Rapport från 20/20 projektet

Relevanta dokument
Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Kvävestrategier till höstraps

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Kvävestrategier till höstraps

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Etablering och snigelförsök

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion

Normal såtid ,9 16, ,9 26 Såtid dagar senare ,8 23, ,0 8

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortanpassad kvävegödsling

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Höstoljeväxter. Sorter

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår:

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

R E S U L T A T B L A N K E T T Växtproduktionsekologi. Sortprovning. Försöksdesign:

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Kväve i höstvete 2013

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2008

Samodling av majs och åkerböna

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Ekonomi i miljöåtgärder

Tillväxthinder och lösningar

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Bekämpning av insekter i vårsäd

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Varmt väder har gett ökat upptag

Transkript:

Rapport från 20/20 projektet

Exempel söder om Uppsala sommaren 2008 29/5 0,25 Sumi Alpha 4/6 +6 dagar 0,25 Sumi Alpha 9/6 +5 dagar 0,1 Mavrik 15/6 +6 dagar 0,2 Mavrik 25/6 +10 dagar 0,3 Biscaya Fältet sått 6 maj med vårraps Joplin betat med Chinook FS 200. Sprutat 5 ggr med pyretroid eller motsvarande.

Exempel Knivsta sommaren 2008 24/5 0,25 Sumi Alpha 29/5 +5 dagar 0,3 Sumi Alpha 3/6 +5 dagar 0,3 Sumi Alpha 7/6 +4 dagar 0,3 Sumi Alpha 13/6 +6 dagar 0,25 Sumi Alpha 15/6 +2 dagar 0,2 Mavrik 21/6 +6 dagar 0,3 Biscaya Fältet sått 6 maj med vårraps Joplin betat med Chinook FS 200. Sprutat 7 ggr med pyretroid eller motsvarande.

Betningsbehov i vårraps L13-1035, 4 försök 2009 Kg Frö/ha Relativ råfettskörd Chinok 1410 611 100 Chinok + pyretroid 1650 117 Modesto 1730 121 Modesto + pyretroid 1980 141 Elado 1800 130 Elado + pyretroid 2100 151

Vad hände senhösten 2009? Svensk Raps ansökte om dispens på Elado KemI: Avslag Bayer ansökte om dispens för Modesto KemI: Avslag Bayer ansöker om registrering för Modesto Åtminstone 24 månader handläggning hos KemI Samtliga leverantörer av vårrapsutsäde kommer att beta med Elado i Tyskland 2010 Svensk Raps är mycket kritiska till KemIs handläggning av ärendet och kommer att driva processen vidare.

Höstrapsetablering R2/L2 4141 2007-2009. Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4116 100 B=Grunt plöjningsdjup 3780 97 4010 102 4414 98 4069 99 C=Ytlig bearbetning 3860 99 3840 97 4472 99 4058 99 D=Kultivator 10-15 cm 3940 101 3950 100 4350 97 4080 99 E=Bredsådd, inarbetas med Carrier 3820 98 3810 97 4352 97 3994 97 F=Bredsådd, inarbetas med kultivator 3890 100 3930 100 4236 94 4021 98 G=Djupluckring, ytlig bearbetning 3510 4185 93 3761 91 15 försök 2007-2009 förutom led G som har varit med i 9 försök.

Effekt i 20/20 projektet Typfall plöjning 2502 kr/ha Plöjning, såbäddsberedning, sådd Typfall kultivering 1390 kr/ha 3 kultiveringar, inkl biodrill, spillsäd Skillnad 1112 kr/ha Odlingskostnaden kan minskas med drygt 30 % exklusive utsäde, gödsel och växtskydd under gynnsamma situationer Samma skörd oavsett etableringsmetod

OS 190 Sort-Såtid Serien startade 2007 Skall svara på såtidens skördepåverkan Är hybrider mer lämpliga att så sent? Kan man så för tidigt? 3 försök per år i Sverige (42000 kr/st exkl SR arbete) Försöken finansieras av Svensk Raps, Scandinavian Seed, Monsanto och SW Seed.

