Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 An evaluation of ICC-profiles and profile settings for HP Indigo Press 1000 Johanna Astrén 2003 EXAMENSARBETE Grafisk Teknologi Nr: E 2712 GT
EXAMENSARBETE, C-nivå Grafisk Teknik Program Grafisk Teknologi, 120p Namn Johanna Astrén Företag Digaloo Titel Reg nr E2712GT Månad/År 10-04 Omfattning 10 poäng Examinator Emmi Enoksson Handledare vid företaget/institutionen Jannes Dahlgren Utvärdering av ICC-profiler och profil-inställningar för HP Indigo Press 1000 Nyckelord Color Management, digitaltryck, GCR/UCR, HP Indigo Press 1000, ICC, ICC-profil, MeasureTool 4.1.1., ProfileMaker 4.1.1. Sammanfattning Det nystartade digitaltryckeriet Digaloo planerar att inom en snar framtid införa ICC-hantering i sitt arbetsflöde. Med anledning av detta har en studie utförts där antalet erfordrade ICC-profiler undersökts samt vilka akromatiska inställningar som bäst lämpar sig för tryckeriets HP Indigo Press 1000. Testtryckning utfördes på sex av Digaloos mest använda papperskvaliteter. Genom inläsning av testkartor har de olika papperskvaliteternas reproducerbara färgrymder åskådliggjorts. Grundat på resultatet från denna testtryckning framställdes ICC-profiler för valda papperskvaliteter. Dessa genererades med olika inställningar för akromatisk repro och TIC (Total Ink Coverage). Vid en andra testtryckning användes dessa ICC-profiler för konvertering av mellanton-, natt- och snöbilder, vilka trycktes på olika papperskvaliteter. Resultatet från den första testtryckningen visar att HP Indigo Press 1000 återger störst förgrymd på papperskvaliteten Silverblade Silk, tätt följd av Silverblade Art. De minsta färgrymderna reproduceras på Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit. Vid perceptuell bedömning av de olika bilderna blev resultatet att bäst tryckresultat uppnås med pappersspecifika ICC-profiler. Detta gäller dock endast i två av tre fall. Vid bedömning av bäst lämpad TIC ansågs den idag på Digaloo använda nivån som mycket dålig. Genom att antingen sänka eller höja denna nivå bedömdes tryckresultatet öka i kvalitet. Slutligen visar studien även att akromatik i form av UCR ger bäst bildåtergivning i mellanton- och nattbilder på de valda papperskvaliteterna. De olika graderna av GCR i snöbilder anses dock passa olika bra beroende på vilken papperskvalitet som används. Högskolan Dalarna 781 88 Borlänge Röda vägen 3 Telefon: 023-77 80 00 Telefax: 023-77 80 50 URL: http://www.du.se/
DEGREE PROJECT Graphic Arts Technology Programme Graphic Art Technology, 120p Names Johanna Astrén Company/Department Digaloo Title Reg number E2712GT Year-Month-Day 04-10-24 Exents 15 ECTS Examiner Emmi Enoksson Supervisor at the Company/Department Jannes Dahlgren An evaluation of ICC-profiles and profile settings for HP Indigo Press 1000 Keywords Color Management, digital printing, GCR/UCR, HP Indigo Press 1000, ICC, ICC-profile, MeasureTool 4.1.1., ProfileMaker 4.1.1. Summary Digaloo, a digital printing office located in Stockholm, will soon introduce an ICC based workflow in their production. This report describes the study that has been done determining how many ICC profiles Digaloo needs and what kind of acromatic reproduction that is best suited for their HP Indigo Press 1000. After test printing on the paper qualities frequently used by Digaloo, the test charts have been measured and compared. Based on the reproduced colour ranges, ICC profiles were generated. The ICC profiles were created with different acromatic settings and varying TIC (Total Ink Coverage) levels. For the second test printing, these ICC profiles were used for converting midtone, shadow and highlight images. These were then printed on different paper qualities. The study shows that the HP Indigo Press 1000 reproduces the largest colour range on Silverblade Silk and Silverblade Art. The smallest colour ranges are reproduced on Lessebo Linné Gultonat and Lessebo Linné Naturvit. The visual assessment of the images showed that, in two out of three cases, the best printing results are achieved with paper specific ICC profiles. The comparision of the different TIC levels showed that the TIC level currently used by Digaloo gives a very bad printing result. Eather by decreasing or increasing this TIC level the printing results were improved in the study. Additionally, the study also showed that using UCR (Under Color Removal) in midtone and shadow images gives the best appearances on the selected paper qualities. However, the different levels of GCR in highlight images are differently suited depending on the paper qualities used. Högskolan Dalarna 781 88 Borlänge Röda vägen 3 Telefon: 023-77 80 00 Telefax: 023-77 80 50 URL: http://www.du.se/
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 Innehållsförteckning 1 Inledning 8 1.1 Syfte 8 1.2 Mål 9 1.3 Metod 9 1.4 Avgränsningar 10 2 Bakgrund 11 2.1 Digaloo 11 2.2.1 Företaget 11 2.2.2 Produktion 11 2.2 Digitaltryck 12 2.2.1 Elektrofotografi 12 2.2.2 HP Indigo Press 1000 13 2.2.2.1 ElectroInk 13 2.2.2.2 Tryckcykeln i HP Indigo Press 1000 14 2.2.3 Papper för tryck med HP Indigo Press 1000 16 2.2.3.1 Invercote Creato Matt 16 2.2.3.2 Lessebo Linné Naturvit och Lessebo Linné Gultonat 16 2.2.3.3 Silverblade Art 16 2.2.3.4 Silverblade Silk 17 2.2.3.5 Stora Fine Vit 17 2.3 Color Management 18 2.3.1 ICC The International Color Consortium 18 2.3.2 CMS Color Management System 18 2.3.2.1 Verktyg för Color Management 19 2.3.2.2 PCS Profile Connection Space 19 2.3.2.3 CMM Color Management Module 20 2.3.2.4 Mätutrustning 20 2.4 Färgstyrning i HP Indigo Press 1000 21 2.4.1 Aktuella begrepp vid testtryckning och karaktärisering 21 2.4.1.1 Densitet 21 2.4.1.2 Trappning 22 2.4.1.3 Punktförstoring 22 2.4.1.4 E Total färgavvikelse 23 2.4.2 Akromatisk repro 23 2.4.2.1 UCR Under Color Removal 24 2.4.2.2 GCR Grey Component Replacement 24 4
