Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

PROJEKTRAPPORT 1(40) Kontaktperson Djurskydds- och Veterinärenheten 010-2241000 Innehållsförteckning Djurskyddskontroll -Kartläggning av andningsproblemen hos de trubbnosiga hundraserna i Skåne... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Fyra överrepresenterade raser... 5 Rasbetingade andningsproblem inte ett nytt problem... 5 Planerade tillsynsprojekt 2015... 5 Lagstiftning... 6 Länsstyrelsens bedömning av prejudicerande rättsfall inom hundavel... 6 Vad är ett funktionshinder?... 7 Syfte... 8 Genomförande... 9 Metod... 9 Kontroller... 9 Problem vid genomförandet... 10 Resultat... 11 Presentation av resultat... 11 Hundar i projektet... 11 Frekvens anmärkningar och förelägganden... 12 Utställningsresultat på hundar i projektet... 14 Genomgång av hundarna... 17 Diskussion... 37 Diskrepans i bedömningarna... 37 Tänkbara förklaringar... 37 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 010-224 11 10 102-2912 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 010-224 10 00 010-224 11 02

PROJEKTRAPPORT 2(40) Speglar utställningsresultat en sund avel utan andningsproblematik?... 38 Slutsats... 40

PROJEKTRAPPORT 3(40) Djurskyddskontroll -Kartläggning av andningsproblemen hos de trubbnosiga hundraserna i Skåne Sammanfattning Länsstyrelsen i Skåne har under hösten 2015 genomfört djurskyddskontroller hos 12 uppfödare av trubbnosiga hundar i syfte att kartlägga eventuella andningsproblem i Skåne. I kartläggningen undersöktes sammanlagt 37 hundar av länsveterinär och djurskyddinspekör. I samband med kontrollerna förelades 10 kennlar att låta veterinärundersöka en eller flera av sina hundar på grund av att länsveterinär bedömde att hunden/hundarna visade tecken på besvär med andningen. Detta innebar att Länsstyrelsen sammanlagt förelade om att 27 hundar, 73 % av urvalet, skulle tas till veterinär med specialistkunskap inom hundens sjukdomar för undersökning och bedömning. Av dessa har 26 undersökts och intyg inkommit. Hälften av dessa, 13 stycken, fick vid veterinärundersökningen någon typ av anmärkning gällande andningen. Ingen av hundarna har bedömts av de kliniska veterinärerna vara i behov av någon form av åtgärd kirurgiskt. Samtliga hundar har endast undersökts i vaket tillstånd genom auskultation (utvärtes bedömning och lyssning). Sövning och närmare undersökning av svalg och andningsvägar har inte bedömts vara nödvändigt i något av fallen. Ingen av hundarna har heller bedömts av veterinären behöva utsättas för ansträngning inför undersökningen som en del av undersökningen av andningen. Två av hundarna, 7 % av urvalet, i kartläggningen har av klinisk veterinär bedömts ha sådant problem med andningen att avelsförbud rekommenderats. Länsstyrelsen har till följd av den veterinära bedömningen fattat beslut om förbud att avla på dessa två individer.

PROJEKTRAPPORT 4(40) Bakgrund Rasavel inom hund, och begreppet hundraser, har funnits sedan slutet av 1800-talet. Dessförinnan hölls olika hundtyper. Under nittonhundratalet fram till idag har raserna förädlats och särpräglats för att bli mer unika både för funktion och i utseende. Rasspecifika utseenden har under de senaste årtiondena förändrats och förstärkts. Hundaveln har blivit mer inriktad på utseende, samtidigt har extrema exteriöra överdrifter blivit ett nytt fenomen inom hundvärlden. En exteriör överdrift är i grunden en genetisk avvikelse, som kan vara till nackdel för den drabbade hundens hälsa och välmående. De hundraser som varit kända för att ha kortare nosar än andra raser har de senaste årtiondena avlats på ett sådant sätt att utseendet blivit mer extremt. Idag har vi raser som inom hundvärlden benämns trubbnosiga och som har så pass korta nosar att en del inte har någon synlig nosrygg. Vi har därmed vant oss vid att se hundar utan utstickande nos, med en sluttande huvudform från pannan till underkäken. Trubbnosigheten benämns ofta brakycefalt utseende och de anatomiska förändringarna med trånga näsborrar, för lång mjuk gom, trång luftstrupe mm, som ofta orsakas av trubbnosigheten benämns brakycefalt syndrom. Brakycefalt syndrom är ofta förenat med en funktionsnedsättning, särskilt gällande andning och luftvägar. Aveln på kort huvudform och kort nos har lett till en förändring av skelettets utformning, men utan att förändra mjukdelarna, vilket leder till att det inte finns tillräckligt med utrymme inuti den trubbnosade hundens huvud. De anatomiska förändringarna leder ofta till att den drabbade hunden måste anstränga sig för att andas. Ansträngningen kan leda till ytterligare konsekvenser så som svullnader och ödem i luftvägarna, samt risk för total kollaps av struphuvudet. Vanliga symtom hos drabbade hundar är väsande ljud, pip m.m. när den andas, snarkningar, hosta och kräkningar, samt slöhet och motstånd/oförmåga att röra sig i större omfattning. Lidandet som uppstår hos drabbade hundar bedöms vara både fysiskt och psykiskt. Att kämpa för luft, med känsla av att andas genom ett sugrör, är ångestrelaterat både för människor och djur. En fysiologisk respons på kvävningskänsla är frisättning av stresshormoner så som adrenalin och noradrenalin, vilka är kända för "fight-andflight"-responsen, där en individ ska motiveras att kämpa för sitt liv. En hög frisättning av adrenalin upplevs som ångest och panik för en individ som inte kan påverka sin situation till det bättre. Trubbnosighet påverkar också hundens förmåga till värmereglering eftersom hunden reglerar sin kroppstemperatur genom andningsfrekvens och avkylning genom vattenavdunstning. Detta sker till stor del i hundens noshåla där vindlande gångar skapar en stor yta med slemhinna. När hunden flämtar till följd av värmepåverkan andas den in via nosen och ut via munnen. Inandningsluften värms upp i nosen och