1-5 aug 5-10 aug 15-20 aug 10-15 aug 20-25 aug 25-30 aug

Tidig sådd ger högre skörd Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-02-02

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-04-07

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-04-21

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-05-02

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-05-12

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-05-15

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-05-26

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-06-03

OS 190 skörd 2009 Temperatursumma från uppkomst till första frost Temperatursumma = Summan av dygnsmedeltemperatur - bastemperaturen 5ºC Sådd Uppkomst Temp. Summa Klostergården Normalt 2008-08-16 2008-08-20 384 1:a frost 29/10 Sent 2008-08-29 2008-09-02 266 Boberg Normalt 2008-08-16 2008-08-20 367 1:a frost 30/10 Sent 2008-08-29 2008-09-02 253

OS 190 2 försök 2009 Klostergården Boberg Badene Medel E-län E-län R-län 2 försök Normal Sen DifferensNormal Sen DifferensNorma Sen Differens Normal Sen Differens Winner 3070 2950-120 4580 3630-950 Kasserat #VÄRDEFEL! 3825 3290-535 Vision 3500 3130-370 4100 2670-1430 0 3800 2900-900 Californium 3130 2670-460 4020 2330-1690 0 3575 2500-1075 Status 3240 3030-210 4610 3440-1170 0 3925 3235-690 Excalibur 3900 3560-340 4890 4140-750 0 4395 3850-545 PR45D01 3340 3010-330 4420 2430-1990 0 3880 2720-1160 Råfett ~x 47,7 46,9 46,8 44,2

Hur ser det ut hösten 2009 skörd 2010? Temperatursumma från uppkomst till första frost Temperatursumma = Summan av dygnsmedeltemperatur - bastemperaturen 5ºC Sådd Uppkomst Temp. Summa Klostergården Normalt 2009-08-06 2009-08-21 494 1:a frost 14/10 Sent 2009-08-25 2009-09-02 287 Boberg Normalt 2009-08-05 2009-08-09 489 1:a frost 14/10 Sent 2009-08-25 2009-09-02 275 Götdala 1:a frost 1/12 Normalt 2009-08-08 2009-08-12 466 Sent 2009-08-25 2009-08-29 292

Hur ser det ut hösten 2009 skörd 2010? Temperatursumma från uppkomst till första frost Temperatursumma = Summan av dygnsmedeltemperatur - bastemperaturen 5ºC Uppkomst Temp. Summa Västraby Tidigt 2009-08-20 573 1:a frost 2/12 Mellan 2009-08-27 484 Mellan 2009-09-03 397 Sent 2009-09-10 309 Jordberga Tidigt 2009-08-20 594 1:a frost 14/12 Mellan 2009-08-27 504 Mellan 2009-09-03 417 Sent 2009-09-10 337 Helgagården Tidigt 2009-08-20 486 1:a frost 14/12 Mellan 2009-08-27 402 Mellan 2009-09-03 314 Sent 2009-09-10 234

Slutsats OS 190 Sen sådd har sänkt råfettinnehållet med 1,8 % e.h Dvärghybrider skall sås tidigt inte sent. Dvärgväxt är långsam tillväxt. Inget belägg för att hybrider är mer lämpliga vid sen sådd Varje enskild sort avgör lämplig såtid Varje dygns senare såtid sänker rapsskörden med i genomsnitt 23 kg/ha. Vissa sorter 50 kg/ha I Danmark sjunker skörden i genomsnitt med 36 kg/ha vid senare sådd.