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 3 Genomförande 26 3.1 Karaktärisering av HP Indigo Press 1000 26 3.1.1 Testtryckning 1 26 3.1.1.1 Utformning av testark 1 26 3.1.1.2 Papperskvaliteter 26 3.1.1.3 Tryckförhållanden 27 3.1.1.4 Utskriftsupplösning 27 3.1.1.5 Kallibrering 27 3.1.1.6 Upplaga testtryckning 1 27 3.1.2 Testtryckning 1 mätningar och mätresultat 28 3.1.2.1 Densitet 28 3.1.2.2 Trappning 28 3.1.2.3 Punktförstoring 28 3.1.2.4 E Total färgavvikelse 28 3.1.2.5 Färgrymd 29 3.1.3 Skapande av ICC-profiler 29 3.1.4 Testtryckning 2 30 3.1.4.1 Utformning av testark 2 30 3.1.4.2 Papperskvaliteter 30 3.1.4.3 Tryckförhållanden 30 3.1.4.4 Utskriftsupplösning 31 3.1.4.5 Kallibrering 31 3.1.4.6 Upplaga testtryckning 2 31 3.2.5 Testtryckning 2 mätningar och mätresultat 31 3.2.5.1 Densitet 31 3.2 Utvärdering av profilinställningar 32 3.2.1 Perceptuell bildbedömning 32 3.2.1.1 Bedömningsmiljö 32 3.2.1.2 Bildbedömning 1 32 3.2.1.3 Bildbedömning 2 33 4 Slutsats 34 4.1 Reproducerbar färgrymd 34 4.2 ICC-profil 34 5 Diskussion 35 6 Referenser 36 5
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 Bilaga A (1) Projektplan/tidsplan Bilaga B (1) Testark 1 Bilaga C (3) 1 Tillvägagångssätt för inläsning av testkarta 2 Tillvägagångssätt för sammanslagning av mätfiler 3 Tillvägagångssätt för skapande av ICC-profil Bilaga D (3) Densitet, testtryckning 1 Bilaga E (1) Trappning, testtryckning 1 Bilaga F (2) Tryckkurva, testtryckning 1 Bilaga G (2) Färgavvikelse E, testtryckning 1 Bilaga H (1) Färgavvikelse E, testtryckning 1 (ny inläsning) Bilaga I (1) Färgrymder, testtryckning 1 Bilaga J (2) Profilinställningar, testtryckning 2 Bilaga K (3) Testark 2 Bilaga L (5) Densitet, testtryckning 2 6
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 Bilaga M (4) Formulär bildtest 1 Bilaga N (12) Sammanställning, bildtest 1 Bilaga O (1) Sammanställning profilbedömning, bildtest 1 Bilaga P (5) Formulär bildtest 2 Bilaga Q (10) Sammanställning bildtest 2 7
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 1 Inledning Digitaltryckeriet Digaloo trycker idag på flera olika papperskvaliteter vars egenskaper varierar gällande optiska egenskaper, bestrykning, ytstruktur etc. Då tryckeriet är relativt nystartat har ännu ingen ICCprofil tagits fram för den digitala pressen. Ett ICC-baserat färghanteringssystem vid trycksaksproduktion är ett verktyg för att säkerställa att färger omvandlas på ett fullgott sätt mellan olika in- och utenheter. En ICC-profil för en utenhet innehåller information om den aktuella tryckpressens karaktär och hur denna reproducerar färger. Profilen hjälper Adobe Photoshop att göra färgomvandlingar från bildskärmens färgsystem till det tryckbara färgsystemet. En avsaknad av ICC-profil i Digaloos arbetsflöde innebär att inkommande jobb från kunder konverteras olika eller ibland inte alls. Digaloo planerar att inom en snar framtid införa ICC-hantering i sitt arbetsflöde. Förutom att detta ska generera en säkrare färgomvandling i företagets produktion hoppas Digaloo kunna sänka färgkostnaderna. Med anledning av detta ska en förstudie göras där följande undersöks: Hur många olika ICC-profiler erfordras för tryckeriets HP Indigo Press 1000 och deras mest frekvent använda papperskvaliteter? Vilka möjligheter finns att med akromatisk repro minska färgförbrukningen i tryck och därmed sänka Digaloos färgkostnader? Resultatet av studien ska ligga till grund för Digaloos framtagning av en framtida ICC-profil/profiler. 1.1 Syfte Syftet med studien är att utvärdera och jämföra skillnader/likheter i reproducerbart färgomfång på Digaloos mest frekvent använda papperskvaliteter. Andra för HP Indigo Press 1000 relevanta tryckparametrar ska även beaktas och ingå i utvärderingen. Slutligen ska olika akromatiska tekniker testas och utvärderas med syftet att hitta den för Digaloo mest lämpade metoden att i tryckprocessen minska den totala färgmängden (TIC Total Ink Coverage). 1.2 Mål Målet med studien är att utifrån ett framarbetat underlag bedöma hur många ICC-profiler Digaloo behöver i ett för deras kunder avsett färghanteringssystem. Studieunderlaget ska även ge svar på hur företaget kan använda akromatisk repro för att minska förbrukningen av tryckfärg och därmed göra en viss ekonomisk besparing. Resultatet av studien ska ligga till grund för den eller de ICC-profiler som Digaloo inom en snar framtid kommer att ta fram. 8
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 1.3 Metod Gemensamt med ansvariga på Digaloo och konsultfirman ICC Color Consult diskuteras vilka möjligheter och förutsättningar som finns för studien. Där efter sätts mål för studien upp. En testkarta (se Bilaga B) avsedd att undersöka punktförstoring, densitet, trappning och reproducerbart färgomfång utformas. Testkartan trycks på Digaloo i en upplaga på femtio ark på sex av företaget utvalda papperskvaliteter. Av en papperskvalitet trycks dessutom hundra exemplar av testkartan för att få en större spridning i visst mätunderlag. I varje papperskvalitets upplaga används tre stycken testark för inläsning av reproducerad färgrymd med Spectrolino samt för mätningar av de olika tryckparametrarna med densitometern Techkon 410e. Den förstnämnda möjliggör att en två- respektive tredimensionell graf över respektive papperskvalitets återgivna färgrymd kan betraktas i programmen ProfileMaker och CHROMiX ColorThink. Graferna ska visa hur många pappersspecifika ICC-profiler som erfordras för Digaloos tryckpress, med avseende på reproducerbart färgomfång. De uppmätta färgrymdsvärdena ska ligga till grund för studiens fortsättning där ICCprofiler genereras. De för HP Indigo Press 1000 avsedda profilerna ska genereras med olika inställningar för akromatisk repro. De inställningar som testas är GCR4, GCR3, GCR2 och UCR. Dessa kombineras dessutom med olika TIC-nivåer (CMYK Max), olika ICC-profiler samt trycks på utvalda papperskvaliteter. De olika profilvarianterna kommer därefter att användas för färgrymdskonvertering från RGB till CMYK på natt-, mellanton- och snöbilder. Dessa bilder placeras på en för studien framtagen testkarta och lämnas till Digaloo för en andra och sista tryckning. Slutligen utförs perceptuell bedömning av bilderna från testtryckning 2. En testgrupp betraktar och poängsätter de olika bilderna genom pavis jämförelse. Under studiens gång tas personlig-, telefon- och mailkontakt med relevanta källor inom området färgstyrning på digitala tryckpressar. Arbetet innefattar även litteratur- och projektrapportstudier och sökningar efter information på Internet. 1.3.1 Utrustning I studien har följande verktyg använts: Hårdvara Mac Power G4 från Apple HP Indigo Press 1000 Densitometern Techkon 410e Mätbordet SpectroScan och mätinstrumentet Spectrolino. Båda från GretagMacbeth 9
