OM DU UPPBÄR ÅLDERSPENSION, SJUKERSÄTTNING OCH AKTIVITETSERSÄTTNING

Transkript

1 Regionala stöd 2007

2

3 Innehåll Regionala stöd Årets nyheter Det här ska du särskilt tänka på Detta är de regionala stöden Detta gäller för kompensationsbidrag Så här beräknas kompensationsbidraget Detta gäller för nationellt stöd Så här ansöker du om utbetalning Så här går utbetalningen till Du som har djur Länsstyrelsen kontrollerar Anmäl oförutsedda händelser! Vill du veta mer?

4 Regionala stöd Denna broschyr vänder sig till dig som bedriver jordbruksproduktion inom stödområde 1 5:b eller F. För denna produktion kan du söka regionala stöd. De regionala stöden omfattar kompensationsbidrag och nationellt stöd. Syftet med de regionala stöden är att kompensera för sämre produktionsförutsättningar och att främja fortsatt och traditionell jordbruksproduktion i mindre gynnade områden för att på så sätt bidra till att en levande landsbygd behålls. Den nya programperioden börjar Inför den nya programperioden ändras finansieringen av kompensationsbidraget. EU:s finansieringsandel höjs till 46,7 procent. Återstående del finansieras av den svenska budgeten. Nationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. LANDSBYGDSPROGRAMMET ÄR INTE BESLUTAT Vid tryckningen av denna broschyr har EU ännu inte godkänt det nya landsbygdsprogrammet. Detta betyder att vissa regler kan ha ändrats efter att broschyren tryckts. Årets nyheter 2007 OM DU UPPBÄR ÅLDERSPENSION, SJUKERSÄTTNING OCH AKTIVITETSERSÄTTNING Från och med 2007 lämnas kompensationsbidrag och nationellt stöd också till jordbrukare som uppbär ålderspension, sjukersättning och aktivitetsersättning. AREAL ÖVER 90 HEKTAR Tröskeln för halverad ersättning höjs från 60 hektar till 90 hektar. För areal som överstiger 90 hektar får du ersättning med halva beloppet per hektar. KOMPENSATIONSBIDRAG FÖR VALL OCH BETESMARK Stödområdernas ersättningsnivåer har ändrats. Se i tabellen på sidan 6 vad som gäller i ditt stödområde. KOMPENSATIONSBIDRAG FÖR SPANNMÅL Kompensationsbidrag lämnas också för spannmål i stödområde 4:a. Ersättningsnivån blir 500 kronor/hektar för areal upp till 90 hektar. För areal över 90 hektar blir ersättningsnivån 250 kronor/ hektar. I övriga stödområden ändras inte ersättningsnivåerna. TVÄRVILLKOR Från och med 2007 måste du också uppfylla tvärvillkoren för att du ska kunna få fullt kompensationsbidrag. 4

5 Det här ska du särskilt tänka på KOMPENSATIONSBIDRAG ETT FEMÅRIGT ÅTAGANDE Första gången du ansöker om kompensationsbidrag ingår du ett 5-årigt åtagande att bruka minst 3 hektar jordbruksmark. När du ansöker om kompensationsbidrag det sjätte året ingår du automatiskt ett nytt 5-årigt åtagande. ANSÖK I SAM Blanketten SAM används för ansökan om flera olika ersättningar. Du ansöker om kompensationsbidrag och nationellt stöd genom din namnunderskrift på sidan 1. Läs i Anvisningar till SAM om hur du ska redovisa skiften, grödkoder, areal och antal djur på rätt sätt. Tänk på att också redovisa skiftena i blockkartan. Blanketten SAM måste vara undertecknad av den som söker ersättning. Är företaget juridisk person måste någon behörig firmatecknare underteckna ansökan. SISTA ANSÖKNINGSDATUM Den 29 mars 2007 är sista dagen för ansökan om kompensationsbidrag och nationellt stöd för smågrisproduktion, getter, potatis, bär och grönsaker. Vilket datum som kommer att gälla för 2008 kan du se i SAM-utskicket KOM IHÅG PRODUKTIONSPLATSNUMRET I ANSÖKAN I ansökan ska du ange samtliga produktionsplatser där dina nötkreatur är inrapporterade under räkningsperioden. De produktionsplatsnummer som du angav i förra årets ansökan finns förtryckta i blanketten SAM. Senast den 15 juni måste du ha anmält minst 1 produktionsplatsnummer. Du kan anmäla ytterligare produktionsplatsnummer till och med den 31 juli. Däremot ska du inte ange produktionsplatser där du håller dina djur tillfälligt och där djuren till CDB (centrala nötkreatursregistret) är rapporterade som tillfälligt ute. KOM IHÅG ATT ANGE TACKOR OCH GETTER I ANSÖKAN Senast sista ansökningsdag, den 29 mars 2007, måste du ha anmält det antal tackor och getter du håller under hållandeperioden. RAPPORTERA TILL CDB Du ska rapportera samtliga in- och uthändelser för dina nötkreatur till CDB. Djuren ingår i beräkningsunderlaget för utbetalning av kompensationsbidraget. RÄKNINGSPERIOD FÖR NÖTKREATUR Räkningsperioden för nötkreatur som är underlag för kompensationsbidrag är den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. KOMPENSATIONSBIDRAGET KAN ÖVERLÅTAS Genom att använda övertagandeblanketten Övertagande kan du överlåta ditt åtagande för kompensationsbidrag till någon annan brukare. Du ska lämna blanketten senast 2 månader efter överlåtelsen. Du måste överlåta all jordbruksmark du har inom stödområde 1 5:b och F. Tänk också på att ni måste göra en formell överlåtelse även när den sker mellan medlemmarna i era familjer. 5

