Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket



Relevanta dokument
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Energikällor Underlag till debatt

Klimat, vad är det egentligen?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Varifrån kommer elen?

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling.

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Miljöredovisning 2014

Fjärrvärme och Fjärrkyla

hållbar affärsmodell för framtiden

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Energisamhällets framväxt

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25

Hållbar argumentation

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Energiförbrukning 2010

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

Biobränslehantering från ris till flis

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Miljödeklaration - Hurts E30E14

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Energigas en klimatsmart story

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN Umeå universitet Umeå

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

myter om energi och flyttbara lokaler

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi

Tidningstjänst AB och miljön

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Förnybara energikällor:

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Viktigt att minska utsläppen

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energiprojektet. Luftförvärmare

Manual för granskning av miljövärden

Fjärrvärme och fjärrkyla

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Innehållsförteckning:

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Motion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Naturskyddsföreningen

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

UR-val svenska som andraspråk

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 177

Förslag till energiplan

Öka andelen förnybar energi

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Exempeluppgift. Diskutera energifrågor

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Energideklarationsrapport

Transkript:

Att: John Kraft VLT Härmed översändes en artikel om den nya biopannan i Västerås kraftvärmeverk! Den blev något fyllig, men det finns mycket som jag vill säga. Om du tycker att den är alltför fyllig så får du gärna föreslå en nedbantning eller en uppdelning i flera artiklar. Jag har gjort ett första försök till nedbantning, men det kan finnas mer att göra, om du anser det nödvändigt. Dock försvinner då en hel del av argumenten. Det finns mycket som man kan reagera över vad gäller miljökonsekvenserna för denna investering. Jag redovisar några aspekter nedan. Det värsta är dock de regelvidriga allokeringsregler som man från kraftvärmeverkets sida använt för att redovisa miljöpåverkan per MWh el. Det finns normer för en sådan allokering, vilka inte alls har följts. Om samma felaktiga allokeringsregler använts för allokering av kostnader redovisar Mälarenergi kostnader för sin el som är mindre än hälften av de verkliga kostnaderna. Jag har fått en förhandsinformation om att så är fallet. Det kan hända att Mälarenergi vid direkt fråga vill hävda att utsläppsmängderna för deras el understiger mina redovisade värden. Detta torde dock ha att göra med att de använt dessa felaktiga allokeringsregler samt spätt ut miljöpåverkan genom att också leverera el från vattenkraft och kärnkraft där det inte blir några utsläpp alls. Mvh Anders Allander Bygatan 9, S-724 66 Västerås Tel : 021/38 09 30 eller dagtid på arbetet 021/32 96 86 fax : 021/38 09 31 e-mail : anders.allander@technicart.com

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket Debattartikel av Anders Allander. Anders Allander arbetar med miljöfrågor inom näringslivet i Västerås och internationellt. Han är dessutom en aktiv författare av litteratur i miljöledning. Hans handbok Vägen till Miljöcertifiering har en bred spridning över samhälle och näringsliv både i Sverige och internationellt. Han är också en aktiv debattör och skribent av artiklar om miljöfrågor. Nu i dagarna oktober 2000 har den nya pannan 5 i Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås satts igång. Denna panna skall användas för vedeldning med biomaterial flis etc. Investeringen har från socialdemokratiskt och miljöpartistiskt håll bland annat förespeglats vara motiverad av miljöskäl. Detta är ett motiv som intresserar mig mycket och som jag därför studerat närmare. Som ansvarskännande västeråsare, svensk och världsmedborgare så är jag mån om den yttre miljö vi lever i. Därför har jag studerat den miljökonsekvensbeskrivning som ligger till grund för detta investeringsbeslut och som godkänts av Konsessionsnämnden. En sak, som jag omedelbart observerar i denna beskrivning, är att investeringen bland annat motiveras av att det kommer att behövas mer el i Sverige på grund av att en eller två kärnkraftreaktorer i Barsebäck kommer att läggas ner. Med anledning härav ska miljöpåverkan av el från den nya panna 5 sättas i relation till el från kärnkraft och inte i relation till kolkraft. Nästa sak som jag observerar i miljökonsekvensbeskrivningen är att siffrorna inte stämmer med verkligheten. Jag har studerat koldioxidutsläpp samt utsläpp av kväveoxider. Koldioxidutsläppen gör att genomsnittstemperaturen på jorden långsamt stiger och medför allvarliga klimatförändringar (växthuseffekten), som vi redan sett och som kan förvärras radikalt framöver. Dessutom smälter isen vid polerna varför havsvattennivån stiger vilket kommer att medföra att stora landarealer dränks. Koldioxidutsläppen ska därför hållas nere. Koldioxid släpps ut i luften vid all förbränning av ved samt fossila bränslen. Vid förbränning av ved släpper man ut 3000-4000 kg per MWh el. Denna koldioxid kan emellertid helt eller delvis komma att tas upp av växande träd från de skogar som veden tas från. Detta förutsätter emellertid att träden återplanteras och att tillväxten överensstämmer med uttagen. I annat fall ökar koldioxidhalten i atmosfären kraftigt vid ökad vedeldning.

