Bronsåldersboplats i Näsbyholm

Bronsåldersboplats i Näsbyholm Arkeologisk förundersökning av AÄ 211 inför utbyggnad av Värnamo golfbana i Näsbyholm, Fryele socken, Värnamo kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:22 Anna Kristensson

Bronsåldersboplats i Näsbyholm Arkeologisk förundersökning av AÄ 211 inför utbyggnad av Värnamo golfbana i Näsbyholm, Fryele socken, Värnamo kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:22 Anna Kristensson

apport, foto och ritningar: Anna Kristensson Kartor: Ingvar öjder Grafisk design: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00 E-post: info@jkpglm.se www.jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04833. ISSN: 1103-4076 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2012

Innehåll Inledning.... 5 Målsättning och metod... 5 Topografi.... 5 Fornlämnings- och kulturmiljö..............................................6 Tidigare undersökningar.... 6 esultat.... 7 Fynd...10 Historiskt kartmaterial...10 Sammanfattning....11 Åtgärdsförslag....11 Administrativa uppgifter....12 eferenser....13 Tryckta källor....13 Arkiv....13 Kartunderlag....13 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Anläggningstabell Vedartsanalys 14 C-datering

figur 1. Utdrag ur ekonomiska kartans blad 5D 9j. Skala 1:10 000

AKEOLOGISK APPOT 2011:22 5 Inledning Jönköpings läns museum har utfört en arkeologisk förundersökning av en boplats, fornlämning AÄ nr 211 i Fryele socken, inför utbyggnad av Värnamo golfbana i Näsbyholm, Värnamo kommun (figur 1). Förundersökningen utfördes i oktober 2002. Beställare var Värnamo golfklubb och fält- och rapportansvarig var Anna Kristensson, antikvarie vid Jönköpings läns museum. Ett par utredningar och en förundersökning har tidigare utförts inför utbyggnaden av golfbanan, både söder om väg 127 där den gamla golfbanan ligger och det första hålet till den nya niohålsbanan ska anläggas, samt norr om väg 127 där huvuddelen av den nya banan planeras (Kristensson 2002 a och b; Nicklasson 2009). Under november december 2001 gjordes en utredning etapp 2 norr om vägen. Då noterades bland annat röjningsrösen samt en bit av en äldre väg. Dessutom påträffades bakom Uragårdens ladugård, där bana 9 ska anläggas, tre härdar som i iksantikvarieämbetets fornminnesregister registrerats som den ovan nämnda boplatsen AÄ 211. Länsstyrelsen beslutade att den yta där härdarna låg och som berördes av golfbanebygget skulle förundersökas. Ytan omfattade 2 200 m 2. Målsättning och metod Förundersökningsytan totalavbanades för att fastställa hur stor utbredning boplatsen hade samt om det fanns ytterligare härdar eller andra lämningar på platsen. De anläggningar som framkom undersöktes, dokumenterades med foto och ritades i vissa fall. Kol samlades in för 14 C och vedartsanalyser, jord för makroprovsanalyser samlades också in, men analyserades inte. Inmätningarna vid förundersökningen gjordes med måttband och kompass. Inmätningarna vid den tidigare etapp 2-utredningen gjordes med totalstation utifrån de koordinatpunkter som var utsatta inför golfbanearbetet (Kristensson 2002 a). Dessa mätpunkter var satta med hjälp av GPS och därför inte exakta. Inmätningarna från utredningen och förundersökningen stämmer därför inte riktigt överens. Topografi Förundersökningsområdet är beläget på 200 210 meters höjd över havet, cirka 3 kilometer söder om Fryele tätort, 700 meter norr om sjön Hindsens norra strandlinje och omedelbart norr om väg 127. Söder därom ligger den befintliga golfbanan. Närområdet är kuperat och delvis sankt. Det är till stor del skogstäckt men består även av åker- och betesmark. I väster ligger Store mosse. Humuslagret är tunt och på vissa platser går berget i dagen. Berggrunden

