Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

Relevanta dokument
Norden och Östersjöriket Sverige ca

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna

LPP historia och samhällskunskap

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

HISTORIA 3.13 HISTORIA

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Boken om Sveriges historia

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Storyline i praktiken Vikingatiden

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Att leva tillsammans

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

LPP i Engelska ht. 2016

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Sverige under Gustav Vasa

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Förslag den 25 september Historia

Tummen upp! Historia ÅK 6

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens)

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

för samtalen och diskussionerna framåt

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

namnge de tre största kommunerna/städerna i Östergötland Östergötlands landskapsblomma och landskapsdjur

Mål- och bedömningsmatris Moderna språk, år 7-9.

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Tala, skriva och samtala

Matris för engelska, åk 7-9

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Självvärdering The big five

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

Kursplan - Grundläggande engelska

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Politik & Vardagsliv

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Statens skolverks författningssamling

Läsårsplanering i Svenska för år /18

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

LÄRARBOKEN V HISTORIA V THOMAS PERSSON. 00_ _Upptack Historia_Omslag.indd 1

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia

Stormaktstiden Lärarmaterial

Kursplanen i ämnet historia

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Transkript:

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1

Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att : använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. 2

Ur det centrala innehållet: Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser. Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra ulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500 1700 Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700 1850 Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500 talet, 1600 talet och 1700 talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. 3

Förmågor vi utvecklar Begrepp Du skall förstå olika historiska begrepp, kunna använda dem och relatera dem till varandra. Till exempel. förändring, orsak, konsekvens, källa, kronologisk ordning, skillnader, likheter, stormaktstiden, vikingatiden, stenålder, bronsålder, järnålder, medeltid, frihetstid. Kommunikativ I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan du formulera dig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I muntlig och skriftlig interaktion kan du uttrycka dig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Du skall kunna uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument,resonera och redovisa. Analys Du visar din förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer. Du kommenterar i enkel form några företeelser i olika historiska sammanhang och kan då också göra enkla jämförelser med hur det är nu och hur det kunde ha varit om historien hade utvecklats annorlunda.. Metakognitiv Här gäller det att välja ut bra frågor som gör att du och dina kamrater får en inblick i och förståelse för de historiska personerna och händelserna. Du skall resonera och ompröva dina frågor och svar till du har en röd linje. Källkritisk Du använder mer än en källa, som du angett. Du motiverar varför du använt just de källorna, trovärdighet Du omformulerar källornas text, förståelsen för innehållet framgår. Du skriver alltså inte av. 4

Så här vill vi redovisa Vi gör faktakort med frågor som vi tränar på Vi skriver om en plats och en händelse Vi låter kamrater läsa våra texter och ha synpunkter Vi ändrar i våra texter efter våra kamraters frågor. Vi publicerar våra texter på vår hemsida under historia. 5

Historia klass 4 6 ett PBL arbete. (Problembaserat lärande) Vi jobbatvi Vi jobbar problembaserat och då gör vi så här. Ni får 2 och 2 några bilder som ni skall forska kring. 1. Titta på bilderna och läs texten. Finns det några ord ni inte förstår? Är ni överens om vad bilden föreställer? 2. Formulera frågor: Ställ frågor utifrån bilderna. Använd frågor av typen: HUR? VAD? VARFÖR? Minst 6 frågor till varje bild. Skriv upp frågorna. 3. Använd gärna en dator. 4. Har ni några svar på frågorna själva? Skriv upp era hypoteser (möjliga svar utan att tittat i en bok) 5. Arbeta vidare med frågorna. Använd läroböcker, faktaböcker, Internet med mera för att få svar på era frågor. 6. Skriv upp svaren (Glöm inte att ange källan dvs. tala om vilka böcker ni använt.) 7. Förbered er på att med hjälp av era kunskaper skriva två texter. En text skall vara om en person på era bilder och en faktatext om en händelse. 8. Välj ut 4 frågor var som ni har besvarat till vår frågebank. Skriv in era frågor och svar i ett dokument jag lägger på nätverket. 9. Vi skall ha tävling om vem som kan mest historia. När du är klar jobbar du med det här 6

När du är klar så jobbar du med det här: Välj en berömd historisk person. Sammanfatta på minst 1 datorskriven A 4 sida (Times New Roman 12) svaren till frågorna nedan. 1: Beskriv varför den här personen är berömd, vad har han eller henne gjort för att bli berömd (berätta!)? Placera in din person på en tidsaxel med valfria viktiga händelser. 2: Är händelsen viktig idag? Varför/varför inte? (Har händelsen påverkat historien i en speciell riktning?) 3: Om personen aldrig hade funnits hur hade då historien utvecklats? Är historisk utveckling beroende av en person? Motivera. Förslag: Du kan välja andra. Den heliga Birgitta vårt enda riktiga helgon Carl Wilhelm Scheele syrets upptäckare Alfred Nobel dynamitens uppfinnare Carl von Linné Biolog Nils Dacke frihetskämpe från Småland, avlivades av Kung Gustavs knektar Magellan seglade jorden runt men dog Vasco da Gama fann sjövägen till Indien Drottning Kristina berömd svensk drottning under svensk stormaktstid Marco Polo berömd resenär. 7