6 Detta är de regionala stöden VAR KAN JAG FÅ KOMPENSATIONSBIDRAG OCH NATIONELLT STÖD? Regionala stöd lämnas i södra och mellersta Sveriges skogs- och mellanbygder i form av kompensationsbidrag. I norra Sverige lämnas regionala stöd i form av kompensationsbidrag och nationellt stöd. Ersättning lämnas för produktion inom de stödområden som markerats på kartorna. Öar i havet längs kusten till stödområde 1 4:a tillhör angränsande stödområde. Öar i havet i övrigt och öar i de fyra största sjöarna tillhör med några undantag stödområde 5:a. Undantagen är Gotland, Ven och öar med broförbindelse med fastlandet. VAD KAN JAG FÅ KOMPENSATIONSBIDRAG FÖR? I stödområde 1 3 och F lämnas kompensationsbidrag för vall och betesmark liksom för spannmål och potatis. I stödområde 4:a lämnas kompensationsbidrag för vall, betesmark och spannmål. I stödområde 4:b 5:b lämnas kompensationsbidrag endast för vall och betesmark. Stödområde Vall och betesmark Potatis Spannmål F Ja Ja Ja 1 3 Ja Ja Ja 4:a Ja Nej Ja 4:b 5:b Ja Nej Nej HUR STOR ÄR ERSÄTTNINGEN? Följande ersättningsnivåer gäller för stödberättigande grödor i olika stödområden. Om du har areal som överstiger 90 hektar får du för den överskjutande delen ersättning med halva beloppet per hektar. Vall och betesmark, ersättning i kronor per hektar: Stödområde under 90 ha över 90 ha 1 och F :a :b :a :b

7 Spannmål, ersättning i kronor per hektar: Stödområde under 90 ha över 90 ha 1 3 och F :a Potatis, ersättning i kronor per hektar: Stödområde under 90 ha över 90 ha 1 3 och F När stödbeloppet är lägre än kronor betalas det inte ut. VAD GÄLLER FÖR NATIONELLT STÖD? Nationellt stöd lämnas till dig som bedriver produktion i stödområde 1 3. Ersättning lämnas för din smågrisproduktion, gethållning, odling av potatis och vissa bär och grönsaker liksom för din mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion. Du kan få följande belopp för de olika produktionsslagen i de olika stödområdena: Stödområde 1 2a 2b 3 Smågrisproduktion, kr/sugga Getter, kr/get av honkön Potatis, kr/ha Bär och grönsaker, kr/ha Mjölkproduktion, kr/kg 1,07 0,71 0,47 0,09 Slaktsvinsproduktion, kr/slaktsvin Äggproduktion, kr/höna 13,45 10,70 10,70 0,90 När stödbeloppet är lägre än kronor betalas det inte ut. VILKET STÖDOMRÅDE HÖR MINA BLOCK TILL? I sammanställningen som följer med SAM-utskicket kan du se vilket stödområde dina block tillhör. 7

