UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants 2009/10 and first time students at third circel studies 2008/09 I korta drag Högskolestudier påverkas till stor del av föräldrarnas utbildningsnivå Vid 25 års ålder hade cirka 45 procent av en årskull födda i mitten av 1980-talet påbörjat högskolestudier. Skillnaden i påbörjad högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå, från 21 procent om föräldrarna hade enbart en förgymnasial utbildning till 83 procent om de i stället hade en forskarutbildning. Jämfört med årskullar födda under 1970-talet har anden med påbörjade högskolestudier ökat för alla grupper, medan skillnaderna mellan grupperna varit tämligen stabil. Vid samma utbildningsnivå för föräldrarna är det en högre andel kvinnor än män som börjar studera i högskolan. Det är främst elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga/samhällsvetenskapliga program som påbörjat en högskoleutbildning. Av dem som avslutat något av dessa program hade 93 procent med forskarutbildade föräldrar påbörjat högskolestudier jämfört med 64 procent i gruppen som hade föräldrar med enbart förgymnasial utbildning. Även för dem med annat gymnasieprogram och för dem utan avslutat program i gymnasieskolan fanns liknande eller större skillnader i påbörjade högskolestudier mellan grupper med olika utbildningsnivå bland föräldrarna. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå Bland högskolenybörjarna under 35 år läsåret 2009/10 hade totalt 34 procent högutbildade föräldrar, dvs. föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Bland nybörjarna hade en större andel män jämfört med kvinnor högutbildade föräldrar, 38 respektive 32 procent. Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldern 19 till 34 år skulle 23 pro- Örjan Hemström, HsV, tfn 08-563 088 33 E-post: fornamn.efternamn@hsv.se Ewa Foss, SCB, tfn 019-17 68 58, E-post: hogskolestatistik@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Högskoleverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-3424 Serie Utbildning och forskning. Utkom den 16 december 2010. URN:NBN:SE:SCB-2010-UF20SM1003_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
Högskoleverket och SCB 2 UF 20 SM 1003 cent ha högutbildade föräldrar. Skillnaden mellan fördelningen i högskolan och den i befolkningen kan ses som ett grovt mått på snedrekrytering till högskolan. Det finns stora skillnader mellan olika högskoleutbildningar i fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen nybörjare med högutbildade föräldrar är högst på utbildningar som kräver höga betyg (jämförelsetal) för att antas. På större program mot yrkesexamen läsåret 2009/10 fanns högst andel högutbildade föräldrar, runt 70 procent, på utbildningarna till läkare och arkitekt. Även på utbildningarna till tandläkare och psykolog var andelen med högutbildade föräldrar stor, över 55 procent. På andra högskoleutbildningar var fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå mer likartad den i befolkningen. Bland nybörjarna på utbildningarna till lärare, tandhygienist och arbetsterapeut hade 20 24 procent högutbildade föräldrar. Bland nybörjare på olika generella program läsåret 2009/10 var andelen med högutbildade föräldrar högst på masterprogrammen, 46 procent. Andelen minskar sedan med utbildningens längd till runt 35 procent för magister och kandidatprogrammen till 22 procent på högskoleexamensprogrammen. Större andel högutbildade föräldrar bland doktorandnybörjare Överrepresentation av högskolenybörjare med högutbildade förstärks i övergången till forskarutbildningen. Bland nybörjarna i forskarutbildningen under 35 år läsåret 2008/09 hade 55 procent högutbildade föräldrar, varav drygt 10 procentenheter hade forskarutbildade föräldrar. Andelen med högutbildade föräldrar var högre för män än för kvinnor även i forskarutbildningen, 58 jämfört med 52 procent. Examinerade inom naturvetenskap har högst övergångsfrekvens till forskarstudier Bland examinerade från högskolans grundutbildning läsåren 2000/01 2004/05 hade 5 procent påbörjat en forskarutbildning till och med 2008/09. Övergångfrekvensen var högst för examinerade med forskarutbildade föräldrar, 14 procent. Andelen sjunker sedan med föräldrarnas utbildningsnivå, till 3 procent för examinerade med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar. Det finns stora skillnader i övergångsfrekvens från olika examensområden, från 1 2 procent inom vård/omsorg, undervisning och konstnärligt område till 24 procent inom naturvetenskapligt område. Från naturvetenskapliga utbildningar hade 38 procent av dem med forskarutbildade föräldrar själva påbörjat forskarstudier jämfört med 18 19 procent för dem med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar eller föräldrar med en kortare gymnasieutbildning. För utbildningsområden där det är ovanligt att gå vidare till en forskarutbildning var skillnaden i påbörjade forskarstudier relativt liten mellan grupper med olika utbildningsnivå bland föräldrarna.
