EXAMENSBESTÄMMELSER 1 Examensbestämmelser för Åbo Akademis Teologiska fakultet I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsansvar Åbo Akademis Teologiska fakultet har till uppgift att bedriva och befrämja teologisk vetenskap och trygga den finlandssvenska vetenskapliga återväxten inom de teologiska disciplinerna, samt att ge svenskspråkig teologisk utbildning för uppgifter inom kyrka och samhälle. Detta ändamål fullföljs genom forskning, grundutbildning och vidareutbildning, samt genom kompletterande utbildning och annan utbildningsverksamhet. Examina Vid Teologiska fakulteten kan avläggas 1) teologie kandidatexamen, som är en lägre högskoleexamen 2) teologie magisterexamen, som är en högre högskoleexamen 3) teologie licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen samt 4) teologie doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen Examensförordningen Utbildningen anordnas i enlighet med förordningen om teologiska examina (517/1995), Åbo Akademis författningar, dessa examensbestämmelser och övriga beslut fattade av fakulteten. Kandidat- och magisterexaminas omfattning Studiernas omfattning anges i studieveckor. Med studievecka avses en studieprestation som i genomsnitt av en studerande kräver en arbetsinsats på 40 timmar för att de uppställda målen skall nås. De studier som krävs för teologie kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor och bör kunna avläggas på tre läsår. De studier som krävs för teologie magisterexamen omfattar sammanlagt 160 studieveckor och bör kunna avläggas på fem läsår.
EXAMENSBESTÄMMELSER 2 Allmän teologi, studier i enskilda teologiska ämnen och kompletterande studier Vid fakulteten kan man bedriva 1) studier i allmän teologi, helt fristående eller inom ramen för icke-teologisk utbildning 2) studier i enskilda teologiska ämnen, helt fristående eller inom ramen för icketeologisk utbildning 3) kompletterande studier I allmän teologi och i de enskilda teologiska ämnena kan man avlägga studiehelheter till en omfattning av 15 sv (approbatur), 35 sv (cum laude approbatur) eller 60 sv (laudatur). De enskilda teologiska ämnena som kan väljas är religionsvetenskap, gammaltestamentlig exegetik, judaistik, nytestamentlig exegetik, kyrkohistoria, dogmatik, teologisk etik med religionsfilosofi och praktisk teologi. I studiehelheten omfattande 60 sv ingår en biämnesavhandling motsvarande minst 10 sv. Om omfattningen överenskommer den studerande tillsammans med examinator. Avhandlingen granskas och bedöms av examinator. II. UTBILDNINGSPROGRAMMET I TEOLOGI Tre olika linjer A) Den allmänna linjen är främst avsedd för den som siktar på församlingstjänst (präst, lektor), eller andra uppgifter där det behövs teologisk sakkunskap. B) Ämneslärarlinjen ger behörighet för tjänster som ämneslärare i grundskolan och gymnasiet samt för tjänster som lärare vid övriga läroinrättningar. Till ämneslärarutbildningen hör, förutom undervisningsämnena, som obligatoriskt biämne pedagogiska studier för lärare. Dessa studier planeras och anordnas av Pedagogiska fakulteten i Vasa och studierna bedrivs delvis där. Studierna för religionslärare med två undervisningsämnen innefattar fördjupade studier i ett teologiskt ämne. Det andra undervisningsämnet kan vara historia, psykologi, filosofi, livsåskådningskunskap eller något annat undervisningsämne i grundskolan, gymnasiet eller vid annan läroinrättning. Antagningen till lärarutbildningen sker baserar sig på ett inträdesprov som hålls under vårterminen.
