1994 rd- ShUB 10-RP 42 Social- och hälsovårdsutskottets betänkande nr 10om regeringens proposition med förslag till hälsoskyddslag och lag om ändring av 2 lagen om miljötillståndsförfarande Riksdagen remitterade den 12 april 1994 regeringens proposition nr 42 med förslag till hälsoskyddslag och lag om ändring av 2 lagen om miljötillståndsförfarande till social- och hälsovårdsutskottet för beredning. I detta sammanhang har utskottet också behandlat rdm. Rinnes m.fl. hemställningsmotion nr 1327/1991 rd om effektivare forskning kring och förebyggande av sjukdomar som beror på miljöföroreningar, som riksdagen remitterade till social- och hälsovårdsutskottet den 7 juni 1991. Med anledning av ärendet har utskottet hört konsultative tjänstemannen Risto Aurola vid social- och hälsovårdsministeriet, regeringsrådet Simo Mäkinen vid miljöministeriet, biträdande avdelningschefen Olli Sorvettula vid jord- och skogsbruksministeriet, äldre regeringssekreteraren Antti Toivonen vid handels- och industriministeriet, utvecklingschefen Simo Kokko vid Forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården, byråchefen Antti Jokela och byråingenjören Klaus Munsterhjelm vid vattenoch miljöstyrelsen, professom Jouko Tuomisto vid Folkhälsoinstitutet, länssocialrådet Pekka Jokinen vid länsstyrelsen i Kymmene län, generaldirektören Jorma Rantaneo vid Institutet för arbetshygien, direktören Kalevi salminen vid livsmedelsverket, juristen Aila Lind vid Finlands Kommunförbund, miljöövervakningschefen Pertti Forss och miljöjuristen Mika Seppälä som representanter för Helsingfors stad, hälsoövervakningsdirektören Jouko Anttila som representant för Yläne kommun, sakkunnigläkaren Hannu Suutarinen vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, direktören Seppo Heiskanen vid Livsmedelsindustriförbundet, verkställande direktören Osmo Laine vid Handelns Centralförbund, juristen Kurt Hemnell vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, juristen Tapio Määttä vid Konsumentförbundet, biträdande ombudsmannen Santero Kujala vid Finlands Läkarförbund, hälsoövervakningsdirektören Sari Saari vid Finlands Veterinärförbund, ordföranden Leena Panula vid Ympäristö- och terveysalan tekniset ry, ordföranden Simo Järvinen vid Kuntien terveystarkastajat ry, personal- och kvalitetsdirektören Päivi Nerg vid Itikka-Lihapolar Oy och utbildningschefen Mirja Talikka vid Allergi- och Astmaförbundet Regeringens proposition och hemställningsmotionen Regeringen föreslår en hälsoskyddslag som skall ersätta den gällande hälsovårdslagen. Syftet är att upprätthålla och främja hälsan genom att påverka förhållandena i livsmiljön och livsmiljöns sanitära kvalitet. Målet är att skydda befolkningens och individens hälsa och att förebygga sanitära olägenheter. Jämfört med den gällande lagstiftningen är målet att avveckla tillståndsprocedurer eller förvandla tillstånd till anmälningar. För förläggning av viktiga anläggningar som ger upphov till sanitära olägenheter krävs alltjämt tillstånd i den ordning som föreskrivs i lagen om miljötillståndsförfarande. I lagstiftningen beaktas de harmoniseringskrav som avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för med sig för finländsk lagstiftning. Vidare beaktas bestämmelserna om livsmedelshygien i behörigt tilläggsprotokoll till EES-avtalet. Regeringen föreslår att social- och hälsovårdsministeriet leder och övervakar hälsoskyddet. Under ministeriet står länsstyrelserna i frågor som gäller hälsoskydd. På det lokala planet hör uppgiften till kommunerna. Propositionen har samordnats med miljövårds-, arbetarskydds- och byggnadslagstiftningen samt med produktsäkerhetslagen och lagstiftningen om kemiska ämnen, strålning och veterinärvård. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så fort som möjligt sedan de blivit stadfästa. I hemställningsmotion nr 1327/1991 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för effektivare forskning kring 240304E