Högskoleverket och SCB 3 UF 20 SM 1003 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Redovisning efter föräldrarnas utbildningsnivå 5 Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 Högskolenybörjare 7 Nybörjare på yrkesexamensprogram 11 Nybörjare på generella program 13 Nybörjare vid ett visst universitet eller högskola 14 Övergång till forskarutbildning för examinerade 17 Forskarutbildning 20 Doktorandnybörjare 20 Påbörjad högskoleutbildning i årskullarna födda 1972 1988 23 Påbörjad högskoleutbildning vid 21 och 25 års ålder 24 Relativa chansen till högskoleutbildning vid 25 års ålder 29 Påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder 31 Folkbokförda 25-åringar 1999 2009 efter påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning 33 Tabeller 35 Teckenförklaring 35 1. Högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/2000 2009/10 efter kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter 36 2. Högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/2000 2009/10 efter kön, område och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter 39 3. Nybörjare under 35 år på yrkesexamensprogram läsåren 1999/2000 2009/10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. Program med minst 100 nybörjare 2009/10 redovisas 44 4. Nybörjare under 35 år på generella program läsåret 2009/10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. 53 5. Nybörjare under 35 år vid viss högskola (högskolanybörjare) läsåren 1999/2000 2009/10 efter kön, universitet/högskola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. Lärosäte med minst 100 nybörjare 2009/10 redovisas 54 6. Doktorandnybörjare under 35 år läsåren 1999/2000 2008/09 efter kön, nationellt forskningsämnesområde och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive utländska doktorander. Område med minst 100 nybörjare läsåret 2008/09 redovisas 67 7. Doktorandnybörjare under 35 år läsåren 1999/2000 2008/09 efter kön, universitet/ högskola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive utländska doktorandnybörjare. Lärosäten med minst 100 nybörjare 2008/09 redovisas 71 8. Årskullarna födda 1972 1988 efter påbörjad högskoleutbildning vid 21 och 25 år per kön, föräldrarnas utbildningsnivå och gymnasieskolutbildning 76
Högskoleverket och SCB 4 UF 20 SM 1003 9. Befolkningen i åldern 19 34 år 1999 2009 efter ålder och föräldrarnas utbildningsnivå 84 Fakta om statistiken 85 Detta omfattar statistiken 85 Definitioner och förklaringar 85 Så görs statistiken 87 Uppgifter för nybörjare och examinerade 87 Uppgifter för årskullarna 88 Statistikens tillförlitlighet 88 Bra att veta 89 In English 91 Summary 91 List of tables 92 List of terms 93
Högskoleverket och SCB 5 UF 20 SM 1003 Statistiken med kommentarer Redovisning efter föräldrarnas utbildningsnivå Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är dels att beskriva föräldrarnas utbildningsnivå för olika nybörjargrupper i högskolan under läsåren 1999/2000 2009/10 och dels för årskullarna födda 1972 1988 beskriva påbörjad högskoleutbildning vid viss ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå. Redovisningen av nybörjarna avser nya studenter/doktorander under 35 år exklusive inresande studenter/utländska doktorander. Redovisningen inleds med ett antal kapitel med kommenterande text inklusive tablåer och diagram. Därefter följer nio tabeller med mer detaljerade uppgifter. Redovisningen avslutas med kapitlet Fakta om statistiken som bland annat innehåller definitioner och beskrivning av hur statistiken tas fram. Föräldrarnas utbildningsnivå Med föräldrarnas utbildningsnivå avses den förälder som hade den högsta avklarade utbildningen, klassificerad enligt nivå i svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå tas om möjligt då undersökningspersonerna var 12 år. Koppling mellan barn och föräldrar hämtades ursprungligen från Flergenerationsregistret på SCB och uppgifter om föräldrarnas utbildningsnivå från SCB:s register över Befolkningens utbildning. Genom den utbyggnad som skett av gymnasie- och högskoleutbildningen i Sverige har befolkningens utbildningsnivå ökat. Det gäller också föräldrarnas utbildningsnivå som är basen för redovisningen i detta SM. Förändringen framgår av följande tablå över föräldrarnas utbildningsnivå för 19 21 åringar under en tioårsperiod, åren 1999 2009. Andelen i dessa årskullar med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar har halverats från 13 till 6 procent. Medan andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökat från 38 till 43 procent. Andelen med föräldrar som hade en treårig gymnasieutbildning har också ökat något. Föräldrarnas utbildningsnivå i befolkningen, årskullarna 19 21 åringar, åren 1999 2009. Procent Föräldrarnas Föräldrarnas utbildningsnivå för 19 21-åringar utbildningsnivå 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Forskarutbildning 1 2 2 2 2 2 Eftergymnasial >= 3 år 21 21 21 21 21 22 Eftergymnasial 3 år 16 17 18 19 19 19 Gymnasial 3 år 15 14 14 13 14 17 Gymnasial <= 2 år 34 34 35 36 36 34 Förgymnasial 13 12 11 10 9 6 Ej nivå 0 0 0 0 0 0 Summa 100 100 100 100 100 100 Redovisade uppgifter avser föräldrarnas utbildningsnivå för folkbokförda personer i Sverige vid 12 års ålder och som även var folkbokförda vid 25 års ålder. Uppgifter för fler åldersgrupper redovisas i tabell 9 I redovisningen förekommer begreppet högutbildade föräldrar, med detta avses att minst en förälder har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Begreppet snedrekryteringen till högre utbildning I Sverige har det under lång tid funnits en målsättning från statsmakterna att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Begreppet social snedrekrytering, i detta SM mätt med föräldrarnas utbildningsnivå, har definierats som:
Högskoleverket och SCB 6 UF 20 SM 1003 Social snedrekrytering till högre studier förekommer då barn från vissa sociala ursprung oftare än andra når högre utbildningsnivåer. Den sociala snedrekryteringen byggs upp under hela skoltiden. Den är starkare vid valet till gymnasieskolan än valet till högskolan. I redovisningen i detta SM över nybörjarna i högskolan efter föräldrarnas utbildningsnivå görs vissa jämförelser med fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå i motsvarande årskullar i befolkningen för att visa på representativiteten. Skillnaderna mellan fördelningen i högskolan och fördelningen i befolkningen kan ses som ett grovt mått på snedrekryteringen till högskolan. För årskullarna födda 1972 1984 redovisas även ett annat mått, relativa chansen, till högskolestudier vid 25 års ålder, se vidare i kapitlet Fakta om statistiken. Redovisningsgrupper efter föräldrarnas utbildningsnivå i detta SM: Nybörjare under 35 år i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, exklusive inresande studenter, läsåren 1999/2000 2009/10, högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola (högskolanybörjare), nybörjare på yrkesexamensprogram, nybörjare på generella program (endast för läsåret 2009/10). Påbörjad forskarutbildning t.o.m. läsåret 2008/09 för examinerade under 35 år i högskolans grundutbildning 2000/01 2004/05. Nybörjare under 35 år i forskarutbildning, exklusive utländska doktorander, läsåren 1999/2000 2008/09. För årskullarna födda 1972 1988, folkbokförda i Sverige både vid 12 och 25 års ålder: Påbörjad högskoleutbildning vid (21) och 25 år och relativa chansen till högskolestudier vid 25 år samt påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder. Påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning för 25-åringar folkbokförda i Sverige 1999 2009. Se även kapitlet Fakta om statistiken
Högskoleverket och SCB 7 UF 20 SM 1003 Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolenybörjare Antalet högskolenybörjare, dvs. registrerade för första gången i svensk högskoleutbildning, ökade från 70 000 till 108 900 under läsåren 1999/2000 2009/10. En stor del av ökningen utgjordes av inresande studenter, som ökat från 8 000 till nästan 26 900 under perioden. Med inresande studenter avses personer som ingår i ett utbytesprogram eller som på egen hand har kommit till Sverige för studier (se definitioner i kapitlet Fakta om statistik). I redovisningen över nybörjarna i högskolan efter föräldrarnas utbildningsnivå ingår studenter som var högst 34 år då studierna påbörjades. De inresande studenterna ingår inte i redovisningen. Under läsåren 1999/2000 2009/10 ökade antalet högskolenybörjare i denna grupp från 53 900 till 74 300 studenter, varav knappt 60 procent var kvinnor och drygt 40 procent var män. Antalet högskolenybörjare läsåren 1999/2000 2009/10 efter kön, ålder och inresande studenter Kvinnor 60 000 50 000 60 000 50 000 Män Inresande studenter Högskolenyb. 35 år och äldre Högskolenyb. under 35 år 40 000 40 000 30 000 30 000 20 000 20 000 10 000 10 000 Läsår 0 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 0 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 Andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökar både i högskolan och i befolkningen Under läsåren 1999/2000 2009/10 skedde vissa förändringar i sammansättningen av högskolenybörjarna under 35 år efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar minskade från 10 till 5 procent. Även gruppen som hade föräldrar med en kortare gymnasieutbildning minskade med ett par procentenheter. Andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökade däremot från cirka 50 till 58 procent. Ökningen avser i första hand föräldrar med en kortare eftergymnasial utbildning. Jämförs andelen högskolenybörjare läsåret 2009/10 med eftergymnasialt utbildade föräldrar, 58 procent, med motsvarande andel i hela befolkningen i åldern 19 34 år, 42 procent, får man ett mått på representativiteten (snedrekryteringen) till högskolan med avseende på andelen eftergymnasialt utbildade föräldrar. Ökningen av andelen högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar under läsåren 1999/2000 2009/10 har skett samtidigt med att denna andel ökat nästan lika mycket bland föräldrarna i befolkningen i motsvarande ålder. Det innebär att representativiteten till högskolan under de redovisade läsåren ligger kvar på ungefär samma nivå. Jämförs i stället andelen föräldrar med enbart förgymnasial eller kortare gymnasial utbildning finns en underrepresentation i högskolan. Under läsåren 1999/2000 2009/10 har underrepresentationen ökat för gruppen med kortare
Högskoleverket och SCB 8 UF 20 SM 1003 gymnasialt utbildade föräldrar medan den minskat för gruppen med förgymnasialt utbildade föräldrar (se tabell 1 och 9). I högskolan har en större andel män än kvinnor högutbildade föräldrar Bland högskolenybörjarna har en större andel män än kvinnor eftergymnasialt utbildade föräldrar. Läsåret 2009/10 var andelen 62 procent för männen respektive 55 procent för kvinnorna, vilket innebär att överrepresentation i högskolan av personer med eftergymnasialt utbildade föräldrar var större för män än för kvinnor (se tabell 1 och 9). Högskolenybörjare under 35 år exklusive inresande studenter 2009/10 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Procent Kvinnor Män 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 0 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 Läsår 9 0 90 35 79 Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymn. 3 år Gymn. <= 2 år Förgymn Yngre högskolenybörjare har mer välutbildade föräldrar Läsåret 2009/10 hade 62 procent av högskolenybörjarna, som var högst 21 år när studierna påbörjades, eftergymnasialt utbildade föräldrar. Andelen minskar med stigande ålder för högskolenybörjarna. I den äldsta åldersgruppen, 30 34 år, hade 30 procent eftergymnasialt utbildade föräldrar. Högskolenybörjare under 35 år exklusive inresande studenter 2009/10 efter kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Kön Ålder Antal högskolenybörjare Förgymnasial Gymnasial <= 2 år Föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasial 3 år Eftergymn. < 3 år Eftergymn. >= 3 år 1 Uppgift om nivå saknas Totalt Uppgift om föräldrar saknas % Totalt Samtliga 74 300 5 23 14 23 34 0 100 3 21 år 49 700 3 20 15 24 38 0 100 0 22-24 år 13 500 6 27 13 24 30 1 100 2 25-29 år 7 300 9 34 14 20 22 1 100 12 30-34 år 3 900 17 37 15 16 15 0 100 25 Kvinnor Samtliga 42 400 5 25 15 23 32 0 100 4 21 år 28 300 3 22 15 24 36 0 100 0 22-24 år 7 500 6 29 13 23 28 0 100 3 25-29 år 4 100 10 37 15 19 19 1 100 14 30-34 år 2 500 18 38 16 15 13 1 100 24 Män Samtliga 31 900 4 20 14 24 38 0 100 2 21 år 21 400 2 17 14 24 42 0 100 0 22-24 år 6 000 5 24 13 25 32 1 100 2 25-29 år 3 200 7 30 14 22 27 1 100 9 30-34 år 1 400 15 35 15 17 18 0 100 25 1) Inklusive forskarutbildning. Se även tabell 1 som innehåller uppgifter om högskolenybörjare för fler läsår.
Högskoleverket och SCB 9 UF 20 SM 1003 I samtliga åldersgrupper var andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar högre för männen än för kvinnorna. Den skillnaden mellan könen gällde dock allra mest gruppen som hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning. En jämförelse av andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar bland högskolenybörjare och befolkningen i åldern 19 34 år, visar störst differens i åldersgruppen 21 år och yngre, med cirka 20 procentenheter. Skillnaderna mellan grupperna minskar sedan med stigande ålder. I åldersgruppen 25 29 år var representativiteten som bäst med endast ett par procentenheter högre andel eftergymnasialt utbildade föräldrar bland högskolenybörjarna jämfört med befolkningen i samma ålder. I den äldsta åldersgruppen, 30 34 åringar, var högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar underrepresenterade jämfört med befolkningen i samma ålder. Befolkningen i åldern 19 34 år 2009 efter ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Föräldrarnas utbildningsnivå. % Ålder För- Gymnasianasiagymngymn. Gym- Efter- Efter- Uppgift Totalt gym- om nivå nasial <= 2 år 3 år < 3 år >= 3 år 1 saknas Uppgift om föräldrar saknas % Samtliga 2 8 35 16 19 23 0 100 0 21 år 6 34 17 19 23 0 100 0 22-24 år 10 36 13 19 22 0 100 0 25-29 år 11 34 14 17 23 0 100 0 30-34 år 15 34 15 15 21 0 100 0 1. Inklusive forskarutbildning. 2. Uppgifterna för totalgruppen under 34 år är viktad efter andelen högskolenybörjare per åldersgrupp och läsår, se även tabell 9 som dessa uppgifter är hämtade från. Under läsåren 1999/2000 2009/10 har överrepresentationen av högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar jämfört med befolkningen i samma ålder legat på ungefär samma nivå för åldersgruppen under 22 år och för gruppen 25 29 åringar. För högskolenybörjare i åldern 22 24 år har överrepresentationen av eftergymnasialt utbildade föräldrar ökat. I åldersgruppen 30 34 år har däremot andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar minskat jämfört med andelen i befolkningen i motsvarande ålder, från plus 1 till minus 6 procentenheter (se tabell 1 och 9). Vissa skillnader mellan kvinnors och mäns val av högskoleutbildning Kvinnor och män återfinns till viss del inom olika områden inom högskolan. Skillnaden mellan kvinnor och män finns främst inom områdena teknik, vård/omsorg och undervisning. Bland högskolenybörjarna läsåret 2009/10 fanns 29 procent av männen men bara 8 procent av kvinnorna inom teknikområdet. Det omvända förhållandet gäller för områdena undervisning och vård/omsorg som hade en större andel kvinnor än män. Högskolenybörjare under 35 år 2009/10 exklusive inresande studenter efter kön och område. Procent Område 1 Totalt Kvinnor Män Humaniora och teologi 18 19 17 Juridik och samhällsvetenskap 35 37 33 Undervisning 10 13 6 Naturvetenskap 6 6 7 Teknik 17 8 29 Lant- och skogsbruk 1 1 1 Medicin och odontologi 2 2 2 Vård och omsorg 7 10 3 Konstnärligt område 2 2 2 Övrigt område 3 3 2 Summa 100 100 100 Antal 74 300 42 400 31 900 1 I denna redovisning förekommer en högskolenybörjare endast inom ett område. För studenter som läst inom fler områden har en prioritering skett, se kapitlet Fakta om statistiken.
Högskoleverket och SCB 10 UF 20 SM 1003 Högst andel med högutbildade föräldrar inom medicin/odontologi Bland högskolenybörjarna läsåret 2009/10 låg andelen med högutbildade föräldrar, dvs. minst en treårig eftergymnasial utbildning, mellan 20 och 48 procent för de olika områdena. Högst andel med högutbildade föräldrar fanns inom området medicin/odontologi och lägst inom undervisningsområdet. Inom nästan alla områden har andelen med högutbildade föräldrar ökat läsåret 2009/2010 jämfört med 1999/2000 (se följande tablå). Störst var ökningen för områdena naturvetenskap samt vård och omsorg, med cirka 6 procentenheter. Även i befolkningen i åldern 19 34 år har andelen med högutbildade föräldrar ökat, från 20 till knappt 23 procent under åren 1999 2009. Männen hade en större andel högutbildade föräldrar än kvinnorna inom flertalet områden. Störst skillnad mellan könen fanns inom områdena mot undervisning samt vård och omsorg där andelen med högutbildade föräldrar var omkring tio procentenheter högre för män än för kvinnor. Inom teknik samt lant- och skogsbruk var dock andelen med högutbildade föräldrar högre för kvinnorna än för männen. Andelen högutbildade föräldrar bland högskolenybörjare under 35 år läsåren 1999/2000 och 2009/2010 exklusive inresande studenter efter område och kön. Procent Område 1 Totalt Kvinnor Män 99/00 09/10 99/00 09/10 99/00 09/10 Humaniora och teologi 38 41 36 40 43 42 Juridik o samhällsvet. 30 34 27 30 35 38 Undervisning 20 20 18 18 26 26 Naturvetenskap 34 40 33 39 35 42 Teknik 34 37 35 41 33 36 Lant- och skogsbruk 35 35 37 37 32 32 Medicin och odontologi 51 48 48 46 56 53 Vård och omsorg 20 26 19 24 24 35 Konstnärligt område 38 41 35 40 41 42 1 I denna redovisning förekommer en högskolenybörjare endast inom ett område. Enskilda yrkesexamensprogram redovisas i nästa kapitel. Se även tabell 1 och 2 som innehåller fler uppgifter för högskolenybörjare
Högskoleverket och SCB 11 UF 20 SM 1003 Nybörjare på yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas föräldrarnas utbildningsnivå för nybörjare under 35 år och exklusive inresande studenter på program mot yrkesexamen (dvs. första gången registrerad på ett visst yrkesexamensprogram i Sverige). Det har funnits ett 50-tal olika yrkesexamensprogram under läsåren 1999/2000 2009/10, varav program med minst 200 nybörjare 2009/10 redovisas i detta avsnitt. Under senare läsår har drygt 40 procent av nybörjare på yrkesexamensprogram tidigare studerat i högskolan på annan utbildning och är då alltså inte högskolenybörjare. Nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Yrkesexamensprogram Läkarexamen Arkitektexamen Tandläkarexamen Psykologexamen Civilingenjörsexamen Juris kandidatexamen Apotekarexamen Civilekonomexamen Sjukgymnastexamen Receptarieexamen Högskoleingenjörsexamen Specialistsjuksköterskeex. Socionomexamen Sjuksköterskeexamen Biomedicinsk analytikerex. Lärarexamen Arbetsterapeutexamen Tandhygienistexamen Eftergymn >= 3 år Eftergymn < 3 år Gymnasial Förgymn 0 20 40 60 80 100 Procent Program med minst 200 nybörjare 2009/10 ingår i diagrammet. Andelarna i diagrammet kan jämföras med att i en hel årskull, 19-34 åringar hade 23 procent högutbildade föräldrar, se tabell 9. Tabell 3 innehåller fler program och läsår Andelen med högutbildade föräldrar skiljer stort mellan programmen Det finns stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan olika yrkesexamensprogram. Studenter med högutbildade föräldrar återfinns oftare på utbildningar som kräver höga gymnasiebetyg (jämförelsetal) för att antas. Läsåret 2009/10 fanns högst andel med högutbildade föräldrar, runt 70 procent, bland nybörjarna på utbildningar till läkare och arkitekt. Även på utbildningarna till psykolog och tandläkare var andelen med högutbildade föräldrar stor, över 55 procent. Det finns även yrkesexamensprogram med en fördelning efter föräldrarnas utbildningsnivå som är mer lika den som föräldrarna har i befolkningen. I årskullarna 19 34 år hade 23 procent högutbildade föräldrar. Läsåret 2009/10 hade mellan 20 och 24 procent av nybörjarna på utbildningarna till tandhygienist, arbetsterapeut och lärare högutbildade föräldrar. På de flesta program mot yrkesexamen hade en större andel män än kvinnor högutbildade föräldrar. Störst skillnad läsåret 2009/10, med över 10 procentenheter högre andel för männen, fanns på utbildningar till arbetsterapeut, sjuksköterska och biomedicinsk analytiker. På utbildningarna till arkitekt och
Högskoleverket och SCB 12 UF 20 SM 1003 apotekare hade kvinnorna minst 10 procentenheters högre andel högutbildade föräldrar jämfört med männen. Allt fler har högutbildade föräldrar På nästan alla större program mot yrkesexamen har andelen med högutbildade föräldrar ökat mellan 1999/2000 och 2009/10. Ökningen uppgick till mellan 2 och 13 procentenheter, störst var ökningen på receptarieprogrammet. På läkarprogrammet, med högst andel högutbildade föräldrar, ligger andelen kvar på 70 procent och på arbetsterpeutprogrammet har andelen med högutbildade föräldrar minskat med ett par procentenheter. Andel med högutbildade föräldrar bland nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 1999/2000 och 2009/10. Procent Nybörjare på program mot Totalt Kvinnor Män yrkesexamen 1 99/00 09/10 99/00 09/10 99/00 09/10 Läkarexamen 70 70 71 71 66 68 Arkitektexamen 60 68 60 73 58 63 Tandläkarexamen 52 58 50 59 49 58 Psykologexamen 54 56 55 55 50 58 Civilingenjörsexamen 49 54 49 57 49 53 Juris kandidatexamen 47 54 45 53 49 56 Apotekarexamen 50 52 47 56 58 43 Civilekonomexamen. 44. 40. 48 Sjukgymnastexamen 37 42 38 42 30 44 Receptarieexamen 20 33 20 34 25 28 Högskoleingenjörsexamen 25 31 26 33 24 30 Specialistsjuksköterskeex.. 30. 29. 34 Socionomexamen 26 30 25 28 28 38 Sjuksköterskeexamen 23 29 22 27 30 39 Biomedicinsk analytikerex. 25 27 23 24 38 37 Lärarexamen. 24. 21. 31 Arbetsterapeutexamen 25 23 25 21 20 36 Tandhygienistexamen 14 20 15 20.. 24 1) Tablån innehåller program med minst 200 nybörjare 2009/10. Tablån är sorterad efter andelen med högutbildade föräldrar. En nedgång eller en oförändrad andel med högutbildade föräldrar på vissa program innebär att överrepresentationen minskat på dessa utbildningar eftersom andelen högutbildade ökat med 3 procentenheter bland föräldrarna till årskullarna 19 34 åringar under åren 1999 2009. Det innebär också att program som haft en ökning av andelen högutbildade föräldrar på mer än tre procentenheter har fått en större överrepresentation av nybörjare med högutbildade föräldrar. Tabell 3 innehåller mer detaljerade uppgifter och fler läsår
Högskoleverket och SCB 13 UF 20 SM 1003 Nybörjare på generella program En ny utbildnings- och examensstruktur infördes i Sverige 2007 som ett led i den så kallade Bolognaprocessen med bl.a. internationellt mer jämförbara examina. Fyra generella examina infördes, högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Med nybörjare på generella program avses studenter som första gången är registrerade på ett generellt program i Sverige. Redovisningen efter föräldrarnas utbildningsnivå för nybörjare på generella program avser läsåret 2009/10. Detta läsår var över hälften av nybörjarna på programmen mot magister- och masterexamen inresande studenter. På högskoleexamensprogrammen och kandidatprogrammen var däremot andelen inresande studenter under 5 procent. De inresande studenterna och nybörjare över 34 år ingår inte i redovisningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Högst andel högutbildade föräldrar på masterprogram Bland nybörjarna på olika generella program 2009/10 hade högskoleexamensprogrammen lägst andel högutbildade föräldrar med 22 procent. Bland nybörjarna på kandidat- och magisterprogrammen hade 35 respektive 37 procent högutbildade föräldrar. Högst andel nybörjare med högutbildade föräldrar, 46 procent, fanns på masterprogrammen. Nybörjare under 35 år exklusive inresande studenter på generella program 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå Generella program Andel med högutbildade Antal nybörjare föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Högskoleex.program 4 550 2 010 2 550 22 21 22 Kandidatprogram 24 160 13 330 10 830 35 33 37 Magisterprogram 1 430 860 570 37 36 39 Masterprogram 3 910 1 940 1 970 46 46 47 Bland nybörjarna på generella program var det inte lika tydligt som för vissa yrkesexamensprogram att män hade en högre andel med högutbildade föräldrar. Andelen med högutbildade föräldrar var mellan 1 och 4 procentenheter högre för män än för kvinnor, vilket var mindre än för flera yrkesexamensprogram. Tabell 4 innehåller mer detaljerade uppgifter för läsåret 2009/10
Högskoleverket och SCB 14 UF 20 SM 1003 Nybörjare vid ett visst universitet eller högskola Fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå bland nybörjare vid respektive lärosäte, dvs. registrerade för första gången vid visst universitet och högskola, högskolanybörjare, påverkas av en rad faktorer. Högskolorna och de nya universiteten har delvis haft ett annat utbildningsutbud än de äldre universiteten. I den senare gruppen finns ett utbud av längre utbildningar, med krav på höga gymnasiebetyg, t.ex. till läkare, jurist och civilingenjör. På dessa utbildningar har, som tidigare visats i rapporten, nybörjarna höga andelar med högutbildade föräldrar. Även andra faktorer, som till exempel den sociala sammansättningen av befolkningen i lärosätenas upptagningsområden kan ha en viss betydelse för variationer i den sociala rekryteringen mellan olika lärosäten. Stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan lärosäten Av lärosäten med minst 200 nybörjare 2009/10 varierade andelen med högutbildade föräldrar mellan 25 och 67 procent. Högst andel högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Handelshögskolan i Stockholm och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, med 67 respektive 65 procent. Hög andel högutbildade föräldrar, nästan 50 procent, fanns även bland nybörjarna på Kungl. Tekniska högskolan, Lunds universitet, Försvarshögskola, Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Uppsala universitet. Nybörjare vid viss högskola under 35 år exklusive inresande studenter läsåret 2009/10 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Lärosäte Handelshögskolan i Stockholm Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Försvarshögskolan Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Teologiska Högskolan, Stockholm Stockholms universitet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Linköpings universitet Gymnastik- och idrottshögskolan Södertörns högskola Högskolan på Gotland Malmö högskola Umeå universitet Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Högskolan Dalarna Linnéuniversitetet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Gävle Karlstads universitet Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan i Skövde Högskolan Väst Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymnasial Förgymnasial 0 20 40 60 80 100 Procent I diagrammet ingår lärosäten med minst 200 nybörjare under 35 år exkl. inresande studenter 2009/10. Nybörjare som redovisas är vid viss högskola, dvs. lärosätets egna nybörjare. Vissa av dessa kan tidigare ha studerat vid annat lärosäte i Sverige. Linnéuniversitet bildades 1 januari 2010 genom en sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.