EXAMENSBESTÄMMELSER 3 Personer som avlagt högre högskoleexamen samt studierna i undervisningsämnena kan skaffa sig lärarbehörighet senare. Då fullgör de de pedagogiska studierna för lärare som separata studier under ett läsår. C) Den fria linjen bygger på första delen av grundstudierna i samtliga teologiska ämnen samt minst ett ämne inom fakulteten, i vilket provet pro gradu avläggs och vilket är huvudämne. Grundstudierna på den fria linjen består av 3 sv i samtliga teologiska ämnen, sammanlagt 21 sv. På detta byggs huvudämnesstudier, som omfattar 17 sv ämnesstudier och 40 sv fördjupade studier, inklusive provet pro gradu. Utöver grundstudier och studier i huvudämnet ingår 9 sv obligatoriska allmänna studier, vilka är de samma som på allmänna linjen och ämneslärarlinjen, samt studier i två eller flera ämnen inom eller utanför fakulteten. Av dessa studier bör studierna i ett eller två biämnen omfatta minst 35 sv, medan de resterande studierna är fritt valbara, dock så att minst ett tredje ämne ingår. Ytterligare ingår 3 sv praktik, av vilka 1 sv är orienterande praktikum. Målet för utbildningsprogrammet Utbildningen ordnas i form av ett utbildningsprogram som leder till teologie magisterexamen. Utbildningsprogrammet är en målinriktad mångvetenskaplig studiehelhet, som planeras och anordnas i samarbete mellan de olika ämnena vid fakulteten samt andra ämnen vid Åbo Akademi. Det inriktas på uppgifter som förutsätter teologisk vetenskaplig sakkunskap, och på utvecklandet av dessa uppgifter. Målet för utbildningsprogrammet är att ge studeranden en allmän färdighet att sköta uppgifter vilka förutsätter vetenskaplig sakkunskap om den kristna tron och dess uttrycksformer samt om religiösa företeelser i historia och nutid. Samtidigt bör studeranden förvärva tillräckliga kommunikativa färdigheter och färdighet för vidareutbildning. Utbildningsprogrammet planeras och anordnas så att kunskaper på olika vetenskapers områden samt teori och praktik förenas och olika vetenskapliga sätt att nalkas forskningsuppgifter beaktas. Inom utbildningsprogrammet betonas det allmänt teoretiska och metodologiska innehållet samt utvecklas speciellt förmågan att skapa nytt vetande och att i yrkesverksamheten utnyttja vetenskapligt vetande. Undervisning och studier förenas intimt med vetenskaplig forskning.
Utbildningsprogrammet bör ge studeranden: EXAMENSBESTÄMMELSER 4 1) förmåga att analysera och tolka den kristna trons och övriga religioners natur och uttrycksformer samt att från de teologiska vetenskapernas synpunkt förstå och analysera kyrkornas, individens och samhällets problem 2) en överblick över samhället och av kyrkornas ställning i samhället en helhetsbild av innehållet i kyrkornas lära och av kyrkornas utveckling, struktur och verksamhet samt av deras inverkan på samhället 4) en överblick över världsreligionerna och de viktigaste världsåskådningarna 5) en helhetsbild av de teologiska vetenskapernas utveckling, begreppsapparat, teori och metoder samt av deras ställning i förhållande till andra vetenskaper 6) förmåga att självständigt och kritiskt bedöma problem inom sin egen yrkessektor samt att fatta motiverade beslut 7) färdighet att producera ny kunskap och tillgodogöra sig nytt vetande 8) tillräckliga kommunikativa färdigheter. III. STUDIERNAS UPPBYGGNAD Grundenheten för studierna och undervisningen är en studieperiod. Studieperioderna kan vara obligatoriska, alternativt valbara eller fritt valbara. Utbildningsprogrammets undervisningsplan godkänns av fakulteten. I undervisningsplanen framgår det för varje studieperiod: 1) periodens kod och namn, omfattning i studieveckor, mål, innehåll, status 2) arbetsformer, omfattning av undervisning och praktik 3) förkunskaper, tidsmässig placering, tentamensform 3) det ämne eller de ämnen som ansvarar för anordnandet av studieperioden Utbildningsprogrammet består av: 1) allmänna studier och språkstudier 2) grundstudier, varav en del utgörs av s.k. allmänna grundstudier. Också de obligatoriska studieperioderna i de klassiska språken på allmänna linjen och ämneslärarlinjen räknas till grundstudierna 3) ämnesstudier. Kandidatavhandlingen för kandidatexamen ingår i ämnesstudierna och skrivs inom huvudämnet. 4) fördjupade studier. I de fördjupade studierna för magisterexamen ingår en avhandling pro gradu om 20 studieveckor i huvudämnet. Praktik och övriga studier som ger yrkesfärdighet räknas också som fördjupade studier.