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 Mjukvara Mac OS 9.2 Sun E-RIP Adobe Photoshop 7.0 QuarkXPress Passport 4.11 GretagMacbeth ProfileMaker Pro 4.1 GretagMacbeth MeasureTool CHROMiX ColorThink 1.1 1.4 Avgränsningar Studien avgränsas till att gälla Digaloos specifika HP Indigo Press 1000. Testtryckningar och utvärdering kommer att göras på följande papperskvaliteter: Silverblade Silk, Silverblade Art, Invercote Creato Matt, Lessebo Linné Naturvit, Lessebo Linné Gultonat och Stora Fine. ICC-profiler kommer endast att skapas för utenheten HP Indigo Press 1000. De profilinställningar som testas begränsas till UCR, GCR2, GCR3, GCR4 samt olika TIC-nivåer (CMYK Max) mellan 260 procent och 400 procent. 10
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2 Bakgrund 2.1 Digaloo 2.1.1 Företaget Digitaltryckeriet Digaloo grundades i november 2002 och är beläget i Stockholm. Verksamheten uppstod då Elanders Stockholm AB i september samma år lade ner verksamheten inom digitalt färgtryck. Elanders Stockholms huvudsakliga inriktning hade varit framställning av visitkort, produktblad, foldrar, broschyrer, affischer och skyltar det vill säga trycksaker i fyrfärg i små upplagor och med korta leveranstider. Då behovet och efterfrågan fortfarande var stor inom detta område togs initiativet av fyra personer att starta upp en liknande verksamhet under namnet Digaloo. Digaloos affärsidé är att arbeta i nära samarbete med sina uppdragsgivare och leverera kundanpassade kommunikationslösningar med stort engagemang och högsta kvalitet. Visionen är att kunder och samarbetspartners ska uppfatta Digaloo som det ledande digitaltryckeriet i mellansverige och att tryckeriets varumärke och tjänster förknippas med stort engagemang, hög kompetens och nytänkande. Digaloo består idag av fyra anställda och tillika ägare. Samtliga har ett förflutet inom den grafiska branschen och har tillsammans ett brett kontaktnät och kompletterar varandra med kompetens inom olika områden. (Affärsplan Digaloo, 2003) 2.2.2 Produktion Digaloo trycker idag med en HP Indigo Press 1000. Tryckpressen har ett brett användningsområde och tryckuppdragen handlar om det mesta från visitkort till 120-sidiga A4 böcker i fyrfärg. Digaloo erbjuder tryck på papper, OH-film, plast och självhäftande material. Gällande efterbehandling kan tryckeriet tillgodose önskemål som bigning, falsning, klamring, renskärning, wire-o-bindning, paketering och distribution. I vissa fall kan även laminering och lackering utföras. Då Digaloo trycker digitalt kan företaget arbeta mycket flexibelt mot kunder och även erbjuda personifierade trycksaker. Exempel på kunder som idag anlitar Digaloo för trycksaksframställning är reklambyråer som Sprida AB, Mcbride AB och SJWE, direktkunder som Universal Music AB, Banverket produktion AB och Nordea Market Support AB. (Affärsplan Digaloo, 2003) 11
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.2 Digitaltryck Den digitala trycktekniken kännetecknas av att tryckinformationen överförs digitalt och direkt till utskriftsenheten, utan att film och plåt behöver framställas. Metoden möjliggör att informationen kan ändras på varje tryckark, så kallad variabeldata, vilket inte är möjligt vid traditionell tryckteknik där film- och plåtframställning är kostsamt och tidskrävande. Tekniken i en digital tryckpress påminner om funktionen och uppbyggnaden i en färgskrivare. En färgskrivare kan indelas enligt olika tryckmetoder exempelvis inkjet-, elektrofotografisk- och termisk tryckteknik. HP Indigo Press 1000 trycker enligt den elektrofotografiska principen vilken beskrivs i avsnittet nedan. 2.2.1 Elektrofotografi Den elektrofotografiska processen börjar med att en ljuskänslig trumma, fotokonduktor, laddas med en positiv eller negativ laddning, beroende på tillverkare. De områden som ska tryckas, alternativt inte tryckas, laddas ur med hjälp av en laserstråle som sveper över fotokonduktorns bredd. För att få laserstrålen att vandra över hela ytan riktas den mot en snurrande oktagonal spegel samtidigt som konduktorn matas fram stegvis. Laddningsbilden som bildas vid ljusexponeringen är spegelvänd för att så småningom ge en rättvänd bild på pappersarket. I nästa steg tar fotokonduktorn upp toner som attraheras av laddningsbilden. Därefter passerar fotokonduktorn ett pappersark som getts en än högre statisk laddningsnivå vilket leder till att tonerpartiklarna överförs till arket. Med hjälp av värme och ett lätt fysiskt tryck fixeras slutligen tonern på papperet, se Fig. 1. (Astrén J., 2003) 1 4 1 Fixeringsvals 2 High Temp. Fusing Toner 3 Papper 4 Mottryckscylinder 2 3 Fig. 1 Fixeringsenheten i kopiator med konventionell elektrofotografisk teknik. 12
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.2.2 HP Indigo Press 1000 HP Indigo Press 1000 är en digital tryckpress vilket innebär att tryckinformationen överförs digitalt till utskriftsenheten och någon film och plåt behöver därför ej framställas. Trycktekniken i HP Indigo Press 1000 avser simulera offsettryck. Tekniken i pressen bygger på den elektrofotografiska principen och tryckfärg i form av våttoner används. Enligt tillverkaren HP Indigo möjliggör tekniken ett högkvalitativt tryckresultat jämförbart med 175 lpi offsetkvalitet. HP Indigo Press 1000 är arkmatad och kan hantera format upp till 320x464 millimeter och en tryckyta av maximalt 308x437 millimeter. Pressens är avsedd att producera små upplagor till ett för kunden rimligt pris samt anpassa jobben efter dennes önskemål. Ett sätt att tillmötesgå kundens behov kan vara tryck med variabeldata vilket möjliggörs med mjukvaran HP Indigo Yours Truly. Pressens användningsområde är brett och exempel på trycksaker kan vara visitkort och upp till 120-sidiga broschyrer i A4-format. (www.visutech.se, 2003-04-11) HP Indigo 1000 har kapaciteten att producera 2000 enkelsidiga fyrfärgstryck per timme och fyra gånger mer vid enkelsidigt enfärgstryck. På Digaloo används ej den automatiska duplexenheten då denna ej anses fungerar tillfredställande. Detta innebär istället manuell matning vid dubbelsidiga tryckjobb. HP Indigo Press 1000 klarar att trycka på de flesta standardoffsetpapper med ytvikter från 80 g/m 2 upp till 300 g/m 2. Pressen trycker även på OH-film, självhäftande papper och olika plastmaterial. (Olsson T.; Vendel P., 2002) HP Indigo Press 1000 kan trycka med upp till sex processfärger. Standardfärgerna cyan (C), magenta (M), gul (Y) och svart (K) kan kompletteras med antingen en ljus cyan och en ljus magenta eller två hexachrome-kulörer för en bättre färgrymd. 