Högskoleverket och SCB 15 UF 20 SM 1003 Lägst andel med högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Högskolan Väst och Högskolan i Skövde med runt 25 procent. På samma sätt som för högskolan totalt fanns på nästan alla lärosäten en högre andel med högutbildade föräldrar för män än kvinnor (se tabell 5). Andelen med högutbildade föräldrar ökar på flera lärosäten På över hälften av lärosätena ökade andelen nybörjare med högutbildade föräldrar med mer än 3 procentenheter mellan läsåren 1999/2000 och 2009/10. En ökning på högst ett par procentenheter hade inneburit en oförändrad social representation eftersom andelen med högutbildade föräldrar i motsvarande åldrar i befolkningen ökat med 3 procentenheter mellan 1999 och 2009. Ökningen av nybörjare med högutbildade föräldrar mellan läsåren 1999/2000 och 2009/10 var störst, räknat i procentenheter, för Högskolan Dalarna med 10 procentenheter. Även högskolorna i Borås, Gävle och Kalmar har haft en relativt stor ökning av andelen nybörjare med högutbildade föräldrar, 7 8 procentenheter. Andelen med högutbildade föräldrar bland nybörjare vid en viss högskola under 35 år exklusive inresande studenter 1999/2000 och 2009/10 per lärosäten. Procent Lärosäte 1 Andel med högutbildade föräldrar, % 1999/2000 2009/10 09/10-99/00 Handelshögskolan i Stockholm 64 67 3 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 66 65-1 Kungl. Tekniska högskolan 45 49 4 Försvarshögskolan. 48. Chalmers tekniska högskola 45 48 4 Lunds universitet 43 48 5 Uppsala universitet 46 48 2 Karolinska institutet 42 48 6 Teologiska Högskolan, Stockholm 46 44-2 Stockholms universitet 45 43-2 Ersta Sköndal högskola 38 43 4 Göteborgs universitet 39 42 3 Sveriges lantbruksuniversitet 39 40 1 Linköpings universitet 36 39 4 Gymnastik- och idrottshögskolan 34 39 5 Södertörns högskola 39 36-3 Högskolan på Gotland 38 36-3 Malmö högskola 30 34 4 Umeå universitet 34 34 0 Luleå tekniska universitet 28 33 5 Mittuniversitetet 28 33 5 Högskolan Dalarna 23 33 10 Linnéuniversitetet. 33. Blekinge tekniska högskola 26 32 6 Högskolan i Gävle 24 32 8 Karlstads universitet 26 31 6 Högskolan i Borås 24 31 7 Högskolan i Halmstad 27 30 4 Högskolan i Jönköping 25 30 5 Högskolan i Kalmar 23 30 7 Högskolan Kristianstad 24 30 6 Örebro universitet 26 30 4 Mälardalens högskola 25 28 3 Växjö universitet 29 28-1 Högskolan i Skövde 24 26 1 Högskolan Väst 21 25 4 1) I tablån ingår lärosäten med minst 200 nybörjare under 35 år exkl. inresande studenter 2009/10 Det finns också några lärosäten, Södertörns högskola, Högskolan på Gotland, Växjö universitet, Stockholms universitet, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Teologiska Högskolan, Stockholm som hade en minskad andel nybörjare med högutbildade föräldrar mellan 1999/2000 och 2009/10. En minskad eller oförändrad andel högutbildade föräldrar på ett lärosäte tyder på en minskad
Högskoleverket och SCB 16 UF 20 SM 1003 snedrekrytering eftersom andelen med högutbildade föräldrar ökat i befolkningen i årskullarna 19 34 år. I tabell 5 finns könsuppdelade uppgifter för fler lärosäten och läsår
Högskoleverket och SCB 17 UF 20 SM 1003 Övergång till forskarutbildning för examinerade Drygt 161 000 studenter under 35 år examinerades i högskolans grundutbildning under läsåren 2000/01 2004/05. Av dessa påbörjade cirka 8 700, 5 procent, en forskarutbildning från och med de aktuella examensläsåren till och med läsåret 2008/09. Det är något mindre än i föregående SM som avsåg två tidigare examensårgångar och påbörjad forskarutbildning fram till läsåret 2006/07. Drygt sju av tio hade avlagt en examen från något av de tre största utbildningsområdena samhällsvetenskap och juridik, undervisning eller teknik. Bland dem som sedan påbörjat en forskarutbildning till och med läsåret 2008/09 har 61 procent en grundläggande examen från något av de två ämnesområdena teknik eller naturvetenskap. Totalt var 60 procent av de examinerade kvinnor och 40 procent var män. Bland dem som påbörjat forskarutbildning är könsfördelningen i stället relativt jämn, 53 procent var män och 47 procent var kvinnor. Forskarutbildning vanligast för dem med välutbildade föräldrar Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto vanligare är det att påbörja en forskarutbildning. Klart vanligast är det om någon av föräldrarna själv har en forskarutbildning. Bland examinerade med detta sociala ursprung påbörjande 14 procent en forskarutbildning, medan 3 procent gjorde detta bland dem vilkas föräldrar hade enbart en förgymnasial utbildning eller en högst två år lång gymnasieutbildning. Antal examinerade från högskolans grundutbildning under 35 år 2000/01 2004/05 och andel som påbörjat en forskarutbildning fr.o.m. examensläsåret t.o.m. läsåret 2008/09 efter kön, utbildningsområde och föräldrarnas utbildningsnivå Kön Område i grundutbildningen Antal examinerade 1) Totalt % Förgymnasial Påbörjad forskarutbildning per grupp av föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasianasiagymgymutbildning Gym- Efter- Efter- Forskar- <= 2 år 3 år nasial nasial Uppgift om nivå saknas < 3 år >= 3 år Totalt 161 499 5,4 3,1 3,4 4,5 5,0 7,1 13,6 5,7 Humaniora och teologi 10 031 6,7 4,0 5,1 5,6 5,4 7,8 16,0 7,8 Samhällsvet. och juridik 50 576 3,2 2,1 2,6 2,9 2,8 3,8 7,3 2,9 Undervisning 25 020 0,8 0,4 0,5 0,9 0,6 1,3 2,5 1,2 Naturvetenskap 9 971 23,7 19,1 17,9 23,6 24,5 27,9 38,3 15,1 Teknik 39 550 7,5 5,0 5,0 5,7 6,7 9,6 17,0 7,3 