Ds 2004:9 Genomförandet av EU :s jordbruksreform i Sverige (,81 REGERINGSKANSLIET Jordbruksdepartementet
Innehåll 1 Inledning 11 1.1 Departementspromemorians förslag 11 1.2 Arbetets bedrivande 11 2 Omvärldsanalys 15 2.1 Utvecklingen på världsmarknaden och EUmarknaden 16 2.1.1 Världsproduktion av jordbruksprodukter 16 2.1.2 En större inre marknad 20 2.2 Svenskt jordbruk 23 2.2.1 Förädlingsvärde och sysselsättning 24 2.2.2 Strukturutveckling 25 2.2.3 Inkomster och lönsamhet 30 2.2.4 Produktions- och konsumtionsutveckling 33 2.2.5 Produktionsgrenarna 36 2.3 Samhällets efterfrågan 47 2.3.1 Jordbrukspolitikens utveckling 47 2.3.2 Pågående processer i EU-samarbetet och globalt 51 2.3.3 Jordbrukets kollektiva nyttigheter 54 2.3.4 Miljö, djur- och smittskydd, säkra livsmedel 55
Innehåll Departementsserien, Ds 2004:9 2.4 Dagligvaruhandeln, livsmedelsindustrin, konsumenterna 61 2.4.1 Dagligvarumarknadens koncentration 61 2.4.2 Livsmedelsindustrins anpassning 61 2.4.3 Konsumenttrender och konsumtion 62 2.5 Sammanfattning 66 3 Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 69 3.1 Reformens innebörd 69 3.2 Kommissionens motiv för att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken 7\< 3.3 Sveriges syn på reformen 71 3.4 Bedömda effekter av reformen 72 3.4.1 Generella samhällsekonomiska effekter 72 3.4.2 Reformens effekt på produktionen 74 3.4.3 Konsumenteffekter 80 3.4.4 Regionala effekter och struktureffekter 81 3.4.5 Miljökonsekvenser 84 4 WTO och andra handelspolitiska konsekvenser 91 4.1 Bakgrund 91 4.2 WTO:s jordbruksavtal 92 4.2.1 WTO:s jordbruksavtal med fokus på internstöd 92 4.3 Implementering av reformbeslutet 94 4.3.1 Den legala WTO-aspekten, dvs. implementering i enlighet med gröna boxens regler för frikopplade inkomststöd 94 4.3.2 De pågående WTO-förhandlingarna och konsekvenser för EU:s förhandlingsposition 98
Departementsserien, Ds 2004:9 Innet 4.3.3 Påverkan på den internationella marknaden' med hänsyn tagen till u-ländernas villkor 102 4.4 Konsekvenser för Sveriges politik inom EU och internationellt 103 5 Val av stödmodell för det nya frikopplade gårdsstödet 107 5.1 Regler för det nya gårdsstödet 107 5.1.1 Gårdsmodellen 108 5.1.2 Regionaliserad stödmodell 111 5.2 Stödrättigheternas fördelning regionalt och på olika företag 113 5.3 Regionindelning om Sverige väljer en regionaliserad stödmodell 114 5.3.1 Stödrättigheternas storlek och antal i de olika arealstödsregionerna (om Sverige väljer gårdsmodellen) 115 5.3.2 Stödrättigheternas storlek och antal i de olika LBU-stödområdena (om Sverige väljer gårdsmodellen) 116 5.3.3 Val av regionindelning om Sverige väljer en regionaliserad stödmodell 118 5.4 Utformning av en svensk blandmodell 119 5.5 Faktorer som påverkas av vilken stödmodell som Sverige väljer 123 5.5.1 Övergångsproblematiken att gå från produktionsstöd till det nya frikopplade gårdsstödet 123 5.5.2 Uppfyllande av miljökvalitetsmålen 127 5.5.3 Omfördelningseffekter 131 5.5.4 Administrativa konsekvenser 138
Innehåll Departementsserien, Ds 2004:9 5.5.5 Minskat stöd som en följd av outnyttjade stödrättigheter 139 5.5.6 Stödrättigheternas och jordbruksmarkens värde i de olika stödmodellerna och dess effekter för lantbruket 141 5.5.7 Effekter för fastighetsägare och för arrendatorer i det nya stödsystemet 142 5.5.8 Strukturutvecklingen 143 5.5.9 Effekter för frukt- och grönsakssektorn samt odlingen av sockerbetor 143 5.5.10 Stödsystemets överskådlighet och politiska hållbarhet 145 5.6 Konsekvenser för jordbruket i norra Sverige 145 5.6.1 Jordbruket i norra Sverige 145 5.6.2 Stöd och ersättningar 148 5.6.3 Konsekvenser av olika policyalternativ 150 5.6.4 