8 Detta gäller för kompensationsbidrag DU GÅR IN I ETT ÅTAGANDE Första gången du ansöker om kompensationsbidrag ansöker du också om att gå in i ett åtagande för kompensationsbidrag. Åtagandet fungerar som ett avtal som innebär att du årligen åtar dig att bruka minst 3 hektar jordbruksmark (åker- eller betesmark) inom något av stödområdena 1 5:c eller F. Åtagandet börjar gälla från och med den dag första utbetalningen görs och gäller sedan i 5 år. VAD GÄLLER FÖR VALL OCH BETESMARK? Du kan få kompensationsbidrag för bland annat vall och betesmark. Följande grödor eller ägoslag berättigar till kompensationsbidrag: Åkermark med slåtter- eller betesvall. Skyddszon och grönfoder. Betesmark bevuxen med gräs eller gräsblandning som har fodervärde och är lämplig för betesdrift. Slåtteräng och mark som länsstyrelsen har fastställt som fäbodbete, skogsbete eller alvarbete enligt stöd för miljövänligt jordbruk. Betesmark är jordbruksmark som du nyttjar för bete och som, till skillnad mot åkermark, inte är lämplig att plöja. Betesmarken får inte innehålla igenväxande vegetation. Du kan få kompensationsbidrag för produktion på all mark som du brukar oavsett vem som äger den. Marken ska betas eller skördas. Varje skifte med vall och betesmark måste vara minst 0,10 ha för att du ska få ersättning för produktionen på skiftet. Du måste ha djur Du får kompensationsbidrag för vall och betesmark i förhållande till ditt innehav av antal djurenheter. De djurslag som godtas är nötkreatur som är minst 6 månader gamla, get av honkön och tacka. Följande tabell anger de olika djurslagens värde uttryckt som djurenheter: Djurslag Antal djurenheter Ko 1,0 Nötkreatur över 2 år 1,0 Nötkreatur mellan 6 mån och 2 år 0,6 Get av honkön 0,15 Tacka 0,15 Antalet nötkreatur som du har hämtas från CDB med hjälp av de produktionsplatsnummer som du angivit i blanketten SAM. Räkningsperioden för nötkreatur omfattar tiden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Du ska ange antal getter av honkön och tackor i blanketten SAM. Hållandetiden för tackor och getter är 2 månader från och med dagen efter den dag då din ansökan kom in till länsstyrelsen. Djuren ska senast inom 2 månader från hållandetidens början vara äldre än 1 år eller ha satts in i avel. Du som har sambete Mark som du genom så kallat sambete nyttjar tillsammans med andra brukare berättigar dig till kompensationsbidrag i förhållande till varje brukares användning av marken. I blanketten SAM ska du ange din andel i hektar. Skiften med sambete ska du liksom övriga jordbruksskiften redovisa på blockkartan. 8

9 Mark som inte berättigar till ersättning Kompensationsbidrag lämnas inte för: uttagen areal areal som du fått stöd för att producera grönfoder på som ska bearbetas till torkat foder i grönfodertork areal med frövall på kontrakt areal med skog areal med byggnader, dammar, impediment eller vägar Du som har mark inom flera stödområden Du som har mark inom flera stödområden får ersättning enligt det stödområde där marken är belägen. Den ersättningsberättigande arealen beräknas med hjälp av den arealfaktor som gäller där brukningscentrum är beläget. Dina djur fördelas på olika stödområden så att djur först tillgodoräknas mark i stödområde F, därefter 1 3, 4:a, 5:a, 4:b och sist 5:b, se exempel 1 på sidan 13. VILKA KRAV STÄLLS PÅ DIN ODLING AV POTATIS OCH SPANNMÅL? Du som har mark i stödområde 1 3 eller F kan dessutom få kompensationsbidrag för odling av potatis medan du som har mark i stödområde 1 4:a eller F också kan få kompensationsbidrag för odling av spannmål. Kravet på odling av potatis eller spannmål är att du bedriver odlingen enligt lokalt erkända normer. Varje skifte med potatis- eller spannmålsodling måste vara minst 0,10 hektar för att du ska få ersättning för odlingen på skiftet. Vändtegar som är nödvändiga för potatisodlingen och som sträcker sig högst 10 meter ut från den odlade grödan ingår i den bidragsberättigande arealen. Potatisen måste vara satt senast den 30 juni. Din potatisodling måste minst motsvara ett utbetalt belopp på 500 kronor. DU MÅSTE UPPFYLLA TVÄRVILLKOREN FÖR ATT FÅ FULLT BIDRAG För att få fullt kompensationsbidrag måste du uppfylla de så kallade tvärvillkoren. De består av skötselkrav och verksamhetskrav. Skötselkraven är krav på hur du ska sköta din jordbruksmark. Syftet med skötselkraven är att bevara jordbruksmarken i gott skick och säkerställa att den hålls i god jordbrukshävd och bidrar till en god miljö. Verksamhetskraven är regler som är till för att uppnå positiva effekter inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa. Om du inte följer dessa regler leder det till avdrag på ditt kompensationsbidrag och de andra jordbrukarstöden. Mer om tvärvillkoren kan du läsa i broschyren God miljö för gårdens stöd. 9