1. Allmänna studier Obligatoriska allmänna studier på samtliga linjer: EXAMENSBESTÄMMELSER 5 Kommunikation I Kommunikation II Finska Främmande språk I (nivå A) Främmande språk II (inget nivåkrav) eller Fritt valbara teologiska studier Sammanlagt 1 sv 1 sv 2,5 sv 2,5 sv 9 sv Språkkunskaper Genom de språkstudier som ingår i de allmänna studierna bör studeranden förvärva: 1) sådan kunskap i finska som motsvarar examen som gäller förmåga att använda finska i tal och skrift bedömd med vitsordet god, i enlighet med vad som stadgas i Förordning om ådagaläggande av kunskap i finska och svenska språken (442/87) 6, och om studeranden har fått sin skolbildning på finska motsvarande kunskap i svenska (22.04.93) 2) sådan kunskap i ett modernt främmande språk att den studerande i detta språk muntligt kan uttrycka sig och föra diskussion inom det egna fackområdet. Detta språkkrav motsvaras av godkänd specialkurs i språket (nivå A "tala", 2,5 sv) 3) kunskaper i ett annat modernt främmande språk 2,5 sv, utan nivåkrav. Detta språk kan ersättas med fritt valbara teologiska studier 2,5 sv. Vad som ovan bestäms gäller inte studerande vid fakulteten som har fått sin skolbildning på något annat språk än svenska eller finska och inte heller studerande som har fått sin skolbildning utomlands. Dekanus besluter, på förslag av Språktjänst, särskilt för varje sådan studerande om vilken språkkunskap som skall krävas. Dekanus besluter även om vilket språk utländska studerande skall använda vid förhör och i examensarbeten. Närmare bestämmelser om språkkraven framgår i Språkinstruktion för Åbo Akademi. Språkkunskaperna anges i examensbetyget. Målet för de allmänna studierna Målet för de allmänna studierna är att göra studeranden förtrogen med grunderna för mellanmänsklig kommunikation och utveckla hans/hennes språkkunskap med tanke på studierna och på kommande yrkesverksamhet.
EXAMENSBESTÄMMELSER 6 2. Grundstudier Grundstudierna inklusive de klassiska språken omfattar inom den allmänna linjen sammanlagt 66 studieveckor. Inom ämneslärarlinjen omfattar grundstudierna inklusive de klassiska språken 41 studieveckor. Inom den fria linjen, där varken klassiska språk eller allmänna grundstudier ingår, omfattar grundstudierna 21 studieveckor. A) ALLMÄNNA LINJEN Grundstudier inom teologiska ämnen Gammaltestamentlig exegetik Nytestamentlig exegetik Kyrkohistoria Praktisk teologi Dogmatik Teologisk etik med religionsfilosofi Religionsvetenskap 6 sv 6 sv 6 sv 6 sv 6 sv 6 sv 6 sv Allmänna grundstudier Människans situation idag Filosofi I Filosofi II eller Kvantitativa metoder i teologisk forskning Klassiska språk Grekiska Hebreiska Latin Sammanlagt 10 sv 4 sv 4 sv 66 sv B) ÄMNESLÄRARLINJEN Grundstudier inom teologiska ämnen Gammaltestamentlig exegetik och nytestamentlig exegetik Kyrkohistoria Praktisk teologi Systematisk teologi (dogmatik och teologisk etik med religionsfilosofi) 8 sv 4 sv 4 sv 8 sv
EXAMENSBESTÄMMELSER 7 Religionsvetenskap 5 sv Allmänna grundstudier Människans situation idag Filosofi I Klassiska språk Grekiska Hebreiska eller latin 5 sv 3 sv Sammanlagt 41 sv C) DEN FRIA LINJEN Grundstudier inom teologiska ämnen Gamla testamentet I Nya testamentet I Kyrkohistoria I Praktisk teologi I Dogmatik I Teologisk etik med religionsfilosofi I Religionsvetenskap I 3 sv 3 sv 3 sv 3 sv 3 sv 3 sv 3 sv Sammanlagt 21 sv 3. Ämnesstudier Ämnesstudier inom de olika linjerna A) ALLMÄNNA LINJEN Inom den allmänna linjen omfattar ämnesstudierna 35 studieveckor. - 5 studieveckor utgörs av studieperioden Teologisk hermeneutik. - 5 studieveckor av ämnesstudierna är fritt valbara bland de studieperioder som finns vid fakulteten. - 25 studieveckor är alternativt och fritt valbara. De väljs av de 5 studieveckors ämnesstudieperioder som de enskilda ämnena vid fakulteten erbjuder. Perioderna bör väljas från minst tre olika ämnen. I sitt huvudämne bör den studerande välja minst en, men högst tre dylika ämnesstudieperioder.
EXAMENSBESTÄMMELSER 8 Av ovannämnda 25 studieveckor kan den studerande välja att i stället avlägga 20 studieveckor fritt valbara. Det kan vara fråga om en mångvetenskaplig studiehelhet, studier i ett vid en annan fakultet företrätt ämne eller fritt valbara studier i flera ämnen inom eller utanför fakulteten. Den som önskar få behörighet för präst- eller lektorstjänst inom den evangelisklutherska kyrka bör följa Biskopsmötets beslut. B) ÄMNESLÄRARLINJEN Ämnesstudierna inom ämneslärarlinjen med två undervisningsämnen omfattar 35 studieveckor pedagogiska studier, 35 studieveckor i det andra undervisningsämnet (cum laude-nivå) och 5 studieveckor fritt valbara ämnesstudier inom fakulteten. C) DEN FRIA LINJEN Ämnesstudierna inom den fria linjen omfattar 17 studieveckor i det valda huvudämnet, 35 studieveckor i ett och samma eller i två ämnen inom fakulteten eller i ett och samma ämne utanför fakulteten (cum laude -nivå) samt 35 studieveckor fritt valbara studier inom eller utanför fakulteten, dock så att ytterligare minst ett tredje ämne ingår. Huvudämne Till huvudämne kan väljas något av följande examensämnen: gammaltestamentlig exegetik, judaistik, nytestamentlig exegetik, kyrkohistoria, praktisk teologi, dogmatik, teologisk etik med religionsfilosofi eller religionsvetenskap. Kandidatavhandling För avläggande av kandidatexamen bör studeranden skriva en kandidatavhandling inom ramen för ämnesstudierna. Kandidatavhandlingen skall omfatta 25-30 sidor vetenskaplig text. Avhandlingen inlämnas till examinatorn i ett maskinskrivet exemplar. Till kandidatavhandlingen ansluter sig ett skriftligt mognadsprov i form av en kortare uppsats över ett till avhandlingen hörande ämne. Examinatorn ger tre rubriker av vilka examinanden väljer en. I övrigt anordnas provet som en vanlig tentamen. Kandidatavhandlingen och mognadsprovet granskas till sakinnehållet av examinatorn och språkligt av en lärare vid Språktjänst. Godkänd kandidatavhandling bedöms av fakulteten som nöjaktig, god eller utmärkt. Genom godkänt mognadsprov visar en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på svenska fullständig förmåga att använda svenska språket och en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på finska god behandling av svenska språket.
EXAMENSBESTÄMMELSER 9 Målet för grund- och ämnesstudierna är: 1) att göra studeranden förtrogen med begreppen och det centrala teoretiska och metodologiska innehållet samt de viktigaste forskningsresultaten inom de vetenskapsområden som är nödvändiga med hänsyn till utbildningsprogrammet 2) att ge en vetenskaplig helhetsbild av de centrala problemkomplexen inom respektive yrkessektor 3) att ge studeranden de övriga allmänna färdigheter som utgör en förutsättning för kunskapens tillämpning och yrkesverksamheten. I undervisningen behandlas framför allt följande sakfrågor: 1) Bibelns uppkomst och innehåll samt dess språkliga och sakliga uttolkning 2) kyrkans utveckling i växelverkan med samhällets och kulturernas utveckling 3) den kristna troslärans innehåll och förmedling samt den teologiska etikens samt religionsfilosofins grundfrågor 4) de kristna samfundens verksamhet och organisation samt religiös fostran samt 5) religionerna i historia och nutid samt deras betydelse för kulturen, samhället och individen. 4. Fördjupade studier De fördjupade studierna omfattar: 1) 15-20 studieveckor fördjupade studier i huvudämnet 2) 20 studieveckor i projektet i huvudämnet 3) 3-10 studieveckor praktiska övningar och praktik Fackuppsats Fackuppsatsen skrivs t.ex. inom ett vetenskapligttekniskt seminarium i huvudämnet. Finskspråkig studerande bör ha blivit godkänd också i kursen i svenska för finskspråkiga. Fackuppsatsen granskas i sak av examinatorn och inlämnas sedan till Språktjänst för språkgranskning. Fackuppsatsen skall vara granskad sakligt och språkligt innan den studerande skriver provet pro gradu. Studerande som läser religionsvetenskap som huvudämne följer HF:s regler för fackuppsatsskrivning. Prov pro gradu
EXAMENSBESTÄMMELSER 10 För att avlägga teologie magisterexamen bör den studerande i sitt huvudämne skriva ett prov pro gradu som består dels av en vetenskaplig avhandling och dels av ett mognadsprov. Avhandlingen utarbetas i huvudämnet under ledning av en handledare. Avhandlingen kan utarbetas av flera studerande gemensamt, varvid den enskilda studerandens insats klart bör framgå och kunna bedömas. Avhandlingen inlämnas till fakultetskansliet i tre likalydande, maskinskrivna, inbundna exemplar, av vilka examinanden är berättigad att återfå ett. Till avhandlingsarbetet ansluter sig ett kortare mognadsprov i form av en uppsats över ett till avhandlingens område hörande ämne. Examinatorn ger minst tre rubriker, av vilka examinanden väljer en. I övrigt anordnas mognadsprovet som en vanlig tentamen. Avhandlingen och mognadsprovet, som båda avfattas på svenska, utgör tillsammans provet pro gradu. Provet pro gradu granskas av två av dekanus utsedda granskare. Dessa bör senast inom 30 dagar avge var sitt utlåtande med förslag till betygsättning. Studeranden har rätt att ta del av båda fackgranskarnas utlåtanden. Fakultetsrådet bedömer provet pro gradu på grundval av granskarnas utlåtanden. Provet pro gradu granskas språkligt av lärare vid Språktjänst. Genom godkänt prov pro gradu visar en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på svenska fullständig förmåga att använda svenska språket och en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på finska god behandling av svenska språket. Fakultetsrådet kan av särskilda skäl besluta att avhandlingen får avfattas på något annat språk än svenska. Om avhandlingen är avfattad av en inhemsk studerande skall i den likväl ingå en sammanfattning på svenska. Sammanfattningen skall genomgå samma språkgranskning som en på svenska skriven avhandling. Innan mognadsprovet pro gradu avläggs skall den studerande ha godkänts i studieperioderna i kommunikation, fått sin fackuppsats godkänd samt ha författat sin avhandling. Målet för de fördjupade studierna i huvudämnet De fördjupade studierna koncentreras på något för ifrågavarande yrkessektor centralt problemkomplex av vetenskaplig betydelse. Målet är härvid att ge studeranden: 1) förmåga att självständigt förvärva vetenskaplig kunskap, att varsebli, analysera och lösa vetenskapliga och yrkesmässiga problem också i nya situationer och att även i övrigt i praktiken tillämpa vetenskaplig kunskap, samt vid utbildningen av ämneslärare dessutom förmåga till självständigt undervisningsarbete 2) fördjupad kunskap i de för studierna centrala vetenskapliga teorierna samt metoderna för forskning och problemlösning
EXAMENSBESTÄMMELSER 11 3) grundliga kunskaper om de problemkomplex som är föremål för studierna. Praktik och praktiska övningar I de fördjupade studierna ingår praktik och praktiska övningar. Målet för praktiken är: 1) att ge den studerande en grundläggande kännedom om arbetslivet inom någon av de yrkessektorer som utbildningsprogrammet och ifrågavarande linje orienterar sig mot 2) att genom insikt i det praktiska arbetslivets rutiner och problem motivera den studerande för teologiska studier 3) att ge den studerande förmåga till observation och kritisk analys av den praktiska verksamhet som han/hon själv eller andra deltar i. Praktiken anordnas så att: 1) praktikövervakaren godkänner praktikplatserna 2) på praktikplatsen finns en av fakulteten utsedd ansvarig person som svarar för handledningen enligt de mål som uppställts ovan 3) den studerande uppgör en skriftlig praktikplan och inlämnar en skriftlig redogörelse över utförd praktik, vilken godkänns av praktikövervakaren. Praktikövervakaren godkänner praktikplanen och redogörelsen över den utförda praktiken och ansvarar för utbildningen av handledare. Närmare instruktioner angående praktiken och de praktiska övningarna ges i slutet av studiehandboken eller av praktikövervakaren. Beträffande undervisningsövningarna för blivande ämneslärare stadgas i pedagogiska fakultetens examensbestämmelser. Praktiken och de praktiska övningarna på allmänna linjen består av: Orienterande praktikum Kateketiska övningar och skriftskolpraktik Liturgisk-homiletiska övningar Församlingspraktik Själavårdsövningar och själavårdspraktik Övningar i masskommunikation Sammanlagt 1 sv 1 sv 10 sv Istället för övningarna och praktiken med kyrklig inriktning kan studeranden välja kultur- och samhällsorienterad praktik. Denna alternativa helhet består av:
EXAMENSBESTÄMMELSER 12 Orienterande praktikum Kateketiska övningar Praktik inom den sociala sektorn, t.ex. i flyktingarbete eller bland utstötta Praktik inom en ekumenisk eller missionsorganisation /alternativt församlingsauskultering Övningar i masskommunikation Massmedia Massmediapraktik Sammanlagt 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 10 sv Inom den fria linjen består praktiken av 3 sv praktik, av vilka Orienterande praktikum (1 sv) är obligatorisk. De två resterande studieveckorna kan fritt väljas bland de praktikperioder som erbjuds av fakulteten. IV. GRUNDEXAMINA Teologie kandidatexamen Teologie kandidatexamen är en lägre högskoleexamen omfattande 120 sv. Målet för utbildningen som leder till kandidatexamen är att studeranden tillägnar sig: 1) grunderna i de läroämnen eller med läroämnen jämställbara helheter som ingår i examen 2) den vetenskapliga forskningens grunder samt förutsättningar att följa utvecklingen på området 3) tillräckliga kommunikativa färdigheter. För examen skall studeranden slutföra den fastställda delen av de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt avfatta en kandidatavhandling. I anslutning till avhandlingen skall ett skriftligt mognadsprov avläggas. Teologie kandidatexamen ger dock inte behörighet för prästvigning (allmänna linjen) eller lärarkompetens (ämneslärarlinjen) A) De studier som ingår i kandidatexamen på allmänna linjen är: Allmänna studier Grundstudier Klassiska språk 9 sv 48 sv 18 sv
EXAMENSBESTÄMMELSER 13 Ämnesstudier Fördjupning i huvudämnet Praktik och praktiska övningar Sammanlagt Praktiken omfattar totalt 5 sv och kan väljas enligt följande alternativ: 30 sv 10 sv 5 sv 120 sv Alternativ 1: Alternativ 2: Orienterande praktikum 1 sv Orienterande praktikum 1 sv Kateketiska övningar 1 sv Massmediapraktik Skriftskolpraktik 1 sv Praktik inom den socialt-diako- Själavårdsövningar och nala och den s.k. tredje sektorn själavårdspraktik B) Den som studerar inom ämneslärarlinjen kan avlägga kandidatexamen med följande omfattning: Allmänna studier 9 sv Grundstudier 33 sv Klassiska språk 8 sv Ämnesstudier 5 sv Andra undervisningsämnet 35 sv Pedagogik 15 sv Fördjupning i huvudämnet 15 sv Sammanlagt 120 sv C) Den som studerar inom den fria linjen kan avlägga kandidatexamen med följande omfattning: Allmänna studier 9 sv Grundstudier 21 sv Huvudämnesstudier 17 sv Biämnesstudier 35 sv Fritt valbara studier 35 sv Praktik 3 sv Sammanlagt 120 sv Teologie magisterexamen Teologie magisterexamen är en högre högskoleexamen omfattande 160 sv. A) Studierna motsvarar kraven för teologie kandidatexamen, men för magister examen på allmänna linjen bör den studerande ytterligare avlägga: 1) Fritt valbara studier 5 sv
EXAMENSBESTÄMMELSER 14 2) Fördjupning i huvudämnet 10 sv 3) Praktik 5 sv 4) Projekt 20 sv B) Studierna motsvarar kraven för teologie kandidatexamen, men för magisterexamen på ämneslärarlinjen bör den studerande ytterligare avlägga: 1) Pedagogik 20 sv 2) Projekt 20 sv C) Studierna motsvarar kraven för kandidatexamen, men för magisterexamen på den fria linjen bör den studerande ytterligare avlägga: 1) Fördjupade studier i huvudämnet 20 sv 2) Projekt 20 sv V. VETENSKAPLIGA PÅBYGGNADSEXAMINA Vetenskaplig påbyggnadsutbildning Rätt att avlägga teologie licentiat- eller teologie doktorsexamen äger den som har avlagt högre högskoleexamen i teologi eller som avlagt examen på motsvarande nivå och som av fakulteten konstateras inneha kunskaper och färdigheter vilka är tillräckliga för teologiska påbyggnadsexamina. I regel krävs att den studerande erhållit minst vitsordet cum laude approbatur för sitt prov pro gradu eller att den studerande på annat sätt visat sin förmåga för vetenskaplig påbyggnadsutbildning. Behörighet för inledande av huvudämnesstudier för forskarexamen har den som: a) inom en högre högskoleexamen i teologi i huvudämnet har avlagt de fördjupade studier som krävs för teologie magisterexamen. Om huvudämnet i forskarexamen är ett annat än i magisterexamen har den studerande behörighet för inledande av huvudämnesstudier för påbyggnadsexamen om han/hon i detta ämne har avklarat studieperioder till en omfattning av minst 31 studieveckor, vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 6 studieveckor. b) har avlagt examen på motsvarande nivå som högre högskoleexamen i teologi och som i det blivande huvudämnet har avklarat studieperioder till en omfattning av minst 35 studieveckor, vari ingår en huvudämnesuppsats motsvarande minst 10 studieveckor samt därtill teologiska studier till en omfattning av minst 15 studieveckor.
EXAMENSBESTÄMMELSER 15 c) har beredskap till vetenskaplig vidareutbildning i det blivande huvudämnet. Inom sådana teologiska ämnen där förkunskaper t.ex. i klassiska språk är nödvändiga för att avklara påbyggnadsstudierna bör dessa förkunskapskrav först uppfyllas. Om avläggande av filosofie doktorsexamen bestäms i Instruktion för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Åbo Akademi. I studierna för teologie licentiatexamen bör den studerande uppnå: - god förtrogenhet med det egna forskningsområdet och dess samhälleliga betydelse, färdighet att på detta område självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder samt sådan språkkunskap som forskningsarbetet förutsätter - förtrogenhet med den historiska utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom de vetenskapsområden som ansluter sig till det egna forskningsområdet - tillräckliga insikter i vetenskapsteori. I studierna för teologie doktorsexamen bör den studerande förvärva: - grundlig förtrogenhet med de ovannämnda områdena samt förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap. Studeranden kan även avlägga doktorsexamen direkt efter avlagd magisterexamen. Studerande som avser att avlägga licentiat- eller doktorsexamen, skall i samråd med sin handledare uppgöra en individuell studieplan som fakultetsrådet godkänner. I studieplanen bestäms huvudämnet i examen, temat för avhandlingen, övriga studier samt annat som fakultetsrådet anser erforderligt. Fakultetsrådet konstaterar även huruvida den studerandes tidigare studier utgör en tillräcklig grund för forskarstudier. Teologie licentiatexamen Teologie licentiatexamen avläggs i ett av de ämnen som kan ingå som huvudämne i magisterexamen. På grundvalen av de fördjupade studierna i teologie magisterexamen fullgörs studier i huvudämnet omfattande 35 studieveckor och övriga studier omfattande 15 studieveckor. För avläggande av teologie licentiatexamen skall studeranden delta i den undervisning som anordnas för examen. Studierna i huvudämnet, i vilka ingår metodskolning och annan forskarutbildning, fastställs i undervisningsplanen.
EXAMENSBESTÄMMELSER 16 Övriga studier för examen fastställs i den personliga studieplanen. Den studerande skall i sitt huvudämne utarbeta en licentiatavhandling (60 sv). För granskning av licentiatavhandlingen utser fakultetsrådet granskare, vilka skall avge skriftligt utlåtande om avhandlingen. Avhandlingen läggs fram vid ett forskarseminarium, där granskarna deltar. Den som har författat avhandlingen skall, innan avgörande i saken fattas, beredas tillfälle att bemöta det utlåtande som har avgetts av granskarna. Teologie doktorsexamen Teologie doktorsexamen avläggs i ett av de ämnen som kan ingå som huvudämne i magisterexamen. För avläggande av teologie doktorsexamen skall den studerande delta i den undervisning som anordnas för examen samt fullgöra studier i huvudämnet och övriga studier i den omfattning som framgår av undervisningsplanen och den personliga studieplanen. I nära anslutning till sitt huvudämne skall den studerande utarbeta en doktorsavhandling. Manuskriptet till doktorsavhandlingen bör i tre fullständiga, likalydande exemplar inlämnas till fakulteten. Efter att ha inhämtat skriftligt utlåtande av två av fakulteten för ändamålet utsedda granskare, skall fakulteten avgöra om avhandlingen har sådant vetenskapligt värde att tillstånd till dess utgivande som disputationsspecimen kan beviljas av fakulteten. Den som har författat avhandlingen skall, innan avgörande i saken fattas, beredas tillfälle att bemöta det utlåtande som har avgetts av granskarna. Avhandlingen försvaras vid en offentlig disputation som fakulteten anordnar. Fakultetsopponenten avger därefter ett skriftligt utlåtande om huruvida avhandlingen kan godkännas och om författarens försvar av sin avhandling. Avhandlingen och försvaret bedöms av fakulteten med ett sammanfattande vitsord. Om avhandling och disputation gäller i övrigt vad som för Åbo Akademi är bestämt om vinnande av doktorsgrad. Vid betygsättning av doktorsavhandling och i tillämpliga delar av licentiatavhandling beaktas bl.a. följande omständigheter: 1) forskningsuppgiftens relevans, originalitet eller nya karaktär i förhållande till annan forskning som utförs eller pågår på ifrågavarande område 2) motiveringen för de forskningsmetoder som valts, självständigheten i tillämpningen av metoderna, utvecklandet av nya metoder 3) de erhållna resultatens teoretiska eller praktiska betydelse 4) den förtrogenhet med ifrågavarande forskningsområde och den förmåga att kritiskt granska den egna forskningen och annan forskning som arbetet utvisar 5) framställningens konsekvens och klarhet samt andra stilfaktorer
EXAMENSBESTÄMMELSER 17 6) den förmåga att försvara sin undersökning som doktorsavhandlingens författare visar vid disputationsakten. Såsom licentiat- eller doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer, vilka behandlar samma problemkomplex, och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningsarbetets mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, såframt författarens individuella andel kan bestämmas särskilt. Om det språk som skall användas i doktors- och licentiatavhandlingar besluter fakultetsrådet. VI. BEDÖMNING OCH EXAMENSBETYG Bedömning av studieperioder Studieprestationer bedöms med vitsorden 1, 2, 3 (nöjaktiga, goda eller utmärkta). Bedömning av avhandlingar Godkänd kandidatavhandling bedöms av fakulteten som nöjaktig, god eller utmärkt. Provet pro gradu samt licentiat- och doktorsavhandlingar bedöms av fakulteten på grundval av granskarnas utlåtanden. Ett godkänt prov eller en godkänd avhandling betygsätts med något av följande vitsord: approbatur, lubenter approbatur, non sine laude approbatur, cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, eximia cum laude approbatur och laudatur. Bedömning av hela studieämnen I varje ämne inom fakulteten där den studerande har presterat minst 5 sv ges en slutbedömning (nöjaktiga, goda eller utmärkta insikter), som skrivs ut på examensbetyget. Examensbetyg Studerande som har avlagt de studieperioder som enligt utbildningsprogrammet krävs för teologie kandidat- eller teologie magisterexamen har rätt att erhålla examensbetyg. I betyg som utfärdas över teologie kandidatexamen och teologie magisterexamen, nämns omfattningen av studierna, bedömningen av studieprestationerna samt övriga erforderliga omständigheter. Vid utbildningen av
EXAMENSBESTÄMMELSER 18 ämneslärare nämns dessutom i examen ingående undervisningsämnen samt deras omfattning. Studerande som avlagt teologie licentiat- eller teologie doktorsexamen har rätt att erhålla examensbetyg. Av betyget bör förutom examens art framgå ämnet för avhandlingen och avhandlingens bedömning samt övriga utförda studieprestationer. VII. ÖVRIGT Rättelseyrkande Studerande som anser att en av honom/henne utförd studieprestation blivit felaktigt bedömd äger rätt att yrka på rättelse i enlighet med Universitetsförordningen 115/1998 och Tentamensinstruktionen för Åbo Akademi/1999. Intyg över studieprestationer Studerande äger rätt att under studiernas gång erhålla intyg över utförda studieprestationer. Tillgodoräknande av studier vid yrkesläroanstalt samt studier avlagda vid andra universitet Studier på instituts- eller yrkeshögskolenivå Studerande som avlagt examen på instituts- eller yrkeshögskolenivå, får räkna sig till godo sina tidigare yrkesstudier till den del som instituts- /yrkeshögskolestudierna motsvarar universitetsstudier. Beslut om motsvarighet fattas av den lärare som är ansvarig för studieperioden. Om ansvaret för studieperioden ligger utanför fakulteten fattas beslut om motsvarighet av dekanus. Ämbetsexamen i diakoni jämställs i detta hänseende med de instituts- eller yrkeshögskoleexamina som avses i föregående moment. Studerande som är missnöjd med ovan avsedda beslut av lärare eller dekanus, kan skriftligen anhängiggöra ärendet hos fakultetsrådet. Studier vid andra fakulteter och universitet Examinatorn kan efter prövning som godkänd studieperiod godkänna studieprestationer avlagda vid andra fakulteter och universitet förutsatt att målen för studieperioden uppnåtts. Studieprestationer som inte ingår i utbildningsprogrammets undervisningsplan Fakulteten kan på motiverad anhållan bevilja studerande rätt att ersätta obligatoriska eller alternativt valbara studieperioder som tillhör
EXAMENSBESTÄMMELSER 19 utbildningsprogrammet, med studieprestationer som inte ingår i utbildningsprogrammets undervisningsplan. Studerande bör dock uppnå målen för utbildningsprogrammet. Ikraftträdelsebestämmelser Dessa examensbestämmelser trädde i kraft den 1 augusti 1999. Ändringar träder i kraft 1.8.2003.