Emellertid förbrukas fossila bränslen vid avverkning, flistuggning, transporter, gödsling av skogarna etc vilket medför utsläpp av koldioxid. Denna koldioxid ger ett otvivelaktigt tillskott till atmosfären och påverkar därvid direkt växthuseffekten. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar ett utsläpp på grund av detta på 29 kg per MWh värmeinnehåll i det förbrukade bränslet. Jag har gjort en mycket noggrann kalkyl för att verifiera denna siffra men kommer till ett resultat som ligger högre. En anledning till detta är bland annat att Mälarenergi har räknat med för korta avstånd, 10 mil för transport av biobränslet från skogarna till Västerås. Transportavstånden blir betydligt längre eftersom det inte finns tillräckligt med skog i Mellansverige för all denna vedeldning. I miljökonsekvensbeskrivningen specificeras antal transporter vara 100 lastbilar per dygn, vilket däremot förefaller stämma med verkligheten. Förutom att 100 lastbilar per dygn medför en stor miljöpåverkan så innebär de också en katastrof för de närboende runt transportlederna. Min noggranna analys visar en utsläppsmängd på 41 kg koldioxid per MWh värmeinnehåll i det förbrukade biobränslet. Nu är emellertid detta ett totalt regelvidrigt sätt att redovisa miljöpåverkan på! Miljöpåverkan ska alltid redovisas i förhållande till nyttan av verksamheten. Förbrukat bränsle är ingen sådan nytta! Man ska däremot relatera miljöpåverkan till producerad mängd elektrisk energi vilken är betydligt lägre än värmeinnehållet i bränslet. Man kan även tänka sig att relatera miljöpåverkan till producerad mängd fjärrvärme vilken även denna är betydligt lägre än värmeinnehållet i bränslet. Detta ska ske enligt allokeringsregler som godkänts av Svenska Miljöstyrningsrådet och som finns att studera på deras hemsida på Internet under www.environdec.com och vidare under miljövarudeklarationer EPD och Produktspecifika regler PSR. Om man följer denna PSR så ska 51% av miljöpåverkan allokeras på de 250 000 MWh el/år från biopannan. De övriga 49% ska allokeras på de 810 000 MWh fjärrvärme/år från biopannan. Räknat på ett rätt och officiellt godkänt sätt så blir miljöpåverkan från elproduktionen betydligt högre än enligt miljökonsekvensbeskrivningens och Mälarenergis siffror. Vi konstaterar att biokraften sett i ett vidare perspektiv än enbart vedeldningen i pannan medför närmare 90 kg koldioxidutsläpp per MWh el. Detta innebär en miljöpåverkan av koldioxidutsläpp vid vedeldning som är 3,1 gånger högre än vad Mälarenergi deklarerar i sin miljökonsekvensbeskrivning. I genomsnitt i Sverige släpper vi ut 45 kg koldioxid per förbrukad MWh el. För kärnkraft är utsläppen 1,25 kg per MWh el.