10 Så här beräknas kompensationsbidraget Här redovisas hur kompensationsbidraget beräknas. I tabellerna kan du fylla i dina egna uppgifter och själv beräkna ditt kompensationsbidrag. VALL OCH BETESMARK Den areal vall och betesmark som du anmäler i blanketten SAM eller arealfaktorn och storleken på din djurhållning och en arealfaktor begränsar storleken på kompensationsbidraget. Hur används arealfaktorn? Arealfaktorn uttrycker hur många djurenheter som krävs för att ett hektar ska vara ersättningsberättigande. Genom att dividera ditt antal djurenheter med den arealfaktor som gäller i ditt stödområde får du fram den areal vall och betesmark som du kan få ersättning för. Högre arealfaktor, det vill säga fler djurenheter per hektar, tillämpas i södra än i norra Sverige. Arealfaktorerna framgår av följande tabell: Stödområde Arealfaktor (djurenhet/hektar) 1 3 och F 1,0 4:a 4:b 1,1 5:a 5:b 1,3 Varför behövs ditt produktionsplatsnummer? Uppgift om dina nötkreatur hämtas från CDB. Endast de djur som finns registrerade på produktionsplats som du angivit i blanketten SAM räknas. Ange därför samtliga produktionsplatser där dina djur kan komma att vara inrapporterade någon gång under räkningsperioden. Däremot ska du inte ange produktionsplats där du håller dina djur tillfälligt och där djuren är rapporterade till CDB som tillfälligt ute. Kom ihåg att anmäla varje produktionsplats som du får tillgång till efter det att du skickat in blanketten SAM. Du ska senast den 15 juni ha anmält minst 1 produktionsplatsnummer. Därefter kan du senast den 31 juli komplettera ansökan med uppgift om ytterligare produktionsplatsnummer. Anmälan ska du lämna till länsstyrelsen. Ange antal getter av honkön och tackor i blanketten SAM. Vid beräkningen av kompensationsbidrag läggs dessa uppgifter till uppgifterna om nötkreatur som hämtats från CDB. POTATIS OCH SPANNMÅL I stödområde 1 3 och F kan du få kompensationsbidrag för odling av potatis och i stödområde 1 4:a och F kan du få kompensationsbidrag för odling av spannmål. För denna odling finns det inget krav på att du också ska ha djur. VILL DU BERÄKNA DIN ERSÄTTNING? Med hjälp av tabellerna på sidorna kan du själv beräkna ditt kompensationsbidrag. Börja med att beräkna dina djurenheter. Beräkna därefter maximalt ersättningsberättigande areal vall och betesmark genom att dividera antalet djurenheter med arealfaktorn. 1 0

11 Så här räknar du ut antalet djurenheter Djurslag Djurantal (st) Antal djurenheter Ko x 1,0 = Nötkreatur över 2 år x 1,0 = Nötkreatur 6 mån till 2 år x 0,6 = Get av honkön x 0,15 = Tacka x 0,15 = Så här räknar du ut areal med vall eller bete Summa Stödområde Antal djurenheter /Arealfaktor Areal (ha) 1 3 och F /1,0 = 4:a och 4:b /1,1 = 5:a och 5:b /1,3 = Du söker ersättning för vall och betesmark Stödområde 1 och F Intervall Areal (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) under 90 hektar x = över 90 hektar x = Stödområde 2, 3 och 4:a Summa Intervall Areal (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) under 90 hektar x = över 90 hektar x 975 = Summa Stödområde 4:b Intervall Areal (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) under 90 hektar x 950 = över 90 hektar x 475 = Summa Stödområde 5:a Intervall Areal (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) under 90 hektar x = över 90 hektar x 675 = Summa Stödområde 5:b Intervall Areal (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) under 90 hektar x 760 = över 90 hektar x 380 = Summa 1 1

12 Du söker ersättning för spannmål Stödområde 1 3 och F Intervall Areal (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) under 90 hektar x = över 90 hektar x 500 = Summa Stödområde 4:a Intervall Areal (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) under 90 hektar x 500 = över 90 hektar x 250 = Du söker ersättning för potatis Stödområde 1 3 och F Summa Intervall Areal (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) under 90 hektar x = över 90 hektar x 875 = Summa 1 2