Lant- och skogsbruk 1 758 7,1 1,2 5,3 3,8 8,3 8,3 16,1 13,0 Medicin och odontologi 5 636 13,7 9,2 12,9 13,5 14,2 14,3 18,0 9,0 Vård och omsorg 22 651 1,5 1,1 1,0 1,5 1,5 2,0 2,4 4,2 Konstnärligt område 2 533 0,9 0,0 0,3 1,0 1,0 1,2 2,0 0,4 Övrigt område 138 14,5.............. Kvinnor 96 166 4,3 2,1 2,5 3,6 4,0 5,9 12,4 4,9 Humaniora och teologi 6 993 4,9 2,9 3,0 4,9 3,6 5,7 13,0 7,1 Samhällsvet. och juridik 30 146 2,7 1,6 2,1 2,5 2,2 3,2 6,6 3,0 Undervisning 19 643 0,4 0,2 0,2 0,5 0,4 0,6 2,3 1,3 Naturvetenskap 6 125 22,0 15,9 15,9 21,6 21,5 26,5 37,5 15,3 Teknik 11 058 7,8 4,7 5,5 6,0 6,8 9,5 18,3 7,5 Lant- och skogsbruk 1 087 8,2 1,6 5,8 4,7 9,7 9,9 16,7.. Medicin och odontologi 3 457 12,8 9,1 10,9 13,6 14,5 13,4 15,7 7,3 Vård och omsorg 19 649 1,4 1,0 0,9 1,3 1,5 1,9 2,3 2,1 Konstnärligt område 1 492 0,7 0,0 0,5 0,5 0,8 0,9 3,3 0,0 Övrigt område 92 10,9.............. Män 65 333 7,1 5,0 5,0 5,8 6,5 8,6 15,0 6,6 Humaniora och teologi 3 038 10,9 6,3 10,9 7,4 9,7 12,3 22,6 9,2 Samhällsvet. och juridik 20 430 4,0 3,1 3,6 3,5 3,7 4,5 8,0 2,8 Undervisning 5 377 2,1 1,3 1,4 2,6 1,5 3,3 3,1 1,0 Naturvetenskap 3 846 26,4 24,3 21,3 26,8 30,3 30,2 39,2 14,9 Teknik 28 492 7,4 5,1 4,8 5,6 6,7 9,6 16,4 7,2 Lant- och skogsbruk 671 5,4 0,0 4,5 2,2 6,4 5,8 15,0.. Medicin och odontologi 2 179 15,2 9,3 16,6 13,3 13,5 15,6 20,9 11,6 Vård och omsorg 3 002 2,8 2,0 1,8 2,6 1,5 2,5 3,1 12,4 Konstnärligt område 1 041 1,2 0,0 0,0 1,9 1,2 1,7 0,0 0,7 Övrigt område 46 21,7.............. 1) Varje nivå är nettoräknad
Högskoleverket och SCB 18 UF 20 SM 1003 Andelen som påbörjar en forskarutbildning är totalt sett högre bland män än bland kvinnor, 7 mot 4 procent. Lägst är andelen bland kvinnor med föräldrar som hade högst en kortare gymnasieutbildning, 2 procent. Mer än hälften, 53 procent, av de examinerade kvinnorna med denna bakgrund har examen inom områdena undervisning eller vård och omsorg där övergången till forskarutbildning är låg, 0 till 2 procent, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. I gruppen kvinnor med forskarutbildade föräldrar är det bara 20 procent som har en examen från områdena undervisning eller vård och omsorg. Högst övergångsfrekvens till forskarutbildning för examinerade från naturvetenskapliga utbildningar De som examinerats från det naturvetenskapliga utbildningsområdet har relativt flest, 24 procent, som påbörjat en forskarutbildning. Även om andelen som påbörjat en forskarutbildning är hög överlag inom naturvetenskap, är skillnaden stor mellan dem med forskarutbildade föräldrar och dem vilkas föräldrar hade mindre än tre års eftergymnasial utbildning, 38 respektive 18 till 25 procent. Oavsett föräldrarnas utbildning är det vanligare att män fortsätter till forskarutbildning efter en examen inom naturvetenskap. Skillnaden mellan könen varierar dock beroende på föräldrarnas utbildning, från 9 procentenheter i två av grupperna, bland annat de med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar, till 2 procentenheter i gruppen med forskarutbildade föräldrar. Det tekniska utbildningsområdet utgör 24 procent av samtliga examinerade. Andelen som går vidare till forskarutbildningen är 8 procent, vilket är något högre än den genomsnittliga andelen på 5 procent. Det gör att det tekniska området blir det antalsmässigt största i forskarutbildningen, 34 procent tillhörde detta område i forskarutbildningen. Inom teknik finns också skillnader i övergångsandelarna utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, men de är inte lika stora som inom naturvetenskap och övergången är ungefär densamma för kvinnor respektive män oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. Inom några av de andra utbildningsområdena är skillnaderna i övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund små, t.ex. undervisning, konstnärligt område, vård och omsorg. Inom alla andra områden är det en särskilt hög andel som går vidare till forskarutbildning bland examinerade med forskarutbildade föräldrar. Några områden har nästan inga skillnader i övergång till forskarutbildning mellan de med enbart förgymnasialt och gymnasialt utbildade föräldrar, bland annat teknik, juridik och samhällsvetenskap. Skillnader i övergången totalt sett mellan examinerade med olika bakgrund beror delvis på olikheter i vad man studerat inom grundutbildningen. Det är exempelvis vanligare med längre utbildningar som oftare leder till forskarutbildning bland dem som har forskarutbildade föräldrar. Men även då man enbart ser på examinerade från längre utbildningar, kan man i många fall se att det är särskilt dem med forskarutbildade föräldrar som påbörjar en forskarutbildning. Bland dem med civilingenjörsexamen påbörjade 21 procent av dem med forskarutbildade föräldrar en forskarutbildning medan bara 11 14 procent gjorde detta i de fem grupper där ingen av föräldrarna hade någon forskarutbildning. Bland dem som avlagt en magisterexamen inom humaniora och teologi var motsvarande andelar 24 respektive 8 14 procent, bland dem med tandläkarexamen 14 respektive 1 6 procent. Det finns även längre utbildningar med obetydliga skillnader mellan examinerade med olika bakgrund, bland annat juristexamen. Efter en sådan examen var det 2 4 procent som påbörjade en forskarutbildning oberoende av vilken utbildningsnivå som föräldrarna hade. För magisterexamen inom juridik och samhällsvetenskap (knappt 23 000 examinerade) var motsvarande andelar 4 8 procent.