2.2.2.1 ElectroInk HP Indigo Press 1000 trycker med en flytande toner som heter ElectroInk. Den flytande tonern ger bättre färgåtergivning, högre glans och en bättre bildskärpa än tryck med konventionell torrtoner. Detta eftersom vätskan möjliggör att en avsevärt mindre partikelstorlek används än vad som annars är brukligt i torrtoner. I jämförelse med offsettryck genererar HP Indigo Press 1000 tryck med hög kantskärpa. Anledningen till detta är att färgen lägger sig som en mycket tunn färgfilm på pappersytan. Resultatet blir en betydligt högre kantskärpa hos punkterna och en mindre punktförstoring än i traditionell offset. Tonerpartiklarna i ElectroInk är ner till 1-2 µm i diameter vilket kan jämföras med 10 µm i diameter för konventionell toner. Små partiklar i torrtoner är svåra att kontrollera vid överföringen mellan fotokonduktor och pappersark vilket begränsar tryckhastigheten. ElectroInk kan däremot köras i höga hastigheter med en bra tryckkvalitet. (Bergman, A.; Gustafsson, H., 2003) 13
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.2.2.2 Tryckcykeln i HP Indigo Press 1000 I HP Indigo Press 1000 finns endast en tryckenhet vilket innebär att en och samma plåt respektive gummiduk används till att trycka alla fyra, ibland sex, processfärger. För att reproducera ett fyrfärgstryck matas pappersarket in i tryckenheten fyra gånger, en gång för varje processfärg. Den traditionellta plåten är i HP Indigo Press 1000 en ljuskänslig fotokonduktor PIP (Photo Imaging Plate). I Fig. 2 visas en funktionsskiss över HP Indigo Press 1000. Följande sker när tryckjobbet placerats i jobbkön och tryckprocessen startar: 1. Start tryckjobb 2. Uppladdning och urladdning av PIP 3. Färg tillförs till PIP 4. Överskottsfärg avlägsnas 5. Bilden överförs till gummiduken 6. Bilden trycks Laserexponering 1 Uppladdning Operatörterminal 2 BID 3 PIP 4 5 ITM Rengöring Pappersavläggare 6 Pappersiläggare 7 Spill Tryckolja/ separator 1 Färgpumpar 2 Uppsamlingskärl 3 BID (Binary Ink Development) framkallningstrumma 4 PIP (Photo Image Plate) fotokonduktor 5 ITM (Image Transfer Media) gummiduk 6 Mottryckscylinder 7 Färgtank Fig. 2 Funktionsskiss HP Indigo Press 1000 14
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 1-2. Genom att trycka Print startas pressens tryckcykel och trummorna börjar rotera. Uppladdningsenheten, den så kallade scorotron-enheten, är placerad ovanför PIP:en och tillför elektrisk laddning, - 800 V, till den roterande PIP-trummans yta. PIP-trumman belyses där efter av upp till tolv stycken laserdioder vilka selektivt urladdar de tryckande ytorna från - 800 V till -100 V. Detta ger upphov till en laddningsbild på PIP:en. 3. Insprutningspumpar sprayar den första processfärgen i mellanrummet mellan PIP-trumman och BID (Binary Ink Developer), framkallningstrumman, vilken har en laddning av - 400 V. Färgpartiklarna i ElectroInk har en lätt negativ laddning och kommer därför att attraheras mer till de delar som är laddade till -100 V, dvs. tryckbilden, än till BID. Samtidigt kommer ingen färg att överföras till de icke tryckande ytorna eftersom dessa har en för ElectroInk mindre attraherande laddning än BID. (E. Botström, 2003) 4. Under tiden som PIP-trumman roterar åt ett håll roterar den elektriskt laddade framkallningstrumman i motsatt riktning och samlar upp överflödig färg i mellanrummet mellan de båda trummorna. Så kallade Wiper Blades av gummi skrapar av färg från framkallningstrumman och samlar denna i ett uppsamlingskärl där den filtreras och återförs till den aktuella färgtanken. Den åt motsatt håll roterande trumman tvättar av eventuella färgpartiklar som kan ha fäst på de icke tryckande ytorna på PIP:en. Under tiden blir bilden klar att överföras till gummiduken. 5. PIP:en kommer i kontakt med den mellanliggande överföringsmedietrumman (Image Transfer Media), vilken är täckt av en gummiduk. Gummiduken är positivt laddad till 500 V, vilket attraherar den negativt laddade färgbilden som då överförs från PIP till gummiduk. Gummiduken håller en temperatur på cirka 140 ºC och smälter färgpartiklarna till en tunn färgfilm. 6. En mottryckscylinder pressas mot ITM samtidigt som papperet passerar. Detta får den smälta färgen att stelna och bilda en mycket tunn film på den avsevärt svalare pappersytan. Ovan nämnda process upprepas för varje processfärg för att generera en flerfärgsbild. En rotation i trumsystemet genererar en stycken färgöverföring på papperet. Slutligen transporterar pappersbanan det tryckta arket till utvalsen och matar antingen in ett nytt tryckark eller, vid duplextryck, på nytt matar papperet för tryckning på arkets baksida. (Bruksmanual HP Indigo Press 1000, 2002) 15
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.2.3 Papper för tryck med HP Indigo Press 1000 En Indigo-press ställer ungefär samma krav på papperets kvalitet som papper för tryck med vanlig offset-teknik. På grund av detta fungerar de flesta av de vanligaste papperskvaliteterna från pappersleverantörer som exempelvis Svenskt Papper för tryck med HP Indigo Press 1000. (www.svensktpapper.se, 2003-05-08) I studien används följande papperskvaliteter: Invercote Creato Matt, Lessebo Linné Gultonat, Lessebo Linné Naturvit, Silverblade Art, Silverblade Silk och Stora Fine Vit. 2.2.3.1 Invercote Creato Matt Invercote Creato Matt är ett offset-, flexo-, screen och djuptryckspapper. Papperskvaliteten är en homogenkartong uppbyggd av flera skikt kemisk massa. Pappersytan är liksidigt dubbelbestruken. Styrkan i kartongen kombineras med fördel med högkvalitativa tryck på arkets båda sidor. Papperskvaliteten lämpar sig väl för foldrar, kort, menyer och omslag. Invercote Creato Matt klarar tryck med både lätta