PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Relevanta dokument
PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Plan R Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter

Plan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

Plan R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för mark och miljö

Tillskottsbevattning till höstvete

Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

FÄLTKORT 2003 OS A018

PM för höstsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

Graderingshjälp 2017 Norrlandslänen

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Försökshandboken. 3. Utläggning och allmän skötsel av fältförsök. 3.2 Sådd parcellvis. Utsäde. Sådd med konventionell såmaskin

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2017 Uppdaterat

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2019 Uppdaterat

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

Nordic Field Trial System Version:

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Samodling av majs och åkerböna

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Nordic Field Trial System Version:

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Oväntat högt kväveupptag

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Nordic Field Trial System Version:

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

RÖDSVINGEL Odlingsvägledning

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Nordic Field Trial System Version:

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

PM för höstsådda spannmålssortförsök

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Jordbearbetningsstrategier

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Uddevallakonferensen 2015

Tidig och sen växtreglering

Sista mätningen för den här säsongen

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Transkript:

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder angivna för det gamla systemet frågetecken betyder skördenummer Nyheter 2019: Gradering stråstyrka slopad, bara botanisk utveckling första skörd, förtydligad rekommendation av gödsling kalium, förtydligande vid val av insåningsmetod, förtydligande om provhantering. Allmänt om graderingar se Försökshandboken vid osäkerhet 1. Vid gradering efter 0-100 procentskala används i intervallet 10-90 normalt inte större upplösning än 5 eller 10 procentenheter. I intervallen 0-10 och 90-100 bör man ange värdet på en procentenhet när. Vid gradering av skadegörare kan det vid mycket små angrepp vara motiverat att gradera på en tiondedel när. 2. Vid gradering 0-100 betyder vanligtvis 0 att det som graderas, inte alls förekommer och 100 att det förekommer fullt ut. 3. Vid gradering av skador av olika slag anges hur stor andel av en given blad- eller stjälkyta som är skadad/angripen 4. Gradering av botanisk sammansättning och ogräsförekomst i procentandelar är svår och kräver god erfarenhet. Det är t.ex. lätt att överskatta andelen bredbladiga, högvuxna och lågvuxna växter och underskatta andelen gräs i ett blandbestånd. Procentandelen skall hänföras till vikten i torkad form. Var försiktig att dra ned en art vid gradering eftersom ögat luras av att andelen icke sådda arter kan se större ut än vad den är och några % påverkar andelen ren gröda mycket vid omräkningen som sedan görs. 5. Vid gradering av planttäthet är 0=inget bestånd av insådda arter i alla rader över hela rutan, 100=fullt bestånd insådda arter i alla rader över hela rutan. Graderingen avser både plantantal och utbredning. 6. Vid redovisning av graderingsvärdena ska alltid datum anges. ANLÄGGNINGSÅRET Vid anläggningen 2019 används databasen NFTS och därför skall data för dessa försök läggas in i den basen. Koderna gäller det gamla systemet. Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Ange GPS-punkt så nära skyddet som möjligt. Rutstorlek: Brutto 20-25 m 2, netto minst 14 m 2 Jordprov: Gödsling: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ärnevi 63, 755 97 Uppsala. Analys skall ske av jordens textur (jordart), mullhalt, ph, P-AL och K-AL. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas gräsen med 50 kg N/ha vid befarad brist på N.

Mätare: Sorten Switch är mätare vid anläggning 2018 Antal block: Sådd: Tre. Insåningsgröda (helst vårkorn) väljs om det ger den bästa insådden, men insådd i renbestånd väljs om det ger den bästa insådden. Tänk på att skörd av insåningsgrödan kan ge spår och förebygg detta. Var också noga med att hantera halmen så att den inte täcker insådden efter skörd. Sådden utförs på våren. Vältning före och efter sådd. Grund myllning (max 10 mm). Insåningsgröda: Förstaval är en tidig stråstyv kornsort som sås med ca 100-150 kg per ha (lägre utsädesmängd än normalt). Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Tillhandahålls av sortägarna Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista Radavstånd: Normalt 12,5 cm Vallfröet sås vinkelrätt mot raderna i insåningsgrödan omedelbart efter sådden av insåningsgrödan. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast, vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ gällande rekommendationer enligt Jordbruksverket. Observationer och graderingar: Före insåningsgrödan skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA.SF) - rutvis Gradering av liggsäd i 0-100 procent (100 när grödan står rätt upp) (LOD) - rutvis På hösten Gradering av vallbeståndets planttäthet i 0-100 procent av fullt bestånd i alla rader(se Allmänt om graderingar) (PL.SF) rutvis. Graderas efter tillväxtens slut för att bedöma beståndets ingång på hösten. Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd av insåningsgröda: Bildas svår liggsäd skall insåningsgrödan snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Insåningsgrödan skördas så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således inte vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. Putsning: Om det blir stor tillväxt efter skörd av insåningsgrödan på hösen putsas den av innan vintern. Stubbhöjd 8-10 cm. 2

Fältkort: Fältkort och listor laddas ner från Fältforsks hemsida eller via hemsidan till NFTS, länk här. Viktig information kan läggas som bilagor i NFTS. Försöksdata skall läggas in i NFTS. Fakturering Om R6-försök skickas fakturan till: SLU Fakturamottagning, Box 7090, 750 07 Uppsala. Ange referens 500MHG. Skicka också komplett fakturaunderlag direkt till magnus.halling@slu.se. 3

VALLÅREN Liggtid: 2 vallår Mätare: Sorten Switch var mätare vid anläggning 2017-2018. Antal block: Skötsel på våren: Ogräsbekämpning: Tre. Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Om det finns en stor inblandning av icke sådd art (i första hand vitklöver) under vallåren så skall den bekämpas (på våren helst). Bästa medlet idag i vallgräs är Starane 180 (kallas också Spitfire 180) Jordbruksverkets information om medlet finns här. Observationer och graderingar: OBS även om samma siffra för led/rutor måste alla värden läggas in i NFTS INTE bara ett värde för hela försöket På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA.SS) rutvis Gradering av beståndets planttäthet i 0-100 procent av fullt bestånd i alla rader (se Allmänt om graderingar) (PL.SS) rutvis. Graderas precis när tillväxten kommit igång för att bedöma beståndets övervintring. Före/vid första skörd: Datum för begynnande axgång (stadium 3 = del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott) antecknas (EPD?.BGN) ledvis. OBS! Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande axgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Botaniskt utvecklingsstadium (enligt skala 1-7 i slutet av detta PM) för varje sort, heltalssiffra eller med en decimal (se bilaga) (G?.GR för gräs) - ledvis Vid varje skörd: Uppskattning av 0-100 procent insådd art (se Allmänt om graderingar och botanisk sammansättning) (GR?.EPW för gräs NFTS gräs %) rutvis Stråstyrka 0-100 procent för varje sort (100 när grödan står rätt upp) (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur i 0-100 procent (DIS?) rutvis Ange om möjligt vilken sjukdom eller skadedjur det gäller. På hösten: Gradering av beståndets planttäthet i 0-100 procent av fullt bestånd i alla rader (se Allmänt om graderingar) (PL.SF) rutvis. Graderas efter tillväxtens slut för att bedöma beståndets ingång på hösten. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (PL.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. 4

Gödsling: Skörd: P och K tillförs årligen med normgiva vid klass III och 10 ton avkastning (exempel): 30 kg P och 160 kg K per ha, men aktuell giva bestäms av klass och förväntad avkastning (medelvärde sortförsöken 10 ton). Högst 60 kg kalium ges till återväxten och resten på våren (rekommendation av Hydro). Inget till senare återväxter. Vid befarad brist av K innan vintern så läggs en giva efter sista skörd på 30 kg K. N-gödsling, gräs (OBS nya nivåer 2016): Vid 3 skördar 120 kg N på våren, 90 kg N efter skörd 1 och 70 kg N efter skörd 2. Totalt 280 kg/ha N Antal skördar: Timotej tre per år på alla platser Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden för gräs vid mätarens axgång (stadium 4 = minst halva axet synlig på minst hälften av skotten). Mätare framgår av detta PM. Andra skörden: 10-20 juli. Tredje skörden: 1-10 september. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms med minst 0,1 kg noggrannhet och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Stubbhöjd ca 8 cm. Putsning: Provtagning: Om en planerad skörd inte har en mätbar avkastning putsas den bara av. Om det blir stor tillväxt på hösen efter sista skörd putsas den av innan vintern och tillämpa taxa för avputsning, inte skörd. Stubbhöjd 8-10 cm. Prov för ts-bestämning som också skall användas för kemisk analys i skörd 1 i vall 1 enligt särskild beställning: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Om plastpåsar med hål utnyttjas måste de läggas i en tät plastpåse. Provens invikt bestäms (helst med 1 g noggrannhet) och vikten antecknas. För platser med Haldrup med provtagare tas ett prov om ca 1 kg ut med den maskinen. OBS grönmassan i påsarna måste ligga luftigt för god torkning. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ärnevi 63, 755 97 Uppsala om så överenskommet. För Lövsta fältforskningsstation i Uppsala som lämnar tydligt märkta färska prover till Agrilab är det viktigt att de får invikter och vikten på påsen (tara). Lämna beställning till Agrilab varje gång. Utförare som har rutin att torka själva gör det. OBS se nedan vilka prov som skall skickas till Agrilab. Agrilab hämtar preliminärt vid platserna i Linköping, Jönköping, Kalmar, Örebro och Västerås. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa, t.ex. att utföraren gör ts-analysen. OBS ni som torkar själva - skicka alla ts-prover till Agri Lab AB för NIR-skanning för skörd 1 vall 1 i R6-försöken enligt särskild utskickad lista. Ingen NIR-analys i L6-försöken. 5

Analys: Fältkort och etiketter: Vid ts-analys: Proven torkas till 60 C tills de är torra (ofta minst 24 h eller 2-3 dagar om mycket prover) i skörd 1 vall 1 om kemisk analys. I övrigt i ca 110 C i tills de är torra (ofta minst 3 h eller 24 h om mycket prover) för bestämning av ts halten (DM?). OBS vikten på en tom plastpåse måste dras bort både från grönvikten och den torkade vikten när ts-halten bestäms. Rutvis NIR-analys i skörd 1 vall 1 genomförs säsongen 2019 i R6-försöken. Inga NIR-analyser i L6-försöken. Proven kastas därefter för övriga skördar. Fältkort och listor laddas ner från Fältforsks hemsida eller via hemsidan från NFTS, länk här. Färdigskrivna etiketter skickas till utföraren. Viktig information kan läggas som bilagor i NFTS. Försöksdata skall läggas in i NFTS. Fakturering Om R6-försök skickas fakturan till: SLU Fakturamottagning, Box 7090, 750 07 Uppsala. Ange referens 500MHG. Skicka också komplett fakturaunderlag direkt till magnus.halling@slu.se. Historik/logg PM-versioner 2019: 20190405 förtydligande insåningsgröda och åtgärder vid utebliven skörd vid torka. Botaniskt utvecklingsstadium bara första skörd. 6

Bilaga: Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier 2018-04-09 Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall i första hand anges med en heltalssiffra. Om det bedöms öka säkerheten kan en decimal anges. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott per m 2 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad 7