Högskoleverket och SCB 19 UF 20 SM 1003 Andelen med högutbildade föräldrar är högre i forskarutbildningen än för examinerade i grundutbildningen Den högre övergångsandelen bland dem med högutbildade föräldrar (minst tre års eftergymnasial utbildning) tillsammans med att de redan utgör en förhållandevis stor andel bland de examinerade i grundutbildningen, resulterar i att denna grupp utgör drygt hälften av dem som påbörjat en forskarutbildning. En tredjedel av dem som examinerades hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning och ytterligare 4 procent hade forskarutbildade föräldrar. Bland dem som påbörjade en forskarutbildning hade 44 respektive 8 procent denna bakgrund. Det är särskilt män som hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning som ökar sin andel mellan grundutbildningen och forskarutbildningen, från 15 till 24 procent. Andelarna för de övriga grupperna är däremot mindre inom forskarutbildningen jämfört med inom grundutbildningen. Det är emellertid särskilt kvinnorna i de övriga grupperna som minskar sina andelar i forskarutbildningen, medan männens andelar är nästan oförändrade. Andel utifrån kön och föräldrarnas utbildningsnivå bland examinerade under 35 år i högskolans grundutbildning 2000/01 2004/05 respektive dem som övergått till forskarutbildning fr.o.m. examensläsåret t.o.m. läsåret 2008/09. Examinerade från högskolans grundutbildning resp. påbörjad forskarutbildning Förgymnasial Gymnasial <= 2 år Föräldrarnas utbildningsnivå Gymnasial 3 år Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial >= 3 år Forskar utbildning Procent Totalt Antal Examinerade totalt 8 23 15 18 33 3 100 151 845 Kvinnors andel av examinerade 5 15 9 11 18 2 60 90 976 Mäns andel av examinerade 3 8 6 7 15 2 40 60 869 Påbörjad forskarutbildning 5 14 12 17 44 8 100 8 188 Kvinnors andel av påb. forskarutbildn. 2 7 6 8 20 4 47 3 852 Mäns andel av påb. forskarutbildn. 3 7 6 9 24 4 53 4 336 I tablån ingår inte de 9 654 examinerade som saknar uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå Att andelen kvinnor med lågutbildade föräldrar är lägre i forskarutbildning än i grundutbildningen kan till viss del tillskrivas det faktum att många kvinnor som examineras i grundutbildningen återfinns inom områdena undervisning respektive vård och omsorg. Dessa utbildningar har en yrkesförberedande inriktning och möjligheterna att fortsätta till forskarutbildning är begränsade. Drygt två av fem, 41 procent, av samtliga examinerade kvinnor, förhållandevis många med lågutbildade föräldrar, finns inom dessa två områden, medan motsvarande andel bland män är 13 procent. Det är inte bara kvinnors och män olika utbildningsval som gör att andelen män är högre i forskarutbildningen än i grundutbildningen. Om män och kvinnor avlagt samma examen är det i allmänhet vanligare att män påbörjar en forskarutbildning än att kvinnor gör det. Två undantag till detta är teknik samt lant- och skogsbruk. Det är dock bara lant- och skogsbruk som har en något högre andel med påbörjad forskarutbildning bland kvinnor än bland män.
Högskoleverket och SCB 20 UF 20 SM 1003 Forskarutbildning Doktorandnybörjare Antalet doktorandnybörjare dvs. första gången registrerad i forskarutbildning i Sverige varierade mellan 2 800 och 4 100 under läsåren 1999/2000 2008/09. Andelen kvinnor bland doktorandnybörjarna ökade till och med 2004/05 till 51 procent. Läsåren därefter låg andelen kvinnor strax under 50 procent. Antal doktorandnybörjare läsåren 1999/2000 2008/09 efter kön, utländska doktorander och svenska doktorander efter ålder 2 500 2 000 Kvinnor Utländska doktorandnyb. Svenska doktorandnyb. 35 år- Svenska doktorandnyb. -34 år 2 500 2 000 Män 1 500 1 500 1 000 1 000 500 500 0 Läsår 1999/00 2002/03 2005/06 2008/09 0 1999/00 2002/03 2005/06 2008/09 Många utländska doktorander kommer till Sverige för forskarstudier. Gruppen har ökat från 19 till 31 procent av doktorandnybörjarna under läsåren 1999/2000 2008/09 (för definitioner se kapitlet Fakta om statistiken). I redovisningen av doktorandnybörjare efter föräldrarnas utbildningsnivå ingår endast personer som var högst 34 år då forskarstudierna påbörjades och utländska doktorander har exkluderats. Var tionde doktorandnybörjare har forskarutbildade föräldrar Under läsåren 1999/2000 2008/09 ökade andelen doktorandnybörjare med högutbildade föräldrar, eftergymnasial utbildning om minst tre år inkl. forskarutbildning, från 52 till 55 procent. Ungefär var tionde person som påbörjade en forskarutbildning under perioden hade forskarutbildade föräldrar. I befolkning- Doktorandnybörjare under 35 år exklusive utländska doktorander 1999/2000 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Procent 100 Kvinnor Män 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 99/00 02/03 05/06 08/09 99/00 02/03 05/06 08/09 Läsår Forskarutb. Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymnasial Förgymnasial