och tunga bilder samtidigt som den matta ytan ger en god läsbarhet av texter. Rastertätheten bör sättas till 150 lpi. (www.svensktpapper.se, 2003-05- 08) 2.2.3.2 Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit Offsetpapperet Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit är en obestruken och ytlimmad kvalitet, uppbyggd av åldersbeständig kemisk massa. Ytstrukturen har en slät och behaglig gravyryta vars naturfärg väl lämpar sig för trycksaker där text och streck prioriteras. Papperskvaliteten är mycket läsvänlig och passar därför bra till böcker men även till skyddsomslag, broschyrer och andra text- och bildproduktioner där en känsla av kvalitet ska förmedlas. På Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit erhålls bäst bildåtergivning i trycksaker med lätta färg- eller svartvita bilder. Leverantören avråder från att trycka mättade färgytor. Rekommenderad rastertäthet är 133 lpi och att UCR används för bästa resultat. (www.svensktpapper.se, 2003-05-08) 2.2.3.3 Silverblade Art Offset- och screentryckspapperet Silverblade Art är en högbestruken kvalitet med glättad och högglansig yta. Papperet är träfritt, det vill säga tillverkat av blekt kemisk massa, och åldersbeständigt. Den fina ytfinnishen är särskilt lämpad för bildtryck i fyrfärg och passar därför bra som tryckmedie i direktreklam, foldrar, broschyrer, omslag och affischer. Leverantören Svenskt Papper rekommenderar att Silverblade Art trycks med en rastertäthet på upp till 175 lpi och råder till UCR- och GCR-inställningar för bilder med hög färgmättnad. Rekommenderad total färgmängd är cirka 320 procent. (www.svensktpapper.se, 2003-05- 08) 16
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.2.3.4 Silverblade Silk Offset- och screentryckspapperet Silverblade Silk är en högbestruken kvalitet med semimatt och silkeslen yta. I likhet med Silverblade Art är papperet träfritt och åldersbeständigt. Kombinationen matt och silkeslen yta ger en god läslighet, fin tryckglans och djup i bilder. Papperet lämpar sig därför bra i produktioner som kombinerar text och bild, exempelvis årsredovisningar, kataloger, broschyrer, illustrerade böcker och direktreklam. Rekommenderad rastertäthet är upp till 175 lpi. UCR- och GCRinställningar förordas för bilder med hög färgmättnad. Total färgmängd bör ställas till cirka 310 procent. (www.svensktpapper.se, 2003-05-08) 2.2.3.5 StoraFine Vit Stora Fine Vit är uppbyggt av kemisk massa och har hög bulk. Papperets användningsområde är i reklamtrycksaker, broschyrer, kataloger, böcker, designprogram och blanketter. Pappersytan är reflexfri och lämpar sig därför för text samtidigt som bildåtergivningen är god. Leverantören råder att tunga bilder reproanpassas och att rastertätheten ställs till 133 lpi. (www.papyrus.se, 2003-05-09) 17
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.3 Color Management Målet med Color Management är att skapa ett noggrant och repeterbart system för färgreproduktion mellan olika medier och enheter. Problemet med färghantering idag är att skannrar, digitalkameror, skärmar, skrivare, förprovtryckssystem och tryckpressar hanterar färger enligt olika principer. Inenheter som skannrar och digitalkameror, och likaså skärmar, återger färger enligt RGB-färgrymden medan utenheter som skrivare, förprovtryckssystem och tryckpressar arbetar i CMYK. CMYK-färgrymden kan inte återge lika många färger som RGB-färgrymden vilket resulterar i att en bilds återgivning på skärm inte blir det samma i tryck. (Amnéus K., Astrén J., 2003) 2.3.1 ICC The International Color Consortium 1993 grundades organisationen ICC, The International Color Consortium, av Adobe Systems Inc., Agfa Gevaert N.V., Apple Computer Inc., Eastman Kodak Company, FOGRA-institute, Microsoft Corporation, Silicon Graphics Inc., Sun Microsystems och Taligent Inc. Organisationens mål var vid starten att ta fram en standard för hur färger ska beskrivas och konverteras mellan olika färgrymder och system. Planen var också att standarden skulle fungera som ett pålitligt färghanteringsverktyg som kan antas och användas inom alla kommunikationsmedier och vara tillverkarneutral, det vill säga plattformsoberoende. Idag finns ICC:s standard inbakad i operativsystemen på Mac OS och Microsoft Windows. Organisationen uppmuntrar leverantörer inom den grafiska industrin att använda standarden, vilken finns tillgänglig för allmänheten på organisationens hemsida. (www.color.org, 2003-04-14) Konvertering Karaktärisering Kallibrering Fig. 3 Färgstyrningens tre K. 2.3.2 CMS Color Management System Genom att arbeta enligt ett färghanteringssystem, Color Management System (CMS), kan färgavvikelser i de olika enheterna korrigeras och en förutsägbarhet i färgåtergivning kan erhållas genom hela produktionen. ICC Color Management består av följande delar: programvara och testkartor för ICC-profilering, applikationsprogram för färghantering, mätutrustning, enhetsoberoende färgrymd (PCS Profile Connection Space), färghanteringsmodul (CMM Color Management Module) samt ICC-profiler för de olika enheterna. Color Management erfordrar att arbetet utförs i tre grundläggande steg för att möjliggöra och upprätthålla riktigt och konsekvent färghållning genom hela färgreproduktionsprocessen. Dessa tre steg brukar kallas färgstyrningens tre K, se Fig. 3. Att kalibrera en enhet innebär att denna apassas efter givna specifikationer från leverantören eller angivelser i en standard. Det kan handla om exempelvis gammakompensation vid bildninläsning, skärmens färgtemperatur eller densitet i CMYK för en specifik tryckpress. Karaktärisering är ett sätt att i ett system bestämma en utenhets värden i förhållande till en given inenhets värden. Värdena är definierade färgvärden, exempelvis angivna i CIELab. Förutsatt att enheten är kali- 18