2 1994 rd- ShUB 10-RP 42 och förebyggande av sjukdomar som beror på miljöföroreningar. Utskottets generella ställningstaganden Det billigaste och effektivaste sättet att skydda befolkningens och individens hälsa med de längsta verkningarna är att förebygga faktorer som kan orsaka hälsorisker eller sanitära olägenheter. Det gäller att gå in för att förebygga hälsorisker och minimera sanitära olägenheter redan vid planering av samhällsstrukturen och planläggning. I planläggningen gäller det bland annat att beakta trafik- och industriområden, skydda grundvattenområden, behandla områden med ofördelaktig markbeskaffenhet på lämpligt sätt och även i övrigt beakta denna typ av faktorer som inverkar på miljön. För att lagens förebyggande syfte så långt som möjligt skall uppnås är det viktigt att på förhand systematiskt bedöma riskerna. Begreppet sanitär olägenhet i den föreslagna lagen bör förstås i vid bemärkelse och sanitära olägenheter därför bedömas med hänsyn till både en konstaterad olägenhet och faktorer som innebär hälsorisker. I byggande gäller det att beakta inte minst områden som har avsatts för barn, åldringar och sjuka och undvika lösningar, åtminstone långvariga sådana, som kan innebära en högst avgörande risk för hälsan. Inomhuslokaliteter bör disponeras med beaktande av att de inte indirekt utsätter människor för allergiframkallande eller liknande situationer genom att byggnaderna inte ens temporärt används för ändamål som kan innebära en risk för detta. Frågor av denna typ bör beaktas i behövlig utsträckning till exeg~.pel i den kommunala hälsoskyddsordningen. Over lag bör levnadsförhållandena för dem som utsatts för hälsorisker förbättras till exempel om de håller sig med husdjur. Likaså är det skäl att uppmärksamma hur de som arbetar hemma skall undvika att utsätta sig för hälsorisker. Lagstiftningen bör bli ett stöd för förebyggande åtgärder i vid bemärkelse. Frågor som gäller miljön och den förebyggande hälso- och sjukvården bör hållas ihop. På det kommunala planet är det viktigt att beslut om nämnder och övervakning förs samman så att generella frågor med miljökonsekvenser som behandlas enligt miljövårdslagstiftningen och frågor som behandlas med stöd av hälsovårdslagstiftningen tas upp i en och samma nämnd eller åtminstone i direkt och intim samverkan. Detsamma gäller hälsoskyddet över lag som till de delar som inverkar på människors hälsa bör bilda ett enhetligt system under social- och hälsovårdsministeriet, med tillbörlig hänsyn till både miljövården och hälsovårdslagstiftningen när det gäller födoämnen. Utskottet uppmärksammar en hel del tidsmässigt eller annars vaga uttryck i lagstiftningen. Det är skäl att hålla ett öga på deras lämplighet och vid behov vidta åtgärder för att precisera föreskrifterna för att människors rättsskydd inte skall äventyras. Som exempel kan nämnas "i god tid" och "så långt som möjligt". Olika lagar ställer olika krav på att de som hanterar livsmedel skall visa upp ett läkarintyg. Utskottet uppmärksammar dels det som stadgas i lagen om smittsamma sjukdomar, dels att den kommunala hälsoskyddsmyndigheten enligt 39 i den föreslagna hälsoskyddslagen kan ålägga den som hanterar livsmedel eller den som hanterar vatten vid vattenverk att visa upp ett läkarintyg för den kommunala hälsoskyddsmyndigheten. Enligt utskottets mening är det ett lämpligt förfarande att en kommunal myndighet med hänvisning till hälsoskyddet vid behov kan ställa en sådan förpliktelse och att kommunen bör utöva sina beslutsbefogenheter med eftertanke. I föreslagna 26 anges de sanitära kraven på bostäder och andra vistelseutrymmen och i 27 stadgas om hur sanitära olägenheter skall kunna avhjälpas eller andra åtgärder vidtas. I detta sammanhang vill utskottet speciellt lyfta fram skolor och daghem, där barn och unga dagligen vistas under en längre tid. stadgandena bör behandlas i ett block för att de sanitära olägenheterna effektivt