Inbjudan till samråd för vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt

Inbjudan till samråd för vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt

Bakgrund Kommunen ska göra vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt. Syftet är att skydda Storsjön från föroreningar. Det här kan innebära vissa begränsningar för dig och din verksamhet. Vill vi därför bjuda in dig till samråd, där du har möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. På nästa sida kan du läsa om hur det går till. Vatten Östersund som ansvarar för dricksvattenförsörjningen i Östersund, har tagit fram ett förslag till vattenskyddsområde inklusive föreskrifter. Vattenskyddsområdets storlek och föreskrifter är anpassade till de aktuella förhållanden som råder vid Minnesgärdets ytvattentäkt i Storsjön. En vattenskyddsföreskrift får inte medföra större restriktioner än vad som krävs för att syftet med vattenskyddsområdet ska tillgodoses. Efter samråd med myndigheter, sakägare och andra berörda kommer länsstyrelsen att göra en bedömning om vattenskyddsområdet är lämpligt och ska fastställas.

Om vattenskyddsområden Varför finns det vattenskyddsområden? Vattenskyddsområden finns eftersom dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Syftet med vattenskyddsområdet är att ge Minnesgärdets vattenverk, och Storsjön tillräckligt skydd så att råvattenkvaliteten säkras i ett långsiktigt perspektiv. På så sätt kommer även Storsjön att i framtiden kunna fungera som vattentäkt för Östersund. Vad betyder det här för dig? Inom vattenskyddsområdet kan det krävas tillstånd för vissa saker medan andra saker kan vara helt förbjudna. Inom vattenskyddsområdet regleras bland annat användningen av petroleumprodukter, bekämpningsmedel, spillvatten, miljöfarlig verksamhet, deponier energianläggningar med mera. Den som bryter mot vattenskyddsföreskrifter kan dömas till böter eller i värsta fall om brottet är grovt till fängelse. Hur har vattenskyddsområdet fått sin utbredning? I naturvårdsverkets handbok 2010:5 redovisas hur avgränsningen av ett vattenskyddsområde ska ske. För utbredningen i vatten har Vatten Östersund låtit SMHI göra beräkningar i Storsjön, baserat på bland anant strömmar och vind. Vidare har beräkningar utförts på vattendrag som mynnar i sjön inom föreslaget vattenskyddsområde. Beräkningarna har resulterat i ett föreslaget område, som tillsammans med en strandremsa på 100 meter som utgör vattenskyddsområdet, som därefter indelats i en primär- och sekundär skyddszon, beroende på avstånd och uppehållstid. Hur ser förslaget ut? Föreskrifterna i ett vattenskyddsområde reglerar verksamheter inom vattenskyddsområdet. Föreskrifterna kan vara mildare i utkanten av vattenskyddsområdet. I bifogad Bilaga 1 Förslag till föreskrifter och allmänna upplysningar redovisas regleringen i detalj. Bilaga 2 Karta, en generaliserad bild av utbredningen av vattenskyddsområdet bifogas också för att ge en bild av vattenskyddsområdets omfattning. Detaljerade kartor, inventeringar, tekniska beskrivningar med mera finns redovisat i det kompletta underlaget till föreslaget vattenskyddsområde och som finns att läsa i receptionen på Rådhuset. Frågor och synpunkter Om ni har frågor går det bra att ringa eller maila: conny.simonsson@ostersund.se 063-14 33 52 Kommunen tar emot skriftliga synpunkter till och med 2/12 2011 Adress: Östersunds Kommun Vatten Östersund 831 82 Östersund vatten@ostersund.se Med vänlig hälsning Östersunds kommun Vatten Östersund Bilaga 1 - Förslag till föreskrifter och allmänna upplysningar Bilaga 2 - Karta, en generaliserad bild av utbredningen av vattenskyddsområdet

ÖSTERSUNDS KOMMUN MINNESGÄRDET BILAGA 1 FÖRSLAG TILL FÖRESKRIFTER OCH ALL- MÄNNA UPPLYSNINGAR Projekt nr 600 648 Östersund

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENSKYDDSOMRÅDE...3 1.1 SYFTET MED VATTENSKYDDSOMRÅDET...3 1.2 AVGRÄNSNING AV SKYDDSZONER...3 2 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR...4 3 SKYDDSFÖRESKRIFTER...6 3.1 ALLMÄNT...6 3.2 DEFINITIONER...6 3.3 FÖRESKRIFTER...7 2(10)

