast gällande versionen av föreskrifterna. 1.3 Metoder vid beräkning av det nationella stödet Det nationella stödet beräknas på grundval av produktionsfaktorerna antal djur, antal hektar eller - avseende komjölk - levererad mängd mjölk. 1.4 Fastställande Kommissionen anger tillåtet antal stödenheter och totalt stöd per produktionsslag för att undvika att det samlade stödet överskrider den tillåtna nivån. 1.5 Administration och kontroller Nationellt stöd för mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion handläggs, prövas och beslutas av Jordbruksverket. Kontroll av att stödmottagarna uppfyller de villkor som gäller för stödet brukning av minst tre hektar jordbruksmark och innehav av minst två kor för stöd för mjölkproduktion - utförs inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS). Äggproducenter styrker insättning av höns genom fakturakopia. Vidare utför Jordbruksverket kontroll av mejerier och slakterier inom ramen för stödsystemen enligt marknadsordningarna. Nationellt stöd för smågrisproduktion, getter, potatis, bär och grönsaker söktes 2004 i blanketten SAM. Stödet prövas av länsstyrelsen i det län där företaget är beläget. Utbetalande myndighet är Jordbruksverket. Sista ansökningsdag 2004 var den 25 mars. Större delen av utbetalningen verkställdes den 30 november 2004. För kontrollerna tillämpas IAKS-systemet med dess tillhörande sanktionssystem. Jordbruksverket ansvarar för samordningen av kontrollerna vilka utförs av länsstyrelsen. Minst 10 procent av ansökningarna avseende de djurbaserade stöden och minst fem procent av de arealbaserade stöden har kontrollerats. Totalt inkom 562 ansökningar till länsstyrelserna avseende stödåret 2004. Ansökningarna omfattade 7 160 djur och 3 032 hektar åkermark (inklusive potatisodling). Utbetalning verkställdes för 7 142 djur och 2 992 hektar åkermark. Tabell 1 i bilaga 3 visar kontrolluppgifterna för potatis, bär och grönsaker. 45 brukare kontrollerades, 25 av dessa hade avvikande areal. Den avvikande arealen uppgick till 11,7 % av den kontrollerade arealen. 4
2 Utfallet 2004 2.1 Villkor Nationellt stöd kan lämnas om minst tre hektar jordbruksmark (åker- eller betesmark) brukas inom stödområde 1 3. Nationellt stöd lämnas inte till jordbrukare som uppbär statlig ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. Nationellt stöd betalas inte ut om det beräknade beloppet är lägre än 500 kr. Stödmottagaren måste bära ekonomiskt ansvar för de djur som ingår i dennes ansökan om stöd. Därutöver gäller särskilda villkor för de enskilda stödformerna. Dessa villkor redovisas nedan under avsnitten om respektive stödform. 2.2 Mjölkproduktion 2.2.1 Sammanlagt utbetalat stöd för produktion av komjölk Sammanlagt utbetalat stöd för mjölkproduktion, dvs stöd för levererad mängd mjölk och transport, uppgick 2004 till 278,60 miljoner kronor. Detta belopp är 1,16 miljoner kronor lägre än det belopp som betalades ut 2003. Utbetalat belopp har minskat i alla stödområden utom i stödområde 2a. De enskilda referensstödnivåerna har underskridits i samtliga stödområden. Den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån har underskridits med 15,87 miljoner kronor. 2.2.2 Förutsättningar och villkor för stöd för produktion av komjölk För stöd för mjölkproduktion krävs, förutom de i avsnitt 2.1 angivna villkoren, att mjölkproducenten innehar minst två mjölkkor. Det nationella stödet för mjölkproduktion lämnas för den mängd mjölk som levereras till mejeri. Den svenska förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige trädde i kraft den 1 maj 1996. Samtidigt upphörde de äldre bestämmelserna, enligt förordning (1985:672) om stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige, att gälla. I och med ändring nr 97/557/EG av kommissionsbeslut nr 96/228/EG ges Sverige möjlighet att lämna nationellt stöd för producenters totala mjölkproduktion. Detta innebär att stöd lämnas för produktion utöver den individuella kvoten förutsatt att landskvoten inte överskrids. Antal jordbruksföretag med inriktning på mjölkproduktion i stödområde 1 3 uppgick 2004 till 1 731 stycken (uppgifter ur LBR). 1 756 företag erhöll nationellt stöd. Skillnaden mellan lantbruksregistrets uppgift och antalet stödmottagare kan förklaras med att sammanställningen av uppgifterna för de bägge olika databaserna inte utförs vid samma tidpunkt. En skillnad på några månader har stor inverkan på redovisningen av antal företag, detta i beaktande av att antalet företag i område 1 3, mellan de bägge senaste totalundersökningarna 1999 och 2003, årligen har minskat med i genomsnitt ungefär 250 stycken. Antalet företag i stödområde 1-3 med mjölkproduktion motsvarar ungefär 19 procent av det totala antalet företag med mjölkproduktion i Sverige. Produktionen i stödområde 1 3 motsvarar knappt 14 procent av den totala mjölkproduktionen i Sverige. Det genomsnittliga antalet mjölkkor per företag var år 2004 i de olika stödområdena (uppgifter ur LBR): Stödområd e 1 25,9 2a 35,1 2b 34,0 3 32,2 Sverige 44,4 Antal mjölkkor/företag En jämförelse av dessa uppgifter med tidigare års uppgifter stödjer den allmänna iakttagelsen att utvecklingen, även i norra Sverige, går mot allt färre men samtidigt allt större mjölkkobesättningar. 5