skall kunna förebyggas. Vid behov bör åtgärder enligt föreslagna 51 sättas in med eftertryck. Det är fråga om enskilda förbud och föreskrifter, medan det i 12 är fråga om att avbryta en verksamhet som inte omfattas av stadgandet. Utskottet understryker att 51 2 mom. kan tillämpas i enskilda brådskande fall också om verksamheten har fått förläggningstillstånd enligt 12. Motivering till ändringsrörslagen Hänvisande till det som utskottet uttalat i den allmänna motiveringen föreslår det att uttrycket "så långt som möjligt" skall strykas i 2 l mom. om hur en verksamhet skall planeras och ordnas. En verksamhet kan alltid planeras och ordnas med hänsyn till faktorer, som man vet inverkar
Hälsoskyddslagstiftning 3 på hälsan och med hänsyn till saken i dess helhet för att befolkningens och individens hälsa skall kunna upprätthållas och främjas på bästa sätt. Däremot kan det hända att den tillgängliga kunskapen om en verksamhet ökar medan den bedrivs eller att verksamhetens natur förvandlas så att det beror av de faktiska förhållandena och möjligheterna om de sanitära olägenheterna skall kunna förebyggas eller inte. Utskottet föreslår att fiskhygienlagen och äggprodukthygienlagen, som stiftats efter att den föreliggande propositionen avläts, beaktas i 3. Lagen om köttbesiktning och lagen om mjölkkontroll har ersatts med hygienlagar. Utskottet anser det viktigt att beslutanderätt överförs från den kommunala hälsoskyddsmyndigheten i normalt kommunalt förfarande, m.a.o. att fullmäktige fattar beslut om överföring av uppgifter och befogenheter. Utskottet föreslår därför att 7 ändras. Hälsoskyddslagen förutsätter en allsidig expertis av tjänsteinnehavarna. Med hänsyn till hur viktig frågan är bör övervakningsuppgifterna i mån av möjlighet handhas av tillräckligt kompetenta anställda. Utskottet föreslår att 7 kompletteras med ett stadgande som gör det möjligt att stadga om behörighetsvillkor för tjänsteinnehavarna. Förordningen kan vara såtillvida löst formulerad att kommuner och samkommuner genom instruktion kan ange närmare vilken behörighet de lokala förhållandena kräver. Det bör dessutom ses till att denna personal har verkliga möjligheter att sköta sina uppgifter och att de inte belastas med onödiga uppgifter. Frågan om fortbildning bör också uppmärksammas med beaktande av den tekniska utvecklingen och möjligheterna för hälsovårdsinspektörer att upprätthålla sin yrkesskicklighet över lag. En verksamhet som fått förläggningstillstånd bör snabbt kunna avbrytas när det finns risk för liv eller hälsa. Det blir det förmodligen mycket sällan fråga om, men det är bra att räkna med den möjligheten. Ett stadgande om detta föreslås bli fogat till12.med hänsyn till sakens natur föreslås 12 2 mom. bli fogat till 57 till de stadganden om att det kan föreskrivas i ett beslut som fattas med stöd av dem att beslutet skall iakttas trots att ändring söks. Utskottet menar att föreslagna 15 2 mom. i någon mån strider mot motiveringen i och med att åtgärder med anledning av en anmälan skall vidtas bara när en verksamhet kan orsaka betydande sanitär olägenhet. För att förbättra rättsskyddet för dem som lider av en eventuell sanitär olägenhet föreslår utskottet att stadgandet justeras så att kraven på anmälan och hörande av partema tas ner några pinnhål. Hushållsvatten används i vissa fall också vid tillverkning av livsmedel och därför kan det vara skäl att göra ett tillägg om detta i 16 i den föreslagna hälsoskyddslagen. Enligt vad utskottet har erfarit är mikrober en betydligt större sanitär olägenhet än aska enligt 27 och därför föreslår utskottet att denna olägenhet beaktas i stadgandet. I 46 föreslås bli stadgat om bostadsinspektion. Om en bostad inspekteras mot den boendes vilja bör husfriden beaktas. Enligt 11 regeringsformen stadgas det genom lag om förutsättningarna för och verkstållandet av husrannsakan. Enligt 8 i regeringens proposition nr 309/1993 rd om ändring av