Sammanfattning 153 5.7 För- och nackdelar med de olika modellerna 154 5.7.1 Gårdsmodellen 155 5.7.2 Ren regionmodell 156 5.7.3 Kombinerad modell, blandmodell 156 6 Val av frikopplingsgrad för olika produktionsstöd 159 6.1 Bakgrund 159 6.1.1 Frikopplade produktionsstöd i Sverige 159 6.1.2 Sveriges grundsyn om frikoppling av produktions stöden 161 6.1.3 Generella samhällsekonomiska aspekter på en eventuell koppling av något produktionsstöd 161 6.1.4 Effekterna av frikopplingen och genomförda analyser 162 6.2 Frikoppling av produktionsstöden till nötkött 163 6.2.1 Nötköttssektorn 164
Departementsserien, Ds 2004:9 6.2.2 Produktionseffekter av olika frikopplingsalternativ 166 6.2.3 Hävden av naturbetesmarker i Sverige 174 6.2.4 Konsumenteffekter 179 6.2.5 Slutsatser rörande produktionskoppling. av något av nötköttsstöden 181 6.3 Frikoppling av produktionsstödet till tackor 183 6.3.1 Produktion och utveckling 184 6.3.2 Stödens betydelse för produktionen på de "större" företagen 184 6.3.3 Effekter av en frikoppling av stöden 185 6.4 Tidpunkt för frikoppling av mjölkstödet 186 6.4.1 Mjölkreformen 186 6.4.2 Frikoppling av mjölkstödet 188 6.5 Frikoppling av arealstödet till jordbruksgrödor samt torkstödet i norra Sverige 191 6.5.1 Beskrivning av sektorn och stödsystemet 191 6.5.2 Effekter av full frikoppling av arealstödet 193 6.5.3 Effekter av en koppling av arealstödet 195 6.6 Frikoppling av utsädesstödet 196 6.6.1 Beskrivning av sektorn 196 6.6.2 Effekter av full frikoppling 198 6.6.3 Effekter av en fortsatt koppling 199 6.7 Övriga produktionsstöd på vegetabilieområdet som kommer att frikopplas 200 6.7.1 Frikoppling av produktionsstödet till stärkelsepotatis 200 6.7.2 Frikoppling av industristödet till torkat foder 201 6.7.3 Frikoppling av produktionsstödet till trindsäd...201 7 Nationellt kuvert, modulering och tvärvillkor 203 7.1 Ramar för de nationella valen 203
Innehåll Departementsserien, Ds 2004:9 7.2 Nationellt kuvert 203 7.2.1 Åtgärder för att stödja särskilda typer av jordbruk 204 7.2.2 Åtgärder för att förbättra kvaliteten och saluföringen av jordbruksprodukter 206 7.3 Modulering 208 7.3.1 Omfattning 208 7.3.2 Användningsområde 210 7.4 Nya och förändrade LBU-åtgärder 211 7.4.1 Krav som skall uppfyllas 211 7.4.2 Miljöersättningar och djurvälfärd 212 7.4.3 Livsmedelskvalitet 212 7.4.4 Ändringar i existerande LBU-åtgärder 212 7.5 Tvärvillkor och regler för miljön 215 7.5.1 Föreskrivna verksamhetskrav 216 7.5.2 God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden 222 7.5.3 Administration och kontroll 231 7.6. Jordbruksrådgivning 239 7.6.1 Befintliga rådgivningssystem inom LBU 240 7.6.2 Komponenter i systemet för jordbruks rådgivning 240 8 Andra länders val i genomförandet av EU-reformen...243 9 Utbetalning av det nya frikopplade stödet i euro 251 9.1 Bakgrund 251 9.2 Tidigare utredningar 253 9.3 Samhällsekonomisk analys av effekterna på jordbruksstöd i euro till följd av införandet av det frikopplade gårdsstödet ~. 255 9.3.1 Nyttan av jordbruksstöd i euro 256
Departementsserien, Ds 2004:9 9.3.2 Kostnaden för jordbruksstöd i euro 258 9.3.3 Samlad bedömning och slutsatser 260 10 Överväganden och förslag 265 10.1 Beslutet om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken 265 10.2 Det nationella genomförandet 267 10.3 Val av modell 269 10.4 Graden av frikoppling 271 10.5 Nationellt kuvert 272 10.6 Modulering 272 10.7 Övriga frågor 273 10.8 Sammanfattning av förslag till genomförande av en reformerad jordbrukspolitik i Sverige 274 Bilagal 277 Bilaga 2 301 Indelning av landet i arealstödsregioner 301 Bilaga 3 303 Indelning av landet i LBU-stödområden 303 Bilaga 4 305