13 HUR BERÄKNAS DIN ERSÄTTNING OM DU HAR MARK I FLERA STÖDOMRÅDEN? Exempel 1 Roland bedriver jordbruk i Örebro län. Brukningscentrum ligger i stödområde 5:a. Rolands fastställda areal består i stödområde 4:a av 40,0 ha slåttervall och 47,0 ha betesmark samt i stödområde 5:a av 43,0 ha betesmark. Rolands genomsnittliga djurinnehav beräknas till 124,0 djurenheter. Eftersom brukningscentrum ligger i stödområde 5:a tillämpas arealfaktorn 1,3 (se sidan 10). Vid beräkning av kompensationsbidraget fördelas antal djurenheter så att 87,0 ha x 1,3 djurenheter/ha = 113,1 djurenheter tillgodoräknas stödområde 4:a. Återstående antal djurenheter, 124,0 113,1 = 10,9 djurenheter, tillfaller stödområde 5:a. Detta motsvarar 10,9 djurenheter/1,3 djurenheter/ha = 8,38 ha stödberättigande vall och betesmark i stödområde 5:a. Sammanlagd ersättningsberättigande areal i stödområde 4:a och 5:a uppgår till 87,0 + 8,38 = 95,38 ha. Rolands sammanlagda areal överstiger då 90 ha. Först tillgodoräknas areal inom stödområde F och 1, därefter 2 4:a, 5:a, 4:b och sist 5:b. Stödområde Areal under 90 ha (ha) Areal över 90 ha (ha) Stödnivå (kr/ha) Ersättning (kr) 4:a 87, :a 3, :a 5, Summa Roland kommer alltså att få totalt kr i kompensationsbidrag. HUR BERÄKNAS ERSÄTTNINGEN I OLIKA STÖDOMRÅDEN? Exempel 2 stödområde 3 Maria bedriver jordbruk med brukningscentrum i stödområde 3 och har ansökt om kompensationsbidrag för 4,0 ha potatis, 47,0 ha vall och betesmark samt 7,0 ha spannmål. Maria har vid ansökningstillfället 20 kor, 10 ungdjur mellan 6 månader och 2 år samt 4 tackor. Eftersom Maria räknar med att ha ungefär samma storlek på sin nötkreatursbesättning under hela räkningsperioden anser hon att antalet nötkreatur vid detta tillfälle utgör ett genomsnitt av hennes nötkreatursinnehav. Först räknar Maria om antalet djur till antal djurenheter. Antal djurenheter får hon till 26,6 = 20 kor x 1, ungdjur x 0,6 + 4 tackor x 0,15. Eftersom Marias jordbruk ligger i stödområde 3 dividerar hon antal djurenheter 26,6 med arealfaktorn 1,0 vilket ger en maximal ersättningsberättigande valloch betesmarksareal på 26,6 ha. Marias kompensationsbidrag blir kronor = 4,0 ha x kr/ha för potatisodlingen + 26,6 ha x kr/ha för vall och betesmark + 7,0 ha x kr/ha för spannmålsodlingen. Visserligen ansökte Maria om kompensationsbidrag för sammanlagt 58,0 ha men eftersom hennes djurinnehav begränsar den areal vall och betesmark hon kan få ersättning för kan hon bara få ersättning för 37,6 ha. För att få ersättning för hela den ansökta arealen skulle hon ha behövt ha minst 47 djurenheter. Exempel 3 stödområde 4:a Erik har 95,0 ha betesvall, ett genomsnittligt djurantal på 113,0 djurenheter och sitt brukningscentrum i stödområde 4:a. Arealfaktorn är 1,1. Han kan maximalt få ersättning för den areal som antal djurenheter räcker till: 113,0 djurenheter/1,1 djurenheter/ha = 102,73 ha. Eftersom Eriks areal med betesvall endast uppgår till 95,0 ha kan han inte få ersättning för mer än 95,0 ha. Beloppet blir 90,0 ha x kr/ha + 5,0 ha x 975 kr/ha = kr. Exempel 4 stödområde 5:b Lennart har ett genomsnittligt djurantal på 119,0 djurenheter, 110,0 ha betesvall och sitt brukningscentrum i stödområde 5:b. Arealfaktorn är 1,3. Han kan maximalt få ersättning för den areal som antal djurenheter räcker till: 119,0 djurenheter/1,3 djurenheter/ha = 91,54 ha. Beloppet blir 90,0 ha x 760 kr/ha + 1,54 ha x 380 kr/ha = kr. 1 3