grundlagamas stadganden om de grundläggande fri- och rättigheterna, som är under behandling i riksdagenjust nu, är hemfriden tryggad. Det kan stadgas genom lag om undersökningar som ingriper i hemfriden och som är nödvändiga för att de grundläggande frioch rättigheterna skall kunna tryggas. Utskottet föreslår därfår att villkoren får bostadsinspektion mot den boendes vilja skall skärpas så att grundad anledning att misstänka sanitär olägenhet skall gälla svår sanitär olägenhet. Till saken hör att polisen lämnar handräckning enligt 48 vid hälsoinspektioner mot den boendes vilja. A v lydelsen i 56 följer att besvär över beslut av en myndighet eller tjänsteinnehavare som avses i 7 inte alltid överförs till länsstyrelsen, men om beslutet fattas av en hälsoskyddsmyndighet vore besvären av typ förvaltningsbesvär, medan besvär över en tjänsteinnehavares beslut vore av typ kommunala besvär. Besvärsgrunderna vid denna typ av besvär och kretsen av besvärsberättigade skiljer sig från varandra. Det kan inte anses korrekt att en enskild människas rättsliga status kan bestämmas av en sådan slumpmässig faktor som att beslutsbefogenheter utövas av en hälsoskyddsmyndighet eller en enskild tjänsteinnehavare. Utskottet föreslår därför ett enhetligt ändringssökande i dessa fall. Hänvisande till det ovan anf<:'rda och propositionens motivering finner social- och hälsovårdsutskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet föreslår därför vördsamt att det andra lagförslaget skall godkännas utan ändringar och att det första lagförslaget godkänns sålydande:
4 1994 rd- ShUB 10-RP 42 l. Hälsoskyddslag I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l kap. Allmänna stadganden l 2 Allmänna principer En verksamhet som påverkar livsmiljön skall (utesl.) planeras och ordnas så att befolkningens och individens hälsa upprätthålls och främjas. (2 mom. såsom i regeringens proposition) 3 Förhållande till vissaförfattningar Om hälsoskyddet gäller dessutom vad som stadgas om detta i kemikalielagen (744189), strålskyddslagen (592191), lagen om hälsovården inom försvarsmakten (322187), lagen om skydd i arbete (299158), vattenlagen (264161), avfallslagen (1072193), luftvårdslagen (67182), bullerbekämpningslagen (382/87), byggnadslagen (3701 58), lagen om friluftsliv (606/73), lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26120), livsmedelslagen (526141), produktsäkerhetslagen (9141 86), kötthygienlagen ( l ), mjölkhygienlagen ( l ), äggprodukthygien/agen ( l ), fiskhygienlagen ( 330194) samt veterinärvårdslagen (685190). 2kap. Myndigheterna och deras uppgifter 4--6 7 Kommunal hälsoskyddsmyndighet De uppgifter som hör till det kommunala hälsoskyddet sköts av en nämnd eller av något annat kollegialt organ som utses av kommunen (kommunal hälsoskyddsmyndighet). Fullmäktige kan ge en nämnd eller något annat organ rätt att överföra befogenheter på en underlydande tjänsteinnehavare. Om behörighetsvillkor för tjänsteinnehavare som handhar hälsoskyddsuppgifter stadgas genom förordning. (Nytt mom.) 8 3 kap. Tillståndspliktig verksamhet 9-11 12 Avslutande och avbrytande av verksamhet (l mom. såsom i regeringens proposition) Tillståndsmyndigheten kan besluta om avbrytande av en verksamhet om de sanitära olägenheter, som orsakas av en verksamhet för vilken tillstånd krävs, inte på annat sätt kan avhjälpas eller minskas tillräckligt. För avbrytandet av verksamheten skall reserveras en tid som är skälig med hänsyn till hur allvarlig olägenheten är. Om detfinns omedelbar riskför förlust av liv eller hälsa skall tillståndsmyndigheten, om möjligt efter att ha hört den saken gäller, genast avbryta verksamheten. 4kap. Anmälningspliktig verksamhet 13 och 14 15 Behandling av anmälan ochföreskrifter som meddelas den anmälningsskyldige (l mom. såsom i regeringens proposition) Det är nödvändigt att tillkännage att en anmälan är anhängig och att höra parterna, (utesl.) om den anmälda verksamheten kan orsaka betydande sanitär olägenhet. (3 mom. såsom i regeringens proposition)