PROJEKTRAPPORT 5(40) kyler samtidigt ner hundens blod. En kort, eller mycket kort nos, är därmed en stor nackdel för den enskilda hunden då den får svårt för att hantera varma miljöer och även den värme som hunden själv producerar vid muskelaktivitet och motion. Omfattningen av andningsproblemen hos de trubbnosiga hundarna har både före och efter det veterinära uppropet, som skedde under sommaren 2015, varit omdiskuterat. Likaså vem som är ansvarig för att det blivit så. Vissa menar att det är den stora mängden importerade, renrasiga men oregistrerade, hundar som är orsaken och att stora importörer inte tagit ansvar för hälsan. Det vill säga att andningsproblematiken i princip inte förekommer hos svenskuppfödda hundar, medan andra menar att det är den extrema rasaveln och premiering av extrema individer på hundutställningar som lett till att andningsproblem förekommer. Eftersom enbart kennlar som föder upp renrasiga och registrerade hundar kontrollerats i projektet har varje hunds bästa utställningsresultat noterats för att se om det finns någon koppling mellan rastypiskhet och andningsproblematik. Fyra överrepresenterade raser Det finns idag åtminstone fyra raser som i större utsträckning än andra raser är drabbade av andningsproblem till följd av brakycefalt syndrom. Dessa raser är mops, pekinges, engelsk bulldog och fransk bulldog. Gemensamt för de fyra raserna är en exteriör överdrift med mycket kort nosrygg, eller ingen synligt nosrygg alls. Syndromet finns även inom fler raser. Rasbetingade andningsproblem inte ett nytt problem Åtminstone sedan 80-talet har det varit känt att nämnda raser ofta har bekymmer med andningen. Det är också känt att extremaveln med förstärkt trubbnosighet, det vill säga ännu kortare nos, ytterligare ökar risken för andningsproblemen. Ändå har aveln inte ändrats åt det håll att man ser längre nosar och bättre andning idag än för 10, 20 eller 30 år sedan, tvärt om. På åttiotalet fanns en tumregel att en fransk bulldog skulle kunna ha en hasselnöt vilandes på nosryggen, den tumregeln finns inte längre kvar och inte heller den då önskade nosryggen. Hälsodebatten och målen med aveln går inte alltid hand i hand med målen för hundrasernas utseende. Branschen har hittills inte visat sig villiga att tumma på önskat utseende och avla ifrån de utseenden som blivit ny standard. Därmed finns en risk att andningsproblemen cementeras. Planerade tillsynsprojekt 2015 Länsstyrelsen genomför en del av djurskyddskontrollerna i projektform. Inom hundområdet var det sedan hösten 2014 planerat ett 20-tal kontroller i projektform för 2015. Under vårvintern 2015 genomförde Länsstyrelsen ett projekt av

PROJEKTRAPPORT 6(40) hunddagis och hundpensionat med gamla tillstånd (äldre än 2009) eller där tillstånd saknades. Länsstyrelsen planerades även ett tillsynsprojekt gällande kejsarsnitt inför hösten. Under sommaren 2015 genomfördes det så kallade veterinära uppropet gällande andningsproblem inom trubbnosiga raser. På grund av detta beslutade Länsstyrelsen att skjuta upp projektet gällande kejsarsnitt och istället kartlägga situationen i Skåne gällande andningsproblem. Länsstyrelsen bedömde att det var av stor vikt att det veterinära uppropet, som är det första av sitt slag, togs på allvar av den myndighet vars ansvar är att utöva kontroll inom djurskydd. Lagstiftning Idag regleras aveln inom hund genom Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2008:5) om hållande av hund och katt, kap 1, 24-25 : 24 Djur får inte användas i avel om 1. de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas, 2. de är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom, 3. de är eller med stor sannolikhet är bärare av enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag, 4. parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman, 5. de uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer, eller 6. de saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt. Länsstyrelsens bedömning av prejudicerande rättsfall inom hundavel Länsstyrelsen Skåne har tidigare arbetat med ett projekt med tillsyn inom en annan hundras som ingår i SKKs avelsarbete och särskilda hälsoprogram. Det projektet resulterade i att flertalet av de skånska kennlarna inom den aktuella rasen förelades om åtgärder i aveln och bland annat förbjöds att avla på hundar som hade ögonsjukdomen entropion. Förbudet överklagades upp till Kammarrätten där Förvaltningsrättens dom fastställdes. Förvaltningsrättens dom fastställer i sin tur Länsstyrelsens förbud och av domen går det att läsa följande: Den kunskap som finns på området och som också det pågående ögonhälsoprojektet är ett uttryck för leder enligt Förvaltningsrättens uppfattning till slutsatsen att Länsstyrelsen ur djurskyddssynpunkt haft fog för sitt beslut. Länsstyrelsen tolkar domen på så sätt att SKKs särskilda hälsoprogram även kan anses vara uttryck för avelsproblematik och att det därför finns ett ökat behov av

PROJEKTRAPPORT 7(40) djurskyddskontroll inom dessa raser och sjukdomar, snarare än minskat. Länsstyrelsen Skåne ser idag ingen anledning att låta hundbranschen verka utan offentlig tillsyn av myndighet. Vad är ett funktionshinder? Föreskriften (SJFS 2008:5) definierar ett funktionshinder som ett tillstånd som försvårar naturliga beteenden eller funktioner. Då andning är en naturlig funktion, och att röra sig fritt, gå, springa, leka, jaga är naturliga beteenden hos hunden så bedöms andningsproblem vara ett funktionshinder enligt lagstiftningens mening. Att avla på en hund med andningsproblem är därmed enligt djurskyddslagstiftningen inte tillåtet. Det är inte heller tillåtet att avla på en hund vars andningsproblem åtgärdats medicinskt eller kirurgiskt eftersom funktionshindret fortfarande kan nedärvas.