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 brerad kan karaktäriseringen tala om hur denna definierar och reproducerar färger. Vid konvertering översätts en färgbild från en enhetsfärgsrymd till en annan, under givna förhållanden. Färgkonvertering kan göras manuellt genom korrigering av bilden eller automatiskt med hjälp av en färgsyrningsmjukvara, exempelvis ColorSync. (Grafisk Assistans AB, 2002) För att uppnå korrekt färgtolkning med Color Management måste ovanstående tre steg uföras i nämnd ordning. Kalibrering är grunden för karaktärisering och konvertering medan en enhet måste karaktäriseras innan färgdatakonvertering kan utföras. (Green P., 1999) 2.3.2.1 Verktyg för Color Management För profilering av en utenhet används verktyg som programvara och testkarta, applikationsprogram för färghantering samt mätutrustning. Idag finns ett flertal programvaror för enhetsprofilering på marknaden. Agfa ColorTune, Fuji ColourKit, GretagMacbeth ProfileMaker Pro, Heidelberg PrintOpen, Kodak ColorFlow Profile Editor och MonacoPROFILER är exempel på program som samtliga tillverkas av medlemmar i ICC-organisationen. I studien används ProfileMaker Pro från GretagMacbeth. För att skapa en ICC-profil avsedd för skrivare eller tryckpress måste en testkarta innehållande ett stort antal färgrutor tryckas på den aktuella utenheten. ISO 12642 är en framtagen standard som beskriver hur en testkarta för ICC-profilering av utenheter ska utformas. Då ICC-standarden bygger på denna rekommenderar organsiationen ICC alla leverantörer av programvaror för ICC-profilering att stödja ISO 12642. Antalet erfordrade testrutor kan dock variera mellan de olika programleverantörerna. I studien har en testkarta vid namn IT8.7/3 (se Bilaga B) använts, vilken är identisk med standarden för ISO 12642. Efter att en testkarta tryckts läses dess färgrutor in i programvaran för ICC-profilering med hjälp av en colorimeter eller spektrofotometer. För att få de olika programmen och enheterna att kommunicera med varandra och utföra färgomvandlingar korrekt används ett färghanteringssystem kallat ColorSync. ColorSync är idag standardverktyget för färghantering och finns inbyggt i datorernas operativsystem. (Adams R., Weisberg J., 2000) 2.3.2.2 PCS Profile Connection Space PCS Profile Connection Space utgör gränssnittet mellan olika enheters ICC-profiler. Denna skapas då enhetskalibrering, karaktärisering och färgomvandlingar är utförda. PCS-färgrymden representeras av antingen CIEXYZ eller CIELab. För att kunna generera en entydig konvertering måste en ICC-profil baseras på en av dessa färgrymder och varje färghanteringsmodul (CMM) måste stödja båda. 19
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.3.2.3 CMM Color Management Module Kärnan i ICC-profilgenereringen är Color Management Module, CMM, vilken sköter omvandlingen mellan de olika enheternas färgrymder. Vid en konvertering skickas bildens färg, inprofil och utprofil till CMM som med hjälp av denna information gör en omräkning av färgvärdena. CMM använder enhetsprofilerna för att optimera och anpassa färgerna mellan de olika enheterna med andra ord, färger som ligger utanför färgomfåget konverteras till färger som är möjliga att reproducera på destinationsenheten. I den framtagna ICC-standarden finns det ej någon specifikation för hur en färgkonvertering ska gå till, endast hur färghanteringsmodulen ska läsa och skriva resultatet. De flesta ICC-programtillverkare har idag egna utvecklade CMM som beskriver hur steget där emellan ska gå till. Detta är ett problem då resultaten av en färgomvandling kan skilja sig från en och samma ICC-profil, beroende på vilken CMM som används. 2.3.2.4 Mätutrustning Genom noggranna färgmätningar med densitometer och spektrofotometer kan färgens beteende i tryckprocessen förutsees. En densitometer kontrollerar hur tryckpressen överför färg till tryckmediet, exempelvis genom parametrar som punktförstoring och fulltonsdensitet. Dock kan dessa värden endast ge information om färgens mörkhet eller tonvärde och därför ej säga något om färgens egenskaper. En spektrofotometer däremot mäter färgernas reflektans över hela det visuella spektrat, spektral färgmätning, och räknar utifrån detta fram dess CIE-värden. Mätningen ger information om ytans färgegenskaper. 20
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.4 Färgstyrning i HP Indigo Press 1000 2.4.1 Aktuella begrepp vid testtryckning och karaktärisering 2.4.1.1 Densitet Densitet är ett mått på ett tryckt färgskikts tjocklek. Ett för tunt färgskikt, låg densitet, ger ett matt tryck med dålig svärta i bild och text. Ett tjockt färgskikt däremot, det vill säga hög densitet, kan göra att de mörka tonernas raster slår igen och blir heltäckande. Resultatet av detta blir dålig kontrast i trycket samtidigt som risken för smetning ökar med den förlängda torktiden. Ett felaktigt densitetsvärde kan även påverka gråbalansen i tryck. Genom att mäta med en densitometer avläses hur mörk eller opak en yta är, alltså mängden ljus som denna absorberar. Vid mätning av ett testark registrerar densitometern skillnaden mellan mängden ljus som projiceras på en yta och mängden ljus som reflekteras tillbaka eller absorberas av ytan. Densitet mäts i mätstrippar med fulltonsytor och anges i densitetsenheter enligt en logaritmisk skala. (Green P., 1999) Densitetsmätningar används för att fastställa en densitetsstandard vid tryckstart samt för att ge tryckaren information om färghållningen i pressen är jämn över arket och genom upplagan. Referensvärden för densitet, CMYK: HP Indigo Press 1000 1,45 1,45 1,10 1,75 (175 lpi) Arkoffset 1,50 1,45 1,25 1,80 (150 lpi) Rulloffset 1,40 1,35 1,15 1,70 (133 lpi) Dagspress 0,95 0,95 0,90 1,15 (85 lpi) (Grafisk Assistans, 2002; HP Indigo, 2002) Ovanstående densitetsvärden för HP Indigo Press 1000 är angivna i tryckpressens kallibreringsinställningar samt i bruksmanualen. Tryckpressen använder sig av en inbyggd densitometer kallad X-Rite DTP24 Built-in. Då studien bygger på mätningar med ett mätverktyg från en annan leverantör bör dock dessa värden betraktas med viss reservation. Som referensvärde för HP Indigo Press 1000 kan nedanstående värden användas. Dessa uppmättes den 25/4 med Techkon 410e på ett kallibreringsark från Digaloos tryckpress. Referensvärden för densitet uppmätta med Techkon 410e, CMYK: HP Indigo Press 1000 1,54 1,57 1,38 1,94 (175 lpi) 21