14 Detta gäller för nationellt stöd VISSA ALLMÄNNA VILLKOR GÄLLER Du måste bruka minst 3 hektar jordbruksmark i stödområde 1 3 och äga de djur som du söker ersättning för. VILKA VILLKOR GÄLLER FÖR DE ENSKILDA ERSÄTTNINGSFORMERNA? Smågrisproduktion Du får ersättning per sugga, inklusive så kallad utslagssugga, för minst 2 men högst 120 suggor. En gris som vid ansökningstillfället är gylta berättigar inte till stöd. Hållandetiden är 2 månader från och med dagen efter den dag som din ansökan kom in till länsstyrelsen. Getter Du får ersättning per get av honkön. Geten måste senast inom 2 månader från hållandetidens början vara äldre än 1 år eller sättas in i avel. Du måste ha minst 5 getter. Hållandetiden är 2 månader från och med dagen efter den dag som din ansökan kom in till länsstyrelsen. Potatis, bär och grönsaker Varje skifte måste minst vara 0,10 hektar för att berättiga till ersättning. Din potatisodling måste minst motsvara ett utbetalt belopp på 500 kronor. Din bär- eller grönsaksodling måste inklusive vändtegar sammanlagt omfatta minst 0,30 hektar. Vändtegar som är nödvändiga för odlingen och som sträcker sig högst 10 meter ut från den odlade grödan ingår i den ersättningsberättigande arealen. Ersättning lämnas för följande bär och grönsaker: blomkål broccoli isbergssallat jordgubbar kålrot morot rödbetor vitkål svarta vinbär Du kan få ersättning för odling av jordgubbar från och med anläggningsåret. Plantorna måste ha satts senast den 31 augusti. Du får bryta odlingen tidigast efter kartsättningen. Din odling med potatis, svarta vinbär eller grönsaker måste vara satt respektive planterad senast den 30 juni. Du måste odla potatis, bär och grönsaker enligt lokalt erkända normer. Mjölkproduktion Du får ersättning för den mängd mjölk som du levererar till mejeriet och för vilken du har leveranskvot. Du måste ha minst 2 mjölkkor. Dessutom lämnas ersättning till företag med direktförsäljningskvot. Ersättning lämnas för den mängd mjölk och annan mjölkprodukt som du under kvotåret sålt direkt från din produktionsenhet och redovisat till Jordbruksverkets djurstödsenhet. Du får inte ersättning för den mjölk som leder till tilläggsavgift enligt reglerna för mjölkkvotssystemet. Ersättningen betalas ut i efterskott. Har du ett företag med leveranskvot får du ersättningen månadsvis. Har du ett företag med direktförsäljningskvot får du ersättningen en gång per kvotår. Slaktsvinsproduktion Du får ersättning för det antal slaktsvin, inklusive unggaltar, som du levererar till slakt. Ersättning lämnas för minst 40 men högst slaktsvin som under 1 kalenderår levereras till slakt och som slakteriet rapporterar till Jordbruksverket. Svinen ska ha varit i samma stödområde under en kvalificeringstid på minst 3 månader omedelbart före slakt. Köttet måste ha godkänts vid besiktningen. 1 4

15 Äggproduktion Du får ersättning för det antal värphöns som satts in i produktion och som under 1 kalenderår överstiger stycken. De första värphönsen berättigar alltså inte till ersättning. Mer information om nationellt stöd för mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion finns på Jordbruksverkets webbplats < och i särskilda informationsblad som du kan beställa från Jordbruksverkets publikationsförråd, telefon