6 AKEOLOGISK APPOT 2011:22 utgörs av yngre syenit med ett tunt moräntäcke. Själva förundersökningsytan ligger nordväst om Uragården och är beväxt med blandskog. Marken sluttar ned åt väster från Uragården mot ett sankare parti med en bäck. Längre västerut ligger en åker. Fornlämnings- och kulturmiljö Det aktuella exploateringsområdet är beläget på fornlämningsrika marker invid riksintresse nr 12 för kulturmiljövården i Värnamo kommun. Inom den befintliga golfbanan ligger flera järnåldersgravfält med högar och stensättningar (fornlämningarna AÄ nr Fryele 38:2, 39, 40, 49 och 50). Andra registrerade fornlämningar finns i närheten av området: rest sten flyttad från en gravhög (AÄ nr Fryele 27), stensättning samt stensättnings liknande lämningar (AÄ nr Fryele 122 respektive 43 och 173), hålväg (AÄ nr Fryele 47), tjärdal (AÄ nr Fryele 172), milstolpar/väghållningsstenar (AÄ nr Fryele 29, 31, 41, 60 och 162), makadamsten (AÄ nr Fryele nr 44), bebyggelselämningar, främst torp (AÄ nr Fryele 74, 76, 79, 82 och 113), fyndplats av andaktsvård (AÄ nr Fryele 51) samt plats med namn Drottningdalen (AÄ nr Fryele 42). Lämningar från stenåldern finns i form av lösfynd av ett flertal flintredskap (AÄ nr Fryele 48, 89 och 112). Vid förundersökningsområdet finns ett par äldre bondgårdar, Trollagården i nordost och den tidigare nämnda Uragården i söder. Byn Näs är belagd i skriftliga källor redan 1216 1220 in nesi. Under 1500-talet redovisas sju hemman i jordeböckerna: 3 skatte, 2 frälse, 1 kyrko- och 1 Nydalaklosterägt; denna klostergård motsvaras av dagens Sjöåkra, strax söder om Lidnäs kapell. Trollagården är belagd i äldre litteratur sedan 1561 som trollegår. Den hade säterifrihet 1671 74 (Kristensson 2002 a och där anförda källor). Näsbyholms gård, vars pampiga mangårdsbyggnad ligger nere vid Hindsen, bildades 1633 av tre sammanköpta hemman varav Näs Uragård var ett. Dessa blev säteri 1648 (Svenska gods och gårdar 1943). Tidigare undersökningar Det har utförts ett tiotal arkeologiska undersökningar inom ett par mils radie från Näsbyholm, dessa sammanfattas i utredningsrapporten från det aktuella området (Kristensson 2002a). År 2001 genomfördes, som nämnts, även en förundersökning av ett område vid den då befintliga golfbanan inför utbyggnaden av denna (Kristensson 2002b). Området var beläget söder om väg 127 och strax väster om golfbanans klubbstuga. På platsen var sedan tidigare tre gravar registrerade (AÄ nr Fryele 38:1 3): ett runt röse, en kvadratisk stensättning samt en övertorvad stensättning som inte närmare beskrivs i fornminnesregistret. Vid den förundersök-