Detta innebär dessutom en fördubbling av koldioxidutsläppen i Sverige för el vid vedeldning jämfört med nuvarande elgenerering Dessutom ger vedeldningen 70 gånger mer miljöpåverkan än kärnkraft sett ur växthuseffektens perspektiv. Nu till det andra exemplet kväveoxider! Utsläpp av kväveoxider medför bland annat att surt regn faller ner och förstör våra skogar och sjöar. 20 000 svenska sjöar är redan försurade och döda eller på god väg att dö på grund av detta. Kväveoxid utsläppen ska därför hållas nere! Mälarenergi deklarerar i sin miljökonsekvensbeskrivning ett utsläpp av 0,36 kg kväveoxider per MWh värmeinnehåll i bränslet. Med samma resonemang som ovan med rätt allokering av miljöpåverkan är det verkliga värdet 1,23 kg per MWh el. Detta innebär att de verkliga siffrorna är 3,4 gånger större än de siffror som Mälarenergis anger i sin miljökonsekvensbeskrivning. I genomsnitt i Sverige släpper vi ut 0,3-0,4 kg kväveoxider per MWh el. Vi talar här om en ökning 3 gånger av försurningen av naturen på grund av elgenerering vid vedeldning jämfört med nuvarande energisystem i genomsnitt! Enbart med dessa 2 valda exempel så framgår det att Mälarenergi redovisar en miljöpåverkan som är 3,1 3,4 gånger för låg per genererad MWh el. Det finns skäl att tro att samma förhållande även gäller andra miljöaspekter. En vidareutveckling av mina slutsatser ingår i en skrivelse till Energimyndigheten. Där framgår mer klart hur de allokeringsregler ska tillämpas vilka omnämnes ovan. Samma allokeringsregler som för miljöpåverkan gäller även för kostnaderna för el från biopannan. Jag uppmanar därför Mälarenergis revisorer att kontrollera om Mälarenergi redovisar kostnader för el från vedeldningen som är 3,1 till 3,4 gånger lägre än de i verkligheten är. Om så vore fallet är Mälarenergi och Västerås illa ute! I de tidigare nämnda produktspecifika reglerna PSR 1998:1 så anges också att toxiska ämnen ska deklareras. Detta är sådana ämnen som kan tänkas påverka människors och djurs hälsa. Bland sådana ämnen kan nämnas de cancerogena polyaromatiska kolväten PAH som bland annat bildas vid vedeldning. På sidan 41 av miljökonsekvensbeskrivningen anges emellertid att Panna 5 får modern förbränningsteknik och försumbara emissioner av PAH. Detta påstående är även detta helt regelvidrigt. Värdena skall deklareras! Andra än Mälarenergi får sedan avgöra om utsläppen är signifikanta eller inte!

Efter en diskussion med Mälarenergi om transporternas miljöpåverkan och tillgången på biobränslen så erhölls det till synes lugnande beskedet om att biobränslena nu kommer att tas från Baltikum och skickas med båt och järnväg till Västerås. Detta innebär att de 100 lastbilar per dygn transporter till Västerås utgår. I Baltikum och Ryssland finns obegränsade mängder med biobränslen påstås det! Då kan man konstatera att parollen som miljöpartister och socialdemokrater myntat att Tänk globalt och handla lokalt nu bytts ut mot Tänk lokalt och vältra skiten utanför landets gränser! Det är i Baltikum som de 100 lastbilarna per dygn kommer att hamna med all denna miljöpåverkan detta innebär. Dessutom tillkommer miljöpåverkan av långa båttransporter. Vidare kan man fråga sig om vilka garantier vi har för att man i Baltikum och Ryssland tryggar återväxten av skogen. Om detta inte görs torde man behöva addera 3000 4000 kg koldioxid per MWh el till de tidigare redovisade värdena. Man kan också konstatera att man genom att köpa biobränsle i Baltikum kan få billig ved genom att undvika de höga skatter på bränsle och arbete man har i Sverige samt undvika de höga löner i Sverige som annars skulle drabba kostnaderna för biobränslet. Man kan härvid också ifrågasätta innehållet i miljökonsekvensbeskrivningens kapitel 5.10 där man argumenterar för inhemska bränslen och hävdar Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Och dessutom! Drabbades inte Baltikum av de, vad miljöpartister och socialdemokrater hävdar, allvarliga nedfallen av radioaktivitet på grund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl? Detta innebär att vi importerar radioaktiv flis och att vi vid förbränningen släpper ut radioaktivitet i luften i och omkring Västerås. Den kvarvarande radioaktiva askan kan dessutom inte återföras till naturen utan måste deponeras på tipp i Västerås! Detta innebär dessutom att skogarna i Baltikum utarmas från mineraler eftersom inte askan kan återföras. Detta inverkar menligt på tillväxten av skogen medförande skogsdöd på sikt. Nej! Som miljökämpe och ansvarskännande västeråsare, svensk och världsmedborgare ser jag med förfäran på hur partipolitiker vill omvandla vårt rationella, miljövänliga, säkra och ekonomiska energisystem till någonting som är gravt miljöbelastande, hälsofarligt, riskabelt och dessutom ekonomiskt förkastligt. Vad håller socialdemokratiska och miljöpartistiska politiker och vår regering på med egentligen?