PROJEKTRAPPORT 8(40) Syfte Projektets syfte var att kartlägga andningsproblemen hos mops, engelsk bulldogg och fransk bulldogg i Skåne. I Skåne finns inga kända pekingeskennlar. Länsstyrelsen ville kartlägga i vilken utsträckning det förekommer andningsproblem hos dessa raser i Skåne, för att kunna utreda om det finns en pågående och felaktig avel, där drabbade hundar används som avelsdjur. Länsstyrelsens syfte var också att informera uppfödare och hundnäringen om djurskyddslagstiftningens krav i dessa frågor, men också att sprida information till allmänheten.

PROJEKTRAPPORT 9(40) Genomförande Metod Länsstyrelsen Skåne genomförde under oktober djurskyddskontroller på 12 kennlar, ca 25 % av de registrerade kennlarna inom varje ras. Kennlarna valdes till en början ut genom lottning. När objekt från grundurvalet inte var tillgängliga för kontroll, inte gick att nå eller hindrade genomförandet av kontroll, försökte Länsstyrelsen i möjligaste mån ersätta objektet med ett annat som var geografiskt nära det som tagits ut vid lottningen. Vid kontrollen bedömdes andning utifrån de kriterier som beskrivs av bland andra veterinärerna Annika Bergström och Åke Hedhammar i Svenska Kennelklubbens film Att bedöma hundars andning. Vid bedömningen gavs därför akt på synliga tecken, såsom ökad andningsfrekvens, forcerad andning, munandning, uppdragna mungipor, långt utkastad tunga, indragning vid inandning, ansträngning vid utandning och medrörelser av huvud och hals vid inandning hörbara tecken, såsom pipande, vinande och snarkande vid ut- och inandning, synliga strukturer, såsom trånga och knipta näsborrar, nosrynka, lång tunga och överdrivet rikliga mjukdelar. Länsstyrelsen försökte i möjligaste mån bedöma samtliga hundars andning i både aktivt och lugnt tillstånd. De flesta hundarna var väldigt aktiva i början av kontrollen då de hälsade och tog kontakt med oss, därmed var det ofta lätt att bedöma andningen vid aktivitet. Därefter inväntades att varje hund lugnade ner sig innan andningskontrollerna avslutades. Bedömningen genomfördes av en länsveterinär och av djurskyddsinspektör. Vid en del kontroller närvarade två djurskyddsinspektörer. När länsveterinären noterade något tecken enligt ovan på besvärad andning hos en hund förelades djurägaren att ta hunden till veterinär, med specialistkompetens inom hundens sjukdomar, för bedömning och utredning. Intyg från veterinärundersökningarna skickades på begäran till Länsstyrelsen. Efter att dessa har inkommit har Länsstyrelsen bedömt och sammanställt resultatet av veterinärundersökningarna. Kontroller Samtliga genomförda kontroller inom projektet har skett med tillåtelse av, och i närvaro av, kennelansvarig hundägare. När kontrollerna inletts har samtliga fått frågan om de har tid och möjlighet att delta vid kontroll vid just det tillfället, samtliga har också svarat att det gått bra och medverkat. Länsstyrelsen har

PROJEKTRAPPORT 10(40) uppfattningen att samtalstonen och stämningen vid kontrollerna har varit mycket trevlig och informativ från båda sidor. Det har inte förekommit någon upprörd stämning eller uppstått någon konfliktfylld situation under kontrollerna. Samtliga kennelansvariga har under kontrollena varit tillmötesgående och med intresse visat upp sina hundar. Man har också i stor utsträckning, på ett föredömligt sätt, delat med sig av sin egen uppfattning av andningsproblemen inom rasen, samt haft välgrundad och väl genomtänkt kritik inom avel- och utställningssammanhang. Problem vid genomförandet Länsstyrelsen upplever att genomförandet av djurskyddskontrollerna, som var planerade till en period om tre veckor, blev svårare än förväntat. Kontrollperioden fick därför förlängas med ytterligare tre veckor. Under kontrollperioden försökte Länsstyrelsen både att genomföra oanmälda och föranmälda kontroller i syfte att hitta ett sätt att få kontrollerna att flyta smidigare och därmed kräva mindre resurser att genomföra. De huvudsakliga problemen som Länsstyrelsen mötte var: djurhållare gjorde sig otillgängliga för kontroll djurhållare nekade Länsstyrelsen tillträde felaktig information om projektets bakgrund och genomförande spreds i sociala medier, på bloggar samt genom telefon- och sms-kedjor mellan uppfödarna vissa uppfödare sade sig, på grund av den information de fått, vara beredda att avliva sina hundar för att undvika kontroll av rädsla att bli utdömda av myndigheten vissa uppfödare uppgav att de var oroliga för konsekvenser, t.ex. uteslutning ur rasklubben och grupper på sociala medier, om de var hjälpsamma vid kontrollerna SKK kritiserade verksamheten genom att i media benämna Länsstyrelsens kontroller häxjakt och korståg.

PROJEKTRAPPORT 11(40) Resultat Presentation av resultat Nedan följer en presentation av resultatet av kartläggningen. Länsstyrelsen har valt att utelämna namn på uppfödare, hundar och kliniska veterinärer. Orsaken till detta är att det i den slutliga sammanställningen av resultatet saknar betydelse att nämna individer. Denna rapport syftar till att ge en helhetsbild av situationen. Kennlarna benämns med nummer från 1 till 12 och hundarna med bokstäver som kopplas till kennelns nummer. De kliniska veterinärerna omnämns också med siffror, från 1-8. Kontrollrapporter, veterinärintyg, samt listor med hundar, kennlar och veterinärer som deltagit i kartläggningen, och som redovisas här finns att begära ut hos Länsstyrelsen i Skåne. Vid begäran om utlämning av allmänna handlingar görs alltid en sekretessprövning av myndigheten. Hundar i projektet Nedan presenteras de hundar som varit med i projektet, tabell 1. Det är viktigt att notera att samtliga hundar hos uppfödarna inte har bedömts. Hos en del kennlar var en del hundar, av olika skäl, inte hemma vid kontrollerna och kunde därför inte undersökas. Andra hundar uteslöts på grund av att de hade, eller nyligen haft, andra sjukdomar som kan påverka andningen. En hund uteslöts på grund av högdräktighet. Valpar som var 6 månader eller yngre bedömdes inte i projektet. Valpar över åtta veckor räknades in i antalet hundar i kenneln, valpar under 8 veckor togs inte med alls. Likaså varken undersöktes eller räknades hundar av andra raser, som fanns på kennlarna, med i projektet.