2.2.2.1 Ansökan och utbetalning Från och med maj 1996 lämnas stöd inom de ramar som har fastlagts i kommissionens beslut (96/228/EG). Utbetalningar verkställs därmed direkt från Jordbruksverket till jordbrukaren. Den för stödområdena sammanlagda utbetalningen av stöd för mjölkproduktion, dvs av stöd för levererad mängd mjölk, under 2004 uppgick till 261,49 miljoner kronor. Detta innebär en minskning av utbetalat belopp med 1,09 miljoner kronor från år 2003. Ansökan om stöd lämnas en gång och gäller så länge som villkoren för stödet uppfylls. Jordbruksverket kontrollerar genom administrativa kontroller att villkoren är uppfyllda. Företag som börjar med mjölkproduktion kan få stöd för mjölk som producerats föregående kalenderår om ansökan lämnas senast den 1 april. Ett viktigt led i utformningen av stödsystemet är att mejerier till Jordbruksverket vidarebefordrar uppgifter på datamedium om enskilda producenters mjölkleveranser, identitetsuppgifter och leverantörsnummer. Dessa uppgifter kontrolleras mot gällande ansökan och giltig mjölkkvot. Utbetalning verkställs med mejeriers leveransuppgifter som grund en gång per månad i efterskott. Inrapportering från föreningsmejerier inom området har som regel skett mellan den 5:e och den 12:e i månaden efter leveransmånaden. 2.2.3 Stöd för direktförsäljning av komjölk Genom den svenska förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige blev företag med direktförsäljningskvot berättigade till nationellt stöd. Stöd lämnas för den mängd mjölk eller annan mjölkprodukt som under kvotåret sålts direkt från produktionsenheten och som redovisats till Jordbruksverkets mjölkkvotsenhet. Ansökan om nationellt stöd för mjölkproduktion i företag med direktförsäljningskvot för kvotåret 2003/2004 skulle ha kommit in till Jordbruksverket senast den 31 oktober 2004. Utbetalningen i november 2004 uppgick till 168 134 kronor och omfattade 26 mjölkproducenter. 2.2.4 Transportstöd Enligt kommissionsbeslutet om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige får stöd lämnas för transport av mjölk. Stöd lämnas för den mängd mjölk som hämtas inom respektive stödområde. Ansökan om transportstöd ska innehålla uppgift om den mjölkmängd som månadsvis hämtats inom respektive stödområde. Utbetalning verkställs i efterskott sedan ansökan kommit in till Jordbruksverket. Utbetalat stöd uppgick 2004 till 17,11 miljoner kronor. Utbetalat stöd har därmed minskat med 0,07 miljoner kronor från 2003. 2.2.5 Mjölkkvotssystemet Den svenska mjölkkvoten har sedan införandet den 1 januari 1995 av mjölkkvotssystemet fram till och med senaste kvotåret, 2003/2004, aldrig överskridits. Grundläggande bestämmelser om mjölkkvotssystemet finns i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter samt i kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter. Den svenska förordningen (1999:1319) om mjölkkvoter m.m. utfärdades den 16 december 1999. 2.3 Slaktsvinsproduktion För att stöd för slaktsvinsproduktion ska lämnas måste djuren ha befunnit sig inom samma stödområde under de tre månader som föregår slakt (så kallad kvalificeringsperiod). Enligt livsmedelslagen måste köttet ha besiktigats och därvid ha godkänts. Stöd lämnas för lägst 40 men högst 2 500 slaktsvin per företag och år. Nationellt stöd lämnades 2004 till 103 företag. Utbetalat stöd uppgår till 12,04 miljoner kronor vilket är en ökning av utbetalat belopp med 1,54 miljoner kronor från 2003. I stödområde 3 är utbetalat stöd i stort sett oförändrat medan en ökning ägt rum i övriga stödområden. Referensstödnivån har underskridits i alla stödområden. Den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån har underskridits med 2,13 miljoner kronor. 6
2.3.1 Ansökan och utbetalning Utbetalning av stöd för produktion av slaktsvin verkställs enligt det antal slaktsvin som slakterier rapporterar till Jordbruksverket i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:56) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. Utbetalning verkställs tidigast månaden efter senaste redovisning från slakterier. Ansökan om nationellt stöd för slaktsvinsproduktion lämnas till Jordbruksverket och gäller så länge som villkoren för stödet är uppfyllda. Jordbruksverket kontrollerar genom administrativa kontroller att villkoren är uppfyllda. Företag som börjat med slaktsvinsproduktion kan erhålla stöd för slaktsvin som lämnats föregående kalenderår om ansökan lämnas till Jordbruksverket senast den 1 april. 2.4 Smågrisproduktion Stöd lämnas som lägst för 2 men högst för 120 suggor per företag. Djuren måste hållas av sökanden under minst två månader så kallad hållandeperiod efter det att ansökan lämnats till länsstyrelsen. Nationellt stöd lämnades 2004 till 110 företag. Utbetalat stöd uppgår till 2,30 miljoner kronor och överstiger det för 2003 utbetalade beloppet med 0,94 miljoner kronor. De för stödområdena enskilda referensstödnivåerna har underskridits i alla stödområden. Den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån har underskridits med 2,10 miljoner kronor. 