Version 2 av artikeln (den nedbantade versionen): Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket Debattartikel av Anders Allander. Anders Allander arbetar med miljöfrågor inom näringslivet i Västerås och internationellt. Han är dessutom en aktiv författare av litteratur i miljöledning. Hans handbok Vägen till Miljöcertifiering har en bred spridning över samhälle och näringsliv både i Sverige och internationellt. Han är också en aktiv debattör och skribent av artiklar om miljöfrågor. Nu i dagarna oktober 2000 har den nya pannan 5 i Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås satts igång. Denna panna skall användas för vedeldning med biomaterial flis etc. Investeringen har från socialdemokratiskt och miljöpartistiskt håll bland annat förespeglats vara motiverad av miljöskäl. Därför har jag studerat den miljökonsekvensbeskrivning som ligger till grund för detta investeringsbeslut och som godkänts av Konsessionsnämnden. En sak som jag observerar i miljökonsekvensbeskrivningen är att siffrorna inte stämmer med verkligheten. Jag har studerat koldioxidutsläpp samt utsläpp av kväveoxider. Koldioxidutsläppen gör att genomsnittstemperaturen på jorden långsamt stiger och medför allvarliga klimatförändringar (växthuseffekten), som vi redan sett och som kan förvärras radikalt framöver. Dessutom smälter isen vid polerna varför havsvattennivån stiger vilket kommer att medföra att stora landarealer dränks. Koldioxidutsläppen ska därför hållas nere. Koldioxid släpps ut i luften vid all förbränning av ved samt fossila bränslen. Vid förbränning av ved släpper man ut 3000-4000 kg per MWh el. Denna koldioxid kan emellertid helt eller delvis komma att tas upp av växande träd från de skogar som veden tas från. Detta förutsätter emellertid att träden återplanteras och att tillväxten överensstämmer med uttagen. I annat fall ökar koldioxidhalten i atmosfären kraftigt vid ökad vedeldning. Emellertid förbrukas fossila bränslen vid avverkning, flistuggning, transporter, gödsling av skogarna etc vilket medför utsläpp av koldioxid. Denna koldioxid ger ett otvivelaktigt tillskott till atmosfären och påverkar därvid direkt växthuseffekten. Jag har gjort en mycket noggrann kalkyl för att beräkna denna siffra men kommer till ett resultat som ligger högre än Mälarenergis siffra. En anledning till detta är bland annat att Mälarenergi har räknat med för korta avstånd, 10 mil för transport av biobränslet från skogarna till Västerås. Transportavstånden blir betydligt längre eftersom det inte finns tillräckligt med skog i Mellansverige för all denna vedeldning. I miljökonsekvensbeskrivningen