PROJEKTRAPPORT 12(40) Tabell 1 Kennel ras Antal hundar Antal bedömda Antal förelagda Antal anm. hos veterinär 1 FB 2 2 - - 2 Mops 1 1 1 Avlivad 3 EB 5 5 3 2 4 FB 4 1 - - 5 FB 2 1 1 1 6 Mops 3 3 3 1 7 FB 5 4 4 4 8 FB 6 3 3 2 9 FB 6 6 4-10 FB 4 3 2 1 11 Mops 3 3 3 2 12 Mops 9 5 3 - Summa Mops 16 12 10 3 Summa FB 29 20 14 8 Summa EB 5 5 3 2 Totalsumma 50 37 27 13 Frekvens anmärkningar och förelägganden Samtliga uppfödare som hade minst en hund som uppvisade tecken på besvär med andningen under kontrollen förelades att ta berörd hund till veterinär. Sammanlagt bedömde Länsstyrelsens länsveterinärer 37 hundars andning. Av dessa bedömdes 27 ha tecken på besvär från andningen, vilket resulterade i att 10 av 12 kennlar förelades om veterinärundersökning. Länsstyrelsen har således bedömt att 73 % av hundarna som undersöktes hade tecken på besvär från andningen. Nedan presenteras fördelningen mellan raserna i diagram 1.

PROJEKTRAPPORT 13(40) Diagram 1 25 20 15 10 5 Antal undersökta hundar Antal förelagda hundar Antal med anmärkning hos veterinär 0 Mops FB EB Hos rasen mops föll två individer bort från slutresultatet (gröna staplar) då en hund (2A) avlivades utan veterinärbedömning och en annan (11A) hade ett inkomplett veterinärintyg där veterinären underlåtit att fylla i intygets kryssrutor avseende andning och endast med text noterat normalt ljud för rasen gällande andning.

PROJEKTRAPPORT 14(40) Hälften hade anmärkning på andningen Av de 27 hundarna har 26 undersökts av klinisk veterinär och intyg har inkommit till Länsstyrelsen. Återstående hund avlivades på hundägarens initiativ utan att andningen bedömdes. Av de 26 undersökta hundarna bedömde de kliniska veterinärerna att 13 var utan anmärkning gällande andningen och resterande fick någon typ av anmärkning. Det innebär att 50 % av de hundarna som omfattades av förelägganden bedömdes ha någon form av avvikelse i andningen. Två av dessa bedömdes ha sådan påverkan på andningen att veterinären rekommenderade avelsförbud. 92 % bedömdes under vila Av de 26 veterinärundersökta hundarna bedömdes 24, 92 %, endast under vila av de kliniska veterinärerna. Bara två hundar, 3A och 11A, undersöktes medan de var aktiva och hade förhöjd andningsfrekvens. Individ 3A bedömdes ha anmärkning på andningen. Hund 11A har den kliniska veterinären, som ovan nämnts, inte fyllt i ja eller nej i intyget gällande andningens påverkan, utan endast valt att kommentera att ljuden som noterades från andningen var normala för rasen. Ingen avvikelse kräver åtgärd Ingen av de 26 hundarna, varken de som bedömdes vara utan anmärkning i andningen eller de som hade anmärkning, sövdes ner för undersökning av svalg och luftvägar. Veterinärerna har således bedömt att detta inte behövdes för att kunna bedöma hundarna som utan anmärkning eller att kunna bedöma att anmärkningar de haft inte haft någon betydelse för hundarnas välfärd och mående och därmed kunna intyga att hundarna är fria från lidande. Ingen av hundarna med anmärkningar har, enligt intygen, bedömts av veterinär vara i behov av någon typ av åtgärd eller utökad undersökning. Utställningsresultat på hundar i projektet Nedan presenteras en tabell, tabell 2, över de hundar som varit med i projektet, vilka som fått föreläggande, anmärkning av klinisk veterinär samt bästa utställningsresultat 1. 1 1 För förklaring till utställningsresultat se SKKs utställnings- och championat regler Regler för bedömning

PROJEKTRAPPORT 15(40) Tabell 2 Kennel hund Föreläggande Anm av klinisk vet. Utställningsresultat 1 1A Nej - Good 1B Nej - Good 2 2A Ja Ej bedömd Ej utställd 3 3A Ja Ja Excellent m CK 3B Ja Nej Excellent m CK 3C Ja Ja Excellent m CK 3D Nej - Excellent m CK 3E Nej - Excellent m CK 4 4A Nej - Very Good 5 5A Ja Ja Excellent m CK 6 6A Ja Ja Excellent m CK 6B Ja Nej 1:a pris med CK 6C Ja Nej Very Good 7 7A Ja Ja Excellent m CK 7B Ja Ja 1:a pris med CK 7C Ja Ja Excellent m CK 7D Ja Ja 1:a pris med CK 8 8A Ja Ja Excellent 8B Ja Ja Excellent m CK 8C Ja Nej Excellent m CK 9 9A Ja Nej Ej utställd 9B Ja Nej Excellent 9C Ja Nej Excellent m CK 9D Nej - Excellent 9E Ja Nej Excellent m CK 9F Nej - Excellent m CK 10 10A Ja Nej Excellent 10B Ja Ja Excellent m CK 10C Nej - Very Good 11 11A Ja Ej ifyllt Ej utställd 11B Ja Ja Ej utställd 11C Ja Ja Excellent m CK 12 12A Ja Nej Very Good 12B Ja Nej Ej utställd 12C Nej - 1:a pris 12D Nej - Ej utställd 12E Ja Nej Ej utställd

PROJEKTRAPPORT 16(40) Av resultatet ovan ses att övervägande delen av hundarna som fick föreläggande av Länsstyrelsen, och således visade tecken på besvär med andningen, fått bra resultat på utställning. En trend ses i att de som Länsstyrelsen inte förelagt, och var helt utan anmärkning i sin andning, fått ett sämre resultat. Värt att notera är att de två hundar som efter kontrollerna fått förbud för avel, hund 8A och 8B, fått mycket bra utställningsresultat. Av de 13 hundar som fått anmärkning på andningen av klinisk veterinär var det 11 stycken, dvs ca 85 %, som fått Excellent med CK alternativt 1:a pris med CK. Fakta Den bästa bedömningen en hund kan få på en hundutställning är Excellent med CK (enligt gamla bedömningen 1:a pris med CK). Detta innebär enligt Svenska kennelklubbens utställnings- och championatregler att hunden mycket väl motsvarar rasens standard. Dess utmärkta kvaliteter i förhållande till rasidealet tillåter att domaren kan bortse från smärre detaljfel samt att hunden i alla avseende är typisk och korrekt byggd med så framträdande förtjänster och så oväsentliga fel, att den är ett utmärkt avelsresultat.

PROJEKTRAPPORT 17(40) Genomgång av hundarna 1A) Fransk bulldogtik, född 2011 Har en valpkull Länsstyrelsens bedömning Något knipta näsborrar, opåverkad andning. Ingen anmärkning Inget föreläggande. Good 1B Fransk bulldogtik, född 2014 Ej tagen i avel Länsstyrelsens bedömning Något knipta näsborrar, opåverkad andning. Ingen anmärkning Inget föreläggande. Good

PROJEKTRAPPORT 18(40) 2A) Mopstik, född 2011 har en valpkull Länsstyrelsens bedömning Rejäl nosrynka, som delvis hänger ned över nostryffeln. Andas med munandning, även i passivitet. Knipta näsborrar. Snarkande ljud från andningsvägarna, samt flödesljud både på ut- och inandningen. I rörelse tog hunden regelbundet pauser och stod stilla och flämtade, kunde inte röra sig obehindrat utan att påverkas för mycket av sin andning. Efter rörelse var andningen sämre och hunden andades med bukpress och hade även indragningar. Föreläggande. Klinisk veterinärs bedömning (1): Hunden avlivades på djurägarens begäran. Veterinären har enligt intyg inte bedömt hundens andning. Inga utställningsresultat

PROJEKTRAPPORT 19(40) 3A) Engelsk bulldogtik, född 2007 Har en valpkull Öppna näsborrar, rejäl nosrynka. Det förekommer snarkande ljud från andningen. Andas i vila mycket med munandning, men utan bukpress. I rörelse förekommer bukpress. Föreläggande. Klinisk bedömning av veterinär (2) : Stressad. Munandning med uppdragna mungipor, inget biljud vid andning genom näsan. Ej forcerad andning. Ökad andningsfrekvens. Nosrynka normalt för bulldog. Excellent med CK. Utställningschampion. 3B) Engelsk bulldog tik född 2005 Har en valpkull Öppna näsborrar, nosrynka. Andas med lite bukpress och har ett snarkande ljud vid inandning. Andades inte med munandning under kontrollen. Föreläggande. Klinisk bedömning av veterinär (2): Andas bra för ålder, ras och vikt. Bedöms inte att hon lider av att ha svårt att andas. Normal nosrynka för Bulldog. Excellent med CK.

PROJEKTRAPPORT 20(40) 3C) Engelsk bulldoghane, född 2007 Ej tagen i avel Öppna näsborrar, rejäl nosrynka. Ljud vid inandningen i vila. Bukpress vid utandning, indragningar vid bringan. Observerades bara i vila pga hälta. Föreläggande. Klinisk veterinärs bedömning (2): Lindrigt biljud vid auskultation, lindrigt utandningsljud, stressad. Fria övre luftvägar. Excellent med CK. Utställningschampion. 3D) Engelsk bulldogtik, född 2013 Ej tagen i avel Öppna näsborrar, nosrynka. Andningen bedöms vara bra och utan anmärkning inget föreläggande. Excellent med CK. Utställningschampion.

PROJEKTRAPPORT 21(40) 3E) Engelsk bulldogtik, född 2012 Har en valpkull Bra näsborrar. Nosrynka. Vid aktivitet finns ett friktionsljud vid utandning, men tyst i vila. Ingen anmärkning Inget föreläggande. Excellent med CK. Utställningschampion. 4A) Fransk Bulldogtik, född 2013 Ej tagen i avel Munandas inte trots aktivitet, dock biljud från nosen som helt försvinner i vila. Knipta näsborrar. Inget föreläggande. Very good.

PROJEKTRAPPORT 22(40) 5A) Fransk Bulldoghane, född 2013 Har fem valpkullar Andas med stängd mun, dock ett konstant flödesljud i andningsvägarna vid både aktivitet och i vila. Öppna näsborrar i aktivitet, knipta i vila. Förefaller därför att ha god förmåga att öppna sina näsborrar vid behov. Föreläggande. Klinisk veterinärs bedömning (3): Lindrigt andningsljud vid auskultion. Knipta näsborrar. Inga åtgärder. Excellent med CK. 6A) Mopstik, född 2006 Har en valpkull Munandas i aktivitet med uppdragna mungipor och har ett gurglande ljud från andningsvägarna. I vila helt tyst i sin andning. Stor nosrynka som till viss del ligger ner över nosen. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (4): Rastypisk nosrynka. Nos och svalg utan anmärkning. Näsborrar utan anmärkning. Lindrigt ökat inandningsljud. Inga tecken på uttalat brakycefalt syndrom.

PROJEKTRAPPORT 23(40) Excellent med CK. 6B) Mopstik, född 2007 Har tre valpkullar Munandas i aktivitet med uppdragna mungipor. Bra näsborrar. I aktivitet hörs ett flödesljud i andningsvägarna, tyst i vila och utan mundandning. Stor nosrynka. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (4): Rastypisk nosrynka. Nos och svalg utan anmärkning. Näsborrar utan anmärkning. Inget andningsljud. Inga tecken på uttalat brakycefalt syndrom. 1:a pris med CK 6C) Mopstik, född 2013 Har en valpkull Munandas inte, men har ett visst flödesljud i andningsvägarna. Något knipta näsborrar och stor nosrynka. Föreläggande.