AKEOLOGISK APPOT 2011:22 7 ningen noterades ett flertal röjningsrösen av vilka flera var gravlika (AÄ nr Fryele 179:1), även tre eventuella skärvstenshögar mättes in och två härdar undersöktes (AÄ nr Fryele 209 och 210). Ingen av anläggningarna daterades och området gick inte vidare till slutundersökning, utan utslagsplatsen till en av de planerade banorna flyttades och någon av fornlämningarna fick täckas över enligt beslut från länsstyrelsen. Intressant att notera här är kanske framförallt de förmodade skärvstenshögarna, eftersom sådana vanligtvis förekommer i bronsåldersmiljöer och därmed eventuellt är samtida med lämningarna i denna förundersökning. esultat Vid den etapp 2 utredning som utfördes 2001 (Kristensson 2002a) framkom, i sökschakten strax norr om Uragården, boplatslämningar i form av tre härdar (A8 10) på en liten terrass, vilken alltså blev föremål för föreliggande förundersökning. Boplatsen avgränsas naturligt i väster av en terasskant, nedanför denna ligger åkermark där inga spår av forntida aktiviteter framkom vid utredningen. Ett schakt drogs på åkern även vid förundersökningen, detta var dock tomt och mättes inte in. I söder ligger Uragårdens ladugård med en stor grusad plan ikring, i öster ett sankt parti och i norr sluttar marken uppåt, här var ytan varit beväxt med tät granskogsplantering som vid förundersökningstillfället delvis var nedtagen. I norr var humustäcket ytterst tunt och berg gick i dagen, eventuellt har man tagit jord härifrån till åkrarna. Boplatslämningarna som noterades vid utredningen fick alltså i det digitala fornminnesregistret FMIS beteckningen AÄ nr Fryele 211. Fornlämningen har där dock hamnat för långt söderut på grund av att de inmätningar som gjordes vid den arkeologiska utredningen etapp 2 (Kristensson 2002 a) inte utgick från exakta koordinatpunkter. Anläggningarna 8, 9 och 10 vid utredningen var alla härdar (rödmarkerade på figur 2, utom A10 som ligger på samma plats som A11 från förundersökningen och följaktligen är grönmarkerad). Vid förundersökningen totalavbanades den aktuella ytan med maskin. Ett 0,1 0,3 m tjockt humuslager avlägsnades. Därunder fanns brunröd sandig silt och ställvis berg i dagen. Tretton anläggningar undersöktes (se figur 2 och anläggningstabell i bilaga 1). De flesta var diffusa mörkfärgningar som tolkades som boplatsgropar, runda eller ovala och 0,08 0,15 m djupa. Ingen av dem innehöll kol. En innehöll tre flintavslag och en annan en bit harts. A10 var ett övertorvat röjningsröse, sk hackerör. A11 en härd som gav ett skadat intryck, troligen är det densamma som A10 från etapp 2 utredningen. A12 och 13 var sentida röjningsrösen. A12 snittades med maskin, ingen kol för datering hittades. A13 kunde enligt banarkitekt Björn Magnusson sparas och lämnades därför utan åtgärd.

8 AKEOLOGISK APPOT 2011:22 figur 2. Förundersökningsresultat. Skala 1:800.

AKEOLOGISK APPOT 2011:22 9 Figur 3. Del av Näsbyholm laga skifteskarta 1851 med undersökningsresultaten och dagens fastigheter pålagda. Här framgår att Uragården, vid siffran 274, då låg norr om dagens Uragård, vars ladugård här är grå. Det framgår också att anläggningarna som framkom vid utredningen (här markerade med fornlämningsnummer 212 och 213) kan utgöra del av den tidiga Uragårdens bytomt, inmätningarna är dock inte exakta. De anläggningar som undersöktes här vid utredningen 2001 var ett röjningsröse (nr 212), en härd (nr 213) samt en del av en stenlagd väg det långa röda lodräta strecket på kartan. Härden A9 från utredningen samt gropen A6 från förundersökningen daterades med 14 C metoden. A9 daterades till 770 390 f.kr. och A6 till 810 520 f.kr. (se bilaga 3). I A9 var det en bit al som daterades och i A6 daterades ett par bitar harts (se bilaga 2). Vedartsbestämningar gjordes för ytterligare två anläggningar: härden A8 från utredningen där det fanns ask och salix (sälg/pil/ vide) samt härden A2 från förundersökningen där det fanns lönn. Eftersom träslagen samlats in i härdarna får man väl förutsätta att de har använts som bränsle, även om salix inte är optimalt att elda med. Träden har lite olika preferenser avseende växtmiljöer och al är som bekant knuten till vattendrag medan ask och lönn vill ha näringsrik jord och ask och salix vill ha sol. Troligen fanns det tillgång till vatten intill platsen och växtförhållandena kan ju ha varierat i både tid och rum.