16 Så här ansöker du om utbetalning DU SOM ANSÖKER OM KOMPENSATIONSBIDRAG ELLER NATIONELLT STÖD FÖR SMÅGRISPRODUKTION, GETTER, POTATIS, BÄR OCH GRÖNSAKER Du kan ansöka om kompensationsbidrag eller nationellt stöd för smågrisproduktion, getter, potatis, bär och grönsaker på två sätt: SAM Internet SAM Internet är en gratis Internettjänst från Jordbruksverket och länsstyrelsen som gör det enklare för dig att ansöka om jordbrukarstöd. Du gör ansökan i din dator och behöver inte fylla i SAM-blanketten eller blockkartan. SAM Internet leder dig genom ansökan och kontrollerar automatiskt det du fyller i det hjälper dig att undvika fel. Uppgifterna du fyller i första året kan du använda också följande år. Gå in på Jordbruksverkets webbplats < och logga in på SAM Internet med ditt användarnamn och lösenord. Användarnamnet och lösenordet hittar du i din sammanställning som du får i SAM-utskicket. Läs mer i broschyren SAM Internet ditt stöd på webben. SAM-blanketten Innan du fyller i SAM-blanketten är det viktigt att du läser igenom Anvisningar till SAM. SISTA DAG FÖR ANSÖKAN SAM 2007 ska ha kommit in till din länsstyrelse senast den 29 mars Vilket datum som SAM 2008 ska ha kommit in till länsstyrelsen kan du se i SAM-utskicket DU SOM ANSÖKER OM NATIONELLT STÖD FÖR MJÖLK-, SLAKTSVINS- ELLER ÄGGPRODUKTION Mjölkproduktion du som har leveranskvot Du ansöker om ersättning för mjölkproduktion med leveranskvot i blanketten Ansökan nationellt stöd för mjölkproduktion företag med leveranskvot. Du ska skicka din ansökan till Jordbruksverket. Det beslut du får gäller tills vidare vilket betyder att du inte behöver lämna någon ytterligare ansökan. Du kan få ersättning för den mjölk som du har levererat till mejeriet under kalenderåret om din ansökan kommer in till Jordbruksverket senast den 1 april året efter. Mjölkproduktion du som har direktförsäljningskvot Du ansöker om ersättning för mjölkproduktion med direktförsäljningskvot i blanketten Ansökan nationellt stöd för mjölkproduktion företag med direktförsäljningskvot. Du ska skicka din ansökan till Jordbruksverket. Det beslut du får gäller tills vidare vilket betyder att du inte behöver lämna någon ytterligare ansökan. Du kan få ersättning för den mjölk som du har sålt med direktförsäljningskvot under kalenderåret om din ansökan kommer in till Jordbruksverket senast den 1 april året efter. Tänk på att du även fortsättningsvis årligen måste redovisa till djurstödsenheten vid Jordbruksverket den mängd mjölk eller mjölkprodukter som du säljer inom ramen för din direktförsäljningskvot. Slaktsvinsproduktion Du ansöker om ersättning för slaktsvinsproduktion i blanketten Ansökan nationellt stöd för slaktsvinsproduktion. Du ska skicka din ansökan till Jordbruksverket. Det beslut du får gäller tills vidare vilket betyder att du inte behöver lämna någon ytterligare ansökan. Du kan få ersättning för de slaktsvin som du lämnat till slakteriet under kalenderåret om din ansökan kommer in till Jordbruksverket senast den 1 april året efter. 1 6

17 Äggproduktion Du ansöker om ersättning för äggproduktion i blanketten Ansökan nationellt stöd för äggproduktion. Du ska skicka din ansökan till Jordbruksverket. Det beslut du får gäller tills vidare vilket betyder att du inte behöver lämna någon ytterligare ansökan. Du kan få ersättning för de värphöns som satts in under kalenderåret om din ansökan kommer in till Jordbruksverket senast den 1 april året efter. Jordbruksverket betalar ut det nationella stödet efter det att du i blanketten Redovisning insatta hönor redovisat till Jordbruksverket antalet insatta hönor. Ersättningen kommer månadsvis i efterskott. Vill du ha blanketter? Du kan beställa blanketter via Jordbruksverkets webbplats < eller från Jordbruksverkets publikationsförråd, telefon

18 Så här går utbetalningen till Jordbruksverket betalar ut pengarna till dig när länsstyrelsen har handlagt din ansökan och tidigast enligt den utbetalningsplan som finns på Jordbrukets webbplats < Om anslagna medel inte räcker kan det bli aktuellt att regeringen justerar ersättningsnivåerna. Du som har djur RAPPORTERING TILL DET CENTRALA NÖTKREATURSREGISTRET (CDB) Enligt EU:s regler måste djurhållaren rapportera alla in- och uthändelser gällande nötkreatur till det centrala nötkreatursregistret (CDB). Djuren måste också vara korrekt märkta och redovisade i en godkänd stalljournal. Uppgifterna i det centrala nötkreatursregistret används vid smittspårning, märkning av nötkött och nötköttsprodukter och vid handläggning och kontroll av stöd. Du kan läsa mer om detta i Jordbruksverkets broschyr Märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur Du ska också anmäla all hantering av grisar, får och getter till Jordbruksverket. Du kan läsa mer om detta i Jordbruksverkets informationsblad Märkning, journalföring och rapportering av grisar och Märkning och journalföring av får och getter. När du ansöker om regionala stöd ska du också tänka på följande villkor: VAD GÄLLER FÖR HÅLLANDETIDEN? För get av honkön, sugga och tacka krävs en viss hållandetid. Hållandetiden är 2 månader och börjar dagen efter att din ansökan om ersättning kom in till länsstyrelsen. De slaktsvin du söker ersättning för ska ha funnits inom samma stödområde i minst 3 månader omedelbart före slakt. DU KAN ERSÄTTA DJUR Kompensationsbidrag Du kan under hållandetiden ersätta get av honkön eller tacka. Du får ersätta get med tacka eller get, likaså får du ersätta tacka med tacka eller get. Huvudsaken är att antalet sådana djurenheter inte minskar. Nationellt stöd Om du har sökt nationellt stöd för smågrisproduktion och getter får du enbart ersätta ett djur med ett annat djur av samma slag. För såväl kompensationsbidrag som nationellt stöd gäller att du ska ersätta djur inom 20 dagar från det att djuret tas från ditt jordbruksföretag. OM DITT DJURANTAL MINSKAR Om antalet tackor, getter av honkön eller suggor minskar under hållandetiden måste du anmäla detta skriftligen till länsstyrelsen inom 10 arbetsdagar. 1 8