Hälsoskyddslagstiftning 5 5k~. Hushållsvatten 16 Definitioner Med hushållsvatten avses dricksvatten samt vatten som används i samband med produktion, tillverkning, förädling, förvaring eller saluförande av livsmedel. (2 och 3 mom. såsom i regeringens proposition) 17-21 6kap. Avfall och avloppsvatten 22-25 7kap. Sanitära krav på bostäder och andra vistelseutrymmen samt på allmänna områden 26 27 Sanitär olägenhet i bostad och annat vistelseutrymme Om det i en bostad eller något annat vistelseutrymme forekommer buller, vibrationer, lukt, ljus, mikrober, damm, rök, för mycken värme eller kyla eller fukt, strålning eller annat därmed jämförbart i den omfattning att detta kan medföra sanitär olägenhet för den som vistas i bostaden eller utrymmet, kan den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ålägga den vars förfarande eller åtgärd orsakar ett sådant missforhållande att vidta åtgärder för att avhjälpa eller begränsa den sanitära olägenheten. (2 mom. såsom i regeringens proposition) 28-32 8k~. Allmän livsmedelshygien 33--41 9kap. Begravningsplatser och begravning 42 och 43 lo kap. Inhämtande av uppgifter, inspektion och övervakning 44 och 45 46 Bostadsinspektion En privat bostad får av annan anledning än på invånarens eller ägarens eget initiativ inspekteras endast om en myndighet har grundad anledning att misstänka att bostaden medför sanitär olägenhet för invånaren eller en granne till bostaden. En inspektionfår utföras mot invånarens vilja bara om en myndighet har grundad anledning att misstänka att bostaden medför allvarlig sanitär olägenhet för invånaren eller en granne till bostaden. I så fall förutsätter detta ett skriftligt förordnande av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten. 47 och 48 11 kap. Undersökningslaboratorier och avgifter 49 och 50 12kap. Förbud och f'öreskrifter 51 och 52
6 1994 rd- ShUB 10- RP 42 13 kap. Tvångsmedel och påiöljder 53-55 14 kap. Ändringssökande och verkställighet av beslut 56 Å ndringssökande Ändring i beslut som den kommunala hälsoskyddsmyndigheten eller den kommunala tjänsteinnehavare som avses i 7 har meddelat med stöd av denna lag söks hos länsrätten genom besvär med iakttagande av vad som stadgas i lagen om änq_ringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Andring i sådana beslut (utesl.) som avses i 51 och i avgiftsbeslut som avses i 50 söks hos länsrätten genom besvär, med iakttagande av vad som stadgas i kommunallagen (953176). (3 mom. såsom i regeringens proposition) 57 Verkställighet I ett beslut som fattas med stöd av 12 2 mom., 53 och 51 2 mom. kan föreskrivas att beslutet skall iakttas trots att ändring söks, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. 15 kap. Särskilda stadganden 58-60 16 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden 61 och 62 Vidare anför social- och hälsovårdsutskottet vördsamt att hemställningsmotion nr 1327/1991 r d skall förkastas. Helsingfors den 8 juni 1994 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Skinnari (delvis), vice ordföranden Taina, medlemmarna Ala-Harja (delvis), U. Anttila (delvis), Antvuori, Hi!tunen (delvis), Kauppinen, Kemppainen (delvis), Kuittinen, Muttilainen, Nordman (delvis), O. Ojala (delvis), Perho-Santala, Puhakka (delvis), Puisto (delvis), Stenius Kaukonen och Vehkaoja (delvis) samt suppleanterna Saari (delvis) och Takala (delvis). Reservation Hälsoskyddslagen är mycket viktig för att förebygga hälsorisker och sanitära olägenheter. Regeringens proposition avviker från kommittens förslag att skilja åt begreppen hälsorisk och sanitär olägenhet. Båda begreppen har ett vedertaget innehåll. Vi har dock bara godkänt en enda term, sanitär olägenhet, i lagförslaget, eftersom det väsentliga innehållet i begreppet hälsorisk ingår i sanitär olägenhet, trots att det inte kan anses vara en fullt tillfredsställande lösning.