10 AKEOLOGISK APPOT 2011:22 De förhistoriska anläggningar som framkom var diffusa och grunda och saknade utmärkande fynd. Dateringarna är bara två och en av dem tangerar äldre järnålder. Om man dock förutsätter att anläggningarna är samtida härrör de från yngre bronsålder. Kanske utgör platsen utkanten av en större boplats eller aktivitetsyta som skadats av åkerbruket eller uppförandet av Uragården. Möjligen har kärret i öster varit en sjö under bronsåldern och man har troligen även haft utsikt över den större sjön Hindsen i söder. De gravar som registrerats i närheten bör dateras till järnåldern, men i Värnamotrakten finns annars gott om lämningar från bronsåldern. Ett fåtal gravar har även undersökts arkeologiskt (Nordström 1997). En stensättning vid Vitarör strax utanför Värnamo grävdes ut 1994 och visades sig dölja flera bronsföremål en dolk, en spjutspets och en fibula och eventuellt en fragmentarisk kniv. En brandgrav med en bronsdolk i en stensättning undersöktes på 1960-talet i utkanten av Värnamo stad. Dateringen blev här, liksom för Vitarörgraven, äldre bronsålder. Holkyxor och andra lösfynd vittnar också om aktiviteter under bronsåldern i bygden. Här kan Lagan ha spelat en viktig roll för kommunikationerna med den sydskandinaviska bronsålderskulturen (Nordström 1997). Via Lillån och Härån har även bronsåldersboplatsen i Näsbyholm haft vattenförbindelser till Lagan, och kan på sätt ha deltagit i de dåtida kulturutbytet. Fynd Endast två fynd framkom vid förundersökningen, se tabell nedan. figur 4. Fyndtabell. Historiskt kartmaterial En äldre karta har studerats efter det att förundersökningen genomförts. Kartstudien har gjorts av Fredrik Engman, kulturgeograf och arkeolog vid Jönköpings läns museum. Laga skiftes kartan från 1851 visar att Uragården då inte låg på samma plats som idag utan ett par hundra meter norrut, och därmed norr om den undersökta bronsåldersboplatsen (se figur 3). Vid den tid då laga skifteskartan upprättades utgjordes den norra delen av förundersökningsområdet av åker och den södra av äng tillhörande Näs Uragård. Byggnaderna låg alltså strax norr därom vilket innebär att det ligger eller legat en så kallad bytomt på platsen. En bytomt definieras i fornminnesregistret som Lämningar efter skattlagd eller mantalssatt bebyggelseenhet. Fynd nr Anl. nr Sakord Antal L B Tjl Vikt g Beskrivning 1 1 Flintavslag 3 36 30 7 6,2 Grå avslag m krusta. 2 6 Harts - - - - 2,7 Klumpar och smulor av harts. 14 C-daterad till 810 BC 520 BC. (cal. 2 sigma).

AKEOLOGISK APPOT 2011:22 11 Eventuellt kan rester efter bytomten ha framkommit vid den utredning som gjordes 2001 (Kristensson 2002a). Sökschakt kunde då bara dras exakt där de planerade golfbanorna skulle anläggas eftersom man inte ville avverka skogen, vilket gör att det endast är små ytor som är schaktade. Inmätningarna är som nämnts tidigare heller inte exakta vilket försvårar tolkningen. A11, enligt utredningsrapporten, var en stenlagd väg som inte framträder på 1800 talskartan, men på ekonomiska kartan från 1950-talet finns vägar som kan vara den som grävdes fram. I vägen hittades rester efter senare tiders stengodskärl och tegel. A12 tolkades som botten av en härd och har fått AÄ nr Fryele 213 i fornminnesregistret och A13 var ett röjningsröse som fått nr 212. Ingen av anläggningarna är daterade. Härden kan vara förhistorisk men kan även vara rester efter verksamhet på den tidigare Uragården. I ett meddelande från länsstyrelsen till Värnamo golfklubb 2002-07-09 påtalades att dessa anläggningar skulle ligga orörda i planerad naturmark som även skulle utökas norrut jämfört med de ursprungliga planerna, därför blev de aldrig föremål för förundersökning. Sammanfattning Med anledning av planerad utbyggnad av Värnamo golfbana i Näsbyholm, Fryele socken, Värnamo kommun, utförde Jönköpings läns museum en förundersökning norr om Uragården av ett område som vid den tidigare utredningen registrerats som ett boplatsområde (AÄ nr Fryele 211) med tre härdar. Vid förundersökningen framkom ytterligare tretton anläggningar de flesta var diffusa mörkfärgningar som tolkades som boplatsgropar, en av dessa innehöll tre flintavslag och en annan en bit harts. Dessutom undersöktes två härdar. Tre röjningsrösen fanns också inom området varav två bedömdes som sentida och ett möjligen var av medeltida eller äldre karaktär. En härd från utredningen och en från förundersökningen daterades med 14 C-metoden, en till 770 390 f.kr. och den andra till 810 520 f.kr. Området tolkades som delar av en boplats eller en aktivitetsyta från yngre bronsåldern. Åtgärdsförslag De lämningar som fanns inom förundersökningsområdet är undersökta och borttagna varför inga ytterligare åtgärder behövs inom den ytan. Golfbanan är vid skrivandet av rapporten också redan utbyggd. Lagskydd kvarstår dock för lämningar utanför de utredda och undersökta ytorna. Länsstyrelsen beslutar om ytterligare åtgärder.