specificeras antal transporter vara 100 lastbilar per dygn, vilket däremot förefaller stämma med verkligheten. Förutom att 100 lastbilar per dygn medför en stor miljöpåverkan så innebär de också en katastrof för de närboende runt transportlederna. Mälarenergi redivisar sina siffror i relation till förbrukad mängd bränsle. Nu är emellertid detta ett totalt regelvidrigt sätt att redovisa miljöpåverkan på! Miljöpåverkan ska alltid redovisas i förhållande till nyttan av verksamheten. Förbrukat bränsle är ingen sådan nytta! Man ska däremot relatera miljöpåverkan till producerad mängd elektrisk energi vilken är betydligt lägre än värmeinnehållet i bränslet. Man kan även tänka sig att relatera miljöpåverkan till producerad mängd fjärrvärme vilken även denna är betydligt lägre än värmeinnehållet i bränslet. Detta ska ske enligt allokeringsregler som godkänts av Svenska Miljöstyrningsrådet och som finns att studera på deras hemsida på Internet under www.environdec.com och vidare under miljövarudeklarationer EPD och Produktspecifika regler PSR. Om man följer denna PSR så ska 51% av miljöpåverkan allokeras på de 250 000 MWh el/år från biopannan. De övriga 49% ska allokeras på de 810 000 MWh fjärrvärme/år från biopannan. Räknat på ett rätt och officiellt godkänt sätt så blir miljöpåverkan från elproduktionen betydligt högre än enligt miljökonsekvensbeskrivningens och Mälarenergis siffror. Vi konstaterar att biokraften sett i ett vidare perspektiv än enbart vedeldningen i pannan medför närmare 90 kg koldioxidutsläpp per MWh el. Detta innebär en miljöpåverkan av koldioxidutsläpp vid vedeldning som är 3,1 gånger högre än vad Mälarenergi deklarerar i sin miljökonsekvensbeskrivning. I genomsnitt i Sverige släpper vi ut 45 kg koldioxid per förbrukad MWh el. För kärnkraft är utsläppen 1,25 kg per MWh el. Detta innebär dessutom en fördubbling av koldioxidutsläppen i Sverige för el vid vedeldning jämfört med nuvarande elgenerering. Dessutom ger vedeldningen 70 gånger mer miljöpåverkan än kärnkraft sett ur växthuseffektens perspektiv. Nu till det andra exemplet kväveoxider! Utsläpp av kväveoxider medför bland annat att surt regn faller ner och förstör våra skogar och sjöar. 20 000 svenska sjöar är redan försurade och döda eller på god väg att dö på grund av detta. Kväveoxid utsläppen ska därför hållas nere! På samma sätt som ovan konstateras att Mälarenergi räknat med siffror som är betydligt lägre än

verkligheten. Eldning av ved innebär utsläpp av drygt 1,2 kg kväveoxider per MWh el, vilket är 3-4 gånger högre än för svensk el i genomsnitt. Enbart med dessa 2 valda exempel så framgår det att Mälarenergi redovisar en miljöpåverkan som är drygt 3 gånger för låg per genererad MWh el. En vidareutveckling av mina slutsatser ingår i en skrivelse till Energimyndigheten. Där framgår mer klart hur de allokeringsregler ska tillämpas vilka omnämnes ovan. Samma allokeringsregler som för miljöpåverkan gäller även för kostnaderna för el från biopannan. Jag uppmanar därför Mälarenergis revisorer att kontrollera om Mälarenergi redovisar kostnader för el från vedeldningen som är drygt 3 gånger lägre än de i verkligheten är. Om så vore fallet är Mälarenergi och Västerås illa ute! Efter en diskussion med Mälarenergi om transporternas miljöpåverkan och tillgången på biobränslen så erhölls det till synes lugnande beskedet om att biobränslena nu kommer att tas från Baltikum och skickas med båt och järnväg till Västerås. Detta innebär att de 100 lastbilar per dygn transporter till Västerås utgår. I Baltikum och Ryssland finns obegränsade mängder med biobränslen påstås det! Då kan man konstatera att parollen som miljöpartister och socialdemokrater myntat att Tänk globalt och handla lokalt nu bytts ut mot Tänk lokalt och vältra skiten utanför landets gränser! Det är i Baltikum som de 100 lastbilarna per dygn kommer att hamna med all denna miljöpåverkan detta innebär. Dessutom tillkommer miljöpåverkan av långa båttransporter. Vidare kan man fråga sig om vilka garantier vi har för att man i Baltikum och Ryssland tryggar återväxten av skogen. Om detta inte görs torde man behöva addera 3000 4000 kg koldioxid per MWh el till de tidigare redovisade värdena. Man kan också konstatera att man genom att köpa biobränsle i Baltikum kan få billig ved genom att undvika de höga skatter på bränsle och arbete man har i Sverige samt undvika de höga löner i Sverige som annars skulle drabba kostnaderna för biobränslet. Man kan härvid också ifrågasätta innehållet i miljökonsekvensbeskrivningens kapitel 5.10 där man argumenterar för inhemska bränslen och hävdar Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Och dessutom! Drabbades inte Baltikum av de, vad miljöpartister och socialdemokrater hävdar, allvarliga nedfallen av radioaktivitet på grund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl? Detta innebär att vi importerar radioaktiv flis och