2.5 Äggproduktion Nationellt stöd för äggproduktion lämnas för värphönor vars ålder vid insättning i produktion understiger 25 veckor. Stöd lämnas för det antal insatta hönor som under kalenderåret överstiger 1 000 stycken. Under denna gräns utgår inget stöd. Stöd lämnas endast en gång per höna. Under 2004 erhöll 16 företag nationellt stöd för äggproduktion. Detta är en minskning med 4 stycken företag från 2003. Utbetalat stöd uppgår till 2,70 miljoner kronor och har ökat med 0,31 miljoner kronor från 2003. Det är stödområde 2 som står för ökningen, övriga stödområden uppvisar en svag minskning. Det sammanlagt utbetalade stödet har 2004 överskridit den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån på 2,40 miljoner kronor. I såväl stödområde 2 som i stödområde 3 har de för stödområdena enskilda referensstödnivåerna överskridits. 2.6 Antal stödberättigande slaktsvin, suggor och värphönor Med retroaktiv verkan från och med 1 januari 1998 ändrades år 2000 kommissionens beslut nr 96/228/EG varvid antalet spannmålsförbrukande djur (antal slaktsvin, suggor och värphönor omräknat i djurenheter) räknas samman vid jämförelse mellan utfall och referenskvantiteter (beslut 2000/411/EG). Det sammanlagda antalet djurenheter av suggor, slaktsvin och värphönor för vilka stöd lämnades uppgår 2004 till 13 386 stycken. Därmed har antalet djurenheter för vilka stöd lämnats ökat med 1 523 stycken från 2003. Det antal djurenheter för vilka stöd lämnats uppgår till 81 % av referensnivån. 2.7 Getter Stöd för getproduktion lämnas för lägst 5 getter per företag och år. Endast get av honkön som är äldre än ett år eller har fått killingar berättigar till stöd. Djuren måste hållas av sökanden under minst två månader så kallad hållandeperiod - efter det att ansökan lämnats till länsstyrelsen. Det sammanlagda antalet getter för vilka stöd lämnas var 2004 något högre än det för stödområdena sammanlagda referensantalet. Referensantalet har överskridits i stödområde 2. Stöd lämnades 2004 till 115 företag. Utbetalat stöd uppgår 2004 till 1,19 miljoner kronor vilket innebär en ökning av utbetalat belopp med 0,30 miljoner kronor från 2003. Ökning har ägt rum i alla stödområden. Den för stödområdena sammanlagda referensstödnivån har underskridits med 0,01 miljoner kronor. 7
2.8 Bär- och grönsaksproduktion Stöd för bär- och grönsaksproduktion lämnas för en minsta areal om 0,3 hektar. Minsta bidragsberättigande skiftesstorlek är 0,1 hektar. Stöd lämnades 2004 till 117 företag. Utbetalat stöd uppgår till 1,16 miljoner kronor och översteg därmed det 2003 utbetalade stödet med 0,10 miljoner kronor. Såväl den för stödområdena sammanlagda referensnivån som de för stödområdena enskilda referensnivåerna har underskridits. Den sammanlagda referensnivån har underskridits med 0,87 miljoner kronor. 2.9 Sammanlagt utbetalat nationellt stöd 2004 Sammanlagt utbetalat nationellt stöd (undantaget stöd för potatisodling) uppgår 2004 till 297,99 miljoner kronor och har därmed ökat med 2,05 miljoner kronor från 2003. Den för stödområdena sammanlagda referensnivån har underskridits med 20,68 miljoner kronor. Utbetalat stöd har 2004 ökat i alla stödområden från 2003. För produktionsgrenen ägg har stödet överskridit den enskilda referensnivån, för övriga produktionsgrenar har stödet understigit de enskilda produktionsgrenarnas referensnivåer. 2.10 Potatisproduktion Stöd för potatisproduktion lämnas för en minsta areal om 0,5 hektar. Minsta bidragsberättigande skiftesstorlek är 0,1 hektar. Utbetalat stöd uppgår 2004 till 4,60 miljoner kronor vilket är en ökning av utbetalat belopp med 0,50 miljoner kronor från 2003. 8
3 Effekter av stödet 3.1 Allmän utveckling Det nationella stödet har stor betydelse för mjölkföretagens ekonomi. Speciellt gäller detta stödområde 1 där stödet uppgick till 22 % av mjölkproducenternas bruttointäkter år 2004. Motsvarande siffror för stödområde 2a och 2b var 16 respektive 11 %. I stödområde 3 var siffran lägre, 2 %. I stödområde 1 2 är stödet av den omfattningen att det kan bedömas vara av avgörande betydelse för fortsatt jordbruksproduktion. Strukturomvandlingen av jordbruket sker snabbt inom stödområdena liksom i övriga delar av landet. Lönsamheten i den för stödområdet viktiga produktionsgrenen mjölk har trots en effektivisering av produktionen försämrats något. Samma utveckling kan noteras för många regioner i Mellansverige. Tillgängligt underlag ger ingen entydig bild av om lönsamheten i stödområdet har försämrats relativt sett jämfört med Mellansverige. Det nationella stödets betydelse för den sociala utvecklingen inom stödområdet består främst av att stödet medverkar till att bromsa befolkningsminskningen och därigenom skapa bättre underlag för service i de glesbefolkade landsbygdsområdena i regionen. Sysselsättningen inom jordbruksnäringen minskade dock totalt sett i stödområde 1 3 under perioden 1995 2004. 