12 AKEOLOGISK APPOT 2011:22 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd:......................431-5661-02 Jönköpings läns museums dnr:.............166/2002 Beställare:........................................Värnamo golfklubb Fält och rapportansvarig:.....................anna Kristensson Kartanalys:......................................Fredrik Engman Teknisk inmätning:...........................inmätt med måttband Fältarbetstid:....................................2002-10-14 2002-10-17 Län:...............................................Jönköpings län Kommun:.......................................Värnamo kommun Socken:..........................................Fryele socken Fastighetsbeteckning:......................... Näsbyholm, Uragården Belägenhet:......................................Ekonomiska kartan 5D 9 j Koordinater:....................................N 6343176; E448480 Undersökningsyta:............................2 200 m 2 Fornlämningsnummer:.......................Fryele AÄ 211 Fornlämningstyp:..............................Boplatslämning Tidsperiod:......................................Yngre bronsålder Fynd nr:.........................................1 2. Tidigare undersökningar:....................au (JLM dnr 105/2001), AU 2 norr om v 127 (JLM dnr 380/2001), FU söder om v 127 (JLM dnr 394/2001). Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

AKEOLOGISK APPOT 2011:22 13 eferenser Tryckta källor Kristensson, A. 2002 a. Arkeologisk utredning etapp 2. Härdar, röjningsrösen och en väg. Utredning inför utvidgning av Värnamo golfbana, Näsbyholm. Området norr om väg 127. Jönköpings läns museum, Arkeologisk rapport 2002:19. Kristensson, A. 2002 b. Arkeologisk förundersökning. ösen och andra fornlämningar vid golfbanan. Förundersökning inför utvidgning av Värnamo golfbana, Näsbyholm. Området söder om väg 127. Jönköpings läns museum, Arkeologisk rapport 2002:25. Nicklasson, P. 2009. Värnamo gofbana. Arkeologisk utredning inför golfbaneutbyggnad. Jönköpings läns museum, Arkeologisk rapport 2009:42. Nordström, M. 1997. Vitarör en vapengrav från äldre bronsålder. I: Nordström & Varenius (red). Det nära förflutna om arkeologi i Jönköpings län. Småländska kulturbilder 1997. Jönköping. Svenska gods och gårdar. 1943. Jönköpings län, Västra. Uddevalla. Arkiv Jönköpings läns museums arkiv. Kartunderlag Laga Skifte Näsbyholm 1851. 06FY69.