1 VATTENSKYDDSOMRÅDE SYFTET MED VATTENSKYDDSOMRÅDET Vatten är ett livsmedel och en av de viktigaste komponenterna för att främja en hållbar utveckling och uppnå en god livskvalitet. Syftet med vattenskyddsområdet och tillhörande föreskrifter är att säkerställa vattenkvaliteten vid Minnesgärdets ytvattenverk ur ett flergenerationsperspektiv. Syftet uppfylls genom att vattentillgången skyddas mot föroreningar eller verksamheter som kan medföra negativ inverkan på vattnets kvalitet. Mot bakgrund av det förhållandevis känsliga läget som vattentäkten har anser Östersund kommun det som angeläget att upprätta ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden (till 7 kap 21, 22 och 25 miljöbalken). AVGRÄNSNING AV SKYDDSZONER Skyddszonerna har en omfattning som redovisas på bifogade ritningar. Skyddszonerna har utformats på grundval av områdets avrinningsförhållanden, hydrologiska förhållanden, topografi, drifterfarenhet samt fastighetsförhållanden. Skyddsområdena föreslås omfatta Vattentäktszon samt primär och sekundär skyddszon. Vattentäktszonen utgörs av området kring intagspunkten. Syftet med den primära skyddszonen är att är att skapa rådrum vid händelse av akut förorening. Den primära skyddszonen är avgränsad så att rinntiden i sjöar och vattendrag, vilka finns utmärkta på ritningar, är upp till 12 timmar till uttagspunkten för råvattnet. Den primära skyddszonen inkluderar en 50 meter bred zon på var sida om dessa sjöar och vattendrag från vilka rinntiden till uttagspunkten är 12 timmar eller mindre. Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög yt- och grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära zonen är avgränsad så att rinntiden i sjöar och vattendrag, vilka finns utmärkta på ritningar är mellan 12 och 24 timmar till uttagspunkten för råvattnet. Den sekundära skyddszonen inkluderar också markområden på var sida om dessa sjöar och vattendrag. Där primär skyddszon omsluter vattendrag och sjöar återfinns den sekundära skyddszonen utanför den primära skyddszonen. Avståndet från sjöar och vattendrag till den sekundära zonens yttre gräns är minst 100 meter. För att ta hänsyn till den vattenföring som sker i diken och dräneringar ingår öppen mark och åkermark, vilken ligger i anslutning till 100- metersgränsen, i den sekundära skyddszonen 3(10)

2 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Anmälan om olyckshändelse Olyckshändelse, spill eller läckage som utgör risk för vattentäkten att skadas ska omedelbart anmälas av den som orsakat eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan ska göras till den kommunala räddningstjänsten, tel 112. Anvisade leder Länsstyrelsen anvisar rekommenderade transportvägar för farligt gods. Uppdatering av rekommendationerna sker löpande i samarbete med kommunen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Beredskap Beredskapsplan för åtgärder och sanering vid akut föroreningsrisk bör upprättas av vattentäktens huvudman. Planen bör godkännas av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Dispensmöjligheter Om det finns särskilda skäl kan länsstyrelsen, efter hörande av tillsynsmyndigheten och huvudmannen meddela dispens från dessa föreskrifter. Vad en ansökan om dispens ska innehålla regleras i 23 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I samband med sådan prövning kan tillsynsmyndigheten föreskriva särskilda villkor, som anses erforderliga för att undvika vattenförorening (16 kap. 2 miljöbalken). Dispens får enligt 7 kap. 26 miljöbalken meddelas endast om det är förenligt med föreskrifternas syfte. Ersättning Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning m.m. regleras i 31 kap 4 miljöbalken. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastighet. Desamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den förlust som beror på att förväntningar om ändring i markens användningssätt inte kan infrias på grund av skyddsföreskrift. Talan om ersättning eller inlösen förs i miljödomstolen enligt 31 kap miljöbalken. Föreskrifter angående sjöfart och fritidsbåtar I Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJOFS 2007:15) finns bestämmelser om åtgärder mot förorening från fartyg. Vidare finns enligt SJOFS 2001:13 föreskrifter om mottagning av avfall från fritidsbåtar och enligt SJOFS 2005:4 föreskrifter om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar m.m. Hänsynsregler 2 kap. miljöbalken anger gällande hänsynsregler. Hänsynsreglerna innebär bl.a. att alla som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en grundvattentillgång nyttjas för en vattentäkt är alla, som önskar bedriva verksamhet eller vidtaga åtgärd i vatten eller på land som kan skada vattentillgången, skyldig att vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar och iaktta de försiktighetsmått som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skada på täkten. 4(10)

Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar som fastställs efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade skyddsföreskrifter. Påföljder Överträdelser av skyddsbestämmelser kan medföra straffansvar i enlighet med 29 kap. 2 och 2a miljöbalken (1998:808). Skogsbruk Inom vattenskyddsområde är det särskilt viktigt att Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till Skogsvårdslagen (1979:429) om skyddszoner, hyggen, skador på mark och vatten samt skogsbilvägar (30 ) efterlevs. Vidare gäller skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) och skogsvårdsförordningen (1993:1096). Skyltning För uppsättande av skyltar för utmärkning av vattenskyddsområde, inom ett avstånd av 50 meter från vägområdet, krävs enligt 46 väglagen länsstyrelsens tillstånd. I det fall området är detaljplanelagt krävs bygglov. Inom vägområdet krävs tillstånd av väghållningsmyndigheten enligt 43 väglagen. Uppsättning av skyltar som inte kräver tillstånd av väghållningsmyndigheten ska ske i samråd med väghållaren. Tolkning Vid osäkerhet vad gäller tolkning av karta med vattenskyddsområdet eller skyddsföreskrifter bör kontakt tas med tillsynsmyndigheten för klarläggande. Tillsyn Länsstyrelsen i Jämtlands län är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet enligt miljöbalken (1998:808) och förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Länsstyrelsen kan efter ansökan besluta att överlåta tillsynen till den kommunala nämnden för miljöfrågor i respektive kommun. Vattenverksamhet I stort sett allt arbete i vatten är så kallad vattenverksamhet och i 11 kap. miljöbalken anges vad som gäller för dessa verksamheter. Exempel på vattenverksamheter är anläggning av pirar, dammar, bryggor, vägtrummor i vattendrag, erosionsskydd i vattendrag, broar i vatten, grävning och muddring, rensning av vattendrag, dikning och annan markavvattning Utgångspunkten i miljöbalken är att vattenverksamheter kräver tillstånd. För vissa mindre verksamheter räcker det dock med en anmälan till länsstyrelsen. För vattenverksamheter där det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena behövs inte tillstånd eller anmälan. Övrig lagstiftning Tillstånd eller dispens enligt föreskrifter i detta beslut innebär ingen befrielse från eventuella krav på prövning enligt, eller efterlevnad av annan lagstiftning. 5(10)

3 SKYDDSFÖRESKRIFTER 3.1 ALLMÄNT Nedan angivna skyddsföreskrifter gäller inom det skyddsområde som angivits på upprättad skyddsområdeskarta, se ritning VSO 2010-03-200. Skyddsområdet är indelat i (Vattentäktszon), primär- och sekundär skyddszon. 3.2 DEFINITIONER AV BEGREPP Befintlig verksamhet Med uttrycken befintlig verksamhet och befintlig anläggning avses verksamhet eller anläggning som pågår respektive finns när dessa föreskrifter träder i kraft, med den utformning och omfattning som verksamheten eller anläggningen har då. Djurenheter Med djurenheter avses t.ex. en mjölkko eller en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder. Fullständig definition finns i förordningen (1998:899 om miljöfarlig) verksamhet och hälsoskydd, avd 1 verksamheter, verksamhetskod 1:20. Djurhållning Med djurhållning avses hållande av nötkreatur, häst, get, får eller svin, samt av pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur. Hantering Med hantering avses en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Transport av farligt gods Farligt gods är den sammanfattade benämningen på ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under transport. Formellt utgör farligt gods sådana ämnen och föremål vars transport är reglerad i ADR-S och RID-S. Begreppet transport omfattar förflyttning av godset med ett transportmedel samt lastning och lossning, förvaring och annan hantering som utgör ett led i förflyttningen. Yrkesmässig Såväl fysiska som juridiska personer kan bedriva yrkesmässig verksamhet. En verksamhet som har en viss omfattning och varaktighet, samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär anses vara yrkesmässig. Samtliga av dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att något ska kunna betraktas som yrkesmässigt. Verksamheten behöver dock inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. Kravet på vinstsyfte markerar gränsdragningen mot hobbyverksamhet 6(10)