att vi vid förbränningen släpper ut radioaktivitet i luften i och omkring Västerås. Den kvarvarande radioaktiva askan kan dessutom inte återföras till naturen utan måste deponeras på tipp i Västerås! Detta innebär dessutom att skogarna i Baltikum utarmas från mineraler eftersom inte askan kan återföras. Detta inverkar menligt på tillväxten av skogen medförande skogsdöd på sikt. Nej! Som miljökämpe och ansvarskännande västeråsare, svensk och världsmedborgare ser jag med förfäran på hur partipolitiker vill omvandla vårt rationella, miljövänliga, säkra och ekonomiska energisystem till någonting som är gravt miljöbelastande, hälsofarligt, riskabelt och dessutom ekonomiskt förkastligt. Vad håller socialdemokratiska och miljöpartistiska politiker och vår regering på med egentligen?

Version 3 av artikeln (den ytterligare nedbantade versionen): Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket Debattartikel av Anders Allander. Anders Allander arbetar med miljöfrågor inom näringslivet i Västerås och internationellt. Han är dessutom en aktiv författare av litteratur i miljöledning. Hans handbok Vägen till Miljöcertifiering har en bred spridning över samhälle och näringsliv både i Sverige och internationellt. Han är också en aktiv debattör och skribent av artiklar om miljöfrågor. Nu i dagarna oktober 2000 har den nya pannan 5 i Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås satts igång. Denna panna skall användas för vedeldning med biomaterial flis etc. Investeringen har från socialdemokratiskt och miljöpartistiskt håll bland annat förespeglats vara motiverad av miljöskäl. Därför har jag studerat den miljökonsekvensbeskrivning som ligger till grund för detta investeringsbeslut och som godkänts av Konsessionsnämnden. En sak som jag observerar i miljökonsekvensbeskrivningen är att siffrorna inte stämmer med verkligheten. Jag har studerat koldioxidutsläpp samt utsläpp av kväveoxider. Koldioxid släpps ut i luften vid all förbränning av ved samt fossila bränslen. Vid förbränning av ved släpper man ut 3000-4000 kg per MWh el. Denna koldioxid kan emellertid helt eller delvis komma att tas upp av växande träd från de skogar som veden tas från. Detta förutsätter emellertid att träden återplanteras och att tillväxten överensstämmer med uttagen. I annat fall ökar koldioxidhalten i atmosfären kraftigt vid ökad vedeldning. Emellertid förbrukas fossila bränslen vid avverkning, flistuggning, transporter, gödsling av skogarna etc vilket medför direkta tillskott av av koldioxid.. Jag har gjort en mycket noggrann kalkyl för att beräkna denna siffra men kommer till ett resultat som ligger högre än Mälarenergis siffra. En anledning till detta är bland annat att Mälarenergi har räknat med för korta avstånd, 10 mil för transport av biobränslet från skogarna till Västerås. Transportavstånden blir betydligt längre eftersom det inte finns tillräckligt med skog i Mellansverige för all denna vedeldning. I miljökonsekvensbeskrivningen specificeras antal transporter vara 100 lastbilar per dygn, vilket däremot förefaller stämma med verkligheten. Förutom att 100 lastbilar per dygn medför en stor miljöpåverkan så innebär de också en katastrof för de närboende runt transportlederna.