Effekt i 20/20 projektet Varje dygn tidigare etablering är värd 0,6% fröskörd 14 dagar = 8,5 % Varje dygn tidigare etablering är i råfett värd 5,3 kr/ha 14 dagar = 75 kr/ha eller 0,8 % på intäkten Summa att så i tid = 9 % bättre fröskörd

OS 188 Kvävestegar på hösten 9 skördade försök 2008-2009 Kväve kombisås i samband med sådd 0, 20, 40, 60, 80 kg N/ha Kompletteras på våren med 140 eller 180 kg N/ha Dubbelnolla på N finns men gödslad med Kieserit (S) Kostnad 51000 kr styck exkl SR arbete

OS 188 Hemmesdynge M-län 2008-11-28 60 kg N 0 kg N 20 kg N 80 kg N

OS 3 188 Egonsborg 2009 Uppkomst 28 aug 2008 200,0 6000 180,0 5500 160,0 5000 4500 kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 4000 3500 3000 2500 2000 kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 1500 40,0 1000 20,0 500 0,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0

OS 3 188 Hemmesdynge 2009 Uppkomst 28 augusti 2008 200,0 6000 180,0 160,0 5500 5000 4500 kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 4000 3500 3000 2500 2000 kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 1500 40,0 1000 20,0 500 0,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0

OS 3 188 Bengtsro Tollarp 2009 Uppkomst 22 augusti 2008 200,0 5500 180,0 5000 160,0 4500 140,0 4000 kg N/ha i gröna växtdelar 120,0 100,0 80,0 3500 3000 2500 2000 kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 60,0 1500 40,0 1000 20,0 500 0,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0

OS 3 188 Sandby gård 2009 Uppkomst 9 september 2008 200,0 6000 180,0 5500 160,0 5000 4500 kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 4000 3500 3000 2500 2000 kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 1500 40,0 1000 20,0 500 0,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0

5000 OS 188 3 försök 2008 4500 4000 3500 kg frö/ha 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 0 N höst, 140 N vår 0 N höst, 180 N vår 20 N höst, 140 N vår 20 N höst, 180 N vår 40 N höst, 140 N vår 40 N höst, 180 N vår 60 N höst, 140 N vår 60 N höst, 180 N vår 80 N höst, 140 N vår 80 N höst, 180 N vår 0 N höst, 0 N vår LSD höstgiva 227 kg/ha LSD vårgiva 130 kg/ha

OS 188 6 försök 2009 5000 4500 4000 3500 3000 kg frö/ha 2500 2000 1500 1000 500 0 0 N höst 140 N vår 0 N höst 180 N vår 20 N höst 140 N vår 20 N höst 180 N vår 40 N höst 140 N vår 40 N höst 180 N vår 60 N höst 140 N vår 60 N höst 180 N vår 80 N höst 140 N vår 80 N höst 180 N vår 0 N höst 0 N vår

Gödslingsnetto 9 försök 2008-2009 12000 10000 8000 kr/ha 6000 4000 2000 0 0+140 20+140 40+140 60+140 80+140 0+180 20+180 40+180 60+180 80+180 0 N giva kg/ha höst+vår

Nettoinkomst vid stigande N-giva på hösten och 140 kg N/ha på våren 10000 9900 9800 9700 9600 9500 9400 9300 9200 9100 9000 N optimium på hösten: 72 kg/ha y = 0,1303x 2 + 18,671x + 9052,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Höstgiva kg N/ha

Slutsats OS 188 efter 2 års försök Raps skall gödslas på hösten höjer skörden med upp till 20 % 20 kg mer N på hösten kan spara 40 kg N på våren Signifikanta skillnader för höstgödsling råder upp till och med 60 kg N Vid sen sådd hinner inte rapsen tillgodogöra sig de allra högsta kvävegivorna Raps efter stråsäd bör ha 60-70 kg N

Effekt i 20/20 projektet 20 kg mindre kväve per ha är värt 170 kr/ha 170 kr / 4300 kr insatsvaror = 4 % lägre kostnad/ha Utan kväveserien i 20/20 projektet hade höstrapsodlingen haft en kväverestriktion på hösten om 50 kg/ha 2010.