PROJEKTRAPPORT 24(40) Bedömning av klinisk veterinär (4): Rastypisk nosrynka. Nos och svalg utan anmärkning. Näsborrar utan anmärkning. Inget andningsljud. Inga tecken på uttalat brakycefalt syndrom. Very good 7A) Fransk Bulldoggtik, född 2013 ej tagen i avel Munandas inte i aktivitet och har normal andningsfrekvens. Nosrynka och trånga näsborrar. Vid in- och utandning hörs ett konstant flödesljud och ett snarkade ljud när hunden luktar. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (5): Hunden blev bedömd som ua med tanke på andningen. Bedömning av klinisk veterinär (6): Lindriga utandningsljud övre luftvägarna. Lindrigt knipta näsborrar. Normal nosrynka för rasen som ej påverkar andningen. God prognos. Excellent med CK

PROJEKTRAPPORT 25(40) 7B) Fransk Bulldogtik, född 2008 Har fyra valpkullar Munandas i aktivitet men utan utsträckt tunga. Normal andningsfrekvens. Mindre nosrynka och längre nos, men knipta näsborrar. Vid in- och utandning hörs ett konstant flödesljud och antydan till medrörelser med huvudet samt lindrig bukpress vid utandning. Inga snarkande ljud. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (5): Hunden blev bedömd som ua med tanke på luftvägsproblem. Bedömning av klinisk veterinär (6): Mycket lindriga utandningsljud övre luftvägar. Lindrigt knipta näsborrar. Måttliga nosrynka som ej påverkar andningen. God prognos. 1:a pris med CK 7C) Fransk Bulldogtik född 2010 Har två valpkullar Munandas i aktivitet men utan utsträckt tunga. Normal andningsfrekvens. Mindre nosrynka och längre nos, men knipta näsborrar. Vid utandning hörs ett flödesljud. Bukpress vid utandning. Inga snarkande ljud. Föreläggande.

PROJEKTRAPPORT 26(40) Bedömning av klinisk veterinär (5): Hunden bedömdes som ua med tanke på andningsproblem. Bedömning av klinisk veterinär (6): Mycket lindriga utandningsljud från övre luftvägar. Lindrigt knipta näsborrar. Måttlig nosrynka som ej påverkar andningen. God prognos. Excellent med CK 7D) Fransk Bulldogtik, född 2007 Har två valpkullar Munandas inte och har normal andningsfrekvens. Mindre nosrynka och längre nos, men knipta näsborrar. Vid utandning hörs ett kraftigt flödesljud. Bukpress vid utandning. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (5): Något trånga näsborrar och ett biljud från lungorna. Ej utsatt för lidande vid besiktningstillfället. Bedömning av klinisk veterinär (6): Något trång i övre luftvägar, nos och svalg. Något lindrigt knipt nos. Mjukdelar i nos och svalg för rasen normalt utseende. Nosrynka som ej stör andningen, måttlig storlek. Hunden bör ej ha större problem av sina något trånga övre luftvägar. 1:a pris med CK

PROJEKTRAPPORT 27(40) 8A) Fransk Bulldogtik, född 2013 ej tagen i avel Munandas i aktivitet och har trånga näsborrar. Andas i huvudsak genom näsan i vila, men munandas då och då. Visst flödesljud i nosen även i vila. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (7): Forcerad andning (inspiratorisk stridor), inandningsljud (stridor), indragningar i nedre strupområdet, förbröst och bakom revbensbågarna vid inandning, utandningsljud, trånga/knipta näsborrar samt nosrynka. Rekommenderar avelsförbud av djurskyddsskäl. Länsstyrelsens åtgärd: Förbud att använda i avel. Excellent 8B) Fransk Bulldogtik, född 2010 Har tre valpkullar

PROJEKTRAPPORT 28(40) Munandas i aktivitet med uppdragna mungipor och tar ut tungan. Något knipta näsborrar. Biljud i svalget hörs vid både in- och utandning vid aktivitet. I vila hörs ett flödesljud i nosen och det visslar lite andningen, men ingen munandning. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (7): Forcerad andning, (inspiratorisk stridor) samt inandningsljud (stridor i övre luftvägarna) trånga/knipta näsborrar samt nosrynka. Rekommenderar avelsförbud av djurskyddsskäl. Länsstyrelsens åtgärd: Förbud att använda i avel. Excellent med CK 8C) Fransk Bulldogtik, född 2008 Har tre valpkullar Munandas i aktivitet med uppdragna mungipor och tar ut tungan. Har trånga näsborrar. I vila andas hon genom näsan och har stängd mun. Inga flödesljud. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (7): Helt utan anmärkning, har nosrynka. Excellent med CK.

PROJEKTRAPPORT 29(40) 9A) Fransk Bulldogg Tik född 2008 ej tagen i avel Trånga näsborrar. Både i aktivitet och i vila förekommer flödesljud. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (8): Nosrynka helt reaktionslös, hud utan anmärkning runt om, mjukdelar går ej att bedöma på vaken hund. Inga utställningsresultat 9B) Fransk Bulldogtik, född 2014 ej tagen i avel Bra näsborrar. Mundandas av och till och det förekommer ljud, snarkningar. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (8): Nosrynka, hud runt om helt utan anmärkning, mjukdelar går ej att bedöma på vaken hund.

PROJEKTRAPPORT 30(40) Excellent 9C) Fransk bulldogtik, född 2011 Har en valpkull Bra näsborrar, men vid andning förekommer snarkningar kontinuerligt. Andas ut med bukpress. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (8): Nosrynka lindrig, hud utan anmärkning runt om, mjukdelar går ej att bedöma på vaken hund. Excellent med CK. 9D) Fransk Bulldoghane född 2011 ej tagen i avel Bra näsborrar. Munandas lite även i vila. Inget föreläggande. Excellent

PROJEKTRAPPORT 31(40) 9E) Fransk bulldogtik, född 2009 Har tre valpkullar Har mer utstickande nos med bra näsborrar. Andas med ett snarkande ljud och har hög andningsfrekvens. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (8): Helt utan anmärkning, mjukdelar går ej att bedöma på vaken hund. Excellent med CK. 9F) Fransk bulldogtik född 2011 Har en valpkull Lindrigt knipta näsborrar och nosrynka. Andas tyst i vaket tillstånd men snarkar sovande. Inget föreläggande. Excellent med CK.