3.2 Produktionens utveckling 3.2.1 Enskilda produktionsgrenar Under en följd av år har jordbruksproduktionens samlade värde minskat inom stödområdet. År 2004 stabiliserades dock utvecklingen vilket berodde på att produktionen av ägg, slaktsvin samt bär och grönsaker steg markant vilket kompenserade en sjunkande mjölkproduktion. Skillnaden i utveckling mellan olika delområden inom stödområdet är betydande. I stödområde 2a fortsatte mjölkinvägningen att stiga mellan 2003 och 2004, medan övriga områden uppvisade en motsatt utveckling. Antalet stödmottagare minskade under perioden 1997-2004 med drygt 40 % och är år 2004 nere i 1 756 stycken. Jämfört med 2003 uppgår minskningen till 7 %. Minskningen gäller i första hand producenter med färre än 25 mjölkkor. Utbetalat stöd uppvisar procentuellt sett en betydligt svagare minskning än antalet stödmottagare. Mellan 1997 och 2004 minskade det utbetalade stödet (produktionsstöd + transportstöd) med 5,8 miljoner kronor och uppgår år 2004 till 278,6 miljoner kronor. Utbetalat stöd understiger i alla stödområden referensnivån. Det utbetalade stödet minskade i alla stödområden utom i 2a där en fortsatt svag ökning kunde noteras. I stödområde 1 och 3 minskade stödet med drygt 2 % och i stödområde 2b med drygt 1 %. Stödet till slaktsvinsproduktionen är det näst största nationella stödet. Utbetalat stöd uppgick år 2004 till 12,04 miljoner kronor vilket är en ökning med 1,54 miljoner kronor (14,7 %) jämfört med året innan. Referensnivån underskrids i alla stödområden. Produktionsökningen hänför sig till stödområde 1 och 2 medan produktionen i stödområde 3 var ungefärligt oförändrad. Antal företag med stöd fortsätter att minska. 2004 var antalet stödföretag 103 stycken, vilket är ett färre än 2003. Övriga nationella stöd berör för stödområdet relativt små produktionsgrenar. Under de första åren efter EUinträdet sjönk de utbetalade stödbeloppen totalt sett för dessa produktionsgrenar. Nivån har stabiliserats under de senaste åren och under 2004 kan en ökning konstateras. Detta gäller framförallt produktionen av ägg som fortsatt att öka markant och överskrider nu referensnivån i stödområde 2 och 3. Även produktionen av smågrisar ökade. Detta i förening med att stödet per sugga steg ledde till en kraftig procentuell ökning av utbetalat stöd under 2004. Även stöden till getter, grönsaker och bär steg under 2004. 3.3 Slutsatser I stödområdet dominerar mjölkproduktionen stort. Av det samlade produktionsvärdet i dessa områden svarar mjölken för närmare 70 %. Även svinuppfödning och specialiserad nötköttsproduktion är av betydelse. Övriga produktionsgrenar är av mindre omfattning. Av dessa är äggproduktion, gethållning, potatisodling samt bär och grönsaksodling föremål för stöd. Produktionen av mjölk uppvisade totalt sett en ganska jämn minskning mellan åren 1995 och 2004 för stödområdet. Antalet mjölkkor minskade procentuellt snabbare än mjölkproduktionen. 9
Slaktsvinsproduktionen ökade markant mellan 2003 och 2004 liksom produktionen av smågrisar, ägg, bär och grönsaker. Även antalet getter steg. Antalet stödmottagare har totalt sett minskat i stödområde 1 3. En allmän tendens är att produktionen koncentreras till färre och större enheter. Den totala åkerarealen har inte påverkats nämnvärt. Det är svårt att dra några säkra slutsatser om det nationella stödets påverkan på utvecklingen under 2004. Minskningen i mjölkproduktionen är i linje med den allmänna utvecklingen i hela landet och stödet har utan tvekan medverkat till att utvecklingen i stödområdet i stort följt utvecklingen totalt för landet. Uppgiften i bilaga 3 om antalet mjölkföretag 2004 bygger på stickprov och är osäker. Åren 1999 och 2003 genomfördes totalundersökningar och uppgifterna för de åren är relativt säkra. Antalet företag totalt för stödområdet minskade med 35 % mellan de åren vilket kan jämföras med 30 % för hela riket. Spridningen mellan olika stödområden är stor. I stödområde 2a har strukturutvecklingen gått snabbt och antalet företag har sjunkit med 40 % mellan 1999 och 2003 samtidigt som mjölkinvägningen endast förändrats obetydligt. Under 2004 har mjölkproduktionen stigit och ligger nu över 1999 års nivå. I stödområde 1 har produktionen minskat med 11 % mellan 1999 och 2003 samtidigt som antalet företag minskade med över 50 %. Under 2004 har mjölkinvägningen fortsatt att minska. Stödområde 3 uppvisar en liknande utveckling som stödområde 1 men antalet företag minskade inte lika starkt under perioden 1999-2003 (43 %). I stödområde 2b har utvecklingen gått långsammare än för övriga områden. Antalet företag minskade med 11 % mellan 1999 och 2003 och mjölkinvägningen minskade med någon procent. Under 2004 har mjölkinvägningen fortsatt att minska. När det gäller andra produktionsgrenar än mjölk har Jordbruksverket inte gjort några analyser. Den markanta ökningen inom bl a fläskproduktionen