AKEOLOGISK APPOT 2011:22 BILAGA 1 Anläggningstabell Förkortningar för antikvarisk bedömning = ÖKHL = Bevakas = Uppgift om = Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt, dvs det går inte att säkert avgöra om det är fast fornlämning, alternativt det är svårt att göra en besiktning/bedömning på grund av t.ex. tät vegetation (används endast i undantagsfall) Uppgift om fyndplats, torp etc. Objekt nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AÄ 211 Boplatsområde Ny beskrivning: Boplatsområde ca 50 x 50 m. 4 härdar, 7 boplatsgropar och 1 boplatslämning övrig (ev. stolphål). Ny utbredning - se karta med ingående anläggningar. Datering: 2 anläggningar är daterade inom intervallet 810 390 BC (cal 2 sigma). A8 från AU2 JLM dnr 380/01 A9 från AU2 JLM dnr 380/01 A10 från AU2 JLM dnr 380/01 Härd? Härd Osäker härd. 0,7 x 0,6 m stor och 0,1 m djup. Anlagd på ytlig berggrund. Kol och enstaka stenar i fyllningen. Härd 1,8 x 1,5 m stor och 0,26 m djup. Tät stenpackning, kol i botten. Omgivande lager rödbrun sand. Undergrund rödbrunt grus. Datering: 2 415 +- 40 BP (770 BC 390 BC cal 2 sigma). Se A11= samma anläggning A1 Boplatsgrop Oregelbunden grop 0,85 x 0,4 m stor. Djup 0,08 m. Låg i utgrävningsområdets nordöstra del nära det sanka området i öster. Fyllning av brunsvart sandig silt. Omgivande lager bestod av brun sandig silt. Anläggningen delvis placerad på sten som eventuellt var markfast. Fynd 1: Ett flintavslag som framkom vid rensning samt två mindre flintavslag som framkom vid utgrävning av andra halvan. A2 Härd? Osäker härd, eventuellt en bränd rot eller liknande. und form 0,4 m i diameter. Djup 0,01 m. Lite kol i ytan samt enstaka stenar 0,08-0,12 m stora. Diffus begränsning. Kollins i botten, enstaka stenar även i fyllningen dock inga skörbrända. A3 Boplatsgrop Diffus grop, oval form 1,0 x 0,5 m. Djup 0,21 m. Fyllning brun, sandig silt, närmast botten svartbrun. Enstaka stenar utan spår av eldpåverkan. A4 Boplatslämning övrig Stolphålsliknande nedgrävning. und 0,4 m i diameter. Djup 0,19 m. Skålformad. Fyllning mörkt gråbrun silt. Omgivande lager och undergrund gul silt. A5 Boplatsgrop und oregelbunden grop, diffus kontur 0,4 m i diameter. Djup 0,07m. Fyllning grå silt. Omgivande lager gul sandig silt. A6 Boplatsgrop und oregelbunden grop, diffus kontur 0,6 m i diameter. Djup 0,07m. Fyllning grå silt. Omgivande lager gul sandig silt. Fynd 2: Harts. Datering: 2 545 +- 40 BP (810 BC 520 BC cal 2 sigma). A7 Boplatsgrop Oregelbunden grop, diffus kontur 0,8 m i diameter. Djup 0,08m. Fyllning grå silt. Omgivande lager gul sandig silt. A8 Boplatsgrop Oval oregelbunden grop, diffus kontur 0,9 x 0,45 m i stor. Djup 0,08m. Fyllning grå silt. Omgivande lager gul sandig silt. A9 Boplatsgrop Oval oregelbunden grop, diffus kontur 0,6 x 0,5 m i stor. Djup varierande mellan 0,12 och 0,16 m. Fyllning grå silt. Omgivande lager gul sandig silt. A10 öjningsröse öjningsröse av hackerörstyp. Beläget ett par meter innanför terrasskanten i väster, dvs ovanför åkern. Ej synligt före schaktning. 4 m i diameter och 0,2 m högt. Flackt. Stenstorlek 0,1-0,25 m mest runt 0,15 m. Snittades med maskin. Undersökningsstatus

BILAGA 1 AKEOLOGISK APPOT 2011:22 Objekt nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Undersökningsstatus A11 Härd Härd samma som A 10 från etapp 2-utredningen (JLM dnr 380/01). Gav ett skadat intryck. 0,8 m i diameter. Djup 0,08 m. Fyllning av kol och skörbränd sten. Belägen i morän och grus. A12 öjningsröse öjningsröse beläget i norra änden av undersökningsområdet, dvs i kanten av granskogsplanteringen. Beväxt med sälg, ormbunkar och mossa. unt och toppigt. 6 m i diameter. Höjd 0,7m. Stora stenblock överst 0,8 m i diameter. Längre ned mindre stenar runt 0,2 m i diameter. Snittat med maskin. Upplagt mot berg i dagen. A13 öjningsröse öjningsröse beläget i södra änden av undersökningsområdet, dvs nära Uragården. Oregelbunden form 4,5 m i diameter. Överst fanns stora stenar 0,6-0,1 m, undertill mindre stenar 0,1-0,2 m stora. Flackt med de stora stenarna uppstickande. Undersöktes ej eftersom golfbanan inte behöver inkräkta på röset. Märktes ut med fornlämningsband. ÖKHL ÖKHL Ej undersökt

AKEOLOGISK APPOT 2011:22 BILAGA 2

BILAGA 2 AKEOLOGISK APPOT 2011:22

AKEOLOGISK APPOT 2011:22 BILAGA 3

BILAGA 3 AKEOLOGISK APPOT 2011:22

Arkeologisk rapport 2011:22 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM