Handikapphjälpmedel i Landstinget Dalarna

2001-10-22 Dnr LDH0110/01 Handikapphjälpmedel i Landstinget Dalarna synsätt ansvar finansiering Hjälpmedelsdelegationen Bernt Persson, ordf Anders Classon Erik Björklund Johan Thomasson Torsten Larsson

FÖRORD Föreliggande utredning har tagits fram av Länsgruppen för hjälpmedelsfrågor: Ann-Sofie Holmberg Arne Thureson Birgit Hallén Birgitta Weijdegård Gunnel Carlborg Helen Kastemyr Kerstin Nilsson Lisa Salmi habiliteringschef förvaltningschef planerings sekr. bitr verksamhetschef hjälpmedelskonsulent rehab chef verksamhetschef rehab chef

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG 2 UTGÅNGSPUNKTER.... 2.1 Sjukvårdshuvudmännens ansvar för insatser till personer med funktionshinder... 2.2 FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder 2.3 Landstinget Dalarnas handikappolitiska program. 2.4 Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. 2.5 Hjälpmedel för personer med funktionshinder en del av hälso- och sjukvårdsansvaret 2.6 Handikappbegreppet.. 2.7 Vem är funktionshindrad?. 2.8 Vad är hjälpmedel?. 2.9 Handikapphjälpmedel en integrerad del av vård, behandling, habilitering och rehabilitering 3 GRUNDLÄGGANDE SYNSÄTT... 4. EGENVÅRD EGENANSVAR. 5 NUVARANDE AVGIFTER. 6 FÖRSLAG 6.1 Samma syn på handikapphjälpmedel och besöksavgifter oavsett patientgrupp - lika villkor för personer som är i behov av handikapphjälpmedel 6.2 Tydliggöra vad som ligger inom hälso- och sjukvårdens ansvar och vad som är egenvård. 6.3 Finansiering. 7 KONSEKVENSER.. 7.1 Konsekvenser för personer med funktionshinder.. 7.2 Konsekvenser för verksamheterna.. 8 HJÄLPMEDEL I ETT FRAMTIDSPERSPEKTIV OCH FORTSATT ARBETE. 9 LITTERATURREFERENSER... Bilagor: 1) Översikt hösten 2001 - Åtgärder för att få ekonomisk balans enligt 17-punktsprogrammet 2) Nuvarande avgifter utdrag ur Handbok Vårdavgifter 3) Förslag på egenavgifter och produkter som betalas av den enskilde

1 (15) Hjälpmedelsdelegationen Datum 2001-10-22 Diarienr LDH 0110/01 HANDIKAPPHJÄLPMEDEL I LANDSTINGET DALARNA synsätt ansvar - finansiering 1. UPPDRAG Under en lång följd av år har landstingets samlade kostnader för handikapphjälpmedel ökat. Landstingsstyrelsen beslutade 1995-05-29 att kostnadsreducerande åtgärder skulle vidtagas inom området hjälpmedel. På uppdrag av landstingsdirektören identifierade LD Hjälpmedel ett antal åtgärder (s k 17-punkts programmet) som syftade till att få landstingets hjälpmedelshantering i ekonomisk balans. En av uppgifter i 17-punkts programmet var att ta fram underlag för att pröva förutsättningar för avgifter som delfinansiering av handikapphjälpmedel. I bilaga 1 redovisas 17-punktsprogrammet, problemområden och vidtagna åtgärder. 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Sjukvårdshuvudmännens ansvar för insatser till personer med funktionshinder Genom handikappreformen 1994 tydliggjordes samhällets och sjukvårdens ansvar för insatser till funktionshindrade genom tillägg i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen och Förvaltningslagen. En särskild lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS; infördes. Både landsting och kommunerna ålades där ansvar för särskilda insatser till funktionshindrade. LSS ger den enskilde rätt att överklaga till domstol både beslut om insatser och om insatsernas kvalitet. 2.2 FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder Sverige har som första stat skrivit under FN:s standardregler och har därigenom förbundit sig att följa dem.

2 (15) En av reglerna gäller Stöd och service som bl a innebär att staterna bör garantera utvecklingen av och tillgången till sådan hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter (1). 2.3 Landstinget Dalarnas handikappolitiska program Landstingsfullmäktige har 1997 antagit handikappolitiskt program som har FN:s standardregler som bas. Handikappolitiskt program finns även framtaget av styrelser och nämnder. 2.4 Nationella handlingsplanen för handikappolitiken I regeringens proposition 1999/2000:79 med förslag till nationella mål och inriktning för handikappolitiken betonas tre huvudområden att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällsektorer att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. I handlingsplanen lyfts ansvars- och finansieringsprincipen fram. Denna innebär att varje verksamhet och sektor i samhället skall utformas så att den blir tillgänglig för funktionshindrade. Kostnader som uppkommer för detta skall ses som en självklar del av kostnaderna för verksamheten och därmed också finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt. Då handikapphjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvårdens insatser innebär det, enligt detta synsätt, att de skall finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt (2). 2.5 Hjälpmedel för personer med funktionshinder en del av hälso- och sjukvårdsansvaret I samband med handikappreformen som trädde i kraft den 1 januari 1994 tillfördes hälso- och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) två paragrafer, 3 a och 18 a (fr.o.m. den 1 januari 1999 3 b och 18 b ), vilka tydliggör landstingens och kommunernas skyldighet att erbjuda bl.a. hjälpmedel för funktionshindrade. Som skäl till tillägget angavs i propositionen (1992/93:159) Stöd och service till vissa funktionshindrade bl.a. att en god tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt (3). Det lagstadgade ansvaret för sjukvårdshuvudmännen att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade lyfts fram i särskilda paragrafer i HSL. Detta innebär dock inte att landstingens och kommunernas ansvar i den delen skulle vara större eller mer långtgående än sjukvårdshuvudmännens generella ansvar för en god hälso- och sjukvård (3).

3 (15) 2.6 Handikappbegreppet Handikapp är inte en egenskap hos individen utan uppstår i mötet mellan människan med funktionshinder och omgivningens krav (4). 2.7 Vem är funktionshindrad? Gruppen personer med funktionshinder är ingen enhetlig grupp och det finns inte någon statistik på det totala antalet personer som har ett eller flera funktionshinder. Någon formellt fastlagd definition av begreppet funktionshindrad finns inte i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I förarbetena till 3 b HSL (1982:763) anges att funktionshindrad är den som till följd av skada/ sjukdom är hindrad eller har en begränsad möjlighet att utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Orsaken till funktionshindret saknar betydelse (prop. 1992/93) (5). 2.8 Vad är hjälpmedel? Handikapphjälpmedel syftar till att ge personer med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Exempelvis att själv kunna förflytta sig mellan våningar i huset där man bor, att kunna äta själv, att kunna nyttja allmänna telefoner, bankomater etc. Det är personer utan funktionshinder som använder flest hjälpmedel. Många hjälpmedel för funktionshindrade är mycket enkla och okomplicerade i jämförelse med de redskap som vi alla använder oss av dagligen, utan att vi tänker på dem som tekniska hjälpmedel. De tekniska hjälpmedel som används i ett modernt samhälle är omfattande (ex WC-stol med dess hygieniska system, bilar och övriga transportsystem) och kostar oerhörda summor (6). Det finns inte någon generellt gällande definition av begreppet hjälpmedel för funktionshindrade i lag eller annan författning (3). I propostionen (prop. 1992/93:159) framhålls att hjälpmedelsförsörjningen är en omfattande och mångfacetterad verksamhet. Här anges att ansvaret som följer av tillägget i HSL bör omfatta hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt hjälpmedel för vård och behandling (3). Hjälpmedel används i tre syften, som allmänna redskap/ produkter behandlingshjälpmedel handikapphjälpmedel. Allmänna redskap/ produkter I en vid mening kan alla tekniska hjälpmedel i samhället ses som hjälpmedel. De flesta av oss är i behov av dessa produkter för att klara vår dagliga livsföring. Behandlingshjälpmedel

4 (15) Den enskildes behov av vård, behandling, habilitering och rehabilitering kan tillgodoses på olika sätt med hjälp av medicin, hjälpmedel, annan professionell insats och med råd och egenvård. Vilka behandlingshjälpmedel som behövs i den medicinska behandlingen beslutas och finansieras av verksamheten. Handikapphjälpmedel Personer med funktionshinder behöver hjälpmedel, för att mer eller mindre varaktigt kompensera nedsatt eller förlorad funktion, för att klara sin dagliga livssituation. Hjälpmedel i dessa sammanhang benämns handikapphjälpmedel. Om ett handikapphjälpmedel skall tillhandahållas avgörs i samspelet mellan den vårdsökande och hälso- och sjukvårdspersonalen. Det är varje enskild yrkesutövare som bedömer och svarar för vad som krävs i det enskilda fallet. För habilitering och rehabilitering gäller förutom ett medicinskt mål även ett socialt mål. Politiker avgör omfattning och gränser för hälso- och sjukvården. Hur långt sjukvårdens ansvar skall sträcka sig, när det gäller jämlikhet i livsvillkor och full delaktighet i samhällsgemenskapen för människor med funktionshinder, är således en politisk fråga. F. n. skiljer man i praktiken inte strikt på behandlingshjälpmedel och handikapphjälpmedel. Det behövs ett fortsatt arbete med att öka förståelsen för skillnaden mellan begreppen. I den här texten använder vi fortsättningsvis begreppet handikapphjälpmedel och då menar vi både behandlingshjälpmedel och handikapphjälpmedel. 2.9 Handikapphjälpmedel en integrerad del av vård, behandling, habilitering och rehabilitering Handikapphjälpmedel är en integrerad del i vård, behandling, rehabilitering och habilitering. Handikapphjälpmedel är en av de nödvändiga förutsättningarna för att personer med funktionshinder skall kunna återgå till ett aktivt och självständigt liv. Kostnaderna för handikapphjälpmedel skall inte ses som en isolerad del av den totala vårdkostnaden. I ett helhetsperspektiv är kostnaden för själva hjälpmedlet litet i förhållande till den totala vårdkostnaden. Varför ökar kostnaderna för handikapphjälpmedel? Nya kunskaper ger nya möjligheter till behandling och kompensation. Ny teknik ger nya möjligheter och nya lösningar. Mer komplicerade och större antal hjälpmedel kräver mer personaltid. Sjukvårdens vårdtid kortas vilket medför mer vård i hemmet. Människor vill trots funktionshinder kunna bo kvar i eget hem och behålla sin tidigare levnadssituation.

5 (15) Ökade kunskaper och medvetenhet hos enskilda, närstående och personal om rätt till jämlikhet, delaktighet i samhället och en god arbetsmiljö. Vi lever längre. 3. GRUNDLÄGGANDE SYNSÄTT Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen (hälso- och sjukvårdslagen). Handikapphjälpmedel är en självklar och oskiljbar del av hälso- och sjukvården och integrerad del av hälso- och sjukvårdens samlade åtgärder till den enskilde (7). Handikapphjälpmedel skall ses ur samma etiska och prioriteringsmässiga principer som sjukvården i övrigt (7). Samma policy för handikapphjälpmedel oavsett patientgrupp. Personer med funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället (7). En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionshinder (8). Hälso- och sjukvårdens uppdrag är åtgärder som kräver särskild kunskap d v s hälso- och sjukvårdens kunskap. Nyttan av handikapphjälpmedel skall utvärderas i sitt totala sammanhang. 4. EGENVÅRD - EGENANSVAR För receptbelagda mediciner betalar den enskilde en avgift och det finns ett högkostnadsskydd. Mediciner, som inte är receptbelagda, kan rekommenderas av hälso- och sjukvårdspersonal för egenvård. Medicinerna betalas av den enskilde och ingår ej i högkostnadsskyddet. Samma princip kan gälla för handikapphjälpmedel.

6 (15) Principskiss för egenansvar respektive hälso- och sjukvårdens ansvar: Den enskilde Ansvar för egen livsföring, egen omvårdnad och för att följa givna råd eller ej. Åtgärder som inte kräver hälsooch sjukvårdens kunskaper - behov med mindre betydande inskränkningar i det dagliga livet. Ex:Receptfri medicin Ex:Egenprodukter Frågar Ger råd Hälso- och sjukvården Bedömer, behandlar och förmedlar kunskap. Åtgärder som kräver hälso- och sjukvårdens kunskaper behov med mer betydande inskränkningar i det dagliga livet. Ex: ordination av receptbelagd medicin Ex: förskrivning av handikapphjälpmedel 5. NUVARANDE AVGIFTER 6. FÖRSLAG Nuvarande avgifter och kostnader som den enskilde har för handikapphjälpmedel sammanfattas i följande punkter 1. Egenavgift 2. Kostnad över högsta fastställda bidrag - maxbidrag 3. Kostnad för glasögon/kontaktlinser via privata optiker 4. Hjälpmedelsavgift 5. Kostnader för underhåll 6. Kostnad för försäkring för lånade hjälpmedel Se bilaga 2. Besöksavgift är införd fr o m 2000-01-01. Utgångspunkten för nedanstående förslag är att säkerställa att särskilt viktiga, komplicerade och kostnadskrävande handikapphjälpmedel, som kräver hälso- och sjukvårdspersonalens särskilda kompetens, kan tillhandahållas. Förslaget innebär bl a att den enskilde betalar enklare hjälpmedel själv. Syftet med detta är att skapa utrymme för mer avancerade handikapphjälpmedel framför allt för personer med svåra och omfattande funktionshinder (9). Ett önskemål är att produkter på den öppna marknaden kan användas av personer med funktionshinder eller att produkterna enkelt kan anpassas eller det omvända att handikapphjälpmedel blir så attraktiva att de blir produkter för alla. I arbetet med att ta fram ett förslag har vi fokuserat på tre områden - synsätt, ansvar och finansiering:

7 (15) samma syn på handikapphjälpmedel och besöksavgifter oavsett patientgrupp lika villkor för personer som är i behov av handikapphjälpmedel tydliggöra vad som ligger inom hälso- och sjukvårdens ansvar och vad som är egenvård finansiering. 6.1 Samma syn på handikapphjälpmedel och besöksavgifter oavsett patientgrupp - lika villkor för personer som är i behov av handikapphjälpmedel Hörapparater 1999-05-01 infördes bidragstak á 3 500 kr för hörapparat. Den del som överstiger beloppet betalas av patienten. För gruppen 0 19 år finns inget bidragstak. Orsaken till att bidragstak infördes var att kunna erbjuda den nya digitala tekniken inom givna ekonomiska ramar. Bidragstaket har medfört avsevärda kostnader för en del patienter. Vissa patienter kan få betala upp till ca 8 000 kr och det har inneburit att vissa patienter avstått från den bästa lösningen p g a ekonomiska skäl. En annan effekt är att utprovningen tar längre tid eftersom det blir en diskussion om patientens ekonomiska situation, avbetalningsplaner m.m. Inresseorganisationerna har framfört stark kritik mot att hörselskadade särbehandlas när det gäller avgifter för hjälpmedel. Intäkter från avgifter för hörapparater år 2000 3 021 381 kr Efterfrågan på digitala hörapparater skulle öka om avgiften försvinner eftersom flera idag avstår p g a kostnaden. Hjälpmedelsdelegationen föreslår a t t hörselskadade ej betalar särskild kostnad för hörapparat Konsekvenser: Levnadsomkostnaderna för berörda personer med funktionshinder minskar, landstingets kostnader för hörapparater beräknas öka med ca 7 000 000 kr/år. Anpassning av datorhjälpmedel för synskadade Gravt synskadade som inte har tillgång till denna teknik på samma villkor som andra handikappgrupper. Länsgruppen föreslår därför att synskadade erbjuds anpassning av datorhjälpmedel på samma villkor som för andra grupper och att produktgruppen Kommunikation får i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för datorhjälpmedel för synskadade.

8 (15) Hjälpmedelsdelegationen föreslår: a t t synskadade erhåller anpassning av dator på samma villkor som för andra handikappgrupper. Konsekvenser: Synskadade får tillgång till datorhjälpmedel på samma villkor som andra handikappgrupper, landstingets kostnader för synhjälpmedel beräknas öka med ca 1 000 000 kr/år. Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedelsavgift finns beslutade för vissa ortopedtekniska hjälpmedel. Intäkter för hjälpmedelsavgifter år 2000 Hjälpmedelsavgift för hjälpmedel via Ortopedtekniska verkstaden. Hjälpmedelsavgift som betalats direkt i sjukvården har inte gått att få fram. 355 000 kr Hjälpmedelsdelegationen föreslår: a t t personer med ortopediska funktionshinder ej betalar hjälpmedelsavgift för vissa ortopedtekniska hjälpmedel. Bedömda konsekvenser: levnadsomkostnaderna för berörda personer med funktionshinder minskar, landstingets kostnader för ortopedtekniska hjälpmedel beräknas öka med ca 355 000 kr/år. Besöksavgifter Besöksavgift gäller f n för all sjukvårdande behandling utom för utprovning av hjälpmedel vid hembesök som är avgiftsfritt. Hjälpmedelsdelegationen föreslår a t t landstingets regler för sjukvårdande behandling tillämpas utan undantag. Bedömda konsekvenser: Levnadsomkostnaderna för personer med funktionshinder ökar - för personer som inte kommer upp i högkostnadsskydd, landstinget intäkter för besöksavgifter beräknas öka. 6.2 Tydliggöra vad som ligger inom hälso- och sjukvårdens ansvar och vad som är egenvård Egenansvar Den enskilde ansvarar för egen livsföring och omvårdnad. Hälso- och sjukvårdspersonal informerar och ger råd om produkter som kan vara till hjälp i det dagliga livet, för träning och egenbehandling, även när dessa inte betalas av landstinget. Produkter som inte kräver hälso- och sjuk-

6.3 Finansiering 9 (15) vårdspersonalens kunskap för bedömning och tillhandahållande betalas av den enskilde. Det är den enskildes ansvar att följa givna råd eller ej. Produkterna finns i de flesta fall att tillgå i affärer och/ eller apotek. Om produkterna är svårtillgängliga på den öppna marknaden har sjukvården ett tillgänglighetsansvar d v s se till att den enskilde får möjlighet att införskaffa dessa produkter. Produkterna köps och blir därmed den enskildes egendom. I bilaga 3 redovisas förslag på produkter som betalas av den enskilde. Hjälpmedelsdelegationen föreslår a t t hjälpmedel som inte kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kunskap för bedömning och tillhandahållande betalas av den enskilde. Bedömda konsekvenser Levnadsomkostnaderna för personer med funktionshinder ökar, landstingets kostnader för handikapphjälpmedel beräknas minska med ca 2 300 000 kr/år, Egenavgift Egenavgift är en avgift som motsvarar normalkostnaden för en produkt som används av de flesta. Egenavgiften är olika för olika typer av handikapphjälpmedel. Egenavgift finns idag för ortopediska skor. I bilaga 3 redovisas förslag på egenavgifter, utöver befintliga på skor. Hjälpmedelsdelegationen föreslår: a t t egenavgift, som motsvarar normalkostnaden för en produkt, tillämpas för handikapphjälpmedel enligt förslag Bedömda konsekvenser: Ökad kostnad för berörda personer med funktionshinder men motsvarar en kostnad som de flesta har, landstingets intäkter från egenavgifter beräknas öka med 70 000 kr/år. Det samlade förslaget enligt 6.1 och 6.2 innebär att landstingets kostnader för handikapphjälpmedel ökar med 4 885 000 kr/år inkl ny teknik s k Daisy-spelare för synskadade, se bilaga 4. Bärande principer när det gäller avgifter: Avgifter skall vara rimliga, rättvisa och skydda högkonsumenter. De som är bosatta i Dalarna skall behandlas lika. Kostnader för hantering av avgifter skall vara rimlig i förhållande till intäkter och inte skapa onödig administration. Handikapphjälpmedel är en självklar och oskiljbar del av hälso- och sjukvården. Med den grundsynen bör handikapphjälpmedel finansieras på samma sätt som andra hälso- och sjukvårdande insatser.

10 (15) Hjälpmedelsdelegationen föreslår: a t t ökade kostnader för handikapphhjälpmedel finansieras genom generell höjning av besöksavgift för sjukvårdande behandling och läkarbesök med 10 kr. Förslaget innebär att hälso- och sjukvård ges på lika villkor för hela befolkningen d v s att kostnaden fördelas lika mellan skattebetalare och alla patienter som betalar besöksavgift. 7. KONSEKVENSER 7.1 Konsekvenser för personer med funktionshinder Kommunerna har ett hälso- och sjukvårdsansvar i särskilda boenden och i dagverksamheter vilket innebär att det kan bli olika syn på vad den enskilde skall betala, såvida inte varje kommun beslutar att följa landstingets vårdavgifter. Det understryker behovet av samverkan mellan landstinget och kommunerna i Dalarna. Gruppen funktionshindrade är inte någon enhetlig grupp som det är lätt att avgränsa. Gruppen har skiftande behov och till följd av detta även stora skillnader i utgifter. I Socialstyrelsens rapport Avgifter och kostnader för den enskilde personen med funktionshinder konstateras att personer med funktionshinder har lägre inkomster än övriga befolkningen. För familjer som har funktionshindrade barn, med mer betydande inskränkningar i det dagliga livet, räcker inte de ersättningar de får för att täcka merkostnader p g a funktionshindret (5). Konsekvensen av att den enskilde får betala vissa produkter själv kan medföra att ekonomiskt svaga grupper avstår. I vissa fall kan det påverka rehabiliteringen/ habiliteringen negativt. För vissa grupper finns det möjlighet att söka vårdbidrag och handikappersättning via försäkringsskassan. En förälder som vårdar ett funktionshindrat barn i hemmet kan få vårdbidrag fram till dess att barnet fyller 16 år. Vårdbidraget är en ersättning för förälderns merarbete och/ eller de merkostnader som barnets funktionshinder ger upphov till. En person med funktionshinder som fyllt 16 år kan under vissa förutsättningar få handikappersättning. Kravet är att den funktionshindrade personen behöver mer tidskrävande hjälp av en person för att klara sin dagliga livsföring eller har betydande merkostnader.

11 (15) 7.2 Konsekvenser för verksamheterna Hantering och redovisning av pengar medför ökad administration för personalen. Vissa verksamheter har ingen kassafunktion vilket innebär att sådan måste iordningställas vilket medför en kostnad för verksamheten. Hemtjänstpersonal begär ofta hjälp från rehab personal med att bedöma behov av handikapphjälpmedel i den boendes hemmiljö. I dessa fall kommer patienten att få betala besöksavgift som för sjukvårdande behandling. En konflikt kan uppstå mellan rehab personal och patienten om betalning eftersom det inte är patienten som bett om hembesök. 8. HJÄLPMEDEL I ETT FRAMTIDSPERSPEKTIV OCH FORTSATT ARBETE För att bereda möjlighet till nya handikapphjälpmedel och för att kunna erbjuda handikapphjälpmedel till grupper som inte tidigare haft tillgång till dessa krävs en ändrad syn på hjälpmedel och hur de skall göras tillgängliga. Önskvärt är att produkter på den öppna marknaden kan användas av personer med funktionshinder eller att produkterna enkelt kan anpassas och att handikapphjälpmedel blir så bra att de blir produkter för alla. Ett samhälle för alla! Handikapphjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården och kostnader som uppkommer för hjälpmedel skall ses som en självklar del av kostnaderna för verksamheten och därmed finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt. Det fortsatta arbetet innebär att implementera synsätt och regelverk för hjälpmedel inom sjukvården att tydliggöra skillnaden mellan behandlingshjälpmedel och handikapphjälpmedel att vidareutveckla samarbetet med kommunerna i Dalarna om gemensamt regelverk att vidareutveckla uppföljning och utvärdering av hjälpmedel som en del i vårdprocessen att vidareutveckla kostnads- och nyttoanalyser att göra Regelverket tillgängligt på Internet/ Intranet för våra brukare, personal och intressenter att skapa tillgänglighet för hjälpmedel på den öppna marknaden t ex möjliggöra hörapparater på stan att tydliggöra sortiment- och produktgruppernas uppdrag.

12 (15) 9. LITTERATURREFERENSER 1. FN:s standardregler för människor med funktionshinder 2. Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken, Regeringens proposition 1999/2000: 79 3. Meddelandeblad nr 21/99, Socialstyrelsen 4. Handikapp, välfärd och rättvisa, SOU 1991:46 5. Avgifter och kostnader för den enskilde personen med funktionshinder, Socialstyrelsen 2001 6. Ottoson,L-G.,Handikappinstitutet, Leva eller överleva? Rehabiliteringens idé och verklighet, LIC-Förlag,Stockholm 1989 7. Policy för handikapphjälpmedel i Landstinget Dalarna, 2000 8. Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade 9. LOHAH-rapporten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet Bilagor 1) Översikt hösten 2001 - Åtgärder för att få ekonomisk balans enligt 17-punktsprogrammet 2) Nuvarande avgifter utdrag ur Handbok Vårdavgifter 3) Förslag på egenavgifter och produkter som betalas av den enskilde 4) Ekonomisk sammanställning

Områden att analysera och ge förslag på åtgärder Problemanalys Planerade och vidtagna åtgärder 1 Beställaren betalar 2 Alternativa/ rekonditionerade hjälpmedel används före 3 Glasögonbidrag vuxna utgår 4 Avgifter för hjälpmedel och besöksavgift 5 Hjälpmedel i skolan 6 Hjälpmedel som gränsar till normal konsumtionsvara. 7 LD Hjälpmedel ges i uppdrag att säga ifrån när 8 Nuvarande ordinationsrätt kontra beställningsrätt 9 Entreprenör LIC Audio avvecklas 10 Byte av hjälpmedel endast pga funktionella. 11 Bidrag till peruk/ toupéer sänks 12 Dubblering av likvärdiga hjälpmedel 13 Översyn av handböcker/ anvisningar 14 Fastställa roller och befogenheter för nämnd/ styrelse 15 Gränslandet LD och kommunerna 16 Sv, Pv och kommunernas ansvar för pat i rehabkedjan 17 Projekt, åtgärder för kostnadsminskning G:\FVL\HANDBOK\Hjälpmedelsguide LD\Arkiv\Synsatt_ bil1.doc Bristande kostnadskontroll Oklara grunder för prioritering Oklar ansvarsfördelning Oklara regler Vad är hälso- och sjukvårdens ansvar Följs gällande regler Kostnadseffektivitet Policy för handikapphjälpmedel Framtagen och fastställd av LF 2000-11-20 Hjälpmedelsekonomisk analys Fallstudie 1999 Regelverk för hjälpmedel Framtagen och godkänd av Hjälpmedelsdelegationen 2000-12-01 Besöksavgift Införd 2000-01-01 Avgifter Enl föreliggande förslag Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Framtagen. Revideras 1 ggr/ år av Länsgruppen Produktgrupper Tar fram och föreslår riktlinjer löpande som beslutas av Länsgruppen Alla Vinner 2 Förslag framtaget om överenskommelse mellan Landstinget och kommunerna om ansvar för handikapphjälpmedel Godkänd av SLAKO 2001-02-28

Hjälpmedel Bil 2 Hjälpmedel för personer med funktionshinder definieras som hälso- och sjukvård. Besöksavgift, som för sjukvårdande behandling, uttas vid utprovning av hjälpmedel, d v s vid utredning/utprovning/anpassning/inträning av hjälpmedel. Avgift betalas inte när patienten besöker verkstad eller annan av landstinget anlitad serviceorganisation för reparation eller när rehabiliterings-/sjukvårdspersonal gör hembesök. Avgift betalas inte heller vid utprovning av peruk/toupé vid besök hos privata friseringar eller för utprovning av glasögon/linser hos privata optiker. För barn och ungdomar gäller samma regler som för övrigt i landstinget. Flik 23 1(2) Avgift 100 0 Förskrivning av hjälpmedel definieras som sjukvårdande behandling i samband med sjukreseersättning. Resa till privata optiker och friseringar ersätts ej som sjukresa. Avgift för skor Den funktionshindrade betalar en egenavgift för ortopediska skor ( sko över egen läst, bekvämskor) motsvarande normalkostnad för skor (600 kr/par vuxna och 300 kr/par barn 0-15 år) respektive stövlar (800 kr/par vuxna och 400 kr/par barn 0-15 år). För behandlingsskor betalar den funktionshindrade hjälpmedelsavgift. För olikstora skor (vuxna: skillnad i fotstorlek som motsvarar 2 skonummer, ca 14 mm, barn 0-15 år: skillnad i fotstorlek som motsvarar 1 skonummer, ca 7 mm) betalar landstinget ett par och den funktionshindrade ett par. Landstinget betalar dock en högsta kostnad motsvarande egenavgiften för ortopediska skor. Vid onormalt slitage av skor p g a medicinska skäl erläggs egenavgift som för ortopediska skor max två par skor per år. Hjälpmedelsavgift Den funktionshindrade betalar en hjälpmedelsavgift för vissa rygg-, ben- och armortoser samt för åtgärder på egna skor, t ex skoförhöjning samt för individuellt utformade skoinlägg. Hjälpmedelsavgift erläggs för reparation av individuellt utformade skoinlägg. För varje hjälpmedel därutöver vid samma tillfälle/besök uttas 70 kr. 600/300 800/400 170 170 70 Bidrag för peruk/toupé, hörapparat och för glasögon/linser Högsta bidragsbelopp finns beslutade för peruk/toupé (max 3000 kr/år inkl moms), hörapparat (max 3500 kr/hörapparat undantag 0-20 år samt hörapparat med inopererad elektrod och benförankrad hörapparat) samt för glasögon/kontaktlinser via privata optiker. Kostnaden över högsta fastställda bidrag betalas av den funktionshindrade. Anvisningar finns utarbetade för glasögon/linser via privata optiker. 2001-01-01

2001-10-22 Bilaga 3 1(3) Förslag på egenavgifter samt på produkter som betalas av den enskilde Egenavgift införs för ISO-kod Handikapphjälpmedel Egenavgift/kommentar 09 Personlig vård Vibratorur Egenavgift 200 kr 12 Förflyttning 3-hjuliga cyklar SUMMA: Egenavgift: 10% av basbeloppet. Den enskilde äger cykeln och svarar för reparation. Egenavgift: 300 kr för utomhuscykel för barn 0 15 år. Landstinget äger cykeln och svarar för reparation med undantag för däck och slang som betalas av den enskilde. 70 000 kr Produkter som betalas av den enskilde egenansvar ISO-kod Produkter Kommentar 03 Behandling o träning Nya förbrukningsartiklar t e x batterier till tinnitusmaskerare betalas av den enkskilde Träningscyklar Balansplatta Bollar Dragapparater o träningsband Gymnastikmattor Hantlar Kuddar Ribbstol Studsmattor Med undantag för barn o ungdom som är i behov av habiliterings- /rehabiliteringsinsatser Med undantag för positionering i säng/rullstol 09 Personlig vård Klockor talande/punkt Midjeskena till förkläde Strumppådragare Ny insats till toa förhöjning Toalettpappershållare Bäcken Urinflaskor Enkla bad- och duschpallar vid lättare funktionshinder för att få trygghet/bekvämlighet Tvättlappar, svampar och borstar Nagelborstar Nagelfilar och nagelplattor Undantag vård i livets slutskede eller vid tillbehör till handikapphjälpmedel Undantag vård i livets slutskede. Barn och ungdom = samma åldersgräns som för fri barnsjukvård