19 Länsstyrelsen kontrollerar Länsstyrelsen kontrollerar att stödmottagarna uppfyller stödvillkoren. Om kontrollresultatet visar att du inte uppfyller stödvillkoren kan delar av stödet dras in. Vid stora avvikelser kan du förlora hela stödet och även bli återbetalningsskyldig för stöd som tidigare betalats ut. Vänd dig till länsstyrelsen för mer information. Anmäl oförutsedda händelser Om du inte uppfyller stödvillkoren eller fullföljer åtagandet slipper du i vissa fall betala tillbaka ersättningar, t.ex. om det beror på fastighetsreglering eller force majeure. Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligen till din länsstyrelse tillsammans med en redogörelse för vad som hänt. Detta ska du göra inom 10 arbetsdagar från det att du är i stånd att lämna anmälan. Länsstyrelsen kan sedan ändra villkoren för ersättningen. Länsstyrelsen kan också besluta om att du inte behöver betala tillbaka ersättning som du redan fått ifall du slutar helt med jordbruksverksamhet och fullgjort större delen av ditt åtagande. Vill du veta mer? BESÖK JORDBRUKSVERKETS WEBBPLATS < DÄR KAN DU läsa om alla jordbrukarstöden hämta eller beställa blanketter och trycksaker använda stödguiden som hjälper dig att hitta den information som rör just dig ansöka via SAM Internet på ett enkelt och tryggt sätt prenumerera på nyhetsbrev om jordbrukarstöden. KONTAKTA DIN LÄNSSTYRELSE Kontakta din länsstyrelse om du har frågor om de regionala stöden eller de andra jordbrukarstöden eller när du vill beställa broschyrer eller blanketter. Du hittar telefonnummer till din länsstyrelse på sista sidan. GÅ PÅ KURS Många länsstyrelser ordnar kurser och håller Öppet hus för att till exempel informera om regler, svara på frågor och visa SAM Internet. Kontakta länsstyrelsen för mer information om vad som händer i ditt län. STÖDGUIDEN Med hjälp av Stödguiden får du information om vilka stöd du kan söka beroende på var du har din verksamhet och vilken produktionsinriktning du har. Stödguiden är en elektronisk tjänst som du når via Jordbruksverkets webbplats < Gå in på Stödguiden och följ de anvisningar som ges. 1 9

20 ADRESSER OCH TELEFONNUMMER TILL LÄNSSTYRELSERNA Län Postadress Telefon Fax Blekinge Lantbruksfunktionen Regionalek. funktionen Dalarna Gotland Gävleborg Karlskrona Lantbruksenheten Falun Landsbygdsutveckling Visby Enh. för Lantbruk o Länsveterinär Jordbrukarstödsenheten Gävle Halland Lantbruksenheten Halmstad Jämtland Lantbruksavdelningen Jönköping Kalmar Östersund Landsbygdsavdelningen Jönköping Lantbruksenheten Kalmar Kronoberg Lantbruks- och veterinärenheten Samhällsutvecklingsenheten Växjö Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Lantbruksenheten Luleå Lantbruksavdelningen Kristianstad Lantbruksenheten Box 22067, Stockholm Landsbygdsenheten Nyköping Näringslivs- och landsbygdsenheten Uppsala Lantbruksavdelningen Karlstad Västmanland Lantbruksenheten Näringslivsenheten Västerås Västerbotten Västernorrland Västra Götaland Örebro Östergötland Lantbruk Umeå Lantbruk-/Fiskeavdelningen Härnösand Landsbygdsenh. Box 224, Skara Landsbygdsenh. Box 767, Uddevalla Landsbygdsenh. Box 496, Borås Lantbruksenheten Örebro Lantbruksenheten Linköping Besök länsstyrelsernas gemensamma webbplats ( Jordbruksverket Jönköping Jordbruksverket CDB Söderhamn Foto: Urban Wigert. Jordbruksverket Tryckt i januari JS81