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 2.4.1.2 Trappning Trappning är ett mått på hur väl tryckfärger fäster på varandra. Generellt gäller att ju senare i ordningen en färg trycks desto svårare får färgen att fästa. Graden av trappning mäts med en densitometer i mätstrippar där fulltonsfält av två tryckfärger lagts på varandra. Vid mätningen jämförs dessa färgers densitet med de enskilda iblandade färgernas densitet. Densitometern utför beräkningen enligt följande formel: TR = (D 1+2 - D 1 )/D 2 D 1 +2 = Densiteten hos de två färger som tryckts ovanpå varandra. D 1 = Fulltonsdensiteten hos den första tryckfärgen. D 2 = Fulltonsdensiteten hos den andra tryckfärgen. Några referensvärden för trappning i HP Indigo Press 1000 har ej gått att finna trots telefonkontakt med HP Indigos svenska återförsäljare Visutech. En hundraprocentig färgöverföring är dock det som eftersträvas. Som riktlinje kan istället trappningsvärden för arkoffsettryck betraktas: C+ M = 75% C+ Y = 80% M+ Y = 70% 2.4.1.3 Punktförstoring Punktförstoring är ett mått på en rasterpunkts storleksförändring under tryckprocessen. I första hand uppstår rasterpunktens dimensionsförändring vid tryckplåtsframställning och i tryckpressens valsnyp då färgen manglas ut. Det talas även om optisk punktförstoring, vilket uppstår då ljuset reflekteras och sprids i papperet. Det sammantagna värdet av dessa tre faktorer utgör den totala punktförstoringen då trycket överförts till papperet. (Johansson, K.; Lindberg, P.; Ryberg, R., 2001) HP Indigo Press 1000 är en tryckpress med ett digitalt produktionsflöde vilket innebär att varken film eller plåt framställs. Då pressen simulerar raster är det endast i tryckögonblicket, och vid den optiska ljusspridningen, som någon egentlig punktförstoring uppstår. För en offsettryckare är det viktigt att uppnå en jämn punktförstoring i alla processfärger, om inte kan störningar i tryckets gråbalans uppkomma. För att uppnå optimal bildkvalitet i tryck måste bilden kompenseras för punktförstoringen vid separation till CMYK. Om detta inte görs kan punktförstoringen ge upphov till ett mörkare tryckresultat än avsett. För att kompenseringen ska bli rätt bör punktförstoringen vara känd för den aktuella tryckprocessen liksom för papperet och rastret. Den digitala tryckprocessen anses generellt sett ge upphov till en mycket liten punktförstoring jämfört med rulloffset och arkoffset (Lundholm, K-O., 2003). Däremot har olika papperskvaliteter skiftande egenskaper vilket gör att separationen måste anpassas efter den aktuel- 22
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 la papperstypens punktförstoring. Ett obestruket papper ger oftast en högre punktförstoring än bestrukna papperskvaliteter. En hög rastertäthet ger alltid en något högre punktförstoring än en lägre. Samtliga av ovanstående parametrar gäller under förutsättning att trycket görs på samma papperskvalitet och genom regelbundna kontrollmätningar kan tryckeriet förse sina kunder med gällande värden. Då HP Indigo Press 1000 avser simulera offsettryck läggs en punktförstoringskurva till i pressens tryckninställningar. Referensvärden för punktförstoring i 50%-ton, CMYK: HP Indigo Press 1000 25% 25% 25% 25 % (175 lpi) (HP Indigo, 2002) Referensvärden för punktförstoring i 40%-ton, CMYK: Arkoffset 24% 22% 22% 20% (150 lpi) Rulloffset 26% 24% 24% 22% (153lpi) Dagspress 30% 28% 28% 26% (85 lpi) (Grafisk Assistans, 2002) 2.4.1.4 E Total färgavvikelse E, eller Delta E, är beteckningen för den färgavvikelse eller färgskillnad som råder i en färgton som reproducerats på två jämförande tryck. Metoden grundar sig på den visuella färgdifferens som det mänskliga ögat upplever mellan två färger och anges i CIELab-färgrymden. I metoden tas likvärdig hänsyn till parametrarna nyans, mättnad och intensitet. Ett lågt E-värde indikerar på en liten färgskillnad. Ett tränat öga klarar att upptäcka en färgskillnad motsvarande E > 3. (GA, 2002) Det finns flera olika instrument som kan beräkna färgavvikelse. Mätinstrumentet Spectrolino och programmet MeasureTool, båda från Gretag Macbeth, är exempel på några och är de som använts i projektet. Beräkning av E utförs enligt följande formel: E = (L 2 - L 1 ) 2 + (a 2 - a 1 ) 2 + (b 2 - b 1 ) 2 L 1, a 1, b 1 = CIELab-koordinater för referrensfärgen L 2, a 2, b 2 = CIELab-koordinater för jämförelsefärgen 2.4.2 Akromatisk repro För att reproducera svart i en bild används primärfärgerna cyan (C), magenta (M) och gul (Y). Vid fullton antar varje delfärg ett värde av 100 procent vilket i teorin betyder att en mycket mörk ton skulle kunna ha en total färgmängd (TIC Total Ink Coverage) av 300 procent. I praktiken skulle detta försvåra tryckningen då en så stor färgmängd ofta resulterar i smetning och torkningsproblem. (Green, P., 1999) Teoretiskt sett ska ett tryck med samma mängd cyan (C), magenta (M) och gul (Y) ge upphov till en neutral ton. Detta är dock svårt att uppnå i den grafiska tryckprocessen där trefärgstryck ofta får ett smutsigt intryck då processfärgerna inte är spektralt rena. Trycket kan uppfattas 23
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 som brunaktigt och platt. Risken för färgstick är också stor då färgbilder lätt kan påverkas av densitetsvariationer i processfärgerna under tryckprocessen. Genom att ersätta den gemensamma gråkomponenten hos cyan, magenta och gul med med en motsvarande mängd svart (K), kan gråbalans lättare uppnås i tryckningen. Den svarta färgen, K, står för Key color, det vill säga nyckelfärg. Svart tar fram detaljer i en bild och mörkare färger blir renare än om en färgkomponenterna cyan, magenta och gul endast används. Nedan följer ett exempel på hur metoden kan tillämpas: Ex. I en färgblandning bestående av C = 80 %, M = 30 % och Y = 50 % utgörs den gemensamma gråkomponenten av C = 30 %, M = 30 % och Y = 30 %. Genom att ersätta denna gråkomponent med 30 procent svart (K) och en inblandning av resterande mängd cyan (C = 50 %) och gul (Y = 20 %), kan färgblandningen få samma kulör men med en lägre total färgmängd (90% jämf. 160%). Förutom att metoden underlättar för en bra gråbalans och en jämnare tryckkvalitet, ger akromatik även ett mindre smetkänsligt tryck samt möjliggör spektralt mer rena kulörer vid en låg maximal färgmängd. För ett digitaltryckeri som Digaloo som trycker med ElectroInk, är en minskad färgmängd även fördelaktigt ur en ekonomisk synvinkel, då denna tryckfärg är relativt dyr. Metoden att ersätta en färgblandnings gråkomponent med svart kallas akromatisk repro och finns i två varianter: UCR och GCR. (Green, P., 1999) 2.4.2.1 UCR Under Color Removal Under Color Removal, eller underfärgsborttagning, tillämpas traditionellt främst i neutrala gråtoner i bildens skuggtoner, där den totala färgmängden är stor. Eftersom UCR endast verkar i en del av bilden är metoden dock ganska känslig för variationer i pressens färghållning. I studien har UCR endast använts vid provtryck av mellantonsbild och nattbild. Snöbilden har uteslutits eftersom metoden endast arbetar i mörka neutrala toner vilket skulle innebära en försumbar inverkan på denna bildtyp. 