Mälarenergi redivisar sina siffror i relation till förbrukad mängd bränsle. Nu är emellertid detta ett totalt regelvidrigt sätt att redovisa miljöpåverkan på! Miljöpåverkan ska alltid redovisas i förhållande till nyttan av verksamheten. Förbrukat bränsle är ingen sådan nytta! Man ska däremot relatera miljöpåverkan till producerad mängd elektrisk energi vilken är betydligt lägre än värmeinnehållet i bränslet. Man kan även tänka sig att relatera miljöpåverkan till producerad mängd fjärrvärme vilken även denna är betydligt lägre än värmeinnehållet i bränslet. Detta ska ske enligt allokeringsregler som godkänts av Svenska Miljöstyrningsrådet. Om man följer dessa bestämmelser så ska 51% av miljöpåverkan allokeras på de 250 000 MWh el/år från biopannan. De övriga 49% ska allokeras på de 810 000 MWh fjärrvärme/år från biopannan. Vi konstaterar att biokraften sett i ett vidare perspektiv än enbart vedeldningen i pannan medför närmare 90 kg koldioxidutsläpp per MWh el. Detta innebär en miljöpåverkan av koldioxidutsläpp vid vedeldning som är 3,1 gånger högre än vad Mälarenergi deklarerar i sin miljökonsekvensbeskrivning. Detta innebär dessutom en fördubbling av koldioxidutsläppen i Sverige för el vid vedeldning jämfört med nuvarande elgenerering. Dessutom ger vedeldningen 70 gånger mer miljöpåverkan än kärnkraft sett ur växthuseffektens perspektiv. Nu till det andra exemplet kväveoxider! Utsläpp av kväveoxider medför bland annat att surt regn faller ner och förstör våra skogar och sjöar. På samma sätt som ovan konstateras att Mälarenergi räknat med siffror som är betydligt lägre än verkligheten. Eldning av ved innebär utsläpp av drygt 1,2 kg kväveoxider per MWh el, vilket är 3-4 gånger högre än för svensk el i genomsnitt. Enbart med dessa 2 valda exempel så framgår det att Mälarenergi redovisar en miljöpåverkan som är drygt 3 gånger för låg per genererad MWh el. En vidareutveckling av mina slutsatser ingår i en skrivelse till Energimyndigheten. Där framgår mer klart hur de allokeringsregler ska tillämpas vilka omnämnes ovan. Samma allokeringsregler som för miljöpåverkan gäller även för kostnaderna för el från biopannan. Jag uppmanar därför Mälarenergis revisorer att kontrollera om Mälarenergi redovisar kostnader för el från vedeldningen som är drygt 3 gånger lägre än de i verkligheten är. Om så vore fallet är Mälarenergi och Västerås illa ute!

Efter en diskussion med Mälarenergi om transporternas miljöpåverkan och tillgången på biobränslen så erhölls det till synes lugnande beskedet om att biobränslena nu kommer att tas från Baltikum och skickas med båt och järnväg till Västerås. Detta innebär att de 100 lastbilar per dygn transporter till Västerås utgår. I Baltikum och Ryssland finns obegränsade mängder med biobränslen påstås det! Då kan man konstatera att parollen som miljöpartister och socialdemokrater myntat att Tänk globalt och handla lokalt nu bytts ut mot Tänk lokalt och vältra skiten utanför landets gränser! Det är i Baltikum som de 100 lastbilarna per dygn kommer att hamna med all denna miljöpåverkan detta innebär. Dessutom tillkommer miljöpåverkan av långa båttransporter. Vidare kan man fråga sig om vilka garantier vi har för att man i Baltikum och Ryssland tryggar återväxten av skogen. Om detta inte görs torde man behöva addera 3000 4000 kg koldioxid per MWh el till de tidigare redovisade värdena. Man kan också konstatera att man genom att köpa biobränsle i Baltikum kan få billig ved genom att undvika de höga skatter på bränsle och arbete man har i Sverige samt undvika de höga löner i Sverige som annars skulle drabba kostnaderna för biobränslet. Man kan härvid också ifrågasätta innehållet i miljökonsekvensbeskrivningens kapitel 5.10 där man argumenterar för inhemska bränslen och hävdar Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Och dessutom! Drabbades inte Baltikum av de, vad miljöpartister och socialdemokrater hävdar, allvarliga nedfallen av radioaktivitet på grund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl? Detta innebär att vi importerar radioaktiv flis och att vi vid förbränningen släpper ut radioaktivitet i luften i och omkring Västerås. Den kvarvarande radioaktiva askan kan dessutom inte återföras till naturen utan måste deponeras på tipp i Västerås! Detta innebär dessutom att skogarna i Baltikum utarmas från mineraler eftersom inte askan kan återföras. Detta inverkar menligt på tillväxten av skogen medförande skogsdöd på sikt. Nej! Som miljökämpe och ansvarskännande västeråsare, svensk och världsmedborgare ser jag med förfäran på hur partipolitiker vill omvandla vårt rationella, miljövänliga, säkra och ekonomiska energisystem till någonting som är gravt miljöbelastande, hälsofarligt, riskabelt och dessutom ekonomiskt förkastligt. Vad håller socialdemokratiska och miljöpartistiska politiker och vår regering på med egentligen?