har troligen andra förklaringsgrunder än det nationella stödets påverkan. Periodiseringen av slakten kan vara en viktig förklaringsgrund. Under 2002 var slakten betydligt högre än 2003. Under 2005 kommer EUs stödsystem att läggas om i stora delar. Den relativa lönsamheten mellan produktionsgrenar kan komma att ändras i samband med detta. Detta påverkar de ekonomiska förutsättningarna för det norrländska jordbruket. De framtidsbedömningar som Jordbruksverket nyligen gjort pekar mot ett sjunkande mjölkpris vilket indirekt kan leda till en snabbare strukturomvandling än hittills med koncentration till färre och större enheter. I vissa delar av Norrland är möjligheterna till strukturrationaliseringar begränsade och utslagningen av företag kan där förväntas bli stor. Det kan där bli nödvändigt att bredda verksamheten till andra aktiviteter än traditionellt jordbruk för att driva företaget vidare. För beskrivning av miljöeffekter hänvisas till föregående års rapport. Beskrivningen är aktuell även för 2004. 10
Bilaga 1: Kommissionens beslut 96/228/EG genom nationell lagstiftning Sverige har tillämpat kommissionens beslut nr 96/228/EG, ändrat genom beslut nr 97/557/EG, genom följande nationella lagstiftning: Förordning SFS (1985:672) av den 27 juni 1985 om prisstöd till viss jordbruksproduktion (ändrad genom 1986:633, 1991:897, 1991:863, 1992:483, 1994:1311, 1995:1013, 1996:8, 1996:92). Förordningen upphörde att gälla den 1 maj 1996. Förordning SFS (1996:93) av den 22 februari 1996 om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige (ändrad genom 1996:300, 1997:660, 1998:1582, 2001:158 och 2004:287). Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:54) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige (ändrad genom 1996:67, 1997:22, 1998:63, 1998:124, 2000:38, 2000:97, 2001:1, 2001:110, 2002:9 och 2002:91). 11
Bilaga 2: Tabeller för stödår 2004 Tabell 1. Sektorn för komjölk 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2a 2b 3 Totalt Referensantal mjölkkor 8 919 34 057 19 465 14 559 77 000 Antal mjölkkor* 5 562 27 544 14 589 9 749 57 444 Pristillägg per kg (SEK) 1,07 0,71 0,47 0,09 Referensnivå produktionsstöd (MSEK) 54,00 158,00 56,37 7,50 275,87 Utbetalat produktionsstöd (MSEK) 45,79 156,05 53,26 6,39 261,49 Transportstöd, referensnivå (MSEK) 2,20 8,70 4,90 2,80 18,60 Utbetalat transportstöd (MSEK) 1,86 8,61 4,44 2,20 17,11 Sammanlagd referensnivå (MSEK) 56,20 166,70 61,27 10,30 294,47 Sammanlagt utbetalat (MSEK) 47,65 164,66 57,70 8,59 278,60 *Urvalsundersökning. /LBR Tabell 2. Direktförsäljning kvotåret 03/04, stödområde 1 3 Stödområde Kvantitet (kg) Belopp (SEK) 1 102 622 109 809 2a 44 063 31 284 2b 56 634 26 619 3 4 688 422 Totalt 208 007 168 134 Tabell 3. Slaktsvinsproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2 3 Totalt Total produktion (ton) 95 8 526 1 710 10 331 Tillämpat stöd (SEK/djur) 222 143 23 Referensstödnivå (MSEK) 0,46 13,05 0,66 14,17 Utbetalat stöd (MSEK) 0,23 11,49 0,32 12,04 Tabell 4. Smågrisproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2 3 Totalt Referensstödnivå (MSEK) 0,22 3,79 0,39 4,40 Tillämpat stöd (SEK/djur) 1 043 637 300 Utbetalat stöd (MSEK) 0,03 1,98 0,29 2,30. Tabell 5. Äggproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2 3 Totalt Referensstödnivå (MSEK) 0,67 1,69 0,048 2,40 Tillämpat stöd (SEK/djur) 13,45 13,45 3,60 Utbetalat stöd (MSEK) 0,43 2,11 0,16 2,70 Tabell 6. Sammanräkning av djurantal för utbetalat nationellt stöd 2004 Djurslag Referensantal djur Djurenhetsvärde Antal stöddjur Antal stöddjursenheter Sugga 7 415 0,33 4 548 1 500 Slaktsvin 122 253 0,10 95 383 9 538 Värphönor 185 950 0,01 234 788 2 348 Sammanlagt 13 386 Referensantal 16 532 Tabell 7. Underlag till tabell 6, antal spannmålsförädlande djur 2004 Stödområde 1 2 3 Totalt Referensantal slaktsvin 2 062 91 273 28 918 122 253 Antal slaktsvin med stöd 1 055 80 378 13 950 95 383 Referensantal suggor 216 5 945 1 254 7 415 Antal suggor med stöd 32 3 300 1 216 4 548 Referensantal värphönor 50 000 126 000 9 950 185 950 Antal värphönor med stöd 31 994 156 708 46 086 234 788 12
Tabell 8. Getproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2 3 Totalt Referensstödnivå (MSEK) 0,60 0,40 0,20 1,20 Referensantal 1 181 930 465 2 576 Tillämpat stöd (SEK/djur) 508 430 430 Antal getter med stöd 1 068 1 073 453 2 594 Utbetalat stöd (MSEK) 0,54 0,46 0,19 1,19 Tabell 9. Bär- och grönsaksproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2 3 Totalt Referensstödnivå (MSEK) 1,84 0,19 2,03 Referensareal (ha) 646 104 750 Tillämpat stöd (SEK/ha) 2 850 2 850 1 850 Areal med stöd (ha) 89,7 302,0 20,8 412,5 Utbetalat stöd (MSEK) 0,26 0,86 0,04 1,16 Tabell 10. Potatisproduktion 2004, stödområde 1 3 Stödområde 1 2a 2b 3 Totalt Tillämpat stöd (SEK/ha) 2 700 2 700 960 960 Areal med stöd (ha) 202,3 1 019,2 359,3 998,6 2 579,4 Utbetalat stöd (MSEK) 0,55 2,75 0,34 0,96 4,60 Tabell 11. Utbetalat nationellt stöd 2004 (MSEK) Stödområde 1 2 3 Totalt 2004/291/EG Komjölk 45,79 209,32 6,39 261,49 275,87 Getter 0,54 0,46 0,19 1,19 1,20 Slaktsvin 0,23 11,49 0,32 12,04 14,17 Suggor 0,03 1,98 0,29 2,30 4,40 Värphönor 0,43 2,11 0,16 2,70 2,40 Bär- och grönsaker 0,26 0,86 0,04 1,16 2,03 Transport 1,86 13,05 2,20 17,11 18,60 Totalt 49,14 239,27 9,58 297,99 318,67 Potatis 0,55 3,10 0,96 4,60 13