2.4.2.2 GCR Grey Component Replacement Grey Component Replacement, GCR, ersätter en färgblandnings gemensamma gråkomponent med svart i hela bilden. Skillnaden mellan UCR och GCR är alltså att GCR är en mer generell ersättning där svart ersätts i ett större färgomfång. Resultatet blir att GCR är mindre känsligt för variationer i pressens färghållning vilket underlättar för en bra gråbalans i trycket. Av denna anledning är metoden väl lämpad för bilder där gråbalansen är extra viktig, exempelvis för svartvita bilder som trycks i 4-färg. Graden av GCR kan väljas till olika nivåer mellan ett och fyra, där olika stora delar av den gemensamma gråkomponenten ersätts med 24
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 svart. GCR1 ger lägst effekt medan GCR4 är mest kraftfull. Graden av GCR bör ökas ju högre ytråhet tryckpapperet har, detta med anledning av att risken för smetning är överhängande. En allt för stark GCR kan dock göra fina toningar i ljusa partier för hårda medan svärtan i skuggpartierna blir för svag. Detta på grund av att processfärg ersätts med den mer distinkta svarta färgen. Fenomenet gäller främst tryckning i arkpressar med hög precision och färger av hög kvalitet. Vid kraftig GCR finns även en risk att densitetsvärdena i de mörka skuggpartierna inte uppnår acceptabel nivå. 25
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 3 Genomförande 3.1 Karaktärisering av HP Indigo Press 1000 3.1.1 Testtryckning 1 Den 22 april 2003 utförs studiens första testtryckning på Digaloos HP Indigo Press 1000. 3.1.1.1 Utformning av testark 1 Vid trycktillfället används ett testark i A3-format (se Bilaga B), vilket utformas som underlag för uppmätning av färgomfångsvariationer på olika papperskvaliteter. Testarket innehåller följande: IT8.7/3 för uppmätning av reproducerbart färgomfång med GretagMacbeths mätinstrument Spectrolino på mätbordet SpectroScan. Mätresultaten ska visa på hur små eller stora färgvariationerna är mellan de olika papperskvaliteterna och där med ge besked om Digaloo behöver fler än en ICC-profil. Tonplatta i C20 M20 Y20 K20 som placeras i bakgrunden över hela pappersarket för att få pressen att jobba med alla fyra processärger över hela tryckytan. Tonskalor i CMYK från 0,5 procent till 100 procent. Detta för att mäta den punktförstoring som simuleras i HP Indigo Press 1000 och att den stämmer med angivna värden i tryckpressen. Trappningsfält för att undersöka hur pressen klarar att trycka färger på varandra. Stripp för mätning av densitet i respektive processfärgs hundraprocentston. Av intresse för att kunna jämföra det faktiska uppmätta värdet med angivet värde i HP Indigo Press 1000. 3.1.1.2 Papperskvaliteter Första testtryckningen utförs på följande papperskvaliteter: Invercote Creato Matt 200 g/m 2 Lessebo Linné Gultonat 250 g/m 2 Lessebo Linné Naturvit 150 g/m 2 Silverblade Art 170 g/m 2 Silverblade Silk 200 g/m 2 Stora Fine 150 g/m 2 Ovan nämnda papperskvaliteter väljs med anledning av att de är de mest frekvent använda vid tryckning på Digaloo. Att ytvikterna varierar är ej avsiktligt. Vid trycktillfället är det dessa pappersytvikter som fanns att tillgå ur tryckeriets papperslager. 26
Johanna Astrén Examensarbete, 10p Högskolan Dalarna Grafisk Teknologi Utvärdering av ICC-profiler och profilinställningar för HP Indigo Press 1000 3.1.1.3 Tryckförhållanden Vid första trycktillfället är luftfuktigheten 50 procent i tryckhallen och temperaturen ligger kring 25 C. Då det ej finns någon termometer att tillgå går det ej att ange den exakta lufttemperaturen. Tryckaren Peter Shaw påpekar dock att temperaturen varierar mycket i förhållande till hur mycket tryckpressen används. Detta på grund av den varmluft som tryckpressen genererar. PIP och gummiduk har vid första trycktillfället producerat cirka 40 000 tryck. På Digaloo byter man i snitt PIP och gummiduk efter cirka 50 000 A3-formattryck. Temperaturen på gummiduken är 136 C. Detta är värt att notera eftersom Peter Shaw upplever att pressens prestation, vad det gäller återgivning av låga tonvärden, kan påverkas manuellt genom att reglera temperaturen i pressen. HP Indigo Press 1000 löser själv problemet med återgivning av låga tonvärden genom att trycka högre tonvärden fast med färre punkter. 3.1.1.4 Utskriftsupplösning Vid det första trycktillfället används linjeraster HDI 175 lpi. Digaloo trycker normalt med HDI 145 lpi eller HDI 175 lpi. Eftersom HDI 175 lpi anses vara det linjeraster som ska användas på tryckeriet i framtiden väljs detta för studiens testtryckningar. 3.1.1.5 Kallibrering Color Adjust utförs på Silverblade Silk eftersom det är den papperskvalitet som Digaloo trycker mest på idag. Funktionen Color Adjust är till för att säkerställa att färger reproduceras på rätt sätt och likvärdigt mellan tryckningar. Metoden möjliggör för tryckaren att sätta densiteten till önskat värde. 3.1.1.6 Upplaga testtryckning 1 Av samtliga papperskvaliteter, utom Silverblade Silk, trycks 50 stycken testark. Silverblade Silk trycks i 100 stycken testark för att kunna mäta om det inträffar några tryckvariationer i det hundrade arket jämfört med det femtionde. Tryckupplagan är vald på inrådan av Jan Suhr, konsult på ICC Color Consult, och grundar sig på att ett vanligt förekommande tryckjobb på Digaloo ofta ligger från 50 ark upp till 300 ark. Ark tre, tjugofem och femtio av samtliga papperskvaliteter plockas ut för mätning av olika tryckparametrar. Vid ett normalt tryckjobb makulerar Digaloo de två första tryckta arken eftersom pressen på dessa har svårt att komma i rätt färgbalans, främst i färgen gult (Y). 27