Hälsoskyddslagstiftning 7 39. Det har framhållits inte minst inom livsmedelsindustrin att läkarintyg alltid är nödvändiga vid hantering av livsmedel. I linje med lagen om smittsamma sjukdomar borde 39 därför få en förpliktande formulering för att det inte bara skall vara beroende av den kommunala hälsoskyddsmyndighetens prövning när ett läkarintyg behövs och när det inte behövs. 42. Paragrafen behandlar eventuella sanitära olägenheter med begravningsplatser. Enligt paragrafen är kommunen dock inte skyldig att anvisa något lämpligt område för en begravningsplats. Vi anser att det hör till kommunen att ordna med en begravningsplats också för begravning av människolik. Enligt föreslagna 24 skall kommunen anvisa en lämplig plats för begravning av döda djur. 56. Regeringen föreslår att ändring i ett beslut av en kommunal tjänsteinnehavare skall kunna sökas direkt hos länsrätten. Trots att en kommunal nämnd eller något annat organ vanligtvis omfattar en tjänsteinnehavares beslut är det dock högst motiverat med tanke på rättsskyddet att en sak i första hand kan hänskjutas till behörig nämnd eller något annat organ. Denna lösning är också den snabbare om skäl för en ändring anses föreligga. Vi föreslår därför att 56 skall medge rätt att söka ändring i en tjänsteinnehavares beslut hos behörig nämnd eller något annat organ i linje med vad som stadgas i flera andra liknande lagar. Med stöd av det ovan sagda föreslår vi att det andra lagförslaget skall godkännas i enlighet med utskottets betänkande och att det första lagförslaget i övrigt godkänns i enlighet med utskottets betänkande men att 39, 42 och 56 godkänns sålydande: 39 Läkarintyg ( Utesl.) En person som hanterar livsmedel i samband med yrkes- eller näringsverksamhet eller en person som hanterar vatten vid vattenverk skall förete ett läkarintyg eller annan tillräcklig utredning om att han inte har någon sjukdom som kan spridas genom livsmedel eller hushållsvatten. 42 Begravningsplatser Kommunen skall anvisa ett lämpligt område för en begravningsplats. Om ett område som används för begravning konstateras ge upphov till sanitär olägenhet, kan den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ålägga områdets ägare eller innehavare att avhjälpa olägenheten eller, om detta inte är möjligt, förbjuda användningen av området för begravningar. (2 m om. såsom i utskottets betänkande) 56 Å ndringssökande O mom. såsom i regeringens proposition) Andring i ett beslut av en kommunal tjänsteinnehavare får inte sökas genom besvär. Den som inte är nöjd med beslutetfår skriftligen yrka på rättelse hos den nämnd eller något annat organ som avses i 7. Yrkande på rättelse av beslutet skall göras inom 14 dagar från att den som saken gäller fått kännedom om beslutet. Till beslutet skall fogas anvisningar för hur beslutet skall överföras till behörigt organ. (3 mom. såsom i regeringens proposition) Helsingfors den 8 juni 1994 Marjatta Stenius-Kaukonen Kyllikki Muttilainen Outi Ojala Jouko Skinnari Marjatta Vebkaoja Ulla Anttila