Bilaga 3: Tabeller över stödformernas och jordbrukets utveckling Tabell 1. Jämförelse av avvikelser vid fältkontroll åren 1996 2004 inom grödgruppen bär och grönsaker, samtliga avvikelser Avvikelse, brukare Avvikelse, areal År Antal Procent Hektar Procent 1996 3 20,0 2 3,7 1997 5 50,0 7,9 17,9 1998 13 50,0 12,4 13,3 1999 14 48,3 21,3 18,0 2000 11 45,8 6,6 7,3 2001 11 64,7 4,0 13,8 2002 19 59,9 20,8 18,6 2003 7 63,6 1,6 6,1 2004* 25 55,6 24,3 11,7 *Nationellt stöd för potatis ingår from 2004 i kontrollurvalet. Tabell 2. Mjölkproduktionen i det nationella stödområdet, 1995 2004 Stödår Antal företag Antal stödföretag Stödföretags andel av kvotföretag i riket 1995** 3 588 3 365 21,3 14,6 1996* 3 371 3 150 18,5 14,7 1997* 3 178 2 945 20 14,4 1998* 3 009 2 841 18,7 14,3 1999** 2 791 2 682 18 13,7 2000* 2 538 2 407 18,9 14,8 2001* 2 292 2 237 18,9 14,1 2002* 2 324 2 078 18,4 14,7 2003** 1 806 1 888 19,4 13,9 2004* 1 731 1 756 19,3 13,8 *Urvalsundersökning **Totalundersökning /LBR Stödföretagens andel av mjölkproduktion i riket Tabell 3. Antal företag med mjölkkor, stödområdet och hela landet,1995 2004 Stödår 1 2:a 2:b 3 1 3 Sverige 1995** 562 1 491 856 679 3 588 17 744 1996* 538 1 402 805 626 3 371 16 463 1997* 459 1 362 735 622 3 178 15 790 1998* 522 1 205 736 546 3 009 14 859 1999** 409 1 170 676 536 2 791 13 964 2000* 372 1 073 616 477 2 538 12 691 2001* 291 992 555 454 2 292 11 828 2002* 315 965 645 399 2 324 11 270 2003** 195 702 603 306 1 806 9 720 2004* 215 784 429 303 1 731 9 100 *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR Tabell 4. Totalt antal mjölkkor, stödområdet, 1995 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 Sverige 1995** 8 208 32 150 18 139 13 233 71 730 482 616 1996* 7 816 30 362 17 242 12 820 68 240 466 355 1997* 7 694 32 263 17 053 13 335 70 345 467 981 1998* 8 371 30 824 18 350 11 928 69 473 449 130 1999** 7 247 30 494 17 148 12 172 67 061 448 521 2000* 6 876 29 202 16 426 11 433 63 937 431 386 2001* 5 681 27 806 15 113 9 464 58 064 418 471 2002* 5 237 29 486 16 545 10 834 62 102 417 082 2003** 5 022 23 459 19 362 9 631 57 474 402 500 2004* 5 562 27 544 14 589 9 749 57 444 403 700 *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR 14
Tabell 5. Mjölkproduktion med stöd (ton) samt mängd invägd mjölk i Sverige, 1997 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 Sverige 1997 49 832 213 438 116 943 83 939 464 152 3 258 000 1998 49 664 214 380 117 071 82 128 463 243 3 276 000 1999 49 134 219 089 115 618 80 352 464 193 3 278 000 2000 47 337 218 426 116 699 78 361 460 823 3 299 000 2001 47 304 215 886 115 402 78 132 456 724 3 290 000 2002 45 348 216 826 116 413 74 576 453 163 3 226 000 2003 43 817 218 592 114 797 72 741 449 947 3 206 000 2004 42 799 219 774 113 324 71 030 446 927 3 229 000 /Svensk Mjölk Tabell 6. Mjölkproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 1997 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 1997 52,47 151,75 55,00 7,55 266,59 1998 52,15 152,21 55,02 7,39 266,77 1999 51,59 155,61 54,35 7,23 268,78 2000 49,70 155,14 54,86 7,05 266,76 2001 49,67 153,28 54,24 7,03 264,22 2002 47,75 153,97 54,74 6,72 263,18 2003 46,88 155,20 53,95 6,55 262,58 2004 45,79 156,05 53,26 6,39 261,49 Referensnivå 54,00 158,00 56,37 7,50 275,87 Tabell 7.Transportstöd för mjölk, utbetalt (MSEK), 1997 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 1997 2,16 8,42 4,63 2,60 17,81 1998 2,15 8,44 4,63 2,57 17,79 1999 2,09 8,48 4,58 2,52 17,67 2000 2,03 8,56 4,59 2,46 17,64 2001 2,03 8,49 4,54 2,42 17,48 2002 1,95 8,51 4,56 2,31 17,34 2003 1,88 8,56 4,50 2,24 17,18 2004 1,86 8,61 4,44 2,20 17,11 Referensnivå 2,20 8,70 4,90 2,80 18,60 Tabell 8. Stöd för mjölkproduktion och transport, utbetalt (MSEK), 1997 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 1997 54,49 159,98 59,59 10,15 284,40 1998 54,30 160,65 59,65 9,96 284,56 1999 53,68 164,09 58,93 9,75 286,45 2000 51,73 163,70 59,45 9,51 284,39 2001 51,70 161,77 58,78 9,45 281,70 2002 49,70 162,49 59,30 9,03 280,52 2003 48,76 163,76 58,45 8,79 279,76 2004 47,65 164,66 57,70 8,59 278,60 Referensnivå 56,20 166,70 61,27 10,30 294,47 Tabell 9. Direktförsäljning av mjölk med stöd (ton), 1997 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 1997 130 15 85 41 271 1998 140 18 70 42 270 1999 136 22 69 33 260 2000 86 12 65 35 198 2001 113 22 62 49 246 2002 124 27 65 22 237 2003 113 28 57 21 219 2004 103 44 57 5 209 Tabell 10. Direktförsäljning, utbetalt stöd (KSEK), 1997 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 1997 136,19 10,77 40,12 3,66 190,73 1998 146,94 13,00 33,06 3,79 196,79 1999 143,28 15,86 32,17 2,99 194,30 2000 90,30 8,52 30,63 3,18 132,63 2001 119,17 15,46 29,09 4,44 168,16 2002 130,00 19,05 30,43 1,98 181,46 2003 120,65 19,67 26,75 1,86 168,93 2004 109,81 31,28 26,62 0,42 168,13 15
Tabell 11. Slaktsvinsproduktion, stödområdet, 1995 2004 Stödår Antal stödföretag 1996 190 1997 197 1998 167 1999 175 2000 131 2001 114 2002 109 2003 104 2004 103 Tabell 12. Total slaktsvinsproduktion (ton), stödområdet, 1995 2004 Stödår 1 2 3 1 3 1995 290 8 730 2 020 11 040 1996 233 8 228 2 304 10 765 1997 224 8 554 2 105 10 833 1998 194 8 444 2 148 10 786 1999 90 9 092 1 980 11 162 2000 58 8 118 1 770 9 946 2001 107 8 217 1 743 10 067 2002 135 8 088 1 881 10 104 2003 55 7 173 1 716 8 944 2004 95 8 526 1 710 10 331 Referensnivå 214 8 003 2 358 10 575 Tabell 13. Slaktsvinsproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 1995 2004 Stödår 1 2 3 1 3 1995 0,38 8,90 0,80 10,08 1996 0,50 8,92 0,35 9,77 1997 0,58 11,52 0,48 12,58 1998 0,46 12,59 0,47 13,52 1999 0,23 12,55 0,45 13,23 2000 0,09 11,02 0,41 11,52 2001 0,19 11,21 0,39 11,79 2002 0,13 10,84 0,40 11,37 2003 0,13 10,04 0,33 10,50 2004 0,23 11,49 0,32 12,04 Referensnivå 0,46 13,05 0,66 14,17 Tabell 14. Smågrisproduktion, stödområdet, 1995 2004 Stödår Antal stödföretag 1995 256 1996 224 1997 213 1998 188 1999 163 2000 116 2001 97 2002 89 2003 84 2004 110 Tabell 15. Smågrisproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 1995 2004 Stödår 1 2 3 1 3 1995 0,15 2,08 0,12 2,35 1996 0,12 1,93 0,11 2,16 1997 0,14 1,80 0,09 2,03 1998 0,11 1,70 0,07 1,88 1999 0,11 1,52 0,08 1,71 2000 0,06 1,24 0,07 1,37 2001 0,02 1,18 0,05 1,25 2002 0,02 1,27 0,07 1,36 2003 0,03 1,25 0,06 1,34 2004 0,03 1,98 0,29 2,30 Referensnivå 0,22 3,79 0,39 4,40 16
Tabell 16. Äggproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 1995 2004 Stödår 1 2 3 1 3 1995 1,14 1,15 0,05 2,34 1996 1,25 1,26 0,11 2,62 1997 0,49 1,86 0,29 2,64 1998 0,41 1,86 0,14 2,41 1999 0,32 1,40 0,17 1,89 2000 0,26 0,97 0,12 1,34 2001 0,39 1,25 0,16 1,80 2002 0,41 0,85 0,17 1,43 2003 0,54 1,66 0,19 2,39 2004 0,43 2,11 0,16 2,70 Referensnivå 0,67 1,69 0,048 2,40 Tabell 17. Totalt antal djurenheter av suggor, slaktsvin och värphönor med stöd, 1995 2004 Stödår Suggor Slaktsvin Värphönor 1 3 1995 2 355 10 957 1 828 15 140 1996 1 896 10 453 2 119 14 468 1997 1 720 10 388 2 333 14 441 1998 1 584 11 063 2 481 15 128 1999 1 454 10 835 2 195 14 484 2000 1 177 11 881 1 556 14 614 2001 1 062 9 618 2 083 12 762 2002 1 184 9 391 1 404 11 980 2003 1 150 8 536 2 177 11 863 2004 4 548 9 538 2 348 16 434 Referensantal 16 532 Tabell 18. Antal suggor, slaktsvin och värphönor med stöd, 1995 2004 Stödår Suggor Slaktsvin Värphönor 1995 7 064 109 568 182 838 1996 5 688 104 529 211 909 1997 5 161 103 885 233 290 1998 4 752 110 631 248 104 1999 4 363 108 347 219 536 2000 3 567 118 809 155 576 2001 3 218 96 178 208 256 2002 3 589 92 563 140 393 2003 3 486 85 365 217 703 2004 4 548 95 383 234 788 Tabell 19. Getproduktion, antal djur med stöd, 1995 2004 Stödår 1 2 3 1 3 1995 1 158 970 315 2 443 1996 1 125 980 226 2 331 1997 988 1 026 330 2 344 1998 974 1 039 412 2 425 1999 887 950 404 2 241 2000 967 973 395 2 336 2001 822 865 451 2 138 2002 897 1 023 254 2 174 2003 854 941 274 2 069 2004 1 068 1 073 453 2 594 Referensantal 1 173 936 468 2 577 Tabell 20. Getproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 1995 2004 Stödår 1 2 3 1 3 1995 0,50 0,41 0,14 1,05 1996 0,48 0,42 0,10 1,00 1997 0,42 0,44 0,14 1,00 1998 0,42 0,44 0,18 1,04 1999 0,38 0,41 0,17 0,96 2000 0,42 0,42 0,17 1,01 2001 0,35 0,37 0,19 0,91 2002 0,39 0,44 0,11 0,94 2003 0,37 0,40 0,12 0,89 2004 0,54 0,46 0,19 1,19 Referensnivå 0,60 0,40 0,20 1,20 17
Tabell 21. Bär- och grönsaksproduktion inom stödområdet, 1995 2004 Stödår Antal företag med stöd 1995 172 1996 190 1997 185 1998 166 1999 177 2000 139 2001 121 2002 110 2003 113 2004 117 Tabell 22. Bär- och grönsaksproduktion, areal med stöd (ha), 1995 2004 Stödår 1 2 3 1 3 1995 551,0 92,0 643,0 1996 75,6 497,5 98,4 671,5 1997 86,4 435,4 79,8 601,6 1998 68,5 340,8 64,7 474,0 1999 57,8 319,0 52,3 429,1 2000 59,2 316,2 62,0 437,3 2001 54,6 284,6 24,1 363,3 2002 63,6 287,2 19,2 369,9 2003 65,5 287,5 28,0 381,0 2004 89,7 302,0 20,8 412,5 Referensareal 646 104 750 Tabell 23. Bär- och grönsaksproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 1995 2004 Stödår 1 2 3 1 3 1995 0,78 0,79 0,17 1,74 1996 0,21 1,41 0,18 1,80 1997 0,21 1,41 0,18 1,80 1998 0,20 0,97 0,12 1,29 1999 0,16 0,91 0,10 1,17 2000 0,17 0,90 0,12 1,19 2001 0,16 0,81 0,04 1,01 2002 0,18 0,82 0,04 1,04 2003 0,19 0,82 0,05 1,06 2004 0,26 0,86 0,04 1,16 Referensnivå 1,84 0,19 2,03 Tabell 24. Potatisproduktion, areal med stöd (ha), 1998 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 1998 261 1 044 479 395 1 750 1999 211 1 088 423 399 2 120 2000 189 1 130 397 657 2 372 2001 197 1 021 367 656 2 242 2002 174 946 350 498 1 968 2003 194 991 326 585 2 096 2004 202 1 019 359 999 2 579 Tabell 25. Potatisproduktion, utbetalat stöd (MSEK), 1998 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 1998 0,71 2,82 0,46 0,38 4,36 1999 0,57 2,94 0,41 0,45 4,30 2000 0,51 3,05 0,38 0,63 4,57 2001 0,53 2,76 0,35 0,63 4,27 2002 0,47 2,55 0,34 0,60 3,90 2003 0,52 2,68 0,31 0,59 4,10 2004 0,55 2,75 0,34 0,96 4,60 18
Tabell 26. Utbetalt nationellt stöd (MSEK), 1997 2004 Stödår Komjölk Get Slaktsvin Sugga Värphönor Bär/grönsaker Transport Totalt Potatis 1997 266,59 1,00 12,58 2,03 2,64 1,80 17,81 304,45 5,46 1998 266,77 1,04 13,52 1,88 2,41 1,29 17,79 304,70 4,36 1999 268,78 0,96 13,23 1,71 1,89 1,17 17,67 305,41 4,30 2000 266,76 1,01 11,52 1,37 1,34 1,19 17,52 300,71 4,57 2001 264,22 0,91 11,79 1,25 1,80 1,01 17,48 298,46 4,27 2002 263,18 0,93 11,37 1,36 1,43 1,04 17,34 296,66 3,90 2003 262,58 0,89 10,50 1,34 2,39 1,06 17,18 295,94 4,10 2004 261,49 1,19 12,04 2,30 2,70 1,16 17,11 297,99 4,60 Ref.niv. 275,87 1,20 14,17 4,40 2,40 2,03 18,60 318,67 Tabell 27. Kompensationsbidrag och miljöersättningar, totalt utbetalt i stödområde 1 3 (MSEK), 1997 2004 Stödår Lfak* Lmoppet** Lmbete*** Lmeko**** Summa 1997 329,94 270,95 10,01 57,59 668,49 1998 333,35 269,75 16,32 66,48 685,90 1999 326,07 272,61 18,03 73,04 689,75 2000 297,45 258,42 17,90 76,68 650,45 2001 290,35 270,56 33,31 86,91 681,13 2002 289,38 273,28 35,61 84,32 682,59 2003 286,52 274,38 39,88 93,76 694,54 2004 285,46 273,09 42,21 102,95 703,71 *Lfak: Kompensationsbidrag **Lmoppet: Miljöersättning för öppet och varierat odlingslandskap ***Lmbete: Miljöersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar ****Lmeko: Miljöersättning för ekologiska produktionsformer Tabell 28. Antal jordbruksföretag, stödområdet och hela landet, 1995 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 Sverige 1994 3 145 7 464 5 111 4 764 20 845 97 309 1995** 3 028 7 061 4 878 4 537 19 504 94 809 1996* 2 891 6 840 4 743 4 430 18 904 92 183 1997* 2 766 6 616 4 607 4 311 18 300 89 599 1998* 2 641 6 379 4 467 4 149 17 636 87 010 1999** 2 162 5 669 4 064 3 762 15 657 81 704 2000* 1 745 5 039 3 640 3 411 13 835 77 079 2001* 1 661 4 856 3 498 3 330 13 345 74 195 2002* 1 537 4 462 3 180 3 133 12 312 70 914 2003** 1 400 4 093 2 883 2 886 11 262 66 780 2004* 1 374 4 010 2 786 2 810 10 980 65 801 *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR Tabell 29. Jordbruksareal (ha), stödområdet och hela landet, 1995 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 Sverige 1995** 41 993 149 613 98 632 84 256 374 494 3 258 796 1996* 40 233 146 862 99 268 85 733 372 096 3 263 994 1997* 37 482 148 039 97 932 83 480 366 933 3 252 446 1998* 36 348 143 110 98 716 81 810 359 984 3 240 599 1999** 35 716 141 821 93 654 80 585 351 776 3 200 042 2000* 32 832 135 772 87 568 79 538 335 710 3 181 164 2001* 33 854 136 096 85 807 79 320 335 077 3 163 112 2002* 34 665 137 078 85 819 81 976 339 538 3 162 336 2003** 34 757 137 448 85 217 78 573 335 995 3 163 000 2004* 35 413 138 865 85 052 79 912 339 242 3 184 021 *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR 19
Tabell 30. Spannmålsareal (ha), stödområdet och hela landet, 1995 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 Sverige 1995** 920 23 062 17 017 18 282 59 281 1 104 514 1996* 1 291 26 827 18 493 19 600 66 211 1 216 206 1997* 953 25 625 17 704 21 659 65 941 1 268 695 1998* 679 24 373 18 483 20 063 63 598 1 282 812 1999** 1 234 25 482 17 239 20 809 64 764 1 153 206 2000* 2 426 29 621 18 795 22 052 72 894 1 229 156 2001* 1 005 22 936 14 370 19 875 58 186 1 174 255 2002* 910 22 220 13 134 19 290 55 554 1 129 268 2003** 953 23 089 13 244 19 209 56 490 1 153 890 2004* 1 053 23 464 13 347 20 226 58 090 1 125 672 *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR Tabell 31. Vallareal (ha), stödområdet och hela landet, 1995 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 Sverige 1995** 27 965 93 802 60 167 48 524 230 458 1 071 480 1996* 27 933 92 475 60 784 50 105 231 297 1 029 597 1997* 25 828 93 541 60 967 46 565 226 901 1 012 666 1998* 25 846 92 715 61 712 46 965 227 238 993 785 1999** 24 326 88 980 58 541 44 612 216 459 984 152 2000* 19 217 77 402 50 017 37 390 184 026 912 604 2001* 19 109 78 648 50 329 38 341 186 427 929 627 2002* 18 990 78 935 51 266 39 262 188 453 941 021 2003** 19 022 78 966 51 497 39 351 188 836 933 280 2004* 19 183 79 334 52 003 38 794 189 314 934 771 *Urvalsundersökning **Totalundersökning Källa: LBR Tabell 32. Betemarksareal (ha), stödområdet och hela landet, 1995 2004 Stödår 1 2a 2b 3 1 3 Sverige 1995** 7 109 9 142 9 127 7 895 33 273 437 903 1996* 5 763 8 972 9 388 8 738 32 861 451 248 1997* 5 956 9 234 8 439 8 634 32 263 451 147 1998* 4 883 7 879 10 089 8 557 31 408 456 319 1999** 5 979 9 094 8 584 7 863 31 520 449 169 2000* 5 424 6 462 4 897 7 303 24 086 452 754 2001*/*** 7 204 8 304 5 112 8 012 28 632 468 929 2002*/*** 8 740 11 686 6 357 9 429 36 212 482 397 2003**/*** 9 810 12 376 6 975 9 523 38 684 494 414 2004*/*** 10 069 13 998 7 138 9 909 41 114 543 790 *Urvalsundersökning **Totalundersökning ***Uppgifter ej jämförbara med tidigare år p.g.a. att stödsystemets definition på betesmark ligger till grund för arealuppgifterna. Källa: LBR/IAKS 20