3.3 FÖRESKRIFTER 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet förbjuden. Med vattentäktszon menas en radie om 100 meter kring intagspunkten i Storsjön. 2 Primär och sekundär skyddszon a) Hantering av petroleumprodukter m.m. Primär och sekundär skyddszon: Hantering av mer än sammanlagt 250 liter petroleumprodukter och brandfarliga vätskor får ej ske utan tillstånd. Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Om det finns risk för påkörning ska förvaringskärl ha påkörningsskydd. Fordonstvätt med avfettningsmedel och liknande produkter får endast ske på platser som har försetts med anordning som säkerställer att tvättvattnet inte riskerar att hamna i grund- yt- eller dagvatten. Där petroleumprodukter och brandfarliga vätskor hanteras, ska skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av huvudmannen för vattentäkten men bekostas av verksamhetsutövaren. Skylt ska monteras av verksamhetsutövaren i omedelbar närhet av påfyllningsstället. b) Hantering av bekämpningsmedel, växtnäringsämnen mm Primär skyddszon: På de markområden där det föreligger risk för avrinning till ytvatten är yrkesmässig spridning av handelsgödsel, stallgödsel, humanurin och slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning förbjuden. Inom övriga delar av den primära zonen erfordras tillstånd. Lagring av organiska gödselmedel och stallgödsel, motsvarande årsproduktionen från mer än 2 djurenheter får ej ske utan tillstånd. Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel får ej ske utan tillstånd. Jord- eller vattenslagning av plantor, behandlade med bekämpningsmedel får ej ske utan tillstånd. Sekundär skyddszon: På de markområden där det föreligger risk för avrinning till ytvatten krävs tillstånd för yrkesmässig spridning av handelsgödsel, stallgödsel, humanurin och slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning. Lagring av organiska gödselmedel och stallgödsel, motsvarande årsproduktionen från mer än 2 djurenheter får ej ske utan tillstånd. Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel får ej ske utan tillstånd. Jord- eller vattenslagning av plantor, behandlade med bekämpningsmedel får ej ske utan tillstånd. 7(10)

c) Hantering av hushållsspillvatten och dagvatten Primär och sekundär skyddszon: Avloppsanläggningar för hushållsspillvatten får inte anläggas utan tillstånd. Bruk av befintlig anläggning för hushållsspillvatten får inte överskrida den omfattning anläggningen har vid ikraftträdande av dessa föreskrifter. Förändring av avloppsvattnets sammansättning och/eller mängd samt förändring av befintlig anläggning ska anmälas. I lokaler där hälso- och miljöfarliga ämnen hanteras får inte golvbrunnar vara anslutna direkt till dagvattennätet. Dagvattenbrunnar ska vara utformade så att risken för föroreningsutsläpp till dagvatten minimeras. Täck- eller skyddslock ska finnas tillgängligt så att det är möjligt att snabbt förhindra att spill når dagvattensystemet. Utspillda vätskor eller fasta ämnen som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten får inte spolas ned i dagvattenbrunnar. d) Miljöfarlig verksamhet Primär skyddszon: Ny miljöfarlig verksamhet som kan innebära en risk för påverkan på yt- eller grundvattnets kvalitet och kvantitet får inte etableras. Befintlig miljöfarligverksamhet som kan innebära en risk för påverkan på yt- eller grundvattnets kvalitet ska bedrivas under iakttagande av sådana skyddsåtgärder att risken för vattenförorening minimeras. Sekundär skyddszon: Miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt 9 kap. miljöbalken och 5 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får inte etableras eller ändras utan tillstånd. För verksamhet som har fått tillstånd enligt föregående mening krävs tillstånd för ändring av verksamheten endast om ändringen är betydelse från störningssynpunkt. e) Upplag och deponier Primär skyddszon: Upplag och deponering av avfall samt förorenade massor är förbjudet. Normal trädgårds- och hushållskompost omfattas inte av detta förbud. Upplag av asfalt och oljegrus är förbjudet. Upplag av vägsalt är förbjudet. Upplag av snö härrörande från trafikerade ytor utanför den primära skyddszonen får ej ske utan tillstånd. All form av deponering i sjö eller vattendrag är förbjuden. Sekundär skyddszon: Upplag och deponering av avfall samt förorenade massor är förbjudet. Normal trädgårds- och hushållskompost omfattas inte av detta förbud. Upplag av asfalt och oljegrus får ej ske utan tillstånd. Upplag av snö härrörande från trafikerade ytor utanför den sekundära skyddszonen får ej ske utan tillstånd. All form av deponering i sjö eller vattendrag är förbjuden. 8(10)

f) Täkter, andra schaktarbeten och markarbeten Primär och sekundär skyddszon: Större schaktnings- eller grävningsarbeten får ej ske utan anmälan. Husbehovstäkt av berg, naturgrus och andra jordarter som inte är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken och 5 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, får ej etableras utan tillstånd. Återfyllning med massor som medför risk för förorening av grund- eller ytvatten är förbjuden. Muddringsarbeten som inte är tillståndspliktiga enligt 11 kap. miljöbalken får ej ske utan tillstånd. g) Skogsbruk Primär och sekundär skyddszon: Upplag överstigande en avverkningssäsong (lövsprickning lövsprickning) av bark, flis, spån, timmer och liknande får ej ske utan tillstånd. Normala upplag av ved eller andra träbaserade produkter, för uppvärmning av bostad eller motsvarande, omfattas inte av denna tillståndsplikt. Slutavverkning får endast ske under vinterförhållanden eller på tjälad mark. h) Djurhållning Primär och sekundär skyddszon: Nyetablering och utökning av djurhållning samt ändring av befintlig verksamhetsinriktning avseende djurhållning får ej ske utan tillstånd. Strandbete vid sjö eller vattendrag är förbjudet. i) Vattenbruk Primär och sekundär skyddszon: Vattenbruk, som innebär utfodring av t.ex. fisk och skaldjur eller annan jämförbar verksamhet får ej ske utan tillstånd. Veterinärmedicinska preparat får ej utan tillstånd spridas i vatten eller användas som tillsats i foder vid odling av fisk eller skaldjur. j) Energianläggningar Primär och sekundär skyddszon: Ny anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten får ej etableras utan tillstånd. k) Transporter Primär skyddszon: Genomgående transport av farligt gods på ej anvisade leder är förbjudet. l) Övrigt Primär och sekundär skyddszon: Hantering som medför att outnyttjade eller på annat sätt överblivna läkemedelsprodukter når yt- eller grundvatten är förbjuden. Kalkning av vattendrag eller våtmark får ej ske utan anmälan. Annan kemisk behandling av sjö eller vattendrag än kalkning är förbjuden. 9(10)

3 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Skyddsföreskrifterna ska gälla från den tidpunkt beslutet träder i kraft. Enligt 7 kap 22 miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreliggande föreskrifter i kraft på dagen två år efter skyddsföreskrifternas fastställande om inget annat meddelas av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Därefter får verksamhet som omfattas av förbud inte bedrivas. Verksamhet som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt får bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast på dagen två år efter ikraftträdandet lämnat in en ansökan om tillstånd, respektive gjort en anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor (Östersunds kommun) eller Länsstyrelsen (Krokoms kommun). Skyltning Huvudmännen för vattentäkterna ska inom skyddszonerna sätta upp informationsskyltar på väl synlig plats längs vägar och längs farleder samt i båthamnar. Skyltningen ska utföras enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Tillstånd och anmälan Som förutsättning för ett tillstånd enligt dessa föreskrifter gäller att verksamhetsutövaren kan visa att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för vattenförekomsten. Tillstånd enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte om verksamheten har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt 9 kap. (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller 11 kap. (vattenverksamhet). I de fall tillstånd eller anmälan krävs enligt dessa föreskrifter i Östersunds kommun prövas detta av den kommunala nämnden för miljöfrågor. I de fall tillstånd eller anmälan krävs enligt dessa föreskrifter i Krokoms kommun prövas detta av Länsstyrelsen. Vattentäktsverksamhet Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. 10(10)

SEKUNDÄR ZON PRIMÄR ZON VATTENTÄKT ZON