PROJEKTRAPPORT 32(40) 10A) Fransk Bulldog tik född 2012 En kull valpar Längre nos med öppna näsborrar. Munandas i aktivitet med tungan långt ute och uppdragna mungipor. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (9): Mycket liten nosrynka, mjukdelar går ej att bedöma på vaken hund. Excellent 10B) Fransk Bulldogtik född 2014 ej tagen i avel Nosrynka och knipta näsborrar. Munandning i aktivitet med tungan ute. Munandning även i vila men är tyst. Hög andningsfrekvens. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (9): Knipta näsborrar, litet väsande ljud vid utandning, nosrynka, mjukdelar går ej att bedöma på vaken hund.

PROJEKTRAPPORT 33(40) Excellent med CK 10C) Fransk bulldogtik född 2014 ej tagen i avel Utstickande nos med näsborrar utan anmärkning. Andas fint. Inget föreläggande. Very good 11A) Mopstik, född 2014 ej tagen i avel Andning med uppdragna mungipor. Knipta näsborrar. Tydligt utandningsljud. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (4): Stressad. In- och utandningsljud: Normalt dock andningsljud för rasen (upphetsad). Nosrynka. Diagnos/prognos bedöms som god, normal variation. Inga utställningsresultat.

PROJEKTRAPPORT 34(40) 11B) Mopstik, född 2011 två valpkullar Trånga näsborrar. Andas med bukpress och har ett flödesljud från nosen. Ibland hörs också ett snarkande ljud. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (4): Lindriga utandningsljud. Nosrynka typisk för rasen. Diagnos/prognos bedöms som god, normal. Inga utställningsresultat 11C) Mopshane, född 2011 har nio valpkullar Kraftig nosrynka och knipta näsborrar. Flödesljud vid utandning. Fuktig och slemmig i nosen. Bedömning av klinisk veterinär (4): Näsborrar trånga, nosrynka rastypisk. Diagnos/prognos normal variation, bedöms som god. Excellent med CK. Utställningschampion.

PROJEKTRAPPORT 35(40) 12A) Mopstik, född 2010 har två valpkullar Bild saknas. Trånga näsborrar och forcerad andning. Andas ut med bukpress. Både in- och utandningsljud. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (4): Nosrynka ua för ras. Inget uttalat brakycefalt syndrom. Very good. 12B) Mopshane, född 2012 ej tagen i avel Bild saknas. Trånga näsborrar och kraftigt nosveck som hänger ner på sidorna om nosen. Munandas delvis med utandningsljud från nosen. Snarkningar från svalg. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (4): Nosrynka rastypisk. Inget uttalat brakycefalt syndrom. Inga utställningsresultat 12C) Mopstik född 2007 har två valpkullar Bild saknas. Lindrig knipta näsborrar. Tyst i vila. Knorrar, svårt att avgöra om ljudet är från andningen eller ett medvetet ljud. Inget föreläggande. 1:a pris

PROJEKTRAPPORT 36(40) 12D) Mopstik, född 2015 ej tagen i avel Bra näsborrar. Lindrigt ljud och använder även bukpress vid utandning. Uppdragna mungipor vid upphetsning. Snabb och bra återhämtning, andas tyst och med stängd mun i vila. Inget föreläggande. Inga utställningsresultat. 12E) Mopstik, född 2015 ej tagen i avel Bra näsborrar. Påverkad andning i vila och aktivitet. Flödesljud och bukpress vid utandning, snarkande ljud från svalg. Föreläggande. Bedömning av klinisk veterinär (4): Nosrynka normalt för ras. Inget uttalat brakycefalt syndrom. Inga utställningsresultat

PROJEKTRAPPORT 37(40) Diskussion Diskrepans i bedömningarna Av resultatet framgår att närmare hälften av hundarna som Länsstyrelsen konstaterade ha tecken på besvär med andningen, bedömdes vara utan anmärkning av kliniska veterinärer med specialistkunskap inom hundens sjukdomar. I de fall som flera kliniska veterinärer bedömt samma hundar finns också skillnader i bedömningarna. Som exempel kan nämnas Kennel 7. De två veterinärerna som har bedömt hundarna verkar ha gjort det utifrån olika premisser. Veterinär 5 har bedömt att hundarna inte hade problem med sin andning, medan veterinär 6 bedömde att det fanns andningsljud värda att notera. De två hundar där den kliniska veterinären rekommenderat avelsförbud av djurskyddskäl hade vid Länsstyrelsens bedömning inte markant tydligare tecken på besvär från andningen än övriga hundar som förelades. Tänkbara förklaringar Olika kunskap En förklaring till olikheterna i bedömningen kan vara att de undersökande veterinärerna har olika kunskaper, definitioner och referensmaterial att utgå ifrån vid sin bedömning av andning. Olika inställning till normalt Att det i intygen förekommer formuleringar som normala andningsljud för rasen tyder på att vissa veterinärer inte delar Länsstyrelsens inställning till normalt. Djurskyddet och nivåer i bedömningarna ska inte påverkas av ras eller rasstandard. Länsstyrelsen bedömer inte hundar utifrån den ras de tillhör, utan i förhållande till att det är en hund och alla hundar har samma rätt att t.ex. andas fritt. Det här problemet diskuteras förnärvarande inom veterinärkåren bland annat genom debattartiklar i Svensk veterinärtidning. Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård har i ett beslut gett en veterinär en erinran för att denne inte tagit med att en hund hade underbett i sitt besiktningsintyg, med hänvisning till att veterinären ansåg att det var rastypiskt. Olika tolkning av vad som skulle bedömas De flesta veterinärerna har endast bedömt om den aktuella hunden lider av sin andning just nu, utan att göra en bedömning av om den är predisponerad att drabbas senare (genom att ha vissa defekter som t.ex. trånga näsborrar, lång mjuk gom mm)

PROJEKTRAPPORT 38(40) eller om den kan nedärva sådana defekter. Det kan bero på att det saknades ja/nej rutor för avelsförbud, vidare utredning etc., i Länsstyrelsens intyg. Länsstyrelsen har inför veterinärundersökningarna försökt minimera risken för olika bedömningar genom att: ta fram ett särskilt intyg som skulle fyllas i, med utgångspunkt i SKK:s film om andningsbedömning skicka ut två mail om varför projektet genomförs, aktuell lagstiftning etc. och länk till SKK:s film kräva att undersökningarna skulle utföras av en veterinär med specialistkompetens i hundens och katten sjukdomar Länsstyrelsen kan konstatera att detta inte varit tillräckligt för att få en enhetlig bedömning. I projektet har hundägarna själva fått välja veterinär, enda kravet var att veterinären skulle vara specialist i hundens och kattens sjukdomar. Flera av djurägarna uttryckte att de ville gå till en veterinär som förstod trubbnosar. Flera av hundägarna har också uttryckt att de haft svårt att hitta en veterinär som ville genomföra undersökningen. Någon veterinär har undersökt hundar, men inte velat fylla i det medskickade intyget från Länsstyrelsen. Skillnad mellan vila och aktivitet? Länsstyrelsen gjorde bedömningen att det var viktigt att så långt det var möjligt undersöka alla hundar både när de var lugna och aktiva. Hundarna var oftast väldigt aktiva när undersökningarna inleddes. De var uppjagade av att få besök i hemmet och av att behöva vänta på sin tur att hälsa på oss besökare. För de flesta hundarna var det svårare att bedöma dem i passivt läge, det vill säga få dem att lugna ner sig inför den bedömningen. Enligt veterinärintygen som inkommit till Länsstyrelsen har de flesta av hundarna (92 %) på klinikerna endast undersökt när de bedömts vara i lugn sinnesstämning. Det finns en risk att man därigenom har missat andningsproblem som uppstår när andningsfrekvensen är förhöjd. Speglar utställningsresultat en sund avel utan andningsproblematik? Flera av uppfödarna som deltagit i projektet uttryckte att de hundar som andas bäst, och har längre nos, inte premieras vid SKK:s hundutställningar. Man menar att hundar premieras som har så kort nos som möjligt, samt med mycket kompakt kropp och kort hals. Länsstyrelsen uppmanades av någon uppfödare att åka på utställning om man ville se och höra hundar med andningsproblem. Med anledning av detta har flera uppfödare därför valt att inte delta på utställningar och inte heller att vara aktiva i klubbar som specifikt jobbar för varje ras, de så kallade rasklubbarna.

PROJEKTRAPPORT 39(40) En utställningsdomare, f.d. ordförande hos en av rasklubbarna och auktoriserad på de aktuella raserna av SKK, har dock i media uppgett att han aldrig sett hundar på utställningar, varken utomlands eller i Sverige, med andningsproblem. Domaren förnekar inte att problemen finns men uppgav att de hundarna aldrig ses på utställningar (Källa: SVT, Aktuellt, 7 oktober 2015) Då omfattningen av andningsproblemen inom de trubbnosiga raserna uppfattas olika av uppfödare, veterinärer och utställningsdomare togs utställningsresultat med i sammanställningen. Av resultaten som presenterats i tabell 2 ses en trend i att de som Länsstyrelsen inte förelagt, och var helt utan anmärkning i sin andning, fått ett sämre utställningsresultat samt att de två hundar som efter kontrollerna fått förbud för avel, hund 8A och 8B, fått mycket bra utställningsresultat.

PROJEKTRAPPORT 40(40) Slutsats Länsstyrelsens slutsats är att ett stort antal av de undersökta hundarna visade tecken på besvär från andningen. När dessa bedömdes av veterinär med specialistkompetens inom hundens sjukdomar fick hälften någon typ av anmärkning på andningen. Länsstyrelsen har kunnat finna ett antal möjliga förklaringar till varför det finns en diskrepans mellan det som Länsstyrelsen bedömt som tecken på besvär i förhållande till specialisternas bedömningar. Förklaringarna kan ligga i att Länsstyrelsens bedömt samtliga hundars andning i aktivitet, medan specialisterna bedömt 92% av hundarna endast i vila. Det kan även bero på att flera av specialisternas intyg visar att man har tagit hänsyn till rastypiskhet i bedömningarna, vilket Länsstyrelsen inte anser är korrekt förfarande. Detta då rastillhörighet inte ska vara en parameter i djurskyddsbedömningar. Det finns fler möjliga förklaringar till diskrepansen. Länsstyrelsen konstaterar också att kartläggningen av andningsproblemen i Skåne visar på att det finns bekymmer kring trubbnosiga hundars andning, som behöver utredas vidare och tas på allvar. Däremot verkar problematiken, som det veterinära uppropet gav uttryck för, enligt vår bedömning inte vara fullt så utbredd som befarades när projektet inleddes. Länsstyrelsen bedömer att inför offentlig kontroll av andning framöver krävs en tydligare instruktion från myndigheten om vad som ska bedömas av specialist samt en enhetligare grupp veterinärer med specifik utbildning i att bedöma andning. Det finns förnärvarande ingen specialisttitel steg 2 inom just andning. Länsstyrelsen anser att en sådan utbildning kunde vara ett sätt att få jämnare bedömningar från kliniska veterinärer. Länsstyrelsen ser ett behov av fortsatt kontroll från kontrollmyndigheten att djurskyddslagstiftningen följs inom hundavel. Länsstyrelsen har en förhoppning om att den pågående debatten ökar kravet på branschen att de trubbnosiga hundar som föds upp ska vara helt fria från andningsproblem, samt att det inte ska finnas överhängande risk att andningsproblem uppstår med ålder. För att uppnå detta är det rimligt att förvänta sig förändrade avelsmål där utseendets betydelse minskar drastiskt till förmån för ett stort fokus på hälsa och sundhet, och framförallt djurvälfärd.